Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %)."

Transkript

1 Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer. Ange vilka (3p) Ange för var och en av dessa vilken slags monomer de är uppbyggda av (3p), och deras huvudsakliga användning(ar) i cellen (1.5p). Ange också för varje polymer om den är en viktig energikälla i födan (1.5p). (9 p) Polymer Monomer Användning 0.5p om det understrukna nämns. Om det saknas men andra viktiga Energikälla Poäng Kolhydr at (1p) Protein (1p) Monosackarider (1p) Aminosyror (1p) Nukleinsyror (0.5p) Nukleotider (0.5p) funktioner nämns ges 0.25p Energilagring (0.5p) eller struktur, märkning etc (0.25p) Ja (0.5p) 3 Enzym-katalys (0.5p) eller Struktur, reglering, signalering etc. (0.25p) Ja (0.5p) 3 Information (0.5p) Nej (0.5p) 3 2. Den hydrofoba effekten är av central betydelse för hur levande organismer ser ut och fungerar. För framförallt två komponenter som celler har är den hydrofoba effekten drivande kraft för deras stabilisering och funktion. Vilka? (2p) Beskriv och förklara kortfattat! (2p) (4 p) 1) Biologiska membran (1p) (t.ex. cellmembran) bildas genom att fosfolipider packas samman med de hydrofoba delarna mot varandra så att ett dubbelmembran bildas. De polära huvudgrupperna på lipiderna ligger ut mot omgivningen (i kontakt med vatten) (1p). (Svaret kan lämpligtvis ges i en figur). 2) Proteiner (1p) antar en kompakt tredimensionell form därför att hydrofoba sidokedjor packas mot varandra i en hydrofob kärna där de undgår kontakt med vatten (1p). 3. Vid en jämförelse av ett antal myoglobinsekvenser finner du ett antal konserverade aminosyror, bl.a. sekvensen X-P-G-Y, där X är aminosyra med polär sidokedja och Y är en aminosyra med sur sidokedja. a) Vad drar du för slutsats av detta? (1p) b) Rita tetrapeptiden ovan med huvudkedja (1p) och sidokedjor (1p för varje) markera peptidplan (1p) samt fritt roterbara bindingar i huvudkedjan (phi & psi) (1p). Anta att ph = 7.0 och ange rätt laddningar (1p). (Totalt 8p)

2 c) En av aminosyrorna ovan återfinns endast sällan i alfa-helixstruktur. Vilken? (1p) Beskriv med en skiss alfa-helixstrukturen (2p) och förklara varför denna sidokedja sällan åtefinns (1p). (Totalt 4p) (13 p) a) Alla myoglobinmolekylerna har en böj på detta ställe (1p). b) 8p för korrekt figur (1p för varje korrekt sidokedja, 1p för korrekt huvudkedja, 1p för korrekta peptidplan, 1p för korrekta phi/psi-vinklar, 1p för korrekta laddningar hos sidokedjor och terminaler) c) Prolin (P) (1p). Alfahelix är en högervriden spiral med 3.6 aminosyror/varv (1p). Stabiliseras av vätebindingar mellan C=O på aminosyra n och NH på aminosyra n+4 (1p). Prolin saknar väte på peptidkvävet som därför inte kan delta i vätebinding (1p). 4. Hemoglobin (Hb) används för transport av syre från lungor till vävnad och av koldioxid från vävnad till lungor. Myoglobin (Mb) används för att lagra syre i vävnaderna. a) Beskriv kooperativ bindning av syre till hemoglobin. (5p) b) Binder myoglobin syre kooperativt? (0.5p) Varför/varför inte? (0.5p) c) Beskriv en heterotrop alloster effekt hos hemoglobin (2p). Ge ett exempel på en heterotrop alloster effekt inom metabolismen (1p). d) Cytokrom c innehåller samma prostetiska grupp som hemoglobin. Varför kan cytokrom c ändå inte binda syre? (1p) (10 p) a) Hemoglobin består av fyra (nästan likadana) subenheter. Varje subenhet kan ha en av två (huvud)konformationer, en som binder syre starkt och en som binder syre svagt (1p). De två konformationerna skiljer sig bl.a. genom att järnatomen ligger olika i förhållande till hemegruppen och i kontaktytan mellan subenheterna (1p). Endast subenheter med lika konformation passar ihop och kan bilda en stabil hemoglobintetramer (T <==> R) (1p). När syre binder till en subenhet stabiliseras den starkt bindande konformationen (1p). Det gör att hela tetrameren tenderar att övergå till denna konformation och binding av ytterligare syremolekyler underlättas (1p). b) Myoglobin binder inte syre kooperativt (0.5p) eftersom molekylen består av en enda subenhet och det alltså bara finns ett syre-bindingsställe per Mb. (0.5p) c) 2p för endera av följande exempel: Bohreffekten = sur miljö. (1p) H + och CO 2 "sköljer ut" O 2 från Hb genom att binda till olika ställen runtom molekylen (i närheten av kontaktytorna mellan subenheter) och stabilisera deoxyhb (1p). eller: 2,3-BPG (2,3-bisfosfoglycerat) (1p) binder i hålrummet i mitten av deoxyhbtetrameren och stabiliserar den så att mer syre kan avges till musklerna. 2,3-BPG kan inte binda till oxyhb för där är hålrummet för litet. (I syrefattig miljö ökas produktionen av 2,3-BPG så att mer av det syre som tas upp kommer till användning). (1p).

3 Inom metabolismen förekommer heterotrop alloster effekt ofta vid reglering av nyckelenzymer, t.ex. regleras det glykolytiska enzymet fosfofruktokinas på detta vis av bl.a. AMP, ADP, citrat och fruktos-2,6-bisfosfat. (1p) d) I cytokrom c finns ingen plats ledig för syrebinding efter som heme-järnet har en extra ligand (metionin) (1p) 5. Proteinrening och analys. a) Beskriv principen för jonbyteskromatografi. (1p) b) Ange två principiellt olika metoder för att uppskatta storleken på ett protein (metoder som inte kräver stora och dyra apparater)och hur de fungerar. (4p) (5 p) a) Jonbyteskromatografi innebär att laddade molekyler (eller laddade grupper på en stor molekyl) binds till substituenter med motsatt laddning på en stationär fas (t.ex. porösa gelkulor) och följer då inte med flödet genom kolonnen. För att få dem att lossna ökar man jonstyrkan, t.ex. genom att tillsätta ökande mängd salt. Ett protein med hög nettoladdning binds starkare och kräver mera salt för att trängas ut (1p). b) Gelfiltrering (1p). Proteinlösningen får flöda genom en kolonn packad med ett poröst material (t.ex. porösa gelkulor). Proteiner utanför gelkulorna följer med vätskeflödet, men beroende på storlek kan de diffundera in i porerna och inne i porerna följer de inte med flödet. Små molekyler kan tränga längre in och ockupera större volym i gelkulorna. Därför stannar de längre tid i den sk. stationära fasen, dvs de följer inte med flödet lika stor del av tiden. Sålunda kommer små molekyler att färdas långsammare än stora. (1p) Gelelektrofores (1p). Proteiner appliceras i en gel med lösning av lämpligt ph och när man applicerar ett elektriskt fält kommer laddade proteiner att röra sig mot elektroden med motsatt laddning. Proteinerna bromsas av gelpolymerens nätverk. Små proteiner tar sig lättare igenom maskorna i nätverket och vandrar sålunda fortare än stora proteiner. (1p) 6. Kinetik. Tänk dig tre hypotetiska -galaktosidas-enzymer A, B, C, som förutom laktos (mjölksocker, Gal- 1->4-Glu) också kan hydrolysera cellobios (Glu- 1->4-Glu). Enzymerna följer Michaelis-Menten-ekvationen och har följande kinetiska parametrar för dessa substrat: Enzym K m, laktos (mm) k cat, laktos (s -1 ) K m, cellobios (mm) k cat, cellobios (s -1 ) A B C a) Vilket enzym skulle du välja för att få snabbast hydrolys av laktos i vassle? (1p) Varför? (1p) Anta att laktoskoncentrationen är minst 100 mm

4 b) Om du istället vill ha enzymet i en tablett för att i tarmen effektivt eliminera även små mängder laktos, anta 0.1 mm, vilket väljer du då (dvs.vilket enzym ger högst initial reaktionshastighet vid 0.1 mm koncentration av laktos)? (1p) Varför? (1p) c) Det vore också önskvärt om enzymet kunde eliminera eventuell cellobios som kan finnas i maten (bildas när cellulaser hydrolyserar cellulosa). Vilket enzym ger snabbast initial hydrolys av cellobios om koncentrationen är densamma som för laktos dvs. 0.1 mm? (1p) Hydrolyseras cellobios eller laktos snabbast av detta enzym? (1p) Koncentrationen är 0.1 mm för båda. (6 p) a) Enzym A (1p) är snabbast på vassle. När substratkoncentrationen är relativt hög i förhållande till Km så är det enzymet med högst kcat som vinner. (1p) b) Enzym C (1p) är snabbast vid 0.1 mm laktos. När substratkoncentrationen är låg i förhållande till Km så är det enzymet med högst kcat/km som vinner. Lägre kcat hos enzym C kompenseras av lägre Km så att kcat/km blir högre än för de andra enzymerna (10 4 M -1 *s -1 för C, 10 3 M -1 *s -1 för A och B). Det hjälper inte att A och B har högre kcat eftersom så få enzymmolekyler binder substrat vid 0.1 mm. kcat/km används här för att avgöra enzymets effektivitet. (1p) c) Enzym C (1p) är snabbast av enzymerna på cellobios vid 0.1 mm koncentration. Laktos hydrolyseras snabbare än cellobios (1p), trots att enzymet har lägre kcat för laktos. Återigen är det kcat/km som avgör. Kvoten är högre för laktos än cellobios (1 * 10 4 respektive 2 * 10 3 M -1 *s -1 ). kcat/km används här för att avgöra enzymets specificitet. 7. Enzymkatalys a) Att enzymer är så effektiva katalysatorer beror främst på att de är utformade för att binda reagerande ämnen på ett speciellt sätt. Aktiva ytan är formad för att åstadkomma två viktiga effekter som snabbar upp kemiska reaktioner. Vilka är dessa effekter? (2p) Varför gör de att reaktionen går fortare? (2p) b) Serinproteaser som trypsin, chymotrypsin, och elastas har likartade aktiva ytor och använder samma mekanism för att klyva polypeptidkedjor. Vilka tre sidokedjor förekommer alltid hos serinproteaser? (1p) Reaktiva grupper i aktiva ytan hos enzymer kan delta direkt i kemisk reaktion med substratet vilket kallas kemisk katalys. Nämn de två typer av kemisk katalys man brukar urskilja (2p), vad de innibär (2p) och ge för varje ett exempel från serinproteaser dvs. vilken grupp som är involverad och hur. (2p) (11 p) a) Närhetseffekten (1p) gör att reaktiva grupper kommer nära varandra, och i rätt orientering, vilket ökar sannolikheten för reaktion (1p). Stabilisering av övergångstillståndet ("transition state") (1p) minskar aktiveringsenergin (1p). b) Alla serinproteaser har en s.k. katalytisk triad bestående av Asp - His - Ser (1p). Syra-bas-katalys (1p) innebär att protoner ges till eller tas från substratet (1p). Hos serinproteaser tar His upp en proton från serin så att den blir en negativt laddad

5 nukleofil (1p). Kovalent katalys (1p) innebär att en reaktiv grupp på enzymet reagerar direkt med substratet och bildar en kovalent binding till en del av eller hela substratet (1p), ett s.k. kovalent reaktionsintermediat där en del av eller hela substratet sedan överförs till ett annat substrat. Hos serinproteaser attackerar den aktiverade serinen karbonylkolet i peptidbindingen som skall klyvas och bildar ett tetraediskt intermediat (1p). 8. Enzymatiska processer är reglerade för att de ska ske vid rätt tid och på rätt plats. Regleringen sker i allmänhet genom att på olika sätt påverka aktiviteten för enzym som katalyserar metaboliskt irreversibla steg. Ibland regleras ett enzym av en produkt längre fram i en metabolisk reaktionskedja (feedback); ibland kan produkten av ett tidigare steg fungera som regulator (feed forward). Förutom att det reglerande ämnet kan fungera som en kompetitiv inhibitor finns också andra sätt att påverka ett enzyms aktivitet. Namnge (3p) och beskriv kortfattat (3p) tre sådana mekanismer för att reglera ett enzym. (6 p) Alloster reglering. (1p) Den reglerande molekylen binder på särskild regulatorisk plats i enzymet och påverkar aktiviteten genom konformationsförändringar i aktiva ytan. Oftast oligomera proteiner. (1p) Fosforylering. (1p) Genom att sätta på (kinaser) och plocka bort (fosfataser) fosfatgrupper kan enzymets aktivitet påverkas. (1p) Proteolytisk aktivering. (1p) En propeptid klyvs bort för aktivera enzymet. Irreversibel. (1p) 9. Som idrottsman/kvinna har du fått rådet att öka din konsumtion av a) karnitin b) kreatinfosfat och c) coenzym Q10 (ubiquinone). Förklara vilken roll dessa substanser har i den intermediära metabolismen (3p) samt vilka fysiologiska effekter som du eventuellt kan förvänta dej efter konsumtion av dessa ämnen (3p). (6 p) a) Karnitin är den substans som möjliggör transport av fettsyror från cytosolen till mitokondrierna (1p). En ökad transport skulle medföra en ökad fettförbränning (ökad muskeluthållighet) (1p). b) Kreatinfosfat: används av musklerna för att tillgodose energibehovet (behovet av ATP) vid kraftig ansträngning (exempelvis sprinterlopp) genom reaktionen: ADP + kreatinfosfat ATP + kreatin. (1p) Detta kan medföra att den lagrade energin i form av kreatinfosfat kan utnyttjas vid ex.vis sprinterlopp, snabbare (1p). c) Q10: Detta coenzym återfinns i cellernas membran speciellt mycket återfinns i mitokondriens innermembran. Där transporterar Q10 elektroner mellan enzymkomplex i andningskedjan (1p). Förutom att bidra till en högre utnyttjandegrad av näringssubstrat fungerar Q10 även som antioxidant (1p).

6 10. Du har fått arbete på ett biokemiskt utvecklingsföretag som arbetar med att ta fram sk. bioaktiva fodersubstanser. En av de hetaste substanserna för tillfället utgörs av det anticarcinogena ämnet genistein (återfinns i bl.a. Soja) vilket inhiberar tyrosinkinas. Men misstanke finns att genistein även inhiberar andningskedjan. Din uppgift blir att ta reda på, om och var, denna substans inhiberar andningskedjan. Beskriv kortfattat hur du går tillväga. Till ditt förfogande har du den utrustning som ni använt under era laborationer i biokemi. (7 p) Utrustning: syrgaselektrod med förstärkare och skrivare. (1p) Mitokondrier, tre olika substrat som lämnar sina elektroner vid de tre olika komplexen (Glutamat, succinat, ask/tmpd) samt ADP (eller ATP + glukos + hexokinas) och syremättad buffert. (2p) Utförande: Till glaskärlet tillsätts buffert, mitokondrier, substrat (glutamat) ADP. Syreförbrukningen registreras. Tillsätt genistein, registrera syrgasförbrukningen. Om syreförbrukningen avtar inhiberar genistein andingskedjan. (2p) Men var? Tillsätt ett substrat som lämnar sina elektroner vid complex 2 (succinat). Upprepa med askorbat/tmpd för även det sista komplexet. (2p) 11. Aspartataminotransferase har den högsta enzymaktiviteten av alla transaminaser i levern hos människa och däggdjur. Förklara varför? (2 p) I ureacykeln överförs den andra aminogruppen från aspartat som genereras genom att glutamat transamineras till oxalacetat, en reaktion som katalyseras av aspartataminotransaminas. Detta medför att ca 50% av alla aminogrupper som utsöndras som urea måste passera igenom aspartataminotransferas-reaktionen. (2p) 12. Vid ett sprinterlopp (100 m) åtgår ca 1 liter syre under loppet (ca 20 gånger mer än i vila). Efter loppet fortsätter löparen att ha en förhöjd andningsfrekvens och förbrukar ytterligare ca 4 liter syre. a) Varför ökar syrebehovet så drastiskt under loppet? (1p) b) Varför kvarstår ett syrgasbehov efter att loppet har avslutats? (3p) (4 p) a) Ökad muskelaktivitet ökar ATP-andvändnigen vilket resulterar i en ökad syrekonsumtion. (1p) b) Vid ett sprinterlopp ökar mjölksyrakoncentrationen i musklerna. Mjölksyran transporteras till levern där den konverteras tillbaka till glukos ( via glukoneogenes) och vidare transport tillbaka till muskeln(cori cykeln). Denna process kräver ATP (6st per glukosmolekyl) vilket medför en förhöjd syrekonsumtion även efter loppet. (3p)

7 13. De flesta djur lägger upp ett reservföråd av energi i form av fett. Hur mycket mer energi i form av ATP-ekvivalenter erhålls då en mol steraninsyra (C18:0) oxideras jämfört med en mol glukos. OBS! Endast den energi som erhålls i citronsyracykeln och via oxidativ fosforylering skall redovisas (inga tidigare steg). I citronsyracykeln genereras 3 NADH, 1 FADH2 och en GTP per varv. (4 p) Vid förbränning av 1 mol glukos erhålls 2 mol acetyl CoA Vid förbränning av sterarinsyra erhålls 9 mol acetyl CoA 3 NADH= 3x2.5= 7.5 ATP 1 FADH2= 1x1.5 =1.5 ATP 1 GTP =1x1= 1 ATP Summa :10 ATP per acetyl CoA 1 mol Glukos = 20 ATP 1 mol stearinsyra = 90 ATP Dvs.4.5 gånger mer energi erhålls (4 p) 14. Merparten av allt lagrat glykogen återfinns i skelettmuskeln. Trots detta används inte muskelgykogen till att balansera blodglukosnivån. Vad används istället (1p)och varför utnyttjas inte muskelgykogen (2p)? (3 p) I muskeln saknas enzymet glukos6-fosfatas (1p) vilket medför att glukosgruppen inte kan spjälkas bort och därmed exportera ut glukos ut ur cellen (1p). I levern däremot finns ovanstående enzym och därmed regleras blodglukosnivån huvudsakligen genom att leverglykogen (1p) bryts ned till glukos som transporteras ut i blodet. 15. Du har ombetts att inkomma med en ansökan till en tjänst som biokemist till ett av EU:s kontor i Bryssel I ansökan ombeds Ni att kortfattat beskriva, i ord och bild de huvudsakliga metaboliska vägarna som är involverade när stora mängder av kolhydrater från födan omhändertas i levern. Endast de viktigaste stegen skall anges. OBS! Max. 1 sida. (Om mer utrymme används läses ej ansökan, eventuellt bara första sidan som då ger en ofullständig beskrivning. Därför erhålls poäng endast på första sidan). (10 p) Kolhydrater från födan bryts ned till enklare sockermolekyler i tarmen där de absorberas och transporteras via portalvenen till levern. Merparten av allt glukos transporteras vidare ut till de perifera organen. Överskott på glukos leder till glykogenupplagring

8 Levern utnyttjar glukos som energi där det oxideras i glykolysen, Citronsyracykel och ATP utvinns vid den Oxidativ fosforyleringen. Överskott av kolhydrater medför att fettsyror syntetiseras för dessa reduktiva processer behövs även NADPH som erhålls från pentosfosfat shunten och när citrat transporteras ut från mitokondrien och därefter bildar oxalacetat och acetyl-coa.(malat enzymet, malat- pyruvat) Glukos Glykogen Glukos 6-p Ribos 5-p Fettsyror e - Pyruvat Acetyl-CoA NADPH Oxalacetat Citrat Acetyl-CoA Oxalacetat Citrat e - e - e - Ox. fosforylering ADP ATP

9 16. Fotosyntes. I varje delfråga nedan är endast ett svarsalternativ korrekt. Ange vilket. (Varje rätt svar ger 1p. Fler än ett alternativ ger 0p.) A. Ljusreaktionen förser Calvin-cykeln med: (1p) a. ljusenergi b. CO 2 och ATP c. H 2 O och NADPH d. ATP och NADPH e. socker och O 2 B. Vilken av följande sekvenser visar det korrekta elektronflödet under fotosyntesen? a. NADPH O 2 CO 2 b. H 2 O NADPH Calvin-cykeln c. NADPH klorofyll Calvin-cykeln d. H 2 O fotosystem I fotosystem II e. NADPH eletrontransportkedjan O 2 C. Samarbete mellan två fotosystem i kloroplasten är nödvändigt för: a. ATP syntes b. reduktion av NADP + c. cyklisk fotofosforylering d. oxidation av reaktionscentret i fotosystem I e. bildning av proton-gradient D. Mekanistiskt sett liknar fotofosforyleringen mest: a. fosforylering på substrat-nivå i glykolysen b. oxidativ fosforylering i cellandningen c. Calvin-cykeln d. kolfixering e. reduktion av NADP + E. På vilket sett liknar de anpassningar av fotosyntesen som sker i C4 växter och CAM växter varandra? a. I båda fallen är klyvöppningarna öppna under dagen. b. Båda typer av växter syntetiserar socker utan Calvin-cykeln. c. I båda fallen används ett annat enzym än Rubisco för att katalysera första steget i kolfixeringen. d. Båda typer av växter syntetiserar huvuddelen av sitt socker i mörker. e. Varken C4 växter eller CAM växter har grana lameller (stackade membran) i kloroplasterna.

10 F. Vilken av följande processer drivs mest direkt av ljusenergi? a. bildning av en ph-gradient genom att protoner pumpas över tylakoid-membranet b. kol-fixering i stroma c. reduktion av NADP + d. exitering av elektroner i membranbundna klorofyllmolekyler e. ATP-syntes G. Vilket av följande påståenden skiljer korrekt mellan cyklisk och icke cyklisk fotofosforylering? a. Endast icke-cyklisk fotofosforylering producerar ATP. b. Förutom ATP, producerar icke-cyklisk fotofosforylering även O 2 och NADPH. c. Endast icke-cyklisk fotofosforylering använder ljus av våglängd 700 nm. d. Kemiosmos sker endast vid icke-cyklisk fotofosforylering. e. Endast icke-cyklisk fotofosforylering kan arbeta utan fotosystem II. H. Vilket av följande påståenden skiljer korrekt mellan autotrofer och heterotrofer? a. Endast heterotrofer behöver kemiska föreningar från omgivningen. b. Cellandning sker endast i heterotrofer. c. Endast heterotrofer har mitokondrier. d. Endast autotrofer, men inte heterotrofer, kan livnära sej på oorganiska föreningar, som t.ex. CO 2. e. Endast heterotrofer behöver syre för att leva. I. Vilken av följande processer kan fortfarande ske i kloroplasten i närvaro av en inhibitor som hindrar H + från att passera genom ATP syntaset? a. socker-syntes b. bildning av proton-gradient c. fotofosforylering d. Calvin-cykeln e. oxidering av NADPH (9 p) A. d B. b C. b D. b E. c F. d G. b - OBS! I tidigare svarsmall (som studenterna använde) var e) angivet som rätt alternativ H. d I. b

11 17. DNA a) Beskriv replikeringen av den ledande (leading strand) och eftersläpande (lagging strand) strängen av DNA i en bakterie som E. coli. Vilka enzym deltar (6p) b) Vad är ett operon (1p) och vilken fördel har arrangemanget (1p)? c) I bakterier (E. coli) sker initieringen av proteinsyntesen (translationen) vid start kodonet (AUG). AUG kodonet förekommer även inuti den proteinkodande sekvensen i mrnat. Hur vet ribosomen vilket som är det rätta start kodonet dvs var translationen skall börja? Begreppet Shine-Dalgarno sekvens skall ingå i svaret (2p). (10 p) a) Den ledande strängen replikeras kontinuerligt (0.5p) och den eftersläpande strängen diskontinuerligt (0.5p) av DNA-polymeras III (1p). Primas (0.5p) tillverkar korta RNA-primers (0.5p). Luckorna i lagging strand fylls i (0.5p) av DNA-polymeras I (0.5p) och RNA-primer avlägsnas (0.5p). DNA-ligas sätter ihop bitarna (0.5p). Helikas (0.5p) behövs för att bryta vätebindingarna mellan DNA-strängarna (0.5p). (Dessutom behövs proteiner som binder till enkelsträngat DNA för att stabilisera detta, och topoisomeraser (t.ex. gyras) för att lösa upp spänningar i dubbelhelixen). b) I ett operon ligger generna för flera proteiner i en följd efter en promotor som kontrollerar dessa geners transkription (1p) oftast gener som behövs för en gememsan uppgift, t.ex. syntes eller nedbrytning av ett ämne. Genom att de kontrolleras av en och samma promotor räcker det med en signal för att slå av eller på hela operonet (1p). c) Ribosomen, den lilla subenheten, basparar med en sekvens i mrnat (Shine- Dalgarno) strax uppströms om start kodonet (1p). Det är en komplemäntär sekvens i ett av ribosomens RNA som binder in till S.D (1p). Detta medför att ribosomen lokaliseras till det rätta start kodonet. 18. DNA-lab a) Du har fått en transformationsfrekvens på 2*10-6. Om du har 12 miljoner bakterier, hur många har då tagit upp en plasmid? (1p) b) Du är doktorand på SLU. Du är dessutom intresserad av ett protein som uttrycks av genen G. Det visar sig att en grupp i Finland jobbar med detta protein, och du bestämmer dig för att inleda ett samarbete. De skickar dig en plasmid som har genen insatt enligt skissen nedan. I skissen är EcoR1, BamIII, Sac1, HindIII, Asp718 och Xho1 namn på restriktionsenzym som klipper plasmiden specifikt på markerade ställen. Du känner dig dock lite osäker på om du kan lita på ett bastubadande folkslag... Genen som uttrycker ditt protein heter genen G. Genen G är 2000 baspar stor, och plasmiden totalt 5000 baspar. Beskriv i stora drag hur du går tillväga för att kolla att det är rätt storlek på plasmid och gen du har fått. (De har skickat en för liten mängd plasmid för att du direkt ska se något på en agarosegel).(4 p) (5 p)

12 EcoR1 BamIII Sac I Genen G HindIII Ampicillinresistens Xho 1 Asp718 a) Om transformationsfrekvensen är 2*10-6 betyder det att av 1 miljon bakterier har 2 tagit upp en plasmid. Har du 12 miljoner bakterier kommer alltså 24 stycken att ha en plasmid i sig, rent statistiskt. (1p) b) Eftersom du inte har tillräckligt många plasmider måste du amplifiera antalet. Börja med att transformera in plasmiden i en bakterie (0.5 poäng). Sprid ut dem på plattor med ampicillin för att selektera fram bakterier med plasmid (0.5 poäng). För att få många kopior av bakterien med plasmid, sätt en övernattskultur (0.5 poäng). Rena fram plasmiden från övernattskulturen (0.5 poäng). Klipp plasmiden (0.5 poäng) med restriktionsenzymen Sac1 och HindIII (0.5 poäng) för att klippa ut genen G. Kör fragmenten på en agarosegel (0.5 poäng) och räkna ut storleken med hjälp av markör av känd storlek (0.5 poäng).

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%).

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%). Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00 Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%). Svara på varje fråga på separat papper! Ange tydligt frågans nummer längst upp på sidan!

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00 Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Omtentamen KE0026, 10p, Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p.

Omtentamen KE0026, 10p, Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p. Omtentamen KE0026, 10p, 2003-07-04. Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p. Glöm ej kodnummer på varje blad! Skriv och rita tydligt! Lycka till! 1. Proteiner tillverkas på ribosomer genom

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

COO- +H 3 N C H CH 2 NH C NH 2 + NH 2

COO- +H 3 N C H CH 2 NH C NH 2 + NH 2 Sluttentamen Bke2 26:e oktober 2000 09 00-16 00. Max poäng =78p. Gräns för godkänd = 42p (54%). Svara på varje fråga på separat papper! Ange tydligt frågans nummer längst upp på sidan! Glöm inte att ange

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, 09 00-15 00. Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). 1. a) Vad är avståndet mellan två kovalent bundna kolatomer? (0.5p)

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) 2005-06-02 Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Fråga 1: Komplettera nedanstående dipeptid vid fysiologiskt

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00. Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl.

Läs mer

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten

Hastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid

Läs mer

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider

Enzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) 2006-06-01 Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Fråga 1: Komplettera nedanstående dipeptid vid fysiologiskt

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1

Institutionen för biomedicin Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi Läkarprogrammet termin 1 Delförhör 1 i Molekylär cellbiologi 2011-10-21 kl. 09.00-12.00 Namn:.. Personnr:. Detta delförhör har kodnummer OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Biologisk katalysator

Biologisk katalysator Enzymer biologiska katalysatorer Enzymer är biologiska katalysatorer som sänker aktiverings-energin! Biochemistry Kapitel 8 samt delar av kapitel 9 och 10 Biologisk katalysator Enzymer sänker aktiveringsenergin!

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041, Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, 09 15-14 00. Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %). 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant? (1p)

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik

Laboration Enzymer. Labföreläsning. Introduktion, enzymer. Kinetik. Första ordningens kinetik. Michaelis-Menten-kinetik Labföreläsning Maria Svärd maria.svard@ki.se Molekylär Strukturbiologi, MBB, KI Introduktion, er och kinetik Första ordningens kinetik Michaelis-Menten-kinetik K M, v max och k cat Lineweaver-Burk-plot

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00. Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). 1. Utan biologiska membran skulle inget liv kunna existera. a) Beskriv

Läs mer

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013

BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Biokemi BB1080/BB2380 2013-03-11 1(5) BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskap om cellens makromolekyler och de cellulära processerna på en molekylär nivå samt

Läs mer

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer