Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %)."

Transkript

1 Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). 1. Utan biologiska membran skulle inget liv kunna existera. a) Beskriv med en enkel skiss uppbyggnaden av ett biologiskt membran. (1p) b) Ge två exempel på energialstrande processer där biologiska membran är av central betydelse. (1p) c) Vad kallas den drivande kraften som gör att membraner hålls ihop (och som gör att proteiner veckar sig) (1p)? Hur fungerar den (1p)? (4p) a) Membranfigur: Dubbellager, hydrofila huvuden utåt, hydrofoba svansar inåt (1p). b) Membranet har en central betydelse vid oxidativ fosforylering (0.5p) och vid fotosyntes (0.5p). c) Hydrofoba effekten (1p). Hydrofoba delar av t.ex. lipider eller proteiner klumpar ihop sig med varandra för att undgå kontakt med vatten (1p). 2. Proteinstruktur. a) Proteiners struktur kan beskrivas i fyra nivåer, primär, sekundär, tertiär och kvartenär. Förklara kortfattat vad som avses med respektive begrepp (4p). b) Ge exempel på en aminosyra som oftast är gömd inuti proteinet och en annan som oftast förekommer på utsidan. Vilken egenskap är viktigast för var en viss aminosyra brukar förekomma? (2p) (6p) a) Primärstruktur är aminosyrasekvensen (1p). Sekundärstruktur bildas när avsnitt av polypeptidkedjan veckar ihop sig med regelbundna vätebindingar i sekundärstrukturelementen alfa-helix, beta-sträng, beta-böj (1p). Tertiärstruktur beskriver hela polypeptidkedjans veckning, hur sekundärstruktur-element och sidokedjor är packade (1p). Kvartenärstruktur beskriver hur subenheterna sitter ihop i ett oligomert protein/proteinkomplex (1p). b) Inuti hittar man t.ex. Trp, Tyr, Phe, Leu, Ile, Val, Ala, Met, Cys (0.5p); utanpå ofta Arg, Lys, Asp, Glu, Ser, Thr, Asn, Gln (0.5p). Det som avgör är hur polär/hydrofil (eller opolär/hydrofob) aminosyran är (1p). 3. Du tänker dig att rena proteinet P med hjälp av bl.a. jonbyteskromatografi. a) Du har som första steg i reningsproceduren fällt ut P med en 60 % lösning av ammoniumsulfat. Varför är det viktigt att först dialysera bort ammoniumsulfatet från P innan du laddar det på en jonbytare? (2p) b) Proteinet P visar sig binda till en positivt laddad jonbytare (anjonbytare) i en buffert som har ph 7.8. När du repeterar försöket några dagar senare tar du av misstag fel buffert och kör nu samma jonbytarkolonn vid ph 6.0 varvid det visar sig att ditt protein inte binder. Förklara varför. (Vad säger resultaten om egenskaperna hos proteinet P?) (2p) (4p) a) I jonbyteskromatografi binds normalt molekylerna till jonbytaren vid låg jonstyrka (1p). Om provet vid försökets start innehåller hög koncentration av andra joner konkurrerar dessa med tillgängliga ligander (1p). Resultatet blir att P inte binder till jonbytaren. Sidan 1 av 8

2 b) Vid ph 7.8 bör P ha en negativ nettoladdning då det binder till en positiv ligand. Proteiner som har en negativ nettoladdning befinner sig över sin isoelektriska punkt (1p). När ph sänks protoneras P och resultatet tyder på att proteinet antingen är oladdat eller positivt nettoladdat vid ph 6.0 (1p). P:s isoelektriska punkt bör alltså ligga mellan 6.0 och Hemoglobin. a) Vilken prostetisk grupp finns i hemoglobin? (0.5p) b) Syre binder till en metalljon i denna grupp. Vilken metalljon? (0.5p) c) Beskriv kortfattat vad positiv kooperativitet innebär, hur det uppkommer hos hemoglobin och vad mekanismen kallas. (2p) d) Myoglobin är mycket likt hemoglobin, men uppvisar inte positiv kooperativitet i binding av syre. Varför? (1p) e) Två histidiner utgör ligander till den prostetiska gruppen, metallen och syret. Histidin deltar också i katalytiska mekanismen hos många enzymer. Vilken egenskap hos histidin gör denna aminosyra särskilt lämpad för detta? (1p) f) Cytokrom C innehåller samma prostetiska grupp som hemoglobin och myoglobin, men kan inte binda syre. Varför? (1p) (6p) a) Hemoglobin har heme/hem/häm som prostetisk grupp (0.5p). b) Syret binder till en järnjon som sitter i heme-gruppen (0.5p). c) Positiv kooperativitet innebär att affiniteteten (bindningsstyrkan) för syre ökar med ökad koncentration av syre (0.5p). Hemoglobin består av fyra subenheter. De kan anta två olika former, en som binder syre starkt (R) och en som binder svagare (T). Bindingen mellan subenheterna styr dem att anta samma form. När syre binds till en av subenheterna så stabiliseras R-formen, även hos de andra subenheterna, så att de lättare binder syre (1p). Mekanismen kallas för allosteri (0.5p). d) Myoglobin består bara av en subenhet (1p). e) Histidin har normalt pka-värde mellan 6 och 7 och är därför bra på att uppta och avge protoner vid neutralt ph. (1p) f) I hemoglobin (och myoglobin) binder syret till en ledig ligandplats på järnet i heme-gruppen, men i Cytokrom C finns ingen plats för syrebindindning eftersom den upptas av en extra ligand till järnet, en metionin-sidokedja. (1p) 5. Enzyminhibitorer verkar genom att binda till enzymer och bromsa eller stoppa deras aktivitet. Genom enzymkinetiska mätningar kan man urskilja tre typer av reversibel inhibering: kompetitiv, okompetitiv (uncompetitive) och icke-kompetitiv (non-competitive). Skriv för var och en om inhibitorn binder till enzymet 1) bara när substrat inte är bundet, 2) bara när substrat är bundet, eller 3) både med och utan substrat bundet. Ange också vilken Lineweaver-Burk-plot A), B) eller C) nedan som hör ihop med respektive inhiberingstyp. (3p) A) B) C) Sidan 2 av 8

3 Kompetitiv: 1) Binder bara när substratet inte är bundet (0.5p). LB-plot B) är rätt (0.5 p). Vmax är samma, Km ökar med ökad inhibitorkoncentration. Okompetitiv: 2) Binder bara när substrat är bundet (0.5 p). LB-plot C) är rätt (0.5 p). Km och Vmax minskar lika mycket med ökad inhibitorkoncentration, så att kcat/km är konstant vilket ger samma lutning. Icke-kompetitiv: 3) Binder både med och utan substrat bundet (0.5p). LB-plot A) är rätt (0.5 p). Km är samma, Vmax minskar med ökad inhibitorkoncentration. 6. En del enzymer kräver ytterligare funktionella enheter än de aminosyror som ingår i polypeptidkedjan, s.k. co-faktorer. De kan vara Essentiella joner eller Co-enzymer. a) Ett co-enzym kan fungera som co-substrat eller prostetisk grupp. Vad är skillnaden? (1p) b) Ett viktigt co-enzym är NAD. Vad står förkortningen för? I vilken typ av reaktioner ingår detta co-enzym och vilken funktion har det i cellen? Är det ett co-substrat eller en prostetisk grupp? (2p) c) NADP är mycket likt och fungerar på samma sätt som NAD, men används av andra enzymer. I vilka metaboliska vägar används huvudsakligen NAD och i vilka används NADP? (1p) d) FAD och FMN deltar i liknande reaktioner och har liknande funktion som ovanstående. Skriv vad en av förkortningarna står för. Dessa co-enzymer har dock en förmåga som NAD/NADP saknar. Vilken? Brukar de fungera som co-substrat eller prostetisk grupp? (2p) e) Namnge ytterligare två co-enzymer, ett co-substrat och en prostetisk grupp. (1p) (7p) a) Ett co-substrat binder reversibelt och lämnar enzymet efter reaktionen (0.5p) och en ny molekyl kan komma i dess ställe. Co-substratet regenereas av ett annat enzym nån annanstans. En prostetisk grupp däremot sitter normalt bunden till enzymet hela tiden (0.5p) och måste regenereras på plats innan enzymet kan katalysera en ny reaktion. b) NAD står för Nikotinamid-Adenin-Dinukleotid (0.5p). NAD + /NADH (och NADP + /NADPH) ingår i redox-reaktioner (oxidationer och reduktioner) och tar emot eller avger elektroner. Fungerar som elektronbärare och reduktionsmedel i cellen (1p). Är co-substrat (0.5p). c) NAD + /NADH används hvudsakligen i kataboliska (nedbrytande) vägar (0.5p), medan NADP + /NADPH mest används i anaboliska (uppbyggande) vägar (0.5p). d) Flavin-Adenin-Dinukleotid (FAD) eller Flavin-Mono-Nukleotid (FMN) (0.5p), en räcker). Ingår liksom NAD + /NADH i oxidationer och reduktioner och kan ta emot och avge två elektroner, men kan också ta emot och avge en elektron i taget (1p). Är prostetiska grupper (0.5p). e) Exempel på co-substrat: ATP, ADP, AMP, GTP, GDP, GMP, S-adenosyl-metionin, UDP-glucose, Coenzym A, Tetrahydrofolat, Ubiquinon/Q10 (0.5p). Prostetisk grupp: Tiamin-pyrofosfat/TPP, Pyridoxal-fosfat/PLP, Biotin, (Metyl-/Adenosyl-) cobolamin, Lipoamid (0.5p). Förkortningar är OK. 7. Enzymreglering. a) Fosfofruktokinas 1 (PFK-1) är ett enzym i glykolysen som katalyserar fosforyleringen av fruktos-1-fosfat till fruktos-1,6-bisfosfat. Varifrån kommer 6- fosfat-gruppen? (1p) b) Produkten från PFK-1, fruktos-1,6-bisfosfat, påverkar pyruvatkinas längre fram i glykolysen och får det att arbeta snabbare. Vad kallas det när ett enzym längre fram i en metabolisk väg aktiveras av produkten av ett tidigare steg? (1p) Sidan 3 av 8

4 c) PFK-1 aktiveras av bla. AMP och inhiberas av bl.a. citrat. Med vilken typ av regleringsmekanism? (1p) d) En annan reglermekanism används ofta vid hormonell kontroll, t.ex. för att styra nedbrytning och syntes av glykogen genom att enzymerna glykogen-syntas och glykogen-fosforylas sätts på eller stängs av. Vad kallas mekanismen och vad innebär den? (2p) e) En tredje mekanism som vi stött på kontrollerar aktiviteten hos serin-proteaserna från bukspottkörteln, trypsin, kymotrypsin och elastas, som används i matsmältningen. Vad kallas denna mekanism och hur fungerar den? (2p) f) Vilka steg i en metabolisk reaktionsväg brukar vara kontrollerade? (1p) (8p) a) Fosfatgruppen kommer från ATP. (1p) b) Feed-forward-aktivering. (1p) c) Allosterisk reglering. (1p) d) (Protein-)fosforylering (1p). Enzymet stängs av eller sätts på genom att en fosfatgrupp sätts på eller tas av från ett speciellt fosforyleringsställe på enzymet (1p). e) Proteolytisk aktivering (1p). Enzymet syntetiseras som ett inaktivt pro-enzym (zymogen), och aktiveras genom att en eller flera peptidbindingar i proteinet hydrolyseras av ett proteas (1p). f) Metaboliskt irreversibla steg brukar regleras, ofta energi-krävande (ATPförbrukande) steg. (1p) 8. Skelettmusklerna kan utnyttja ett flertal olika substrat för att utvinna energi för bla. muskelkontraktion. Hur mycket energi (i form av ATP) utvinns vid fullständig förbränning av 1 mol glukos respektive 1 mol ketonkroppar (acetoacetat)? Motivera svaret. (I citronsyracykeln bildas 3 NADH, 1 QH2-FADH2 och 1 GTP per varv). (6p) Glukos: 2 ATP och 2 NADH i glykolysen (1p), 2 NADH i PDH-komplexet (1p), 6 NADH, 2QH 2 -FADH 2, 2 GTP i citronsyracykeln (0.5p). Oxidativa fosforyleringen 2,5 ATP/NADH, 1,5 ATP/ QH 2 detta blir 32 mol ATP/ mol glukos (1p) (beroende på vilken transport skyttel som används ATP). Ketonkroppar: Acetoacetat klyvs till 2 Acetyl-CoA (1p). Två varv i citronsyracykeln medför att 6 NADH, 2 QH 2 och 2 GTP bildas (0.5p). Totalt via den oxidativa fosforyleringen (2,5 ATP/NADH, 1,5 ATP/ QH 2 ) bildas 20 mol ATP/mol acetoacetat. (1p) 9. Avidin är ett protein som binder extremt hårt till biotin. Avidin är därmed en mycket potent inhibitor för biotin-krävande enzymatiska reaktioner. Antag att det sker en biosyntes av glukos från följande substrat. a. Laktat b. Oxaloacetat c. Fumarat d. Fruktos 6-fosfat e. Fosfoenolpyruvat Vilken metabolisk syntesväg och substratanvändning skulle inhiberas? Motivera svaret. (3p) Glukoneogenes från lakatat (1p). Laktat omvandlas till pyruvat som sedan karboxyleras till oxalacetat (1p). Karboxyleringen katalyseras av pyruvatkarboxylas Sidan 4 av 8

5 som innehåller biotin (som prostetisk grupp (1p). Avidin binder till biotin vilket medför att för lite biotin finns tillgängligt för enzymkomplexet. 10. Rotenon är ett naturligt förekommande ämne som kan påträffas i vissa växter. Antimycin A är en toxisk antibiotika. Båda substanserna påverkar organismer mycket kraftigt och kan leda till döden. a) Vilken metabolisk väg är det som inhiberas av dessa två ämnen? (1p) b) Förklara varför rotenon kan vara dödligt. (2p) c) Förklara varför Antimycin A klassas som en giftig substans. (2p) d) Antag att rotenon och antimycin A är lika effektiva inhibitorer, vilken av de två substanserna skulle vara mest toxiskt? Förklara. (1p) (6p) a) Oxidativ fosforylering eller andningskedjan. (1p) b) Rotenon inhiberar enzymkoplexet NADH-reduktas i andningskedjan (1p) vilket medför att elektrontransportern via andningskedjan till syre är nedsatt och ATPproduktionen är reducerad (1p). Om inte tillräckligt med ATP produceras dör organismen. c) Antimycin A binder till komplex 3 (cytokrom c reduktas) (1p) i andningskedjan och blockerar därmed transporten av elektroner till syret med minskad ATP produktion till följd (1p). d) Eftersom Antimycin A blockerar all transport av elektroner till syret är antimycin A giftigare jämfört med rotenon som blockerar elektronflödet från NADH men inte från QH 2 /FADH 2. (1p) 11. Du har blivit erbjuden att hålla ett föredrag på en Institution om energimetabolismen hos enkelmagade djur eller människa. Du ombeds att lämna in ett abstract på högst en A-4 sida. För att kunna begränsa dig har du valt att endast berätta samspelet mellan organen lever, muskel och fettväv vid kortvarig svält. De metaboliska vägarna och de viktigaste intermediärerna anges, en förklarande bild kan accepteras (men inte för detaljerat) (10p) Vid partiell svält är prioritet ett att kunna hålla blodglukosnivån på en acceptabel nivå. Leverns glykogen bryts ner för att balansera blodglukosnivån. (1p) Muskelproteiner bryts ned och transporteras till levern för glukoneogenes. (1p) Muskeln utnyttjar muskelglykogen och muskelprotein för sin egen energi-metabolism. (1p) Skelettmusklerna producerar större mängd laktat som transproteras till levern för syntes av glukos. (1p) Lipolys av upplagrat fett (från fettdepåerna), glycerol spjälkas av. (1p) Glycerol transporteras till levern som syntetiserar glukos av glycerol. (1p) Fettsyrorna utnyttjas som energi (bränsle) i lever och skelettmuskel. (1p) Fettsyrorna oxideras via beta-oxidationen men oxalacetat nivån är låg i levern vilket medför att levern bildar ketonkroppar som exporteras ut i blodet (2p) Ketonkropparna används av bla. musklerna som bränsle. (1p) 12. En bekant till dig har läst i tidningen att det bästa sättet att gå ner i vikt är att enbart äta kolhydrater. Därför har han/hon ändrat sina kostvanor till att i större utsträckning äta fler mellanmål och mer konditorivaror. Effekten blev inte riktigt vad som var tänkt utan resulterade i att mer fett lagrades i fettcellerna, med viktökning som följd. Sidan 5 av 8

6 a) Förklara hur glukos kan tillgodose behovet av kolatomer som behövs för fettsyrasyntes. (2p) b) Hur kan acetyl-coa, som bildas i mitokondrierna transporteras ut i cytosolen? (1p) c) Fettyrasyntesen är en reduktiv process som kräver stora mängder av reducerande ekvivalenter (NADPH). Varifrån erhålls dessa? (2p) (5p) a) Det antal kolatomer som behövs för syntes av fettsyror erhålls genom att glukos bryts ned till pyruvat via glykolysen (1p) och vidare till mitokondriellt acetyl-coa (1p). b) Mitokondriellt acetyl-coa transporteras ut till cytosolen som citrat (1p). c) NADPH erhålls från pentosfosfat-shunten och från citrattransport-systemet då malat omvandlas till pyruvat via malat-enzymet (2p). 13. Fotosyntes. a) I växter fixeras luftens koldioxid i ribulos-1,5-bisfosfat i första steget i Calvincykeln. Produkten i denna reaktion, 3-fosfoglycerat, omvandlas sedan i en ATPberoende reaktion till 1,3-bisfosfoglycerat som sedan reduceras med hjälp av NADPH till glyceraldehyd-3-fosfat (som tillsammans med dihydroxyacetonfosfat går under benämningen triosfosfat). Varifrån kommer de ATP och NADPH som behövs i dessa reaktioner? (1p) b) Vad händer vidare med glyceraldehyd-3-fosfat (i och utanför Calvin-cykeln)? (4p) c) Från vilket ämne tas elektroner till den icke-cykliska elektrontransporten i ljusreaktionen och vilket ämne är den slutliga elektron-mottagaren? (2p) d) Vilken är den huvudsakliga funktionen för cyclisk elektrontransport i fotosyntesen, d.v.s. vilken metabolit produceras? (1p) e) Förklara hur den cykliska elektrontransporten fungerar, dvs. vilken väg elektronerna flödar och vad det ger upphov till. (3p) (11p) a) ATP och NADPH kommer ifrån fotosyntesens ljusreaktion. (1p) b) Den största delen glyceraldehyd-3-fosfat används för att (i) återbilda/regnerera ribulos-1,5-bisfosfat (1p) för vidare användning i Calvin-cykeln. Nettoöverskottet som bildas används för syntes av hexoser (1p), dels (ii) direkt i stroma hos kloroplasten där det ombildas till hexos (glukos-1-fosfat) och sen stärkelse för korttidslagring (0.5p). (iii) En del glyceraldehyd-3-fosfat transporteras ut till cytosolen (0.5p) där det omvandlas till hexoser (glukos-1-fosfat, och fruktos-6-fosfat) och sen sukros för vidare transport i växten (0.5p). Förutom som energikälla så används en betydande del av kolhydraterna för syntes av cellulosa (via glukos-1-fosfat) för uppbyggnad av cellväggen (0.5p). c) Elektronerna tas från vatten (1p) och lämnas till NADP + (1p). d) Cyklisk elektrontransport leder till syntes av ATP (1p) utan samtidig reducering av NADPH. e) I cyklisk elektrontransport förs elektroner från ferredoxin till plasoquinonpoolen, vidare till cytokrom b/f-komplexet, till fotosystem I och tillbaka till ferredoxin (0.5p för varje komponent som identifieras, max 2p). Detta driver en protonpump/ger upphov till protongradient (1p), som i sin tur driver ATP-syntes. 14. I litteraturen finns beskrivet tre former av DNA, A, B och Z-DNA. Den vanliga formen anses vara B-DNA. a) Längs helixen av den vanliga DNA-formen bildas två tydliga "diken". Vad kallas dessa på engelska? (1p) Sidan 6 av 8

7 b) Vilket av A, B och Z-DNA vrider sig åt motsatt håll relativt de andra två? (0.5p) c) Åt vilket håll är den vanliga vridningen på DNA, höger eller vänster? (0.5p) d) Varför antar inte dubbelsträngat RNA den vanligare B-formen utan mer formen för A-DNA? (1p) (3p) a) Minor groove (0,5p) och major groove (0,5p) b) Z-DNA (0,5p) c) Höger (0,5p) d) Ribosen har en hydroxylgrupp bundet till 2'-kolet, deoxyribosen har bara ett väte på den positionen. Det extra syret gör att RNA av B-form inte kan bildas, d v s steriskt hinder. (1p) 15. Hur vet ett bakteriellt RNA-polymeras var det skall börja transkriptionen av ett nytt RNA? (2p) Sigmafaktorn känner igen och binder till promotorsekvensen uppströms om genen (1p). RNA-polymeraset i sin tur binder till sigmafaktorn (1p). 16. Antag att nedanstående DNA-sekvens transkriberas till RNA. Rita ut RNA sekvensen och markera 5 och 3 ändar. Antag att translationen av RNAt sker vid första start kodonet markera dessa nukleotider. 5 A A C A T G G C G C T G C A T G 3 3 T T G T A C C G C G A C G T A C 5 (4p) RNA (kopia av 5-3 strängen). Två olika möjligheter båda rätt. T byts mot U. 1p för sekvensen. 1p för U istället för T. 1p för 5 och 3 på rätt ställe. 1p för AUG. 5 AACAUGGCGCUGCAUG 3 eller 5 CAUGCAGCGCCAUGUU Markera för varje påstående om det är sant eller falskt: a) Ett kodon (codon) kodar oftast för samma aminosyra i både bakterier och människa. b) Ribosomen är uppbyggd av proteiner och RNA. c) mrna i bakterier är uppbyggt av exoner och introner. d) Vid replikationen syntetiseras den nya strängen i 5-3 orientering. e) Vid transkription syntetiseras RNA i 3-5 orientering. f) Translationen av ett normalt protein avslutas genom att ribosomen kommer fram till sista nukleotiden av mrna molekylen och därför faller av. g) Varje kodon består av 4 nukleotider som avläses till en specifik aminosyra. h) DNA är totalt ointressant, har ingen betydelse för cellens funktion utan är enbart något som möjligtvis kan intressera Arkiv X-freaks. (4p) a) sant, b) sant, c) falskt exoner och introner finns bara i eukaryot RNA, d) sant, e) falskt, f) falskt - ribosomen faller av när den når ett stoppkodon i mrna, g) falskt 3 nukleotider, h) otroligt falskt! 0.5p för varje korrekt svar. Sidan 7 av 8

8 18. En gen, Mon, har skickats till dig. Genen har "sticky ends" där 5 -änden har ett GATC-överhäng och 3 -änden ett TTAA-överhäng. Du har blivit ombedd att ligera in genen i plasmiden pbmn-z. Beskrivning av genen, plasmiden och restriktionsenzym finns beskrivna nedan. Beskriv momenten du måste utföra för att ligera in genen Mon till plasmiden pbmn-z. Du behöver ej redogöra för efterföljande steg (transformation etc.) Mon (2p) Plasmiden pbmn-z klipps upp med restriktionsenzymerna; BamHI (0.5 p) resp. EcoRI (0.5 p). Därefter ligeras pbmn-z och genen (Mon) samman med hjälp av enzymet (DNA) ligas (1 p). Sidan 8 av 8

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0741, 10:e jan 2008, 09 15-14 00. Max poäng = 81 p. Slutlig gräns för godkänd = 42 p (52 %). 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant? (1p)

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer? Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28

Läs mer

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.

Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,

Läs mer

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%).

Fråga nr. Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%). Sluttentamen Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00 Max poäng =123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53%). Svara på varje fråga på separat papper! Ange tydligt frågans nummer längst upp på sidan!

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) 2005-06-02 Totalpoäng: 70 p (24 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Fråga 1: Komplettera nedanstående dipeptid vid fysiologiskt

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN

ENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 12:e jan 2012, Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 54p; 4 = 70p; 5 = 85p.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 12:e jan 2012, Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 54p; 4 = 70p; 5 = 85p. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 12:e jan 2012, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 54p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00. Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl.

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00 Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 20:e mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 20:e mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 20:e mars 2006, 09 00-15 00. Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). 1. Utan biologiska membran skulle inget liv kunna existera. a) Rita den

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2002, Max poäng = 88 p. Preliminär gräns för godkänd = 46 p (52 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2002, Max poäng = 88 p. Preliminär gräns för godkänd = 46 p (52 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2002, 09 00-15 00. Max poäng = 88 p. Preliminär gräns för godkänd = 46 p (52 %). 1. Utan biologiska membran skulle inget liv kunna existera. a) Rita

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).

Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer. Ange vilka

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Omtentamen KE0026, 10p, Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p.

Omtentamen KE0026, 10p, Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p. Omtentamen KE0026, 10p, 2003-07-04. Max poäng = 76p. Preliminär gräns för G utan bonus = 57p. Glöm ej kodnummer på varje blad! Skriv och rita tydligt! Lycka till! 1. Proteiner tillverkas på ribosomer genom

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör

Frågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%)

Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Frågor och svar till ordinarie tentamen för KE7001 period 4 (Biokemi, 10p) 2006-06-01 Totalpoäng: 70 p (23 frågor) Preliminär gräns för G: 37 p (53%) Fråga 1: Komplettera nedanstående dipeptid vid fysiologiskt

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 22 mars 2005, 09 00-15 00 Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012 BASÅRET KEMI B BIOKEMI IngMarie Nilsson Biokemi och biofysik Plan 4 Rum 425 Tel. nr: 08-162728 E-post: ingmarie@dbb.su.se LABBAR Lab 11. Amylas lab Rum: K232/242 Huvudansvarig: Gabriela Danielsson Grupp

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 22:e mars 2005, 09 00-15 00. Max poäng = 70 p. Preliminär gräns för godkänd = 37 p (53 %). 1. a) Vad är avståndet mellan två kovalent bundna kolatomer? (0.5p)

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8 Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter. DNA transkriberas till RNA som i sin tur translateras till proteiner. Genetiska skillnader mellan prokaryoter

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).

Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Tentamen med svarsmallar Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00. Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant? (1p)

Läs mer

COO- +H 3 N C H CH 2 NH C NH 2 + NH 2

COO- +H 3 N C H CH 2 NH C NH 2 + NH 2 Sluttentamen Bke2 26:e oktober 2000 09 00-16 00. Max poäng =78p. Gräns för godkänd = 42p (54%). Svara på varje fråga på separat papper! Ange tydligt frågans nummer längst upp på sidan! Glöm inte att ange

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet

Proteinsyntesen. Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Proteinsyntesen Anders Liljas Biokemi och strukturbiologi Lunds universitet Ett fundament i proteinsyntesen är strukturen av nukleinsyror. F. Crick, J. Watson & Wilkins Nobelpris i medicin 1962 Wikipedia

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) BASÅRET KEMI B BIOKEMI Introduktion till cellens och organismers metabolism 211-223 (sid. 178-191) VAD HÄNDER i EN CELL? Metabolism - för att uppehålla liv Metabolism - ämnesomsättning i en cell pågår

Läs mer

Proteiner. Kap 3,

Proteiner. Kap 3, Proteiner Kap 3, 3.1-3.5. Först lite repetition Proteiner är uppbyggda av kedjor av aminosyror. Sådana kedjor kallas... (Fig3-3). Proteinets struktur kan beskrivas på fyra olika nivåer: primärkvartärstruktur

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Det gäller att vara tydlig!

Det gäller att vara tydlig! Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner och reaktionshastigheter Niklas Dahrén Kemiska reaktioner När två partiklar (atomer, molekyler, joner etc.) kolliderar med varandra kan ibland en kemisk reaktion ske. De kolliderande

Läs mer

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3

Hierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3 Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer