Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 19 september 2013

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 19 september 2013 Plats: Grand Hotel i Borås Tid: Kl c:a Val av justeringsman att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet kommer att justeras den 2 oktober Anmälningsärenden Diarienummer RHK Beslutsärenden 1. Remissvar till Förslag till regionövergripande remissvar på promemorian En ny ungdomspolitik (Emma Broberg) Diarienummer RHK Kommittén för rättighetsfrågors strategi (Anna Jacobson) Diarienummer RHK MR-policy (Emma Broberg) Diarienummer RHK Handikappidrottsstipendiet (Vania Timback) Diarienummer RHK Förslag Utveckling av samrådsarbetet (Anna Jacobson) Diarienummer RHK Organisationsstöd till nationella minoriteterna (Jesper Svensson) Diarienummer RHK Augustirapport (Annika Ottosson) Diarienummer RHK Förslag till fördelning av FoU-medel 2013 (Jan Terneby) Diarienummer RHK Informationsärenden a) Jämställdhetsstrategin (Anjelica Hammersjö) b) Information från kansliet (Annika Ottosson)

2 c) Information från presidiet (Presidiet) d) Information från samråd/konferenser och möter (Ledamöter) e) Övriga frågor Tord Karlsson Kommittén för rättighetsfrågors ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 Beslut om beviljat deltagande vid seminarier eller motsvarande Anmält vid kommittén för rättighetsfrågor den 19 september 2013 Dnr RHK Beslut av ordföranden den 3 september 9 Att bevilja att ledamot Lars-Åke Carlsson deltar för kommittén för rättighetsfrågor vid inbjudan till två möten med föreningar: - Hörselskadades föreningen i Hjo-karlsborg, den 30 september Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet i Tibro Karlsborg DHR - för ett samhälle utan rörelsehinder, den 2 oktober i Skaraborg Tord Karlsson Ordförande

4 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post: Kommittén för rättighetsfrågor Förslag till regionövergripande remissvar på promemorian En ny ungdomspolitik, Utbildningsdepartementet U2013/442/UC, RS (1) Ärendet I remissen föreslår Utbildningsdepartementet att ungdomspolitikens nya mål ska vara att ungdomar ska ha makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Utredarna redogör för de värderingar och det strategiska arbete som skall ge förutsättningar att uppnå förslaget. Förslaget innebär att rättighetsperspektivet förstärks när det gäller regeringens insatser som rör ungdomspolitiken, men förslagets innehåll behöver bli mer konkret för att ungdomspolitikens betydelse ska bli tydligare. Beredning Rättighetskommitténs kansli har sammanställt ett förslag på remissvar till regionstyrelsen. Folkhälsokommitténs sekretariat, kulturnämndens kansli och regionutvecklingssekretariatet har lämnat synpunkter. Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. Kommittén för rättighetsfrågor ställer sig bakom förslag till regionstyrelsen remissvar på promemorian En ny ungdomspolitik, Utbildningsdepartementet U2013/442/UC, RS (1) 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Lillhagsparken 5 Regionens Hus Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

5 Sida 1(3) Förslag till yttrande Datum Diarienummer RS (1) Mottagare: Utbildningsdepartementet Förslag till remissvar på promemorian En ny ungdomspolitik, Utbildningsdepartementet U2013/442/UC Regionstyrelsen i VGR (Västra Götalandsregionen) vill lämna följande synpunkter på promemorian En ny ungdomspolitik : Stärkt rättighetsperspektiv Promemorian En ny ungdomspolitik är ett ramverk för att förändra ungdomspolitiken. Vid en jämförelse med propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd (prop. 2004/05:2), flyttar En ny ungdomspolitik fram positionerna ur ett rättighetsperspektiv vilket VGR uppfattar som mycket positivt. Ambitionen att göra individens roll tydligare med makt att forma sitt liv och ha inflytande över samhällsutvecklingen stämmer väl med grundtanken inom mänskliga rättigheter där begreppet egenmakt har en central position. Samhället har skyldighet att erbjuda individen stöd till egenmakt för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter. Promemorians förslag att alla insatser som regeringen genomför ska ha ett ungdomsperspektiv samt att FN:s konvention om barnets rättigheter lyfts fram som en utgångspunkt för den nya ungdomspolitiken skapar en god grund för identifikation av brister och problem. VGR menar dock att det är av största vikt att den handlingsplan som ska utarbetas som stöd för implementeringen blir mycket konkret på dessa punkter. Stödet till egenmakt förstärks också genom att promemorian tydligt pekar på vikten av kunskap och information kring mänskliga rättigheter, inflytande och organisering för att unga själva ska kunna forma sina liv. Ungdomars levnadsvillkor måste också nå anhöriga och föräldrar, eftersom de har stor betydelse för individens möjlighet att forma sitt eget liv. VGR vill här framhålla nödvändigheten av att innehåll och utformning av informationen anpassas till enskilda individers (ungdomar, föräldrar och anhöriga) eller gruppers förutsättningar att hantera och ta till sig information och kommunikation. Ungdomsarbetslösheten En aktuell fråga för dagen är den höga arbetslösheten bland unga människor. En längre tid i arbetslöshet kan ha mycket negativa effekter på en ung människa och hens möjligheter till vuxenblivande och samhällsetablering. I Västra Götalands tillväxtstrategi, Västra Götaland POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

6 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS (1) 2020 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland , har regionen utarbetat konkreta mål och åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Det gäller exempelvis att minska avhoppen från skolan, att öka andelen ungdomar som går vidare till högre studier samt att sträva efter att ge alla under utbildning en personlig koppling till arbetslivet. VGR anser att promemorians förslag behöver konkretiseras i samma riktning och bli tydligare i hur åtgärder för att minska arbetslösheten ska genomföras i samverkan med skola, arbetsmarknadens parter och lokala samhällsinstitutioner. Frågor som rör tillgång till utbildning och förutsättningar för att etablera sig på arbetsmarknaden bör belysas tydligare. Civilsamhällets och skolans roll Relationen till civilsamhällets organisationer, och framförallt ungdomsorganisationer, är viktig för att arbetet med den nya ungdomspolitiken ska ge resultat. Här har ungdomar möjlighet att själva bli delaktiga och nå inflytande i arbetet. VGR anser att denna aspekt kunde påvisats tydligare i promemorian och kompletterats med konkreta förslag. Dessutom saknar VGR en diskussion i promemorian kring skolans viktiga roll för att främja yngre ungdomars elevinflytande och delaktighet. Samverkan kring barn och unga Samverkan med barn och unga i centrum är en av barnkonventionens grundprinciper (artikel 6), som bildar konventionens barnsyn. Samverkan ska ske över sektorsgränser med barnets bästa i centrum. Promemorian lägger stor vikt vid att diskutera samverkan mellan olika aktörer bland annat genom att samordna uppföljning och indikatorer kring ungdomars levnadsvillkor, vilket VGR ser som mycket positivt. Eftersom Barnombudsmannens arbete begränsas till åldersgruppen 0-18 år ser VGR det som mycket positivt att en enhetlighet skapas i indikatorer och uppföljning av levnadsvillkoren för åldersgruppen 0-25 år. VGR ser däremot att området behöver bli konkretiseras ytterligare och samordnas, dels för att kunna styra mot det föreslagna övergripande målet för ungdomspolitiken, dels för att indikatorer skall bli användbara i den enskilda förvaltningens arbete. Promemorian lyfter att ungdomspolitiken ska vara sektorsövergripande och att ungdomsfrågor ska behandlas inom olika politikområden. Detta ser VGR som ett steg i rätt riktning för att förverkliga ungdomspolitikens övergripande mål. Genom styrning och samordning av ungdomspolitiken såväl nationellt, som regionalt och lokalt ges förutsättningar att arbeta i riktning mot det föreslagna övergripande målet Sammanfattning VGR ställer sig bakom att målet att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och verklig tillgång till inflytande, byts mot målet att ungdomar ska ha makt att forma sina liv och få inflytande över samhällsutvecklingen. Förslaget innebär en förstärkning av ungdomspolitiken ur ett rättighetsperspektiv, bland annat genom att de mänskliga rättigheterna ska vara en generell utgångspunkt för politikområdet och att uppföljning och indikatorer kring ungdomars levnadsvillkor ska samordnas. VGR ser positivt på den nya inriktningen för ungdomspolitiken men anser att promemorians resonemang behöver konkretiseras ytterligare och kompletterats med långsiktiga mål för

7 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS (1) politikens genomförande på ovanstående punkter. Dessa konkretiseringar och åtgärdsförslag bör utarbetas i den kommande handlingsplanen för ungdomspolitiken. Med dessa synpunkter ställer sig VGR bakom förslaget till ny ungdomspolitik. Regionstyrelsen Gert-Inge Andersson Ordförande Ann-Sofi Lodin Regiondirektör

8 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Anna Jakobsson Telefon: E-post: Kommittén för rättighetsfrågor Förslag till Strategi för Kommittén för rättighetsfrågor Ärendet Kommitténs för rättighetsfrågors nu gällande handlingsplan skrevs fram i ett tidigt skede av mandatperioden som ett stöd för arbetet i det nya politikområdet och har gällt sedan Sedan dess har rättighetsarbetet utvecklats och förtydligats både på politisk och tjänstepersonnivå. För att få en bättre koppling mellan kommitténs reglemente, kommitténs uppdrag i Budget 2014 samt kansliets verksamhetsplan föreslår kansliet att bifogade Kommittén för rättighetsfrågors strategi för får ersätta den innevarande handlingsplanen för resten av mandatperioden. De övergripande målen samt effektmålen som redovisas bryts ner till aktiviteter i förvaltningens verksamhetsplan och kommer att utgöra grunden för inrapporteringen i det regionala styrkortet Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor antar Kommittén för rättighetsfrågors strategi för som därmed ersätter Handlingsplan Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Lillhagsparken 5 Regionens Hus Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

9 Kommittén för rättighetsfrågors strategi Inledning Västra Götalandsregionen har ansvar för att respektera, främja, skydda och övervaka de mänskliga rättigheterna. Det innebär att mänskliga rättigheter ska integreras i budgetarbete, planering, verksamhet, uppföljning, utvärdering och revision. Huvudansvaret för detta delegeras från regionfullmäktige till de olika nämnderna och styrelserna. För att stödja utvecklingen och systematiseringen av arbetet för mänskliga rättigheter inom Västra Götalandsregionen bildades kommittén för rättighetsfrågor den 1 januari Rättighetskommitténs kansli utgör stöd för kommitténs arbete. I Vision Västra Götaland beskrivs Västra Götalandsregionen som en väl sammanhållen region där alla invånare ska kunna försörja sig och delta i samhällslivet på lika villkor. Kommittén för rättighetsfrågors arbete för mänskliga rättigheter är en viktig del i att förverkliga denna vision. Uppdraget och visionen Enligt Reglemente för Västra Götalandsregionens kommitté för rättighetsfrågor ska kommittén: a) vara stödjande och pådrivande och ta nödvändiga initiativ i arbetet med att skapa förutsättningar för att i regionens verksamheter förverkliga de mänskliga rättigheterna b) stödja utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter c) lyfta fram fördelarna för den enskilda människan och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt samt särskilt uppmärksamma de mänskliga rättigheterna som förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling d) verka för uppmärksamhet på särskilt utsatta grupper e) följa upp hur barns rättigheter beaktas i regionens verksamhet f) vara pådrivande i arbetet för att förhindra diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder g) i samverkan med beredningen för hållbar utveckling lyfta fram rättighetsfrågorna som förutsättning för regional tillväxt och utveckling h) regelbundet rapportera till regionstyrelsen sina iakttagelser avseende förverkligandet av mänskliga rättigheter inom regionens olika verksamheter samt till regionstyrelsen lägga förslag till förbättringar i regionens arbete med mänskliga rättigheter i) vidareutveckla arbetet med att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för delaktighet för personer med funktionsnedsättning j) svara för FoU-frågor inom funktionshinderområdet samt fördelningen av regionens bidrag till detta område k) samverka med kommittén för folkhälsofrågor, beredningen för hållbar utveckling samt med regionens patientnämnder l) vara kontaktorgan för och samverka med regionala intresseföreningar såsom pensionärsorganisationer, handikapporganisationer och patientföreningar, företrädare för nationella minoriteter samt för andra berörda regionala organisationer och myndigheter m) besluta om fördelning av regionens bidrag till regionala handikapporganisationer, patientföreningar, föreningar som företräder de nationella minoriteterna, HBTQorganisationer och barnrättsorganisationer

10 n) kommittén ska säkerställa att den får tillräcklig information för att kunna ta sitt ansvar för verksamheten o) fullgöra de uppdrag som därutöver lämnas av regionstyrelsen Inom ramen för detta uppdrag har följande vision formulerats: Vår vision är att alla som vistas, bor och verkar i Västra Götaland fullt ut ska få åtnjuta sina mänskliga rättigheter, och därmed det goda livet. Västra Götalandsregionen ska leva upp till sina skyldigheter genom att respektera, främja, skydda och övervaka detta. Inga rättigheter utan kunskap Den generella nivån av mänskliga rättigheter är ganska god i Sverige. Det konstateras i de tidigare nationella handlingsplanerna för mänskliga rättigheter och i slutbetänkandet från delegationen för mänskliga rättigheter. Men även om den generella nivån är hög så pekar utredningarna på ett antal strukturella problem som framför allt rör regioner och landsting. Ett problem handlar om att man sällan benämner offentlig service och generell välfärd som mänskliga rättigheter, till exempel rätten till vård eller rätten till kultur. Politiker och tjänstepersoner är formellt sett skyldighetsbärare 1 men bedöms i utredningarna ha låg kunskap mänskliga rättigheter och om sina och verksamheternas skyldigheter. Detta kan innebära en risk för den långsiktiga sociala hållbarheten och kan innebära felaktiga prioriteringar i förhållande till internationella åtaganden. Ett annat strukturellt problem handlar om utfallet. Svensk offentlig sektor fokuserar ofta på likaservice, oavsett individens förutsättningar att tillgodogöra sig servicen. Målet handlar sällan om likvärdigt utfall eller likvärdiga möjligheter. Att se individer som rättighetsbärare 2 underlättar arbetet med att upptäcka var och för vilka personer och grupper som skyddet är svagast. Ytterligare ett strukturellt problem är bristen på gemensamt ansvarstagande från samhället. När individer skickas mellan myndigheter och organisationer riskerar de att falla mellan stolarna. Slutligen pekar utredningarna på rättighetsbärarnas förutsättningar och egenmakt. Ofta saknar rättighetsbärarna kunskap om mänskliga rättigheter, vilket begränsar deras möjligheter att ställa krav. Dessutom får rättighetsbärarna sällan möjlighet att delta i beslut som berör dem. Detta problem är särskilt stort för minoritetsgrupper. Övergripande mål för perioden För att nå Västra Götalandsregionens vision om det goda livet bör invånarnas mänskliga rättigheter vägleda både det dagliga arbetet i verksamheterna och i politiska beslut. 1 Med skyldighetsbärare menas den person eller organisation som har ansvar för att garantera vissa rättigheter. 2 Med rättighetsbärare menas den/de personer som har rättigheter som ska tillgodoses.

11 Rättighetsprinciperna 3 bör vara integrerade i allt arbete. Kommittén för rättighetsfrågor kommer att verka systematiskt, strategiskt och långsiktigt för mänskliga rättigheter i Västra Götaland som ett sätt att uppnå visionen. Under strategins tidsperiod kommer arbetet huvudsakligen att ske inom fyra områden, formulerade som fyra övergripande mål: 1. Politiker och anställda inom Västra Götalandsregionen (skyldighetsbärarna) får stärkt kapacitet att leva upp till sina skyldigheter 2. Politiker och anställda inom Västra Götalandsregionen (skyldighetsbärarna) blir mer medvetna om sitt ansvar att leva upp till sina skyldigheter 3. Tillgänglighetsdatabasen (TD) ska förvaltas och vidareutvecklas 4. Rättighetsbärarna i Västra Götaland får större egenmakt att driva sina frågor och utöva inflytande Effekt- och resultatmål Nedan presenteras de fyra övergripande målen. Varje mål bryts ned till ett antal effekt- och resultatmål för perioden Dessa mål konkretiseras i kansliets verksamhetsplan där aktiviteter och aktivitetsmål sätts. Övergripande mål 1 - Skyldighetsbärarna får stärkt kapacitet För att stärka skyldighetsbärarnas kapacitet är utbildning för politiker och tjänstemän en viktig del. Under strategiperioden kommer rättighetskommitténs kansli att anpassa befintliga utbildningar till fler målgrupper. Kansliet kommer även att utarbeta kunskapsunderlag, utveckla verktygen för rättighetsbaserat förhållningssätt som används i pågående pilotprojekt, samla in kunskap från intresseorganisationer samt fungera som ett kunskapsstöd för Västra Götalandsregionens verksamheter. Tabell 1 Nr Effektmål Alla politiker och förvaltningsledningar inom Västra Götalandsregionen har kunskap om mänskliga rättigheter och hur ett rättighetsbaserat arbetssätt kan användas i den egna verksamheten. 1.2 Rättighetskommitténs kansli har bättre metoder och verktyg för ett rättighetsbaserat arbetssätt 1.3 Fler av Västra Götalandsregionens analyser och beslutsunderlag uppmärksammar och genomsyras av mänskliga rättigheter. 1.4 Skyldighetsbärarens kunskap om rättighetsbärarnas situation och de brister som finns inom Västra Götalandsregionen ökar. 3 Rättighetsprinciperna kan delas upp i: delaktighet icke-diskriminering jämlikhet rättssäkerhet transparens eller öppenhet

12 Övergripande mål 2 - Skyldighetsbärarna blir mer medvetana om sitt ansvar Det andra övergripande målet handlar om Västra Götalandsregionens interna organisation och medvetenhet. Under perioden kommer kommittén för rättighetsfrågor att återrapportera förslag på utvecklingsområden som dyker upp genom samråd och andra verksamhetsanalyser. Rättighetskommitténs kansli kommer att svara på remisser och motioner. Rättighetskommitténs kansli kommer även att stärka användandet av ett rättighetsperspektiv genom att utarbeta, utveckla och följa upp styrdokument inom området. Tabell 2 Nr Effektmål Västra Götalandsregionens tjänstepersoner och politiker är mer medvetna om vad mänskliga rättigheter i deras verksamheter innebär (och vilken utvecklingspotential som finns) 2.2 Verksamheter i Västra Götalandsregionen kopplas tydligare till mänskliga rättigheter genom styrdokument. Övergripande mål 3 - Förvalta och vidareutveckla tillgänglighetsdatabasen Det tredje övergripande målet handlar om TD en tillgänglighetsdatabas, som på grund av sin omfattning och vikt lyfts fram som ett eget mål. Arbetet med att förvalta och utveckla TD handlar om att bygga kapacitet och skapa drivkrafter hos skyldighetsbärarna och samtidigt stärka rättighetsbärarna. TD hänger därför tydligt samman med kansliets övriga mål och arbete. Under strategiperioden kommer rättighetskommitténs kansli fortsätta arbetet med att bredda TD till att omfatta alla diskrimineringsgrunder och tydligare koppla TD till Västra Götalandsregionens upphandlingsprocesser. Tabell 3 Nr Resultatmål Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i TD. 3.2 Alla fel, brister och hinder som TD synliggör ska ingå Mål som handlar om verksamheter inom VGR (samt upphandlade aktörer) i åtgärdsprogram. 3.3 TD är breddat till alla 7 diskrimineringsgrunderna TD är samordnat med e-upphandlingssystemet. 3.4 Alla kommuner i Västra Götaland är anslutna till TD Mål som handlar om verksamhet er utanför VGR 3.5 Fler avtalsparter är anslutna till TD 3.6 TD1 stängs och allt arbete sker i TD Antal sökträffar på anläggningar ökar 3.8 TD:s information finns på fler språk

13 Övergripande mål 4 Rättighetsbärarna får större egenmakt Det fjärde övergripande målet är att stärka rättighetsbärarnas förmåga att kräva sina rättigheter. Under perioden kommer kommittén för rättighetsfrågor bland annat dela ut ekonomiska medel och arrangera samråd med representanter för rättighetsbärarna. Tabell 4 Nr Effektmål Representanter för rättighetsbärarna får bättre resurser för att ur ett MR-perspektiv driva sina egna frågor 4.2 Representanter från civilsamhället blir i större utsträckning lyssnade till samt får större möjlighet att påverka och vara delaktiga 4.3 Barn och unga i Västra Götaland får en större tilltro till det politiska systemet 4.4 Grupper med svagt skydd stärks i förhållande till arbetsmarknaden. Kommitténs stödjande och pådrivande roll Kommittén för rättighetsfrågor och rättighetskommitténs kansli har ett uppdrag som både är omfattande och nydanande. Arbetet ställer krav på ständig kunskapsutveckling, lärande och kommunikation. Inspiration och stöd i arbetet med mänskliga rättigheter kan hämtas från andra länder och från enskilda satsningar regionalt och nationellt. Eftersom kommittén för rättighetsfrågor ännu är unik i sitt slag är det viktigt att dokumentera och dra lärdomar av arbetet, inte minst med tanke på återkopplingen till regionstyrelsen. Det är också viktigt att utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter men också i samverkan med andra aktörer inom offentlig sektor. Förankringen bland politiker och verksamhetsföreträdare måste göras på ett sådant sätt att mänskliga rättigheter förstås som självklart och relevant och i vardagen. Kommittén för rättighetsfrågor måste vara tydlig och skarp i sina analyser, sin kommunikation och sitt agerande för att bidra till att de mänskliga rättigheterna stärks och att kunskapen om mänskliga rättigheter ökar i regionen. För att Västra Götalandsregionen ska bli framgångsrika i sitt rättighetsarbete krävs att invånarna får tillgång till information om sina rättigheter och att det arbete som bedrivs i regionen baseras på delaktighet och dialog. Det är också av stor vikt att kommitténs insatser inte är för många eller för otydliga och att målen för uppgifter och insatser alltid är tydligt kopplade till mänskliga rättigheter.

14 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Emma Broberg Telefon: E-post: Kommittén för rättighetsfrågor Förslag till policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Ärendet Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter syftar till att stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Policyn ska vara en ram för de handlingsplaner och strategier som ytterligare konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna. Förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregionen ansvarar för att efterleva policyn. Policyn ger sex principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter: 1. Individens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Individen har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Individen ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån ickediskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Beredning Policyn har arbetats fram genom dialoger med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder, och föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Syntesworkshop med deltagare från dialogerna, tjänstepersoner vid POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Lillhagsparken 5 Regionens Hus Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

15 Sida 2(2) Datum Diarienummer RHK rättighetskommitténs kansli och förtroendevalda från kommittén för rättighetsfrågor, har hållits under managementföretaget Preeras ledning. Remisstid: 1 oktober - 31 december Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. Uppdra åt regionkansliet att skicka ut policyn på remiss till samtliga styrelser, nämnder, kommittéer och bolag inom Västra Götalandsregionen samt till grupper och föreningar i samhället enligt remisslista Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef

16 Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Grundtanken i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde, värdighet och rättigheter. Alla människor utan åtskillnad äger de mänskliga rättigheterna i egenskap av att vara människa. Det innebär ett ansvar för varje stat att respektera, skydda, uppfylla och bevaka arbetet med de mänskliga rättigheterna. Centrala begrepp i arbetet med mänskliga rättigheter är rättighetsbärare och skyldighetsbärare. Individen som äger rättigheten kallas för rättighetsbärare. Den/de som är skyldig att se till att rättighetsbäraren får sina rättigheter tillgodosedda kallas för skyldighetsbärare. I denna policy är rättighetsbärarna alla som bor, arbetar eller vistas i Västra Götaland, och som därmed möter och påverkas av Västra Götalandsregionens verksamheter. Skyldighetsbärare i den här policyn är Västra Götalandsregionen i sin roll som verksamhetsutövare, arbetsgivare och som arena för demokrati. Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare ansvarar därmed för att omsätta mänskliga rättigheter i praktisk handling. Syfte Policyn för mänskliga rättigheter ska stärka Västra Götalandsregionens kapacitet att respektera, skydda, uppfylla och bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs. Policyn ska vara en ram för de handlingsplaner och strategier som ytterligare konkretiserar arbetet med de mänskliga rättigheterna i Västra Götalandsregionens verksamheter. Rättighetsbärarna ska känna sig trygga i att deras mänskliga rättigheter tillgodoses och blir respekterade. På samma sätt ska förtroendevalda och medarbetare känna trygghet i att kunna leva upp till de krav som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare. Ansvar och genomförande Förtroendevalda och chefer i Västra Götalandsregionen ansvarar för att efterleva policyn. Policyn konkretiseras genom handlingsplaner och strategier. Som stöd för att förverkliga policyn finns verksamheter inom regionen som utvecklar det systematiska arbetet för mänskliga rättigheter, bland annat genom att erbjuda utbildning. Exempelvis rättighetskommitténs kansli, folkhälsokommitténs sekretariat, Kunskapscentrum för jämlik vård, Kunskapscentrum om våld i nära relationer, Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa och Utvecklingsenhet för barns hälsa och rättigheter i Västra Götalandsregionen Hälsoäventyret Oasen. 1

17 Principer för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna, med utgångspunkt i de internationella konventioner som antagits av Sverige, är grunden för Västra Götalandsregionens arbete 1. Principerna nedan styr hur arbetet bedrivs och prioriteras i Västra Götalandsregionen, både i mötet med rättighetsbäraren och i planering och beslut: 1. Individens mänskliga rättigheter är i centrum för Västra Götalandsregionens arbete. 2. Individen har rätt till delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. 3. Individen ges kunskap om sina rättigheter och hur de kan tas i anspråk. 4. Allt arbete inom Västra Götalandsregionen sker utifrån icke-diskriminering och främjar jämlikhet. 5. De mänskliga rättigheterna och det ansvar som Västra Götalandsregionen har som skyldighetsbärare är väl känt hos Västra Götalandsregionens förtroendevalda och medarbetare. 6. Arbetet med mänskliga rättigheter följs upp systematiskt. Förklaringar till principerna 1. Det här innebär att individen i mötet med Västra Götalandsregionen äger rätten att själv identifiera sig vad gäller kön, könsidentitet, sexualitet, etnicitet, funktionsförmåga, religion/trosuppfattning. Individen äger också själv rätten att avgöra vilka personer som är närmast anhöriga. I de fall individen har ställföreträdare 2 ska Västra Götalandsregionens medarbetare sträva efter att involvera både individen och ställföreträdaren. 2. Det här innebär att Västra Götalandsregionen erbjuder individer, grupper, organisationer och föreningar, delaktighet och medbestämmande i frågor som berör den egna situationen. Delaktighet och medbestämmande ska ske både informellt och formellt, dels i mötet med individen, dels genom samråd, dialogprocesser och med referensgrupper. Individen ska kunna framföra sin åsikt till relevant instans och veta att åsikten respekteras och övervägs. Detta förutsätter kommunikation anpassad till individen och dennes förutsättningar. 3. Det här innebär att Västra Götalandsregionen ska informera rättighetsbärarna om vad de har rätt till inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Västra Götalandsregionen ska också ge individen information om hur överklagan kan ske om rättigheterna inte efterlevs. 1 De internationella konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har antagit är: Europeiska konventionen för skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot rasdiskriminering, konventionen mot diskriminering av kvinnor, konventionen mot tortyr och annan kränkande behandling, konventionen om barnets rättigheter, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 2 Med ställföreträdare avses god man, förmyndare, vårdnadshavare. Källa: 2

18 Informationen ska anpassas för att nå samtliga individer. Alla beslut kännetecknas av öppenhet och tydlighet. 4. Det här innebär att de mänskliga rättigheterna gäller för alla och extra insatser måste ibland vidtas för grupper och individer med svagt skydd. Som utgångspunkt för Västra Götalandsregionens arbete är diskrimineringslagstiftningens sju diskrimineringsgrunder: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, och hur dessa samverkar. Även socioekonomisk status och utbildningsbakgrund påverkar förutsättningarna att få de mänskliga rättigheterna tillgodosedda. 5. Det här innebär att de beslut som fattas, planering och budgetering av verksamheter, prioriteringar som görs och det bemötande som individen får genomsyras av de mänskliga rättigheterna. Individen ska mötas av kunnig och kompetent personal, som har god kännedom om de mänskliga rättigheterna. 6. Det här innebär att de handlingsplaner och strategier som är knutna till policyn ska ha konkreta, mätbara och tidsbestämda mål. Effekten av arbetet med mänskliga rättigheter kommer att följas upp gentemot samhällets individer, grupper och föreningar. Process och beslut Processen med att ta fram policyns innehåll har bestått av dialog med organisationer och nätverk inom barnrätt, jämställdhet, nationella minoriteter och funktionshinder, och föreningar som övergripande verkar för mänskliga rättigheter. Remissrunda såväl internt i regionen, som externt till civilsamhället har genomförts och förankrat policyn. Efter genomförd remissrunda har policyn godkänts i regionstyrelsen och regionfullmäktige (datum för beslut i RS och RF). 3

19 Förslag till remissinstanser för Policy för Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionen Samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag enligt regionkansliets förteckning. Kommunalförbund Fyrbodals Kommunalförbund Göteborgsregionens Kommunalförbund Sjuhärads Kommunalförbund Skaraborgs Kommunalförbund Idéburen sektor Amnesty Göteborg BRIS Region Väst Forum för feministiska föräldrar FN-förbundet Föreningen Födelsehuset Föreningen Jiddischkultur i Göteborg Göteborgs Räddningsmission Göteborgs Rättighetscenter Integrationsforum mot rasism i Trollhättan Judiska Föreningen i Borås Män för jämställdhet Pralikano Vas Göteborg Radionätverket Resandebarns Rätt RFSL Borås RFSL Göteborg RFSL Skaraborg Romska kulturföreningen i Västra Götaland Rådet för funktionshinderfrågor Rädda Barnen Region Väst Röda Korset Sverigefinska delegationen i Göteborg Sverigefinska riksförbundet Transföreningen FPES lokalgrupp Gbg POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Lillhagsparken 5 Regionens Hus Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

20 Sida 2(2) Datum Diarienummer RHK UN Women Göteborg Vi andas samma luft/grunden Vox Vulgo

21 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Vania Timback Telefon: E-post: Kommittén för rättighetsfrågor Handikappidrottsstipendium 2013 Ärendet Västra Götalandsregionens regionfullmäktige beslutade i maj 2000 att inrätta ett årligt stipendium till handikappidrott. Summan uppgår till kronor. Västra Götalandsregionen vill med stipendiet synliggöra handikappidrotten som en möjlighet att ha ett innehållsrikt liv. Stipendiet utdelas till: - dels aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag. Syftet är att uppmärksamma personer som gjort utmärkta prestationer och som kan utgöra en förebild som stimulerar till idrottsutövning. - dels ledare och tränare Syftet är att stimulera och ge goda förebilder av ledare och tränare som värnar om god etik och ger lika förutsättningar för såväl flickor som pojkar, kvinnor och män. Ledare och tränare kan genom stipendiet ges möjlighet till att utveckla ledarskap, hämta in kunskap om funktionsnedsättningar, dess funktionshindrande konsekvenser samt om anpassad teknik för den specifika grenen. I år har 28 ansökningar kommit in. 21 ansökningar avser aktiva idrottsutövare, enskilda eller lag/föreningar. 7 ansökningar avser ledare/tränare. Vid bedömningen: - Personerna är folkbokförda och verksamma i Västra Götaland. - Stipendierna ska jämnt fördelas mellan kvinnor och män och mellan olika grenar. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: Västra Götalandsregionen Östergatan 1 Regionens Hus Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: rattighet.kansli@vgregion.se

22 Sida 2(2) Datum Diarienummer RHK Till och med år 2012 har 20 kvinnor och 25 män fått stipendiet. Fem lag har fått stipendiet varav två av dem har mix av kvinnor och män och det andra består enbart av män. Beredning Handikappidrottsstipendiet har utlysts via ett pressmeddelande, via kansliets hemsida, via regionbiblioteket, Facebooksida, twitter, via annonser i handikappidrottsförbundens tidningar även deras hemsidor. Vid bedömning och framtagandet av förslag till stipendiater har samråd skett med representanter för rådet för funktionshinderfrågor samt representanter från Göteborg-, Bohuslän Dals och Västra Götalands handikappidrottsförbund. Beslut fattas av kommittén för rättighetsfrågor den 19 september. Stipendiet delas ut på regionfullmäktiges sammanträde i oktober. Slutligt förslag delas ut vid kommittén för rättighetsfrågors sammanträde! Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. tilldela NN, som är aktiv utövare på internationell nivå, Västra Götalandsregionens handikappidrottsstipendium år 2013 om X kronor. 2. tilldela NN, som är aktiv utövare på regional/nationell nivå, Västra Götalandsregionens handikappidrottsstipendium år 2013 om X kronor. 3. tilldela NN, som är lag/förening, Västra Götalandsregionens handikappidrottsstipendium år 2013 om X kronor. 4. tilldela NN, som är ledare och tränare, Västra Götalandsregionens handikappidrottsstipendium år 2013 om X kronor. Annika Ottosson Förvaltningschef

23 Handikappidrottsstipendium 2013 Dnr RSK Nr Namn Ort Född Gren Nivå Enskilda sökande 1 Mikael Persson Alingsås 1976 Rullstolbasket Internationellt 2 Ambjörn Andersson Göteborg 1986 Segling Internationellt 3 Linus Karlsson Grästorp 1989 Bordtennis Internationellt 4 Sebastian Högrell Kinna 1984 Boccia Internationellt 5 Linda Nilsson Tibro 1991 Friidrott Internationellt 6 Fabian Rignell V. Frölunda 1987 Bordtennis Internationellt 7 Rebecca Larsson Ljungsarp 1994 Rullstolsbasket Nationell 8 Lisa Ly Angered - Gbg 1988 Goalball Nationell 9 Linus Edlundh Nossebro 1988 Rullstolsinnebandy och handboll Nationell 10 Philip Jönsson Mariestad 1994 Sportskytte Nationell 11 Roger Gustavsson Lidköping 1968 Eletronskytte Nationell 12 Ida Sjöberg Falköping 1992 Friidrott Nationell 13 Anine Glaadh Karlsborg 1994 Friidrott Nationell 14 Yvonne Nyström Skövde 1959 Rullstolsdans Nationell 15 Erik Bergman Lidköping 1990 Bordtennis Nationell 16 Nils Fridorff Trollhättan 1990 Fotboll Nationell Lag/föreningar 17 Ungdomslaget Goalball - Åsa Alverstedt Göteborg 1973 Goalboll 18 Astrid Ljung och Henrik Fredriksson Skövde 1947/1993 Rullstolsdans 19 Daniel Andersson Sollebrunn 1954 Fotboll 20 IF Fregatten - Mikael Jansson Lidköping 1974 bildades Innebandy 21 Synskadades Förening Lidköping - Berit Jildenhed Lidköping Elektronskytte/sportskytte Ledare/tränare 22 Bo Fremäng Trollhättan 1948 Showdown 23 Ia Kjellsdotter V. Frölunda 1977 Segling 24 Kerstin Ljungblom Skövde 1943 Bowling 25 Stig Fransson Götene 1944 Eletronskytte

24 Handikappidrottsstipendium 2013 Dnr RSK Christian Erlandsson Berghem 1971 Gevärsskytte 27 Per Strandh Mariestad 1942 Gevärsskytte 28 Nils Fridorff Trollhättan 1990 Fotboll

25 Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Vania Timback Sammanställning över sökande till handikappidrottsstipendiet år 2013 Förkortningar: Världsmästerskap - VM Europamästerskap - EM Nordiskt mästerskap - NM Svenska mästerskap - SM Distriktsmästerskap - DM Riksmästerskap - RM Grupp: Enskilda sökande - Internationell nivå 1. Mikael Persson 1976, Alingsås Funktionsnedsättning: rörelsehindrade Gren: rullstolsbasket Klubb/förening: Göteborgs rullstolsbasket klubb - GRBK Meriter Internationell Har spelat ute i Europa som proffs de senaste åren. Spelade bland annat i: - säsongen 2009/2010 Spanska div1 - säsongen2010/2011 Italienska div2 - säsongen 2011/2012 Franska div1. Nationell - säsongen 2012/2013 (Sverige). Motivering och mål - 37 årig kille som har spelat rullstolsbasket sedan han var nyskadad (12 år gammal 1988). - Har spelat både i landslaget och utomlands. - Han reser från Alingsås till Göteborg 3ggr/vecka för att kunna träna. Han skulle vilja åka oftare för att kunna hjälpa till med ungdomsträningarna men har inte ekonomisk möjlighet då han är arbetslös och halvtidspensionär. Han behöver också köpa ny basketrullstol för att kunna fortsätta spela vilket är väldigt dyrt. Mitt mål är att kunna dela med mig av mina erfarenheter till de yngre i GRBK (och andra lag i Sverige förstås) om att spela utomlands, att visa det går att spela som proffs i basketen och sen givetvis försöka göra allt jag kan för att hjälpa till och utveckla GRBK och förhoppningsvis få klubben och laget att ta ett steg upp i utvecklingsstegen. 1

26 2. Ambjörn Andersson, 1986, Göteborg Funktionsnedsättning: CP-skada Gren: segling Klubb/förening: Göteborg Grötö Segelsällskap (GGSS) Meriter - Tjörn runt, den 18/ Tid 6:00:58 SRS Korrigerat - 3:e plats på Columbus Day Regatta Miami, den 6-7/ Motivering och mål Segling har kommit att betyda väldigt mycket för mig. Vi är tre personer med funktionsnedsättningar som satsar på Paralympics-segling i sonarklassen, vårt närmaste mål är på IFDS Disabled Sailing World Championships 2013 (den augusti 2013), Kinsale Yacht Club-Kinsale och County Cork Ireland. Långsiktigt så är vårt mål att ta oss till Paralympics i Rio de Janeiro De andra två har hållit på länge men inte fått ihop ett lag. När jag kom in i bilden så kunde vi satsa framåt, vi blev ett fullt lag, första träningslägret var i Miami i oktober Sedan har vi inte kunnat träna mer segling eftersom jag inte har råd att vara med och hyra båt, betala tränare, hotell, resa och mat. Jag studerar mastersprogrammet i Fysisk Oceanografi på Göteborgs universitet. Genom seglarförbundet har vi fått en tränare så att vi kan satsa framåt. Jag är även aktiv som seglingsinstruktör för funktionshindrade på GKSS AccessAbility Center 1 3. Linus Karlsson, 1989, Grästorp Funktionsnedsättning: begränsad rörlighet Gren: bordtennis Klubb/förening: Grästorps BTK Meriter Internationell Singel - Silvermedalj i Bayreuth Open 2011 Lag - Guldmedalj i Taipei International Table Tennis Championships Guldmedalj i Dutch Open 2011 och i Lignano Master Open Silvermedalj i Slovenia Open åren: 2010, 2011 och Silvermedalj i Slovakia Open Bronsmedalj i Bayreuth Open 2011, French Open 2010 och Romania Open Nationell - SM-medaljer - Guldmedalj i singel och silvermedalj i Dubbel Silvermedalj i singel Silvermedalj i singel Guldmedalj i Elit och Singel 9-10 i Malmö Open Guldmedalj i Elit och Singel 9-10 i Stockholm International Para Games. 1 GKSS - AccessAbility center är en gren inom GKSS seglarskola. Verksamheten riktar sig till barn och ungdomar med funktionsnedsättning och bedrivs i samarbete med föreningen Passalen. 2

27 Motivering och mål - 24 år som studerar Psykologi vid Högskolan i Väst. - Har varit med i bordtennislandslaget i sju år och har representerat Sverige vid EM, VM samt två stycken Paralympics. - Ligger just nu 13 på världsrankingen. - Bor i Grästorp och reser till träningar i Falköping (pendlar 3 ggr i veckan). Jag spelar för närvarande pingis i IFK Falköping inom friskpingisen där det kommer att bli division 1 till hösten. På handikappsidan representerar jag min moderförening Grästorps BTK. Mina stora mål är EM i Italien, som ligger i september, VM som går i Kina 2014 samt såklart Paralympics 2016 i Rio de Janeiro. För att kunna ta mig till VM och Paralympics krävs det stenhårt jobb och såklart ekonomiska förutsättningar vilket detta stipendium kan möjliggöra. Stipendiet kommer att gå till att köpa in material så att jag kan använda det bästa möjliga, vilket krävs, för att kunna hävda sig på elit/världsnivå. Det kommer även att gå till frisktävlingar samt läger inom Sverige för att få bra matchträning inför kommande utlandstävlingar samt mästerskap! 4. Sebastian Högrell, 1984, Kinna Funktionsnedsättning: motoriskt funktionshinder Gren: boccia (1 bc3 - det en tävlingsklass för de med svårast motorisk funktionshinder). Klubb/förening: 3V HIF Boccia spelas inomhus på vintern och utomhus på sommaren. Man spelar med 6 röda bollar och 6 stycken blåa (utomhusbollarna är gula) samt en vit målboll. Man kan spela individuellt eller i lag. Individuellt har varje spelare två utkast per match. Spelar man i lag har varje lag 3 utkast var. Det gäller att komma så nära den vita målbollen som möjligt och när alla kastat ut sina klot så räknas poäng. Meriter Internationell - Guldmedalj i NM lag Bronsmedalj i internationell tävling i Belgien Bronsmedalj i lag i Portugal (för turnering till Paralympics) Finalspel i Sammaturnering individuellt Guldmedaljer i NM båda i lag och individuell Guldmedalj i lag och silvermedalj i individuell i Montreal Silvermedalj i Rivlerland Cup :a EM individuellt :e VM, individuellt Bronsmedalj i Riverland cup (internationell turnering i Holland för landslag). Nationell - Guldmedalj i individuellt och silvermedalj i lag SM Guldmedalj i både individuellt och i lag SM Guldmedalj i lag och silvermedalj individuellt SM Silvermedalj individuellt SM

28 Motivering och mål 29 åring som har tävlat inom boccia sedan Mitt stora mål inför 2012 var att kvalificera mig till Paralympics i London. Tyvärr missade jag med en halv poäng i rankingen. Förutom att satsa på idrotten har jag slutfört min Socionomutbildning 2012 och det kanske gjorde att jag tappade lite fokus på idrotten under en kort tid. Besvikelsen var naturligtvis stor men jag har beslutat mig för att göra ett nytt försök till Paralympics i Rio de Janeiro Nu har jag precis varit i Belgien på en turnering inför EM senare i sommar. Jag lägger ner mycket träning och tid på en idrott som utvecklas hela tiden, både spelmässigt och materialmässigt, vi får bra stöd från Svenska handikappidrottsförbundet men för att kunna ta ytterligare steg med material och träning skulle ett stipendium vara en hjälp på vägen. 5. Linda Nilsson, 1991, Tibro Funktionsnedsättning: intellektuell funktionsnedsättning (särskolan elev) Gren: friidrott Klubb/förening: Tibro AIK friidrottlubb Meriter Internationell - Bronsmedalj i tresteg och höjd EM inomhus i Istanbul Bronsmedalj i tresteg och höjd VM inomhus Manchester Guldmedalj i stafett 4x100 m, silvermedaljer i tresteg och höjd samt bronsmedalj i stafett 4x400 m i EM Gävle utomhus Bronsmedalj i höjd och 6:a Nationell - Svenskt rekord tresteg i inomhus 9,37 vid tävling Frejaspelen Svensk rekord i höjd 9,03 utomhus Årets idrottare - VHIF Guldmedalj i tresteg och bronsmedalj i höjd Guldmedaljer i tresteg och kula, silvermedalj i höjd i SM Varberg Guldmedaljer i tresteg och kula, silvermedalj i höjd i SM Årets friidrottare - VHIF Motivering och mål Gillar att träna och tävla. Hennes mål är att komma till Paralympics i Rio de Janeiro Reser mycket till Falköping (5mil) för inomhus tävlingar och samt tävlingar runtom i landet. 6. Fabian Rignell, 1987, Västra Frölunda Funktionsnedsättning: högersidig hemiplegi Gren: bordtennis Klubb/förening: BTK Linne Meriter Internationell Guldmedalj i lag klass 8 - Lignano Open 2013 Guldmedalj i lag klass 8 - Slovenien Open

29 Silvermedalj i lag klass 8 - Slovenien 2012 Guldmedalj i lag klass 8 - EM Kroatien 2011 Bronsmedalj i lag klass 8 - VM Korea 2010 Semifinalist i klass 8 - Dutch Open 2011 Guldmedalj i lag klass 8 - Slovenien Open 2010 Guldmedalj i lag klass 8 - Rumänien Opon 2010 Semifinalist i klass 8 - Slovenien Open 2010 Nationell Guldmedalj i klass 8 - SM 2013 Motivering och mål Jag är 25 år och spelat bordtennis sedan 9 årsåldern. Jag söker nu detta stipendium för 6:e gången. Jag studerar Sport Coaching (just nu 4:e terminen av 6) vid Göteborgs universitet. Tanken är att i framtiden kunna jobba med idrott på något sätt eventuellt som tränare eller dylikt. Min långsiktiga målsättning är att ta en medalj vid Paralympics i Rio de Janeiro 2016, men jag tränar och tävlar redan för att kvalificera mig till VM i Kina Höstens stora mål är EM i Italien där chanserna att plocka en medalj är goda. Förutom elitsatsning i handikapplandslaget i bordtennis spelar och tävlar jag för två klubbar. I handikappsammanhang spelar jag för BTK Linné och i "friskpingis" så spelar jag för Lindome BTK där jag nästkommande säsong ska spela i division 2. Jag ställer även upp som tränare runt om i Göteborg. Jag tränar 7-8 pass per vecka. För att klara av denna satsning är jag i stort behov av ekonomiskt stöd. Grupp: Enskilda sökande - Nationell/regional nivå 7. Rebecca Larsson, 1994, Ljungsarp Funktionsnedsättning: rörelsehindrad Gren: rullstolsbasket Klubb/förening: Göteborgs rullstolsbasket klubb - GRBK Meriter - I Juni ska hon till Finland och deltar på ett basketcamp med tränare från Kanada. - Åker från Ljungsarp till Göteborg (c.a 13.5 mil) två gånger i varje vecka för att träna basket Motivering och mål Förutom basket tränar hon även styrketräning, kondition och tennis för att få mer styrka och att bli snabbare med rullstolen. Hon går på Gislaveds Gymnasium (Bild och formgivning). Jag söker stipendiet för att jag satsar högt. Jag bara älskar min rullstolsbasket. Jag vill komma med i A-laget. Jag tar varje tillfälle i akt för att träna mer och nå mina mål. Jag tränar varje dag. Att kunna få stipendium skulle betyda mycket för mig. Det skulle underlätta mig ekonomiskt och ge mig möjligheten att kunna åka även till Spanien och träna vintertid när det är som kallast här hemma. 5

30 8. Lisa Ly, 1988, Angered Funktionsnedsättning: synskadad Gren: goalball Klubb/förening: Motions & Idrottsförening för Synskadade Göteborg - MIS Klubb/förening: 3V HIF Goalball är en sport som utövas av synskadade idrottare över hela världen. Sporten är sedan 1980 en officiell Paralympicsgren. I en goalballmatch finns det 2 lag med vardera 3 spelare på planen. Varje lag har ett mål som är 9 m brett och 1,3 m högt, med andra ord täcker målen hela kortsidorna av planen. Man håller sig på sin egen sida och framför sitt eget mål under spelets gång. Bollen påminner om en opumpad basketboll med en pingla i, detta för att samtliga spelare har bindel på sig och måste därför kunna höra precis var bollen är. Meriter - Svenska mästare år 2010 Motivering och mål Jag är 24 år gammal och älskar att idrotta och träna i olika former. Mest av allt gillar jag sporten goalball som jag utövar. För närvarande är jag arbetslös och har därför svårt att åka på tävling p.g.a. mina ekonomiska förutsättningar. Till hösten funderar jag på att studera till antingen redovisningsekonom eller läkarsekreterare. 9. Linus Edlundh, 1988, Nossebro Funktionsnedsättning: rörelsehindrad Gren: rullstolsinnebandy Klubber/föreningar: IK Drivringen och IBF Falun Meriter - Fick Wickman-stipendiet år Spelar i Sverige-serien med föreningen IBF Falun sedan Uttagen till landslagsläger i Eskilstuna maj 2013 Motivering och mål En 23 åring som tränar rullstolsinnebandy med IK Drivringen 2 gånger/veckan, tränar också handboll i Alingsås 1 gång/veckan. I början av april 2013 blev jag kallad till landslagsläger i Eskilstuna med rullstolsinnebandylandslaget, vilket är en av mina stora drömmar, att så småningom spela i landslaget. Ett annat mål jag har med mitt idrottande är att förhoppningsvis inspirera ungdomar till att börja idrotta, känna att jag kanske också kan bli jätteduktig inom idrott och hjälpa andra att förstå sin inre styrka och vilka möjligheter det finns även fast man kanske sitter i rullstol eller har en annan typ av funktionsnedsättning som gör att man har en nedsatt kroppsfunktion. 6