Riktlinjer för bildningen 2020

Transkript

1 Riktlinjer för bildningen 2020 FINLANDS KOMMUNFÖRBUNDS BILDNINGSPOLITISKA PROGRAM

2 Finlands Kommunförbund Utbildning och kultur BILDER: Kari Nuutinen ISBN (häftad) ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Tryckeri: Savion kirjapaino Oy Helsingfors 2011 Försäljning: Finlands Kommunförbunds publikationsförsäljning Fax Beställningsnummer Finlands Kommunförbund Andra linjen 14 PB 200, Helsingfors Tfn Fax

3 Innehåll Förord 4 Småbarnsfostran 7 Förskoleundervisning 9 Grundläggande utbildning 11 Studier på andra stadiet för unga 16 Gymnasieutbildning 19 Yrkesutbildning 25 Yrkeshögskolorna 30 Livslångt lärande 34 Medborgarinstitutens tjänster 37 Bibliotekstjänster 41 Kulturtjänster 45 Idrotts- och motionstjänster 49 Ungdomsarbete 53 Riktlinjer för bildningen

4 Förord Dokumentet Riktlinjer för bildningen anger riktningen för utbildnings- och kulturpolitiken fram till år Utgångspunkten är att de livskraftiga kommunerna också i fortsättningen säkerställer utbildnings- och kulturtjänsterna för kommuninvånarna. Statens styrning ska vara allmänt utformad så att tjänsterna kan tillhandahållas och produceras smidigt, snabbt och anpassas i kommuner med olika förhållanden och servicebehov. Kommunen beslutar hur tjänsterna ska anordnas i olika situationer eftersom det inte finns bara en god modell. De som utarbetat dokumentet har varit mycket medvetna om de svåra utmaningar som den offentliga ekonomin står inför. Riktlinjerna medför inget kostnadstryck utan är snarare förslag på hur de befintliga resurserna och infrastrukturen kan utnyttjas bättre för att vidareutveckla välfärdssamhället framöver. Kommunernas omvärld är allt mer mångfacetterad. De kulturella förändringarna, internationaliseringen, urbaniseringen och den ekonomiska utvecklingen omformar samhället och regionerna på olika sätt. Utvecklingen syns som en livskraftig lokal kultur men också som starka universella livsstilar och värderingar. Den regionala särprägeln betonas i allt högre grad och om den tas till vara kan den också vara en del av kommunens styrkor. I vårt samhälle ökar användningen av teknik och finansiell styrning betonas samtidigt som ekologiska verksamhetsprinciper blir vanligare. Samhället kännetecknas också av mediernas växande betydelse och de sociala mediernas allt viktigare roll: vi fungerar i globala nätverk utan att bindas av tid och plats. Vår fysiska och virtuella miljö är allt mer mångkulturell med olika värden och värderingar. I ett sådant samhälle behöver människan intellektuell styrka, kunskap om sina rötter och en sund självkänsla. En bred bildning och tillräcklig utbildning är en grundval för individen och för hela samhället. Utbildning och kultur hörnstenar i välfärden Finlands framgång och konkurrenskraft baserar sig på förmågan att ständigt förnya kunskapskapitalet. Detta kräver en gedigen och mångsidig utbildning. Kultur- och idrottstjänsterna stärker människornas välfärd och förebygger problem och kan då också vara ett sätt att bryta den växande kostnadsspiralen i social-, hälsooch sjukvårdstjänsterna. Konst- och kulturutbudet har stor inverkan på utvecklingen och livskraften i alla regioner och det har också positiva sysselsättande effekter. En god utbildningspolitik tryggar kompetensnivån, säkerställer regionernas livskraft och kommunernas tillgång på arbetskraft. Detta är avgörande för hela välfärdssamhället, men framför allt när det gäller att tillhandahålla kommunal service av hög kvalitet. Var och en ska kunna skaffa sig tillräcklig yrkeskompetens för att placera sig på arbetsmarknaden. Detta hör till grunderna för ett gott liv. Varje individs kompetens utgår från livslångt lärande. För att utbildningen ska omfatta individens hela 4

5 livscykel utan att utbildningstiderna blir längre bör de nuvarande utbildningsstrukturerna och utbildningssystemet läggas om enligt principen för livslångt lärande. Kommunal serviceproduktion I välfärdssamhället har tillgången till service på lika villkor baserat sig på kommunerna som stöder sig på ett demokratiskt beslutsfattande. En av styrkorna i den kommunala serviceproduktionen är möjligheten till mångsidig samverkan mellan olika servicesektorer. En stark primärkommun kan ta ansvar för olika tjänster. I glesbygdsregioner vore det bäst om kommunerna inom pendlingsområdet samarbetade för att undvika en splittrad servicestruktur. Vi bör också fortsätta på denna väg för att säkerställa kundorienteringen i undervisnings- och kulturtjänsterna. Utbildningssystemet en kontinuitet Den finländska, kommunala modellen för ordnande av grundläggande utbildning har visat sig vara effektiv och ge goda resultat. Den har skapats så att de offentliga resurserna inriktats på utveckling av ett enda högklassigt och jämlikt system. Dessutom har det på lokal nivå funnits beslutanderätt som inneburit att det i undervisningen varit möjligt att beakta elevernas olika förmågor och färdigheter. Dessa principer bör fortsättningsvis betonas i den riksomfattande styrningen för att den grundläggande utbildningen ska vara en utbildning för hela åldersklassen och genomföras på ett högklassigt och jämlikt sätt i hela landet. Utbildningssystemet bör säkerställa att alla avlägger examen också på andra stadiet. Det vore bäst att ge kommunerna det övergripande ansvaret för utbildningen på andra stadiet, gymnasiet och yrkesutbildningen för unga. Då kan man bäst trygga kontinuiteten i utbildningen från småbarnsfostran och förskoleundervisning till grundläggande utbildning fram till slutet av andra stadiet. I gällande lagstiftning har det inte fastställts någon instans som har det övergripande ansvaret för antagning till och utbildning på andra stadiet för unga. Däremot har alla kommuner redan nu en lagstadgad skyldighet att delta i finansieringen av yrkesutbildningen, gymnasieutbildningen och yrkeshögskolorna. Examen på andra stadiet ger de studerande förutsättningar att komma in i arbetslivet och delta i det livslånga lärandet som sker på olika sätt. I utbildningssystemet ska vuxenutbildningen utgå från efterfrågan och därför är det viktigt att identifiera det kunnande som behövs i arbetslivet och utbildningsbehoven till följd av detta. Vuxenutbildningen ska huvudsakligen bestå av tilläggs- och vidareutbildning och avläggande av olika examensdelar. Den utbildning som förbereder för yrkes- och specialyrkesexamen är i huvudsak avsedd för vuxna som redan har en grundläggande yrkesexamen. Systemet med fristående examen underlättar studier i arbetslivet och övergång från en bransch till en annan. En del av de vuxenstuderande kan delta i studier på högskolenivå i ett senare skede av livet. De officiella utbildningsinstitutionerna har inte längre monopol på kunskaperna; de kunskaper och färdigheter som behövs i livet lär man sig också bland annat Riktlinjer för bildningen

6 på arbetsplatser och på webben. Dessa möjligheter bör utnyttjas framför allt för att uppdatera kunskaperna hos yrkesverksamma personer. Förslag som främjar målet är exempelvis införande av en officiell portfolio, virtuell undervisning, stärkande av den kompetens som krävs av lärare och ekonomiskt stöd som direkt anvisas vuxenstuderande. Det är också viktigt att fostran till företagsamhet som ingår i de nuvarande läroplanerna stärks på alla utbildningsstadier. Effekterna en summa av många faktorer Nyttan av utbildnings- och kulturtjänsterna för såväl individerna som samhället syns ofta först efter flera år. Användningen av riksomfattande resultatmätare är en utmaning; risken är att verksamhet mätt med dessa mätare inte är lokal, dvs. ändamålsenlig för kommuninvånarna. Det är av avgörande betydelse att sätta upp produktivitetsoch resultatmål nära själva verksamheten. Verksamhetens resultat utvecklas kontinuerligt i kommunerna och ingår i den strategiska ledningen. Under de kommer åren måste särskild vikt läggas vid ledarskap både beträffande utbildningstjänster från förskoleundervisningen till högskolenivån och kulturtjänster som en del av den övergripande utvecklingen i kommunen. *** Riktlinjer för bildningen har utarbetats i en interaktiv process där många instanser har hörts och diskussioner förts med kommunerna och flera olika intressegrupper. För hela enheten har beredningen av dokumentet också varit ett sätt att planera och utveckla undervisnings- och kulturfrågorna och hitta de viktigaste prioriteringarna för förbundets intressebevakning. Finlands Kommunförbund, Undervisning och kultur Anneli Kangasvieri Lieselotte Eskelinen Maarit Kallio-Savela Juha Karvonen Maisa Lovio Juha Patrakka Hannele Salminen Johanna Selkee Kari Sjöholm Kurt Torsell Ditte Winqvist 6

7 Småbarnsfostran Riktlinjer för bildningen

8 Småbarnsfostran Vision för 2020 Småbarnsfostran skapar en grund för barnets lärande. Samarbetet mellan dagvård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning stöder vården av barnet och barnets utveckling och framtida inlärningsstig. Småbarnsfostran jämnar ut skillnader som beror på barnens livssituation och erbjuder barnen lika möjlighet att utvecklas enligt sina förutsättningar. Dagvården kan ordnas flexibelt enligt olika alternativ. Kommunförbundets målsättning Den kommunala småbarnsfostran och grundläggande utbildningen bildar en funktionell kontinuitet. Småbarnsfostran som består av dagvård och förskoleundervisning utgör en helhet av vård, fostran och undervisning. Förskoleundervisningen ges i nära anslutning till både småbarnsfostran och nybörjarundervisningen. Barnens vårdnadshavare erbjuds flexibla dagvårdsalternativ. Småbarnsfostran skapar en grund för en balanserad uppväxt och utveckling. Tillsammans med förskole- och grundskoleundervisningen bildar småbarnsfostran en helhet som främjar välfärd, vård och inlärning. Samarbetet mellan dagvården, förskolan och skolan förbättras och barnet övergår smidigt och tryggt från dagvård till förskoleundervisning och vidare till grundläggande utbildning. Barnens välfärd blir ett viktigt prioriteringsområde i det finländska samhället. Barnfamiljernas ställning stöds med hjälp av såväl ekonomiska satsningar som andra åtgärder. Förbättringar behövs på samhällets alla områden. ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN 1. Lagstiftningen om småbarnsfostran revideras. Vården, undervisningen och fostran främjas på ett övergripande plan. Dagvårdstjänsterna utvecklas i överensstämmelse med familjernas behov så att de är mångsidiga och flexibla. 8

9 Förskoleundervisning Riktlinjer för bildningen

10 Förskoleundervisning Vision för 2020 Varje barn har rätt att delta i förskoleundervisning, om barnets vårdnadshavare vill det. Förskoleundervisningen är en del av småbarnsfostran och undervisningsväsendet. Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen bildar en konsekvent och sammanhängande helhet. Det finns ett nära samarbete mellan förskole- och nybörjarundervisningen, vilket innebär att barnet tryggt och smidigt kan börja i grundskolan. När undervisningen slutar har barnet goda förutsättningar att inleda sin skolgång. Kommunförbundets målsättning Kommunerna ansvarar för förskoleundervisningen och anvisar en plats för varje barn som har rätt till undervisning om vårdnadshavaren vill det. Kommunen kan ordna förskoleundervisning i skolan, på en dagvårdsplats eller på någon annan lämplig plats. Förskoleundervisningen är gratis och frivillig. Förskoleundervisningen garanterar barnen lika möjligheter till lärande och inledning av skolgången. I förskoleundervisningen utjämnas barnens olika förutsättningar att inleda skolgången. Förskoleundervisningen förebygger också marginalisering. Undervisningen sporrar barnen att lära sig nya saker i enlighet med sina intressen genom lek och olika aktiviteter. Vid sidan av småbarnsfostran har förskoleundervisningen stor betydelse i integrationen av barn som flyttar från utlandet till Finland. Det är bra för barn med invandrarbakgrund att delta i förskoleundervisning eller i undervisning som förbereder för grundläggande utbildning som ordnas i ett daghem eller en skola. Förskoleundervisningen och den undervisning som förbereder för grundläggande utbildning stärker barnets språkkunskaper och skolberedskap innan barnet inleder sin skolgång. ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN 1. Barnet ska också i fortsättningen ha subjektiv rätt till förskoleundervisning. Bestämmelser om att barn måste delta i förskoleundervisning bör inte utfärdas. 10

11 Grundläggande utbildning Riktlinjer för bildningen

12 Grundläggande utbildning Vision för 2020 Utgångspunkten är en enhetlig grundskola som kommunerna ordnar. Jämlikhet i utbildningshänseende och service på lika villkor förverkligas i hela Finland. I grundskolan får eleverna en högklassig undervisning och fostran. Tillgången till utbildning som närservice har säkerställts i alla delar av landet. Undervisningstjänster tillhandahålls och anlitas över kommungränserna. I undervisningen utnyttjas den moderna tekniken. Kommunförbundets målsättning Den offentliga finansieringen inriktas på att upprätthålla och utveckla ett kommunalt utbildningssystem av hög kvalitet. Kommunerna tillhandahåller högklassiga tjänster för undervisning och fostran som kommuninvånarna är nöjda med. Framtidens kommuner utför ett systematiskt kvalitetsarbete för att säkerställa en grundläggande utbildning av hög kvalitet. De riksomfattande läroplansgrunderna ger tillräcklig flexibilitet för lokala beslut. På så sätt kan olika elevers behov beaktas och undervisningskvaliteten förbättras på lokal nivå. Statsandelssystemet ska bättre än förr beakta kommunernas särförhållanden och olika förutsättningar att ordna grundläggande utbildning. På så sätt tryggas jämlikheten i utbildningshänseende och en utbildning på lika villkor i hela landet. Undervisningsarbetet är utmanande och vårdnadshavarna ställer större krav på undervisnings- och fostringsarbetet. Lärarna förutsätts ha allt bättre interaktionsfärdigheter och förmåga att komma överens med olika elever. Arbetsgivaren stöder lärarna i utvecklingen av deras arbete. I undervisningen utnyttjas olika lärmiljöer mångsidigt. Finland håller världsklass när det gäller att utnyttja tekniken i undervisningen. Undervisningen har ordnats så att den smidigt beaktar elevernas olika inlärningsförutsättningar. Eleverna har möjlighet att välja konst- och färdighetsämnen eller teoretiska ämnen enligt sina intressen. Förändringarna i naturen och den övriga omgivningen förutsätter att sådana kunskaper och färdigheter stärks som hjälper eleverna att bedöma inverkan av sina val och handlingar och ta ansvar för en hållbar utveckling. I framtiden har statens anslag för byggande av skolor ökat och fokus har lagts på finansiering under byggtiden för att kommunerna ska kunna erbjuda trygga och sunda lärmiljöer som pedagogiskt håller hög standard. 12

13 Tillgången till grundläggande undervisningstjänster tryggas I områden där antalet elever i grundskoleålder minskar är man tvungen att dryfta nya åtgärder för att trygga tillgången på grundläggande utbildning som närservice. Möjligheten förbättras om eleverna kan gå i den närmaste skolan, trots att den inte ligger i hemkommunen. Särskilt i randområdena ska skolornas elevupptagningsområden överskrida kommungränserna. I framtidens kommuner ses gemensamma kommunala skolor som ett alternativ när det gäller att trygga tillgången på grundläggande utbildningstjänster. En del av tjänsterna produceras i samarbete med flera kommuner. Eleverna ges reella möjligheter att få distans- och nätundervisning och på så sätt avlägga en del av utbildningen, oberoende av tid och rum. Glesbygdskommuner och kommuner med långa avstånd kan ha distans-, nät- och videoundervisning, liksom också inspelade lektioner. Dessutom måste i synnerligen glest bebodda områden möjligheter skapas för närundervisning i de lägre klasserna inom den grundläggande utbildningen. I växande stadsregioner är man tvungen att öka antalet elevplatser och bygga nya skolor. Ett gemensamt skolnät och gemensam planering minskar investeringsbehoven. Det ökade servicebehovet tillgodoses genom att service över kommungränserna används i högre grad. Också i stadsregionerna planerar kommunerna att tillhandahålla de grundläggande undervisningstjänsterna i samarbete. Vid bedömning av servicebehovet beaktas möjligheten att använda närliggande skolor även om de är belägna i en annan kommun. Kommuninvånarna har möjlighet att få undervisningstjänster över kommungränserna. Den finsk- och svenskspråkiga befolkningens kulturella och samhälleliga behov tillgodoses på lika grunder. Kommunen ordnar undervisning på elevernas eget språk antingen själva, i samarbete över kommungränserna, genom att köpa tjänsterna eller utnyttja de möjligheter distans- och nätundervisningen ger. Undervisning på samiska erbjuds inom de samiskspråkigas område. Språk, kulturer och religioner möts I skolorna lever språk, kulturer och religioner i fredlig samexistens. Förmågan att kommunicera och arbeta med personer från olika kulturer och med olika religiös bakgrund understryks. Det är nödvändigt med förmåga att möta olikheter. I en mångkulturell skola främjas tolerans och värdesätts människors olikhet. Invandrare i läropliktsålder som är stadigvarande bosatta i Finland har samma rätt att få grundläggande utbildning som finländarna. För barn i grundskoleålder som flyttar från utlandet till Finland ordnas förberedande undervisning för att de ska lära sig språket och få skolgångsfärdigheter. När eleven börjar skolan utarbetas en individuell inlärningsplan som är en del av elevens integrationsplan. Barn med invandrarbakgrund som kommer från olika länder har stora skillnader i inlärningsförutsättningarna. För elever med invandrarbakgrund reserveras tillräckligt med tid att lära sig språket med beaktande av de individuella behoven. Skolan och det Riktlinjer för bildningen

14 finländska skolsystemet presenteras för elevernas vårdnadshavare. Särskild vikt läggs vid samarbete mellan invandrarfamiljer och skolan. I stället för modersmål och litteratur, som bestäms enligt skolans undervisningsspråk, undervisas invandrare i finska eller svenska som andra språk. Undervisningen i finska eller svenska som andra språk stöder språkinlärningen. Den kostnadseffekt som elever av utländsk härkomst medför utreds grundligt i följande statsandelsreform och resultaten beaktas när systemet revideras. Främjande av elevernas välfärd Grundskolans centrala uppgift är att stödja barn och unga i deras utveckling och hjälpa dem att få ett gott liv. För att lösa sociala problem har kommunens olika förvaltningar ett nära samarbete så att problemen kan förebyggas och uppdagas i ett tidigt skede och ett ändamålsenligt stöd ges. För undervisningen och vården av barn och unga med störningar i känslolivet eller i sitt sociala beteende har skolan flera olika stödåtgärder att tillgå som kompletteras av psykosociala tjänster inom vården och omsorgen. Undervisnings- och fostringsmetoderna utvecklas så att de stöder barns och ungas utveckling och välfärd. Kraven i grundskolan motsvarar hela åldersklassens behov och förutsättningar. Samarbetet mellan skolan och de enheter som ger psykosocial vård effektiveras. Barns och ungas bristande välfärd ska åtgärdas i ett så tidigt skede som möjligt. Det ska uttryckligen finnas statlig finansiering för detta. I grundskolan lyssnar man på eleverna i frågor som gäller skolans och elevernas gemensamma angelägenheter. Elevkårsverksamhet är en naturlig del av skolans vardag som stöder elevernas utveckling till aktivt medborgarskap. Vårdnadshavarna deltar i skolans utvecklingsarbete och stöder sina barns skolgång i god samarbetsanda. Alla börjar i andra stadiet Grundskolan ger de unga behövliga kunskaper och färdigheter för fortsatt utbildning. Efter grundskolan fortsätter varje ung person utbildningen på andra stadiet. Genom elevhandledning stöds de ungas karriärval från deras egna utgångspunkter. Grundskolan och läroanstalterna på andra stadiet har ett nära samarbete för att trygga en smidig övergång. Eleverna kan i förväg bekanta sig med studierna på andra stadiet och de kan också slutföra studier enligt de egna förutsättningarna. 14

15 ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN 1. Kommunförbundet arbetar för lika möjligheter till utbildning och en riksomfattande jämställdhet och för att alla elever ska ha möjlighet att få de grundläggande utbildningstjänsterna som närservice, oberoende av bostadsort. 2. Kommunförbundet arbetar för att den grundläggande utbildningen också i fortsättningen ska erbjudas av kommunerna och hålla hög kvalitet. Kommunförbundet stöder kommunerna i utvärderingen av den grundläggande utbildningens kvalitet och utvecklingen av den. 3. Kommunförbundet arbetar för att endast de centrala målen och innehållen ska ingå i läroplansgrunderna, så att kommunerna har tillräcklig med utrymme att utveckla undervisningen från lokala utgångspunkter i enlighet med elevernas behov. 4. Kommunförbundet främjar utvecklingen av sådana undervisnings- och fostringsmetoder samt verksamhetsprinciper som stöder barns och ungas välfärd och tidigt ingripande. 5. Kommunförbundet följer upp hur statsandelssystemet fungerar och på vilket sätt det beaktar kommunernas föränderliga särförhållanden och olika förutsättningar att ordna grundläggande utbildning. 6. Kommunförbundet arbetar för att den särskilda finansieringen för den allmänbildande utbildningens anläggningsprojekt ska kvarstå och att finansiering för anläggningsprojekt ska beviljas i huvudsak under byggskedet. 7. Kommunförbundet verkar för att eleverna i samband med revideringen av läroplansgrunderna ges möjlighet att vid sidan av normal klassundervisning avlägga olika delar av sin utbildning som distans- och nätundervisning. Lagstadgade hinder för distansundervisning oberoende av tid eller rum avlägsnas. 8. Kommunförbundet främjar införandet av ny teknik i skolorna och stöder kommunerna i att skapa nya lärmiljöer och säkerställa lika villkor för att använda tekniken i det egna lärandet. 9. Kommunförbundet främjar införandet av nya servicestrukturer och produktionsformer. Genom sin verksamhet utövar kommunförbundet inflytande på utvecklingen av skolnätet för att det ska motsvara förändringarna i servicebehovet. Riktlinjer för bildningen

16 16 Studier på andra stadiet för unga

17 Studier på andra stadiet för unga Allmän behörighet för fortsatta studier vid universitet och yrkeshögskolor kan erhållas både genom gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Gymnasieutbidningen och yrkesutbildningen utvecklas innehållsmässigt som separata utbildningsformer för att undervisningen och lärandet i de båda utbildningarna ska hålla hög kvalitet. Utgångspunkten i den nationella och lokala utbildningspolitiken för andra stadiet är att hela åldersklassen ska få utbildning. Målet är att alla unga ska avlägga en examen på andra stadiet. Utöver förskole- och grundskoleundervisningen för barn och unga i åldern 6 18 ansvarar kommunerna för gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Förfarandet med tillstånd att ordna utbildning har ändrats i enlighet med de uppsatta målen. Kommunerna utvecklar aktivt utbildningen på andra stadiet, både gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Lärandet och utvecklingen av kunnandet ses som en kontinuitet som i läroplanerna går från småbarnsfostran via den grundläggande utbildningen och andra stadiet ända till högre nivå. En studerande som övergår från ett lägre till ett högre utbildningsstadium har i övergångsskedet kunskaper och färdigheter som motsvarar den inledande nivån på det högre utbildningsstadiet. Läroplanerna har utarbetats så att de unga har reella förutsättningar att fortsätta sina studier och klara av dem på följande stadium. Målet är att hälften av åldersklassen ska fortsätta i gymnasiet och hälften inom yrkesutbildningen. Antagningssystemet tryggar en studieplats på andra stadiet för alla unga som går ut grundskolan. Rätten att fritt söka till utbildning på andra stadiet kvarstår. De studerandes hemkommun påverkar inte heller i fortsättningen möjligheten att få studieplats. Utbildningen ska vara tillgänglig för alla unga Utbildning efter den grundläggande utbildningen är tillgänglig för alla unga i form av när-, nät- eller flerformsundervisning. Unga studerande kan vid behov i första hand studera hemifrån, från en övervakad inkvartering eller så att alternativen används parallellt. Gymnasieutbildningens och yrkesutbildningens nätverk utvecklas och rationaliseras utgående från kommunernas och regionernas utbildnings- och näringspolitiska riktlinjer och utvecklingsstrategier. Samtidigt prognostiseras också de framtida utbildningsbehoven på både regional och nationell nivå. En tillräckligt stor kommun och ett nära regionalt samarbete tryggar förutsättningarna att ordna gymnasieutbildning och yrkesutbildning. Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen kan anta olika former beträffande anordnandet, huvudmannaskapet och samarbetet. De lokala och regionala behoven och möjligheterna påverkar sättet att organisera utbildningen. Besluten fattas av kommunerna. Riktlinjer för bildningen

18 Inga unga bör lämnas vind för våg Kommunerna sörjer för att alla unga som fått ett avgångsbetyg från grundskolan vägleds till fortsatt utbildning eller till någon annan lämplig ledd verksamhet. Kommunerna följer systematiskt upp och ger vägledning till unga som gått ut grundskolan. I uppföljningen utnyttjas kommunernas och statens gemensamma informationssystem för den offentliga förvaltningen som utformats så att det lämpar sig för ändamålet. För att förebygga unga personers utslagning sörjer kommunerna för att de unga placerar sig och följer upp unga som avbryter sina studier på andra stadiet. Vägledningen av och stödet till unga ges i samarbete mellan undervisnings-, hälso-, social-, ungdoms-, idrotts- och arbetskraftsmyndigheterna. Vid behov utnyttjar kommunerna uppsökande ungdomsarbete, påbyggnadsundervisning inom den grundläggande utbildningen, verkstadsverksamhet och stödd läroavtalsutbildning för att förebygga utslagningen av unga. Huvudparten av ansvaret för finansieringen av dessa verksamheter ligger hos staten. Samarbete mellan olika utbildningsformer och utbildningsstadier Genom smidiga samarbetsinriktade lösningar är det möjligt att erbjuda de studerande individuella läroplaner och studievägar. Läroplansgrunderna möjliggör en tillräcklig valfrihet i undervisningsutbudet inom de olika utbildningsformerna. De olika utbildningsformernas läroplaner har utvecklats så att studerandena har reella valmöjligheter. Det kunnande som de unga förvärvat tidigare identifieras och erkänns. På så sätt främjas individuella målinriktade studier. Studiehandledarna inom de olika utbildningsformerna och utbildningsstadierna har ett nätverkssamarbete. I läroanstalterna förbättras studiehandledningen och genomförs i samarbete med hela personalen inom undervisningsväsendet. Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen likvärdiga I utbildningssystemet är gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen på samma nivå. I studentexamen förutsätts lika krav på minimistudier i provämnet av studerande som deltar i proven från de båda utbildningsformerna. När en studerande på andra stadiet söker till studier på ett högre stadium får den studerande tilläggspoäng för studentexamen. Gymnasiestudenter och de som avlagt grundläggande yrkesexamen och studentexamen har allmän behörighet för fortsatta studier i högskolor. De som avlagt gymnasiets lärokurs och de som avlagt grundläggande yrkesexamen kan fortsätta till högskoleutbildning i enlighet med högskolornas urvalskriterier eller till yrkesinriktad vuxenutbildning eller avlägga examen i form av läroavtalsutbildning. I den gemensamma antagningen behandlas de som avlagt grundläggande yrkesexamen och de som avlagt gymnasiets lärokurs likvärdigt. 18

19 Gymnasieutbildning Riktlinjer för bildningen

20 Gymnasieutbildning Vision för 2020 Gymnasieutbildningen håller hög standard och är en attraktiv allmänbildande utbildningsform på andra stadiet. Kommuninvånarna har tillgång till gymnasieutbildning i hela landet genom när-, nät- eller flerformsundervisning. Kommunerna ansvarar för gymnasieutbildningen och ordnar i regel själva utbildningen. Gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen utgör en obruten kontinuitet. Avläggandet av gymnasiets lärokurs och studentexamen leder till gymnasieexamen. De som avlagt gymnasieexamen är gymnasiestudenter. Gymnasiestudenterna har en gedigen grund för fortsatta studier i synnerhet vid universitet och yrkeshögskolor. Kommunförbundets målsättning Gymnasieutbildningen har stor betydelse för Finlands höga kompetensnivå och konkurrenskraft. I Europa behövs högutbildade personer med yrkeskompetens samt högskolor och universitet på toppnivå för att man ska kunna konkurrera effektivt på världsmarknaden. Grunden för denna kompetens läggs i huvudsak i gymnasiet som erbjuder goda akademiska färdigheter för studier på högskolenivå. Gymnasieutbildningen och tillgången på den påverkar i hög grad kommunernas och regionernas attraktionskraft. Livskraftiga kommuner under utveckling och bättre samarbete kommunerna emellan tryggar invånarnas möjligheter att få gymnasieutbildning i den egna kommunen eller i närområdet. Kommunerna ansvarar för gymnasieutbildningen för unga. Målet är att efter den grundläggande utbildningen ska hälften av åldersklassen fortsätta sina studier i gymnasiet. Antalet unga som fortsätter i gymnasiet varierar procentuellt efter kommun. Gymnasiernas attraktionskraft beror på utbildningens höga kvalitet och ett mångsidigt kursutbud. I framtidens gymnasier motsvarar de yttre och inre förutsättningarna behoven i de nya inlärningsmiljöerna såväl tekniskt som funktionellt. Särskild vikt läggs vid den pedagogiska utvecklingen av gymnasieutbildningen. Gymnasieutbildningen är i hög grad internationell. Gymnasierna står i växelverkan med motsvarande läroanstalter i andra länder. Samarbetet sker med hjälp av informations- och kommunikationsteknik och genom större rörlighet hos de studerande och lärarna. 20

21 Gymnasierna är viktiga brobyggare till den internationella verksamheten. I undervisningen utnyttjas och beaktas den kulturella rikedomen också i skolorna. Gymnasiet är allmänbildande utbildning med hög kvalitet Gymnasiets primära uppgift är att ge de studerande allmänbildande utbildning av hög kvalitet. Detta innebär breda kunskaper och färdigheter, vilja att utveckla dessa livet igenom och tilltro till sina inlärningsmöjligheter. Gymnasiets lärokurs är treårig och den kan i regel avläggas på högst fyra år. Gymnasiet är kursbundet, årskurslöst och indelat i olika läroämnen. Innehållen i läroplanerna har lättats upp och de studerandes valmöjligheter har utökats. Antalet obligatoriska kurser som studentskrivningarna baserar sig på har minskat. Individuella läroplaner kan göras upp för de studerande, vilket ger större valfrihet i studierna. Kunnande som förvärvats på olika sätt räknas till godo. En elev inom grundläggande utbildning kan som valfria studier avlägga gymnasiekurser eller studier inom den grundläggande yrkesutbildningen som räknas till godo senare på andra stadiet. På motsvarande sätt kan en gymnasiestuderande avlägga studier på högre nivå. De studerande kan avlägga studierna med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Särskilt i glesbygdskommuner kan studerande med hjälp av nätstudier studera exempelvis i grundskolans, yrkesläroanstalternas, medborgarinstitutens lokaler och i bibliotek eller delvis hemifrån. De studerande har fått större möjlighet att påverka och elevkårens roll har stärkts. Innehållen och målen i gymnasiets läroplaner för vuxna och unga motsvarar i huvudsak varandra. Den kompetens och erfarenhet som vuxenstuderande förvärvat i arbetslivet och i övrigt räknas till godo i gymnasiets lärokurs för vuxna. Därför är antalet läroämnen och kurser färre än i gymnasieutbildningen för unga. Gymnasiestudier som inleds innan den studerande fyllt 18 år slutförs i enlighet med gymnasiets lärokurs för unga. Studentexamen utvecklas i enlighet med gymnasieutbildningen. Studentexamensproven utvecklas så att de bättre än tidigare mäter allmänbildande färdigheter och hantering av helheter. Tillgången till tillräckligt med bakgrundsmaterial i proven ger möjlighet att bedöma de studerandes kunskaper, färdigheter och kritiska tänkande. Användning av datateknisk utrustning i proven är under utveckling. Gymnasieexamen och gymnasiestudenter Avläggandet av gymnasiets lärokurs och studentexamen leder till gymnasieexamen som är en allmänbildande omfattande examen på andra stadiet. Gymnasieexamen ger behörighet och färdigheter för olika arbetsuppgifter, vilket minskar riskerna för utslagning av unga på arbetsmarknaden och ökar gymnasieutbildningens attraktionskraft. De som avlagt gymnasieexamen kallas för gymnasiestudenter. Gymnasiestudenter kan söka till utbildning i synnerhet vid universitet och yrkeshögskolor och också till Riktlinjer för bildningen

22 yrkesinriktad vuxenutbildning. Gymnasieutbildningen organiseras på olika sätt i olika områden Gymnasienätet utvecklas genom att utbildningen ordnas på ett ändamålsenligt sätt utgående från lokala och regionala utbildningsstrategier. Det finns inte bara en modell för att ordna utbildning eller gymnasier av bara en storlek eftersom de regionala skillnaderna är stora. Kommunerna ordnar gymnasieutbildningen och organiserar den antingen själva eller genom nätverk över kommungränserna. Samarbetet baserar sig på avtal, i vilka samarbetet fastställs. Enskilda kommuner kan åta sig att med hjälp av distansundervisning ge gymnasieutbildning inom andra kommuner. Undervisningen ges i enheter av varierande storlek och i gymnasiefilialer. Gymnasierna samarbetar aktivt med varandra, med andra läroanstalter och med närings- och arbetslivet. De egna gymnasierna i stadsregioner och stora kommuner garanterar ett stort kursutbud och kan erbjuda särskilda inriktningar. Specialgymnasier som kommunerna är huvudmän för kan också inrättas. Genom nätverk över kommungränserna kan också mindre gymnasiers och gymnasiefilialers kursutbud och de studerandes valmöjligheter utökas med hjälp av distansundervisning. Gymnasierna kan specialisera sig genom att utnyttja regionens särskilda styrkor och genom att samarbeta med arbetslivet. I glesbygdsområden är gymnasiernas och den grundläggande utbildningens starka ömsesidiga beroende och gemensamma ämneslärare, lokaler och utrustning viktiga faktorer när det gäller att garantera en fortsatt undervisning av hög kvalitet. Gymnasielärar- och gymnasierektorsyrket är populärt och tillgången på behöriga lärare är tryggad. Rektorerna har stora färdigheter i kommunal ledning och av personalförvaltning. Studiehandledningen gäller alla lärare Större valfrihet och smidighet i studierna kräver ett tillräckligt mått av studiehandledning. Målet är att studiehandledarna på andra stadiet har ett nära samarbete med varandra och med den grundläggande utbildningen. Studiehandledningen gäller alla lärare. Hela undervisningspersonalen i gymnasiet stöder de studerande att studera målinriktat, ta ansvar för sitt arbete och lära sig att lära. Studerandevårdstjänsterna och det särskilda stödet för studier planeras i kommunerna eller i koordinerat samarbete mellan kommunerna utgående från regionala förhållanden och förutsättningar. Kommunerna beslutar om den kvantitativa dimensioneringen av handlednings-, vård- och stödpersonal. Gymnasieutbildning för invandrare Studerande med invandrarbakgrund sporras till att inleda gymnasieutbildning. Arbetsförvaltningen och utbildningsförvaltningen stöder genom tilläggsresurser in- 22

23 vandrarnas förutsättningar och färdigheter att studera. Särskilt koncentrerar man sig på att förbättra deras kunskaper i de inhemska språken. För att förbättra invandrarnas förutsättningar för gymnasiestudier finns det att tillgå statligt finansierad tilläggsundervisning som förbereder för gymnasiet. Finansieringssystemet revideras Kommunerna är skyldiga att ordna gymnasieutbildning. Kommunernas skyldighet att söka tillstånd för utbildning har slopats. Kommunen ordnar utbildningen själv eller med andra kommuner eller skaffar gymnasietjänsterna av privata gymnasier som har tillstånd. Kommunerna beslutar om den kvantitativa dimensioneringen av gymnasieutbildning inom sitt område. Normstyrningen av gymnasieutbildningen har minskat så att kommunerna har allt större beslutanderätt över sin gymnasieutbildning. De uppställda målen för gymnasieutbildningen och uppföljningen, utvärderingen och styrningen av dem anges i kommunernas strategiska utvecklingsplaner. Gymnasiernas finansieringssystem har reviderats så att de centrala målen för utbildningen uppnås. I finansieringsgrunderna beaktas gymnasiernas olika verksamhetsmiljöer och invandrarstuderandena. För att trygga tillgången på gymnasieutbildning av hög kvalitet måste genom statsrådsförordning också efter år 2012 bestämmas att: Om gymnasieutbildning av anordnare av utbildning i små gymnasier som omfattas av förhöjt nyckeltal överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning. Som anordnare av gymnasieutbildning och som arbetsgivare ansvarar kommunerna för utvecklingen av personalkompetens och för finansieringen av den. Staten sköter lärarfortbildningen som förorsakas av de utbildningspolitiska reformerna. ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN 1. Kommunförbundet arbetar för att ett riksomfattande utvecklingsprogram ska inledas. Programmets syfte är att förnya gymnasieutbildningen så att den blir attraktiv och svarar på de framtida utmaningarna. 2. Kommunförbundet och dess bolag stöder förnyelsen av gymnasieutbildningstjänsterna och genomförandet av förändringarna samt utvecklingen i kommunerna. Kommunförbundet har ett starkt proaktivt och utvecklande grepp i detta utvecklingsarbete i samarbete med kommunerna och statsförvaltningen. 3. Kommunförbundet påverkar genom sin verksamhet och sina projekt utbildningssystemet och läroplansgrunderna så att de utvecklas i enlighet Riktlinjer för bildningen

24 med de uppställda målen. För utveckling av bildningsväsendets ledning och rektorernas chefskompetens inleder Kommunförbundet ett projekt som främjar det kommunala ledarskapet i de föränderliga verksamhetsoch inlärningsmiljöerna. 4. Kommunförbundet arbetar för att lagstiftningen och styrsystemet för undervisnings- och kulturtjänsterna revideras så att den flexibilitet som förutsätts i verksamheten på lokal nivå är tillräcklig också på EU-nivå. 5. Kommunförbundet arbetar för att lagstiftningen om tillstånden att ordna gymnasieutbildning ska bli smidigare så att kommunerna själva eller tillsammans kan besluta om detta och om utbildningsformerna på olika håll i landet. 6. Kommunförbundet arbetar för att finansieringssystemet ska ändras så att det gagnar uppnåendet av de uppställda målen för gymnasieutbildningen. 7. Kommunförbundets mål är att främja finansieringen av gymnasieutbildningen så att kommunerna som utbildningsanordnare finansiellt är i samma ställning som övriga anordnare, till exempel de privata anordnarna eller samkommunerna. 8. För att trygga tillgången på gymnasieutbildning av hög kvalitet måste genom statsrådsförordning också efter år 2012 i en författning som gäller tills vidare bestämmas att: Om gymnasieutbildning av anordnare av utbildning i små gymnasier som omfattas av förhöjt nyckeltal överförs till en kommun som uppstår genom en kommunsammanslagning eller blir en del av gymnasieutbildningen i en annan kommun, beräknas nyckeltalet särskilt för var och en av de tidigare anordnarna av gymnasieutbildning. 9. Kommunförbundet arbetar för att yrkeskompetensen hos personalen inom undervisningsväsendet ska utvecklas och att kommunerna ska bestämma om detta. Genom sin verksamhet arbetar förbundet för att den riksomfattande fortbildningen inom undervisningsväsendet ska svara mot behoven enligt kommunernas utvecklingsstrategier och att finansieringen ska kanaliseras från staten till kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna. 10. Kommunförbundet arbetar för att en riksomfattande service- och distansundervisningscentral för informations- och kommunikationsteknik ska inrättas huvudsakligen med statlig finansiering. Centralen ska stöda implementering av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen och en pedagogisk utveckling av den. 24

25 Yrkesutbildning Riktlinjer för bildningen

26 Yrkesutbildning Vision för 2020 Yrkesutbildningen utgör en obruten fortsättning på den grundläggande utbildningen. Utbildningens mål är att öka yrkeskunnandet så att det svarar mot individernas, arbetsplatsernas och regionernas behov. I synnerhet vuxenutbildningen utgår från arbetslivets behov och framskrider med hjälp av individuella studievägar. Kommunerna ansvarar för den grundläggande yrkesutbildningen för unga, sätter upp strategiska mål för utbildningen och bedömer utfallet av dem. Kommunförbundets målsättning Målet för yrkesutbildningen är att kunnandet ska öka livet igenom. Utbildningen utvecklar individens yrkeskunnande och yrkesbildning och främjar individens mänskliga mognad. Planeringen och genomförandet av yrkesutbildningen utgår från arbetslivets och individens behov av kompetens. Utbildningen utformas utgående från individens tidigare kunnande. Kunnandet beskrivs i personliga portfolion, där utbildningsanordnaren ger intyg över kunnande som förvärvats på olika sätt. Portfolion kompletteras under hela livstiden och den innehåller identifiering och erkännande av vad individen lärt sig också i arbetet och i fritidsaktiviteter. Hörnstenen i utbildningen är att de studerande får grundläggande kunskaper och färdigheter och lär sig att effektivt utföra ett arbete av hög kvalitet. I yrkesutbildningen ligger betoningen på beredskap för livslångt lärande och på internationell rörlighet. I detta ingår också kreativitet, nytänkande och entreprenörskap. Examina svarar mot behoven De grundläggande yrkesexamina utgör en läroplansmässig fortsättning på den grundläggande utbildningen. Examina planeras så att de svarar mot de olika arbetslivsområdenas behov av kompetens. De unga är 16 år när den grundläggande utbildningen avslutas. Deras kunskaper, färdigheter och mognad för yrkesstudier beaktas i planeringen av studieinnehållen och i handledningen av lärandet. Omfattningen av en grundläggande yrkesexamen har begränsats till 120 studieveckor (tre år) och studier som överskrider detta är vuxenutbildning. Examina består av examensdelar som de studerande sammanställer till en individuell examen som svarar mot de egna behoven och arbetslivets behov. 26

27 Efter grundläggande yrkesexamen kan de studerande vid behov fortsätta studera för en yrkes- och specialyrkesexamen. I regel fördjupas och specialiseras kunnandet i yrkes- och specialyrkesexamina. En specialyrkesexamen ger behörighet för uppgifter på arbetsledningsnivå. Kännedomen om yrkes- och specialyrkesexamina och deras ställning stärks så att de är klart värdesatta när kraven på yrkesskicklighet och behörighet för anställda fastställs. Lärmiljöer utöver läroanstalterna är till exempel arbetsplatser, verkstäder, fritidslokaler och sociala medier. Inlärningen på arbetsplatsen har förbättrats och blivit mångsidigare inom yrkesutbildningen för såväl unga som vuxna. I utbildningen används allt mer handledd och målinriktad inlärning på arbetsplatsen. Informellt lärande och lärande i vardagen har erkänts och identifierats. De studerande har möjlighet att avlägga examensdelar. För fortsatta studier på följande stadium krävs att examen avläggs i sin helhet. Hälften av de unga inleder yrkesutbildning Målet är att hälften av ungdomsåldersklassen efter grundskolan ska fortsätta studera inom grundläggande yrkesutbildning. Handledning i grundskolan stöder de unga att söka till fortsatta studier och att inleda en yrkeskarriär. Syftet med yrkesutbildningen för unga är att alla studerande avlägger den grundläggande yrkesexamen i sin helhet. Men det är också möjligt att avlägga examensdelar. Grundläggande yrkesutbildning för unga ordnas som ledd läroavtalsutbildning framför allt i glesbygdsområden. Detta gör det möjligt att slutföra studier åtminstone delvis hemifrån. Samtidigt säkras arbetsgivarnas tillgång till arbetskraft i glest befolkade områden. Lärande vuxenlivet igenom Den grundläggande yrkesexamen riktas i huvudsak till personer som ännu inte har någon yrkesinriktad examen. Under det kontinuerliga lärandet fördjupar och breddar individen sitt kunnande livet igenom. I och med att befolkningens utbildningsnivå stiger och andelen yrkesverksamma minskar är det allt viktigare att inriktningen i vuxnas fortsatta studier är ändamålsenlig och att de också utnyttjar vad de lärt sig i arbetet. De som redan har en grundläggande yrkesexamen kompletterar sitt kunnande genom yrkes- och specialyrkesexamen. På detta sätt försöker man hitta den ändamålsenligaste och effektivaste utbildningsvägen för individen och för samhället. Läroavtalsutbildningens betydelse accentueras i yrkesutbildningen för vuxna. Yrkes- och specialyrkesexamina består av omfattande helheter som avläggs i form av fristående examina. Av olika examensdelar kan de studerande sammanställa en examen enligt sina behov eller avlägga bara delar av en examen separat. Arbetsförvaltningens yrkes- och karriärvägledning ansvarar för vägledningen för personer som står utanför utbildningssystemet. Ett gott vägledningssystem förkortar Riktlinjer för bildningen

28 studietiderna och minskar antalet avbrutna studier. Staten ansvarar för finansieringen av den offentligt finansierade yrkesutbildningen för vuxna. Också arbetsgivarna sörjer för utvecklingen av personalkompetens. Prognostisering visar kommande arbetskraftsbehov Planeringen och utbudet av yrkesutbildning utgår från den riksomfattande och regionala efterfrågan på utbildning. Den kvantitativa dimensioneringen och studieinnehållen baserar sig på utredningar av behovet. Utbildningsprognostiseringen är koordinerad och de olika instanserna har en klar arbetsfördelning. Landskapsförbunden ansvarar för det regionala prognostiseringsarbetet som är nära anslutet till strategierna för regionutveckling och samordningen av dem. Den regionala prognostiseringen genomförs i samarbete med det lokala arbetslivet och beaktas i den riksomfattande prognostiseringen. Prognostiseringen som håller hög standard utgår från arbetslivet. En kontinuerlig högklassig prognostisering svarar smidigt också på snabba förändringar i arbetslivet. Utbildningsanordnaren tillgodoser det befintliga utbildningsbehovet. Läraryrket är populärt Inom yrkesutbildningen är läraryrket populärt och tillgången på behöriga lärare tryggad. Behörighetsvillkoren för lärare möjliggör rekrytering av kompetent och behörig undervisningspersonal som lämpar sig för uppgiften. Lärarna i yrkesinriktade ämnen behärskar praktiska arbetsuppgifter inom sitt undervisningsområde och arbetar tillräcklig med sådana uppgifter för att vara på det klara med de aktuella kompetensbehoven inom området. I lärararbetet betonas styrningen av lärandeprocessen. Det finns tillräckligt med studieplatser för yrkesutbildningslärare som bedriver pedagogiska studier. Lärarnas yrkeskompetens och pedagogiska kompetens utvecklas enligt principerna om livslångt lärande. Staten riktar tillräckligt med resurser till grundläggande och kompletterande lärarutbildning. Invandrare får utbildning för arbetslivet Invandrarna inleder så smidigt och snabbt som möjligt studier inom yrkesutbildningen eller övergår till arbetslivet. I yrkesutbildningen för invandrare utnyttjas individuella studievägar och möjlighet att avlägga examensdelar. Språkutbildningen som genomförs i samarbete mellan den offentliga, privata och tredje sektorn integreras i inlärningen av yrkesfärdigheter. Finansieringssystemet styr och sporrar Styrsystemet tryggar antagningen till grundläggande yrkesutbildning av unga som gått ut grundskolan. Vuxna och personer som avlägger grundläggande yrkesexamen för andra gången hänvisas till vuxenutbildning. Utbildningsanordnarna sporras till att förkorta studietiderna på ett ändamålsenligt sätt. Kvantiteten vuxenutbildning dimensioneras så att den svarar mot kommunernas, 28

29 regionernas och arbets- och näringslivets behov. I dimensioneringen av vuxenutbildning beaktas också behovet av arbetskraftspolitisk utbildning. Finansieringssystemet styr och sporrar individen till att få tidigare förvärvat kunnande erkänt och identifierat och till kortare studietid. Kommunerna sätter upp strategiska mål för yrkesutbildningen inom sitt område. De följer upp hur målen nås och styr vid behov mot måluppfyllelsen. Kommunerna är medvetna om sitt ansvar och sina skyldigheter som ägare till de organisationer som anordnar yrkesutbildning och som finansiärer för den grundläggande yrkesutbildningen för unga. Kommunerna utnyttjar effektivt yrkesutbildningen inom sitt område för att driva sin region-, näringslivs- och sysselsättningspolitik och genomföra utbildningsgarantin för unga. Kommunerna och staten finansierar tillsammans den grundläggande yrkesutbildningen för unga. Staten ansvarar för den offentligt finansierade utbildningen för vuxna. Arbetsgivarna ansvarar för utvecklingen av personalkompetens och för finansieringen av den. De anställda upprätthåller också självständigt sin kompetens. ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ MÅLEN 1. Kommunförbundet utövar aktivt inflytande på utbildningssystemet, examensstrukturen och läroplanernas innehåll för att de ovan nämnda målen ska uppnås. 2. Kommunförbundet stöder kommunernas ägarstyrning och stärkandet av kommunernas roll i styrningen av och besluten om yrkesutbildningen. 3. Kommunförbundet arbetar för en ändring av finansieringssystemet så att det bättre gagnar uppnåendet av de strategiska målen. Dessa mål är bland annat reellt kortare studietider via erkännande och identifiering av kunnande, bättre genomströmning och sysselsättning. Finansieringssystemet sporrar till kostnadseffektivare verksamhet. Kommunernas ges större möjligheter att påverka utbildningsanordnarnas verksamhet i de fall då kommunen inte är ensam utbildningsanordnare. I praktiken betyder detta att den nuvarande huvudmannamodellen slopas. 4. Kommunförbundet arbetar för att förfarandet med tillstånd att ordna utbildning ska ändras så att den grundläggande yrkesutbildningen i första hand ska riktas till unga som inte har någon examen på andra stadiet. 5. Kommunförbundet stöder en utveckling av strukturerna i prognostiseringsarbetet och arbetar för att den kommunala och regionala arbetsmarknadens behov ska beaktas. Landskapsförbunden ansvarar för prognostiseringsarbetet. Strategierna för regionutveckling styr den regionala prognostiseringen. 6. Kommunförbundet arbetar för att den gemensamma antagningen ska förnyas för att säkerställa att unga utan examen får tillträde till utbildning på andra stadiet. Riktlinjer för bildningen