Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationen Från funktionshindersorganisationerna:

Transkript

1 Socialdepartementet Enheten för familj och sociala tjänster Emelie Lindahl Telefon E-post Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationen Deltagare: Från funktionshindersorganisationerna: Maria Johansson, Charotta Göller, Csilla Gradwohl, Hanna Sejlitz, Eva Nordin-Olson, Ulf Grape, Meta Wiborgh, Stig Nyman, Jan-Olof Forsén, Ann-Kristin Sandberg, Pelle Kölhed, Annika Nyström Karlsson, Måns Stenberg, Sara Bryntse och David Lindvall. Från Regeringskansliet: Sr Åsa Regnér, Guy Lööv, Annika Streiler, Emelie Lindahl, Malin Ekman Aldén, Inger Laudon, Yvonne Mörke (Socialdepartementet), Sr Alice Bah Kunhke, Anna Schölin (Kulturdepartementet), Helena Johnsson (Finansdepartementet), Mattias Ahlquist, (Utbildningsdepartementet), och Linda Persliden (Näringsdepartementet). Mötets öppnande Åsa Regnér öppnade mötet och hälsade välkomna. Innan ordet lämnades till Alice Bah Kunhke gavs information om regeringens medverkan vid årets statspartsmöte och beredningen av övervakningskommitténs rekommendationer. Statspartsmötet Pernilla Baralt deltar i början av juni med en delegation i det årliga statspartsmötet där staterna träffas och diskuterar implementering av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Postadress Telefonväxel E-post: s.registrator@regeringskansliet.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

2 I statspartsmötets huvudsession kommer Pernilla Baralt att hålla ett anförande där den svenska positionen förs fram när det gäller post 2015-processen och funktionshinder. Flera länder visar intresse för den svenska funktionshinderspolitiken och har bjudit in till bilaterala samtal. Delegationen deltar även i det forum som civila samhället årligen anordnar dagen innan statspartsmötet samt på flera sideevents. 2 Rekommendationerna Sverige har tagit emot och bereder löpande rekommendationerna från övervakningskommittén för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Långsiktigt ligger rekommendationerna som ett viktigt underlag i utformningen av en ny funktionshinderspolitik efter 2016 då arbetet med den nuvarande strategin avslutas. Regeringen bereder även rekommendationerna löpande inom respektive berörda departement. Regeringen har redan agerat i enlighet med en av kommitténs rekommendationer inom socialdepartementets område. Myndigheten för delaktighet (MFD) har fått ett uppdrag att öka kunskapen och medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kultur och demokratiminister Alice Bah Kunhke Alice Bah Kunhke redogjorde för regeringens ambitioner utifrån frågor om icke-diskriminering, mänskliga rättigheter, demokrati och kulturen. Icke diskriminering Diskrimineringslagen ändrades den 1 januari i år genom att bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning infördes som en form av diskriminering. Det innebär att olika samhällsaktörer måste vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet, så att personer med funktionsnedsättning kan få tillgång till exempelvis restauranger, affärer, utbildning och socialtjänsten mm. Detta är en viktig lagändring. Det är viktigt att olika aktörer som offentliga sektorn och privata aktörer får kunskap och medvetenhet om denna lagstiftning. I uppdraget till MFD om att öka kunskapen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ingår även att i samarbete med Diskrimineringsombudsmannen genomföra en kommunikationssatsning med syfte att öka kunskap om bristande tillgänglighet.

3 Regeringen ser behov av att ytterligare stärka lagstiftningen som rör diskriminering så att den blir så effektiv och heltäckande som möjligt. Frågan bereds inom Regeringskansliet. En annan fråga är bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Aktiva åtgärder handlar om att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska arbeta för att främja lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen och inom utbildningen. Regeringen anser att reglerna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen bör ändras. Ambitionen är att aktiva åtgärder ska utökas till att gälla samtliga diskrimineringsgrunder inklusive funktionsnedsättning. Inom utbildningsområdet omfattas redan funktionsnedsättning. 3 Mänskliga rättigheter Vid den allmänna granskning som FN:s råd för mänskliga rättigheter gör om situationen om mänskliga rättigheter, den s.k. UPR-dialogen, i Genève i januari mottog Sverige ett flertal rekommendationer om att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter. Regeringen accepterade rekommendationer om att överväga att inrätta en MRinstitution men valde att skjuta upp rekommendationer om att inrätta en MR-institution. En utgångspunkt i UPR: en var att Sverige bör acceptera de rekommendationer som vi kan leva upp till eller redan lever upp till, men skjuta upp rekommendationer vars ställningstagande kräver ytterligare beredning. Demokrati På demokratiområdet pågår 2014 års demokratiutredning som leds av Olle Wästberg. Utredningens huvudsakliga uppdrag är att utarbeta förslag till åtgärder för att öka engagemanget inom den representativa demokratin och för att stärka individens möjligheter till delaktighet i och inflytande över det politiska beslutsfattandet mellan de allmänna valen. Samhällets demokratiklyftor utgör en stor utmaning. Flera samhällsgrupper däribland personer med funktionsnedsättning upplever att deras perspektiv inte får genomslag i beslutsfattandet. Utredningen ska föreslå åtgärder för att möta de demokratiutmaningar som ett minskat intresse för partipolitiskt engagemang kan leda till. Den ska bl.a. föreslå åtgärder som kan bidra till att fler väljer att engagera sig politiskt, särskilt när det gäller underrepresenterade grupper såsom personer med funktionsnedsättning.

4 Regeringen har gett Myndigheten för tillgängliga medier i uppdrag att fortsätta driva lättlästsida Alla väljare under mellanvalsperioden. Avsikten är att öka möjligheten för personer med lässvårigheter att tillgodogöra sig information och ta del av den politiska debatten under mellanvalsperioden. Alla ska ha tillgång till samhällsinformation utifrån vars och ens förutsättningar oavsett läsförmåga eller funktionsnedsättning. Uppdraget är en långsiktig åtgärd i regeringens arbete för ett högt och mer jämlikt valdeltagande. 4 Kulturen Den kulturpolitiska visionen handlar om ett dynamiskt samhälle som låter kreativitet och nytänkande genomsyra. Uppföljningar visar att tillgängligheten till kultur för personer med funktionsnedsättning förbättrats avsevärt de senaste åren. De sektorsansvariga myndigheterna på kulturområdet, Statens kulturråd och Riksantikvarieämbetet, arbetar strategiskt och systematiskt för att nå respektive delmål enligt funktionshindersstrategin Samtidigt visar uppföljningen att det finns det mycket kvar att göra. När det gäller de statliga kulturmyndigheternas tillgänglighet, däribland våra museer, kommer regeringen noga följa myndigheternas arbete för att öka tillgängligheten. Diskusson I den diskussion som följde framfördes bl.a. åsikten att individens rättigheter måste vara utgångspunkt i diskrimineringslagen, att partier borde få ett bidrag för att öka möjligheten till politisk delaktighet för unga med funktionsnedsättning, att funktionshindersorganisationer bör involveras i arbetet med en fristående MR-institution samt vikten av rätt till teckenspråk för barn. Organisationernas punkt Organisationerna lyfte bl.a. fram frågor om LSS, upphandling som verktyg för ökad tillgänglighet, möjligheter till sanktioner vid bristande tillgänglighet, vikten av universell utformning och en samhällsplanering som tar hänsyn till funktionshindersperspektiv. Vidare diskuterades vikten av en bred översyn av hjälpmedelsområdet. En ytterligare fråga som diskuterades var en ny funktionshinderspolitik efter Bl.a. framfördes åsikten om att konventionen på ett tydligare sätt bör vara utgångspunkt och att politiken bör ha mer konkreta mål.

5 5 Regeringens funktionshinderspolitik Malin Ekman-Aldén berättade om aktuella initiativ och arbete inom funktionshindersområdet. Rekommendationerna från övervakningskommittén MFD har som tidigare nämnts fått ett kommunikationsuppdrag. Målet är att kunskapen och medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska öka hos allmänheten, anställda inom den offentliga sektorn, privata aktörer samt hos kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. Satsningen genomförs under åren I uppdraget ingår även att sprida kunskap om lagändringarna i diskrimineringslagen gällande bristande tillgänglighet som en form av diskriminering till myndigheter och privata aktörer. MFD ska samråda med relevanta organisationer från det civila samhället, särskilt funktionshindersorganisationerna. Kommunikationssatsningen ska utgå ifrån och synliggöra kvinnors och mäns behov, förutsättningar och villkor. Förbereder en funktionshinderspolitik efter 2016 Arbetet med den nuvarande strategin för funktionshinderspolitiken avslutas under För att få ett bra beredningsunderlag för regeringens överväganden inom funktionshinderspolitiken efter 2016 har regeringen gett MFD ett uppdrag att ta fram förslag på hur genomförandet av funktionshinderspolitiken kan bli mer effektivt och systematiskt vad gäller såväl genomförande som uppföljning. MFD ska även lämna förslag på inriktning av arbetet inom funktionshindersområdet framöver. Uppdraget genomförs utifrån de övergripande målen för funktionshinderspolitiken och ska utgå från konventionen, inklusive rekommendationer från konventionens övervakningskommitté. Förslagen som tas fram ska beakta jämställdhets- och barnrättsperspektivet och genomföras i samråd med funktionshindersorganisationer och andra berörda aktörer. Hjälpmedel I regeringsförklaringen står att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. För det behövs bl.a. god tillgång till funktionella hjälpmedel. Kommuner och landsting har enligt lagen en

6 6 skyldighet att erbjuda habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Staten har en viktig roll på hjälpmedelsområdet genom nationellt kunskapsstöd och statistikförsörjning. En fråga som regeringen vill verka för att komma åt är den ojämlika tillgången till hjälpmedel över landet och de stora skillnader som finns i avgifter och regler. Särskilt bör barns tillgång till hjälpmedel ses över. Regeringen avser att utsätta en utredning för att närmare kunna analysera hur skillnaderna ska kunna minska. Övriga frågor Frågan om översyn av statsbidrag till funktionshindersorganisationer lyftes. Frågan besvarades med att inget arbete med en översyn pågår för närvarande. Datum för nästa möte kommer att meddelas snarast.