Människa i Riskzon: Den nya generationen hur kan vi förstå den? Dokumentation från ett seminarium den 19 oktober

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människa i Riskzon: Den nya generationen hur kan vi förstå den? Dokumentation från ett seminarium den 19 oktober"

Transkript

1 Människa i Riskzon: Den nya generationen hur kan vi förstå den? Dokumentation från ett seminarium den 19 oktober Välkommen Kristina Tharing (m), ordförande i den sociala styrgruppen vid GR, hälsade välkommen till den tredje i raden av seminariedagar inom ramen för Människa i riskzon (MIR). Kommunernas uppföljningsansvar Margrethe Kristensson, GR, berättade att den första MIR-dagen för ett år sedan hade handlat om det kommunala uppföljningsansvaret, som då nyligen hade skärpts lagstiftningsvägen. Det innebär att kommunerna måste följa upp och erbjuda åtgärder till ungdomar i åldrarna 16 till 20 år som gått ut grundskolan men inte går på gymnasiet eller arbetar. Skolverkets uppföljning Margrethe Kristensson tipsade om att Skolverket fått i uppdrag av regeringen att följa upp hur kommunerna hanterar det kommunala uppföljningsansvaret. I uppföljningen ställs frågor som; Hur tolkar kommunerna det kommunala uppföljningsansvaret? Finns det policy/riktlinjer i kommunen för hur det ska hanteras? Finns det samverkan i kommunen kring uppföljningsansvaret? Vilka oklarheter upplever kommunerna i lagstiftningen? Vilka individuella åtgärder erbjuder kommunerna ungdomarna man hittar? Vem ansvarar för deindividuella åtgärderna? Hur tas och etableras kontakt med ungdomarna? Rapporten heter Information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret och finns på GRUUS Ett IT-baserat system för uppföljning av ungdomar som avbryter gymnasieskolan i Göteborgsregionen GRUUS är en förkortning för GR UngdomsUppföljningsSystem och det sköts av gymnasieintagningen vid GR. Alla ungdomar i åldrarna 16 till 20 år läggs in i systemet. Uppgifter hämtas både med hjälp av elevregistreringssystem och folkbokföringen och alla skolor är med, även friskolor. Sedan registreras alla avhopp, skolbyten med mera. - Varje kommun har anmält en ansvarig person som kan välja att få mail varje gång en elev slutar eller själv söka händelser under de senaste tio dagarna. GRUUS är ett system som informerar, sedan är det upp till respektive kommun hur man går vidare med varje enskild ungdom, säger Ewa Eliasson-Nuland vid gymnasieintagningen. Hon berättar också att systemet har fler användningsområden, det är till exempel möjligt att lägga in elevernas slutbetyg när de lämnar gymnasiet, så att detta kan användas för statistikändamål. GRUUS finns på Internet:

2 Ungdomssatsningen Teen Dream Konferensen ägde rum på Teen Dream, ungdomens hus på Hisingen. Kenneth Johansson som är enhetschef och Lena Svärd som är samordnare berättade om verksamheten. - Ungdomssatsningen Teen Dream handlar om att skapa fritidsverksamhet med inflytande och delaktighet. Vi vänder oss till ungdomar år. Bakgrunden till satsningen är de enligt somliga stora nedskärningarna på fritid under 90-talet, att Ungdomens hus vid stenpiren inte blev av och sist men inte minst Backabranden, sa Kenneth Johansson. Ungdomarna har varit delaktiga i såväl inredning och utformning av lokalerna som verksamhetens innehåll. En stor del av verksamheten bestäms genom att ungdomarna lägger förslag i en förslagslåda och sedan bestämmer man i ett stort mötesforum vilka förslag som ska bli verklighet. Det handlar ofta om arrangemang som disco och spelningar. En film om Teen Dream visades också, en film full av ungdomar som spelar fotboll, tränar cirkuskonster, dansar, sjunger, spelar och debatterar i boxningsring. - Under våra två och ett halvt år har vi hela tiden fått kritik för att det är för få ungdomar här. Men vi är i en uppstartsfas, det tar tid för ungdomar att hitta hit. Första halvåret i år har vi haft lika många besökare som under hela förra året, sa Kenneth Johansson. Han berättade också att Teen Dream gärna skulle vilja ha ett uppdrag att vara en tydlig aktör för unga utanför. Nätverk för IV-programmet Sedan ett drygt år tillbaka finns IV-nätverket, som bildats på uppdrag av Utbildningsgruppen inom GR. Roy Jörgensen, rektor på Ale gymnasium och Anni Niklasson, lärare på IVprogrammet, representerar Ale i det nätverket och berättade om vad man gör där. - Ungefär tio procent av ungdomarna som lämnar grundskolan går till IV. Cirka 20 procent av dessa slutför ett nationellt program. Detta är verkligen människor i riskzon, sa Roy Jörgensen. Tanken med nätverket är att utveckla IV-programmet i Göteborgsregionen genom att utbyta erfarenheter. Man har bland annat hunnit diskutera vad kravet på heltidsstudier eller heltidsutbildning egentligen innebär, hur man tillgodoser behoven hos elever som inte senare ska gå vidare på ett nationellt program, fortbildning för de som arbetar på IV-programmet (vilket har resulterat i en seminarieserie i höst) och så håller man på att ta fram en överlämningsblankett som ska vara ett underlag när elever går från grundskola till IV och från IV till ett nationellt program.

3 Trender i ungdomskulturen: Den rotlösa, trådlösa och hypersociala generationen Ole-Petter Nyhaug är trendanalytiker på företaget UniveroFishnet i Oslo. Han inledde sin föreläsning med att visa en svartvit bild på några barn som kramar varandra. Publiken associerade till glada barn, glädje, trygghet med mera. När samma bild har visats för ungdomar har flera av dessa associerat till skräckfilm, med motiveringen att många skräckfilmer tar sin början i en idyllisk förort. Dessa skilda associationer visar på en grundläggande skillnad mellan unga och vuxna: De förra hämtar i mycket högre utsträckning sina föreställningar från populärkulturen och media. - Unga skandinaver är den första generationen som växer upp primärt som konsumenter och inte som samhällsmedborgare, de har därmed väsentligt annorlunda referensramar än vuxengenerationen, konstaterade Ole-Petter Nyhaug. Det är samtidigt en generation med en mer positiv syn på framtiden än vad deras föräldrar har, och hade. Det framgår när man frågar dem vad de tror om framtidsutsikterna. För 30 år sedan hade ungdomar inte samma positiva syn på framtiden, det är en generation som tror på fler möjligheter. På frågan vem man litar på så visar det sig att unga har mindre förtroende än vuxna för tv, radio, tidningar och myndigheter men mer förtroende för Internet. Ett starkt ideal bland unga idag är keeping it real. Det är viktigt att uppfattas som äkta och trovärdig. Unga anser att det är deras värderingar och deras vänner som säger mest om vem de själva är. Även om mycket har förändrats så finns det också saker som är sig lika. Barn- och ungdomen kan delas in i tre stadier (respektive fas kan vara kortare eller längre men alla faser finns där): 0-13 år: Lek år: Söka identitet år: Skapa identitet Det finns två grundläggande faktorer som definierar ungdomsfasen: 1. Generiska faktorer som definierar ungdomen som en livsfas: - Tillhörighet kontra individualitet - Access till vuxenvärlden - Oberoende kontra anknytning 2. Kulturella faktorer som definierar identitet: - Drömmar, aspirationer, värderingar och attityder - Trender, inspiration, konsumtion, status - Förändring, impuls, stimulans. - När jag var ung fick jag vänta tills jag var 16 år innan jag kunde ta moppen bort från familjen. Idag är barnen år när de får en mobil och mentalt börjar bryta upp från familjen. Kompisarna finns i nätverket, man har inte längre samma behov av att planera. Ungas kommunikation idag är indefinitiv, den tar aldrig slut. Det finns ingen konklusion, inget beslut och alltid en möjlighet att förändra vad man sagt tidigare. Den nya generationen är inte van att ta beslut och följa detta, allt kan ifrågasättas, man kan ändra sig.

4 Detta är en kommunikation som det politiska livet och näringslivet måste fånga upp. Den osäkerhet som skapas av detta är inte en osäkerhet utan helt enkelt ett uttryck för att dagens unga är mobila i både tanke och kropp. De känner inget behov av att vara på samma arbetsplats i 30 år på grund av gemenskap, nätverket har de ju i mobilen, sa Ole-Petter Nyhaug. Han tror att en del men inte alla - samhällsstrukturer kommer att påverkas av den här generationens sätt att vara och kommunicera: - När man bildar familj byter man livsstil och hamnar i nya strukturer. Av de totala förändringar vi ser så tar denna generation med sig en del, men inte allt, säger Ole- Petter Nyhaug. Ungdomar skapar idag arenor där de möts utanför de vuxnas kontroll, arenor som Lunarstorm, My Space med mera. - Hade vi vuxna accepterat att våra ungdomar varit borta i fyra-fem timmar utan att vi visste var de hade varit? Nix! Men nu sitter de framför datorerna lika länge men är lika bortom vår kontroll. Men det reagerar vi inte på, sa Ole-Petter Nyhaug. Grupptryck bland unga idag handlar inte om märkeskläder eller rätt mobiltelefon utan om att man har en intressant personlighet, att man känner någon, gjort något speciellt som är intressant nog. Ole-Petter Nyhaug exemplifierar med nynazistungdomar som han arbetat med tidigare: - Utöver en hård kärna med ideologisk övertygelse består dessa grupper av personer som inte klarade av att bli intressanta personer i sin vardagsmiljö. Det är inte för att de är dåliga barn som de blir rasister utan för att de behöver en tillhörighet. Motmedlet är att erbjuda något annat, en annan mer spännande identitet, till exempel inom idrottens värld, sa han. Dagens ungdomsgeneration använder sina fem sinnen vid kommunikation. De har inte ett logiskt eller ideologiskt filter, som exempelvis en politisk övertygelse som färgar hur man tar in intryck. För att nå ungdomar krävs att kommunikationen är emotionell och fysisk (events, prova produkter, lukt och smak). Det är en generation som är van att bli stimulerad och som är van att det hela tiden händer något nytt. Därmed inte sagt att de har svårt att koncentrera sig. De kan sitta koncentrerat framför ett dataspel i timtal, men i skolan sägs det att de har koncentrationssvårigheter. - Är det koncentrationssvårigheter eller skolan och pedagogiken det är fel på, undrade Ole-Petter Nyhaug. Det sägs att ungdomar idag inte är lika engagerade i samhällsfrågor, men det finns ett stort engagemang till exempel för fattigdom i tredje världen. Det skiljer dem från vuxna som snarare vill hjälpa de som har det svårt i vårt eget land. En skillnad jämfört med tidigare är att dagens unga verkligen tycker att de kan göra en skillnad i fråga om miljö eller global fattigdom. På frågan vilket sätt som är bäst för att förändra samhället pekar de både på att rösta i val och att demonstrera. Men mest tror man på att själv engagera sig i saker. Dagens ungdomar är en aspirerande generation: Det är alltid möjligt att göra något lite bättre, annorlunda. De strävar alltid mot det som är lite bättre, de är alltid i förflyttning både mentalt och fysiskt. Detta är en konsekvens av alla möjligheter som erbjuds.

5 De är också den sociala generationen: den nya tekniken används för att stärka de sociala relationerna. Man har fått nya umgängessätt, men det är fortfarande umgänge. De flesta ungdomar tror fortfarande på traditionella familjevärden. Vill du ha Ole-Petter Nyhaugs OH-bilder? Skicka ett mail till Nästa konferens på temat Människa i Riskzon (MIR) Kristina Tharing summerar dagen och berättar att nästa MIR-konferens kommer att äga rum den 8 mars nästa år. För anteckningarna: Märit Malmberg Nord FoU i Väst/GR

6 PRESSMEDDELANDE 19 oktober 2006 Varannan kommun saknar handlingsplan för att följa upp de ungdomar som inte går i gymnasieskolan Sedan den 1 juli 2005 är kommunerna skyldiga att följa upp de ungdomar i åldern år som inte går i gymnasieskolan och att erbjuda dem åtgärder. Idag presenterar Skolverket en ny undersökning som visar att mindre än hälften av landets kommuner har en handlingsplan för arbetet med dessa ungdomar. De som är ansvariga i kommunerna har inte heller tillräcklig information om t.ex. avbrutna gymnasiestudier. Bakgrunden till Skolverkets uppföljning är den nya bestämmelse som trädde i kraft den 1 juli 2005 och som ålägger kommunerna att hålla sig informerade om hur ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att erbjuda dem individuella åtgärder. Skolverket benämner kommunernas skyldighet som "det kommunala uppföljningsansvaret". Enligt Skolverkets beräkningar omfattades drygt ungdomar av det kommunala uppföljningsansvaret hösten Hanteras inom utbildningsförvaltningen Skolverkets undersökning visar att mindre än hälften av landets kommuner har en handlingsplan för arbetet med ungdomar i åldern år. Undersökningen visar också att det kommunala uppföljningsansvaret i en mindre andel kommuner varit en politisk fråga eller föranlett ett politiskt beslut. Studien visar att uppföljningsverksamheten oftast hanteras inom kommunernas utbildningsförvaltning eller motsvarande. Oftast leds det praktiska arbetet av rektor (ansvarig) för gymnasieskolans individuella program. Studieavbrott följs inte upp Flertalet av de ungdomar som är aktuella för uppföljningsansvaret har avbrutit en gymnasieutbildning vilket innebär att samarbetet och kontakten med gymnasieskolor är av största vikt. Undersökningen visar dock att de uppföljningsansvariga i allmänhet inte har en tillräckligt god och regelbunden kontakt med gymnasieskolorna. Studien visar också att sekretessregler ses som ett hinder vid informationsöverföring mellan kommunens olika verksamheter, framförallt mellan socialtjänsten och utbildningssektorn. I rapportens slutsatser framhåller Skolverket att kommunerna till stor del har den information som krävs för att kunna bedriva en uppföljningsverksamhet men att kommunernas informationsinsamling borde kunna förbättras genom tydligare ansvarsfördelning och samverkan inom kommunerna. Skolverket framhåller även ett antal åtgärder som skulle underlätta kommunernas informationsinsamling. Ett sådant förslag är att alla gymnasieskolor ges uttrycklig rapporteringsskyldighet till ungdomarnas hemkommun vid avbrutna gymnasiestudier. Ytterligare förbättringar vore att reglerna kring samkörning av register samt informationsöverföring mellan kommunernas olika verksamheter tydliggörs. En annan möjlighet är att kommunerna får tillgång till CSN:s register över studerande. IV den vanligaste åtgärden Kommunerna erbjuder ofta ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret åtgärder inom utbildningsområdet. Den vanligaste åtgärden som erbjuds ungdomarna är ett individuellt program i gymnasieskolan. När det gäller kommunernas åtgärder anser Skolverket framförallt att gymnasieskolorna bör vidta åtgärder så att färre elever avbryter sina studier. Skolverket anser även kommunerna bör se över de åtgärder som erbjuds ungdomarna. Särskilt viktigt är att ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret inte rutinmässigt skrivs in på ett individuellt program. Skolverket anser också att det bör diskuteras vilka åtgärder som skall erbjudas de ungdomar som inte vill gå i gymnasieskolan. För frågor kontakta Moa Morin, undervisningsråd, på tfn mobil Pressekreterare Se även Information om icke skolpliktiga ungdomar - det kommunala uppföljningsansvaret Skolverket Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: Fax: E-post:

7 Uppdrag Enlig regleringsbrevet för 2005 och 2006 skall Skolverket efter samråd med Ungdomsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 2005 följa upp dels hur kommunerna håller sig informerade om de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta, dels vilka individuella åtgärder som kommunerna erbjuder dessa ungdomar. Uppdraget skall delredovisas den 30 juni och slutredovisas den 1 november Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

8 1 kap. 18 skollagen: En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändiga för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö

9 GRUUS (GRUngdomsUppföljningsSystem) Registrering av elever, år, som avbryter sina studier Den 1 juli 2005 trädde ny lag i kraft som skärper kommunens ansvar för ungdomar under 20 år och som ej genomgått ett nationellt program eller motsvarande. GR Utbildning fick i uppdrag att utveckla Indra så att systemet kan hantera alla tre åren på gymnasiet och eventuella avhopp. Den 7 april 2006 fattade Utbildningschefsgruppen beslut om att GR-kommunerna ska registrera ungdomar som lämnar gymnasieskolan i det nya gemensamma uppföljningssystemet GRUUS.

10 Användare Kommunansvariga GRUUS Registreringsansvariga Gymnasieintagningen

11 Information Intagningsresultat från Indra från 2002 Befolkningsregistret Särskild månadsrapport från gymnasieskolorna (samma som till CSN). Ska översändas innan 12 maj Manuell rapportering från registreringsansvariga Manuell rapportering från kommunansvariga

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12

Arvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12 Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Anvisningar för informationsansvariga i GRUUS. GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem

Anvisningar för informationsansvariga i GRUUS. GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem Anvisningar för informationsansvariga i GRUUS GöteborgsRegionens UngdomsUppföljningsSystem Syftet med GRUUS är att alla berörda parter; avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun snabbt

Läs mer

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun

Ugglumskolan - Åk 2 - Partille kommun Ugglumskolan - Åk - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden.

Läs mer

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun

Kommunal - Åk 2 - Partille kommun Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen var bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Resultatet av undersökningen

Läs mer

2. Intern kontroll delårsrapport 2012

2. Intern kontroll delårsrapport 2012 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-08-31 DNR UN 2012.001 BRITT-MARIE LÖVQUIST SID 1/2 TF EKONOMIADMINISTRATIV CHEF 0858785171 BRITT-MARIE.LOVQUIST@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Intern

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

1. Intern kontroll uppföljning 2012

1. Intern kontroll uppföljning 2012 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2012-12-03 DNR UN 2012.001 BRITT-MARIE LÖVQUIST SID 1/2 TF EKONOMIADMINISTRATIV CHEF 0858785171 BRITT-MARIE.LOVQUIST@VALLENTUNA.SE UTBILDNINGSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Intern

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Anteckningar från möte med gymnasierektorsgruppen inom GR

Anteckningar från möte med gymnasierektorsgruppen inom GR GR Utbildning 040217 Anteckningar från möte med gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: tisdag 17 februari, 2004 Tid: kl. 13.00-16.15 Plats: GR Utbildning, Gårdavägen 2, rum 264 Närvarande: Björn Sandmark

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning Beslut Tillsyn i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 2010-11-04 1 (1) Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning efter tillsyn av gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Nordanstigs kommun 2010-11-04

Läs mer

GR Utbildning 2011-02-11 Anteckningar

GR Utbildning 2011-02-11 Anteckningar GR Utbildning 2011-02-11 Anteckningar Barnomsorgsnätverket Tid: Fredagen den 11 februari 2011, kl. 9.00 12.00 Plats: GR-huset, Gårdavägen 2, rum 260 Deltagare: Monika Larsson, Utbildningschefsgruppen,

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Angela Öst (Utbildningsdepartementet)

Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Angela Öst (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Maria Arnholm Angela Öst (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Minnesanteckningar nätverksgrupp Lärande på arbetsplats

Minnesanteckningar nätverksgrupp Lärande på arbetsplats Minnesanteckningar nätverksgrupp Lärande på arbetsplats Datum: fredag 13 juni, kl. 09.00-12.00 Deltagare: Sten Jansson ordf Lerum, Lars Olsson UBF/Göteborg, Stefan Heinz Mölndal, Gunilla Forssell Stenungsund,

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Gymnasieplan Skurups kommun

Gymnasieplan Skurups kommun 1 Gymnasieplan Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-13 312 2 Gymnasieplan Gymnasieplanen anger Skurup kommuns målsättning och ambitioner för den gymnasiala utbildningen, gymnasiesärskolan

Läs mer

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET PAULINE ST DENIS/FANCY Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Full fart mot Framtiden

Full fart mot Framtiden Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen

Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom Göteborgsregionen 091026 Anteckningar från nätverksmöte för gymnasierektorsgruppen inom sregionen Datum: Tisdag 20 oktober Tid: 8.30-12.00 Deltagare: Fredrik Ericsson Ale, Magnus Thilén Alingsås, Marianne Möller, Torbjörn

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017 Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

1. Välkommen - mötet öppnades. 2. Fastställande av dagordning. 3. Föregående minnesanteckningar

1. Välkommen - mötet öppnades. 2. Fastställande av dagordning. 3. Föregående minnesanteckningar MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum Blad nr Stratsam 2008-02-08 1(4) Plats och tid Stadshuset Nygatan 16 sammanträdesrum Lunne 13:30-16:30 Närvarande Förhinder Anita Lindgren Försäkringskassan, Lena-Maria

Läs mer

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola

2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola 2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007

Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 2007 7-6-28 Kommentarer till diagrammen vid definitivintagningen 27 SÖKANDE 1. Sökande per plats Diagrammet visar antal behöriga elevers förstahandsval per plats på både kommunala och fristående skolor från

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd Beslut Eslövs folkhögskolas garantiförening, ideell förening Sturegatan 12 241 31 ESLÖV 2005-02-25 1 (1) Dnr 54-2004:3221 Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Grundtvig

Läs mer

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling

Resursskolan Karlskrona kommun. Emotionell, social och kognitiv utveckling Resursskolan Karlskrona kommun Emotionell, social och kognitiv utveckling Uppdraget Resursskolorna bedrivs med stöd i grundskoleförordningen kap. 5 5 och är en unik möjlighet för grundskoleelever att under

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning

Lathund om tillträde till högre utbildning Lathund om tillträde till högre utbildning Omvärldskunskap som stöd vid studieplanering på folkhögskolan. Ett komplement till Folkbildningsrådets Riktlinjer för folkhögskolans behörighetsintygande. Agneta

Läs mer

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut efter riktad tillsyn Lessebo kommun lnfo@lessebo.se efter riktad tillsyn av utbildning i Lessebo kommun för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd 2(12) Riktad tillsyn i Lessebos kommun Skolinspektionen

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap 2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-30 30 Reviderad plan för utbildning på introduktionsprogram (UN 2015.101) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket

Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Till Undervisningsråd Magdalena Karlsson, Skolverket Remissyttrande rörande Allmänna råd med kommentarer utbildning på sjukhus eller institution knuten till ett sjukhus lämnat av Sveriges Sjukhuslärarförening.

Läs mer

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd Beslut Styrelsen för Ljud&Bildskolan i Halmstad Box 4061 300 04 Halmstad 1 (1) Genomförd inspektion av utbildningen vid den fristående gymnasieskolan Ljud & Bildskolan i Halmstads kommun Skolverket har

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Skolinspektionen Bes É ut 2013-10-01 Uppsala kommun uppsala.kommun@uppsala.se Rektorn vid Björkvallsskolan lisbeth.beckman@uppsala.se Beslut för grundskola efter tillsyn av Björkvallsskolan i Uppsala kommun

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Skolområde 3 Junibacken och Ängens Förskolor 2014-2015 Förskolechef: Carin Hagström 2 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1Det systematiska kvalitetsarbetet... 3 1.2 Kvalitetshjul...

Läs mer

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19

KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 KAA Socioekonomisk kalkyl 2015-03-19 Expertgruppen i socioekonomi Sidan 2 av 7 Sidan 3 av 7 Inledning Informationsansvaret ändras i lagstiftningen den 1 januari 2015 till kommunens aktivitetsansvar. Den

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper

Läs mer

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare

Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare Nätverk Syfte/Uppdrag Ordförande Sekreterare APU - omvårdnad/sjukvård Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom omvårdnadsprogrammet genom att förbättra den arbetsplatsförlagda utbildningen både i

Läs mer

2010-03-25 Bildningsnämnden

2010-03-25 Bildningsnämnden 1 2010-03-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (FP), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING 2006

KVALITETSREDOVISNING 2006 KVALITETSREDOVISNING 2006 Agneshög Rektor Eva-Lott Petersson Grierson Adress Agneshögs gård Postadress 591 71 Motala Telefon 0141-225420 Fax 0141-53265 E-post eva-lott.petersson@motala.se Barn/elever enl

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola

Kvalitetsredovisning 2010. Lingårdens förskola Bildningsförvaltningen Lingårdens förskola Margareta Öjebo Kvalitetsredovisning 2010 Lingårdens förskola Postadress E-postadress Telefon Telefax Bankgiro Organisationsnr Nora kommun skola@nora.se Bildningsförvaltningen

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4 Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning

Läs mer

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska HANDLINGSPLAN 1(9) Skolförvaltningen Skolkontoret Sandra Backlund, Samordnare förskola 0171-526 17 sandra.backlund@bildning.habo.se Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Skolbeslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola Beslut Elfrida Andréegymnasiet Säves väg 10 621 82 Visby 2011-02-23 Skolbeslut för gymnasieskola efter tillsyn av Elfrida Andréegymnasiet i Gotlands kommun 2011-02-23 Skolbeslut Tillsyn i Elfrida Andréegymnasiet

Läs mer

En liten introduktion till Community på GR-SLI

En liten introduktion till Community på GR-SLI 151112 En liten introduktion till Community på GR-SLI www.grkom.se/gr-sli 2 3 Innehåll Välkommen till Community!...4 Om Community...4 Hur du går med...4 Bekanta dig med Community...5 Händelser...5 Grupper

Läs mer

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun 2013-04-12 Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun Inledning För att en elev skall kunna tas emot i särskolan måste bedömningen ha gjorts att eleven tillhör grundsärskolans

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer Barn- och utbildningsnämnden Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer Antaget av Barn- och utbildningsnämnden (2015-10-01) Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Strömstads kommun Lagstiftning Skollagen

Läs mer

Asylsökande barns rätt till utbildning

Asylsökande barns rätt till utbildning 2013-06-25 1 (24) Nationell sammanställning från flygande inspektion 2 (24) Förord Skolinspektionen har i uppdrag att granska all skolverksamhet i landet. Syftet med flygande inspektion, som denna rapport

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Redovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL).

Redovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). GR Utbildning 2007-12-17 Barn i behov av särskilt stöd Redovisning av uppdrag ang. effekterna av Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (BeL). Bakgrund: Fr.o.m.

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti. Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke

Läs mer

Kvalitetsredovisning.

Kvalitetsredovisning. Kvalitetsredovisning 2008 Cultura Gymnasium Kvalitetsredovisning. I. Kvalitetsredovisning för tidsperioden Läsåret 2007/2008 II. Namn på verksamhet och ansvarig rektor Cultura Gymnasium i Helsingborg Rektor

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen fin Beslut Dnr 44-2015:9612 Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Framtidsgymnasiet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013 KKiK 2013 1 Innehåll Kommunens Kvalitet i Korthet....4 Fakta om kommunerna i SOLTAK....6 7 Kommunalråden har ordet....8

Läs mer

Anteckningar från möte i SYV-nätverket

Anteckningar från möte i SYV-nätverket ANTECKNINGAR SYV-nätverket 2014-04-24 Anteckningar från möte i SYV-nätverket Tid: Torsdag den 24 april 2014, kl 13.30-16.30 Plats: GR, Pater Noster (rum 219) Deltagare Catarina Gustafsson, ordf Louise

Läs mer

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14 Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15.

Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. Kvalitetsarbete för förskolan Stjärnsund period 3 (jan mars), läsåret 14-15. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391

Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet

Läs mer

Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen

Kallelse till sammanträde i Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen Göteborg 20 oktober 2011 Helene Odenjung (FP), Göteborg, ordförande Carola Granell (S), Stenungsund, vice ordförande Kristina Tharing (M), Göteborg Robert Hammarstrand (S), Göteborg

Läs mer

Skolbibliotekskonferens i Stockholm 15-16 november 2012

Skolbibliotekskonferens i Stockholm 15-16 november 2012 Skolbibliotekskonferens i Stockholm 15-16 november 2012 Efter två dagar på konferensen Skolbibliotek 2012 i Stockholm, den 15 och 16 november, är våra huvuden fulla av intryck, beundran, inspiration och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund

Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Till statsrådet och chefen för Utbildningsdepartementet Jan Björklund Den 22 januari 2008 förordnade chefen för Utbildningsdepartementet, statsrådet Björklund, en arbetsgrupp (U 2007:D) inom departementet

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

Annan pedagogisk verksamhet

Annan pedagogisk verksamhet Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Annan pedagogisk verksamhet Bestämmelser om pedagogisk verksamhet har ett eget kapitel i skollagen Det ställs övergripande krav och kvalitetskrav på verksamheten

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer