Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 Diarienummer: LS-LED Delårsrapport 1, 2013 Landstinget Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

18 Inledning Medborgarperspektivet Nedan sammanfattas delårsrapporten. Utifrån redovisningen är det svårt att uttala sig om graden av måluppfyllelse. Dock kan konstateras att det pågår många utvecklingsoch förbättringsaktiviteter som bör gagna de strategiska målen inom medborgarperspektivet. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Att kunna se sitt resultat förändras, bli bättre från mätning till mätning och samtidigt kunna jämföra sig med vårdgrannar inom länet och i övriga landsting/regioner bör ge en stimulans till ständiga förbättringar. Samtliga berörda verksamheter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE- resultaten. Personalperspektivet Inom de förvaltningar som bedriver hälso- och sjukvårdsarbete vidtas många åtgärder för att kunna rekrytera framför allt läkare och sjuksköterskor. Antalet anställda har också ökat under inledningen av året och detta främst inom Länssjukvården. Samtidigt ser vi att kostnaden för och nyttjandet av inhyrd personal fortsätter att öka. Den negativa utvecklingen av sjukfrånvaron under 2012 har fortsatt även under 2013 års första månader. Det handlar då främst om den långa sjukfrånvaron > 90 dagar. Många aktiviteter i syfte att förbättra arbetsmiljö och villkor pågår dock: Under våren fattas beslut om en Gemensam värdegrund för personalfrågor - det politiska styrdokumentet inom personalperspektivet som är brett förankrat för att kunna bestå över tid oavsett politisk majoritet. Återkopplingar av resultatet av 2012 års medarbetarenkät genomförs under våren. Arbetsplatserna tar fram handlingsplaner för att arbeta vidare med olika angelägna områden utifrån resultatet. Ett förberedande arbete pågår för att landstinget fr o m halvårsskiftet ska kunna införa det generella friskvårdsbidraget om kr per anställd och år. Process- och förnyelseperspektivet Vad gäller tillgängligheten visar landstingets vårdcentraler generellt goda resultat när det gäller kontakt inom ett dygn och besök inom sju dagar. Dock har det varit svårigheter att hitta kompetenta sköterskor som vid oplanerad frånvaro kan gå in i telefonrådgivningen. Det märks på ett par vårdcentraler. Inom den somatiska sjukvården har andelen väntande till nybesök och behandling inom både vårdgarantin och kömiljarden efter nedgången kring årsskiftet återigen förbättrats efter mars, dock uppnås inte de uppsatta mål som finns för tillgängligheten. Patientsäkerhetsarbetet fortsätter med fokus att under 2013 minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 2(43)

19 Miljöperspektivet De två mest prioriterade aktiviteterna under delår 1 har inom miljöperspektivet varit framtagandet av nytt miljö- och klimatprogram för perioden samt förberedelserna och genomförandet av den extern miljörevision. Den senare aktiviteten som ett led i landstingets certifierade miljöledningssystem enligt ISO Arbetet med att stärka miljöorganisationen och därmed miljöarbetet har genomförts i form av två nyrekryteringar och två rekryteringar av ersättare till medarbetare som slutar. Miljöorganisationen har under delåret även drabbats av hög sjukfrånvaro kopplat till två sjukskrivningar. Den samlade personalsituationen har gett återverkningar i möjligheterna att genomföra de miljöaktiviteter som förutsatts genomföras under året. Ambitionen är dock att komma igång med dessa aktiviteter så fort miljöorganisationen är fulltalig och frisk. Ekonomiperspektivet Landstinget redovisar t o m mars ett resultat på 94,7 mnkr. För hela året prognostiseras ett positivt resultat, efter balanskravsutredning, på 184,6 mnkr. Det är 53,5 mnkr bättre än budgeterat resultat. I landstingets Mål och budget för 2013 gjordes betydande satsningar/förstärkningar inom många områden. Merparten av dessa satsningar har påbörjats men ekonomiskt kommer kostnaderna att få genomslag endast för del av året. Detta är också till stor del förklaringen till de positiva budgetavvikelserna som redovisas för Landstingsstyrelsens beställning. Till delårsrapport 2 ska en särskild ekonomisk uppföljning presenteras av dessa satsningar. Länssjukvården, primärvården och landstingets ledningsstab prognostiserar underskott för året. Det är viktigt att åtgärder vidtas för att minimera beräknat underskott. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 3(43)

20 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt Andel i befolkningen som är nöjda med kvalitén av kollektivtrafik 78 % >80% Rikssnitt 80 % 59 % 62 % Rikssnitt 65 % PUK 89 >88 Avser utfall på akutmottagningarna 2012 Andelen patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt avser utfall 2012 på akutmottagningarna och där uppnår vi målvärdet. När det gäller tillgång till vård som befolkningen behöver samt förtroendet för vården så ligger vi strax under målväret samt även något lägre än rikssnittet. För februari anges nöjd kundindex (NKI) till 62% för kollektivtrafiken vilket innebär att målet för denna månad är uppnådd. För 2013 skall NKI vara högre än 60%. Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Under hösten 2012 genomfördes NPE på länets alla tre akutmottagningar. PUK-värdet för bemötandet i Sörmland låg på 89 medan riksgenomsnittet var 88. Vid föregående NPE 2010 låg Sörmlands PUK på 88. Man bör dock beakta skillnaden i urvalsramen då barn under 16 år inte ingick i urvalet Enligt den analys som gjorts med anlednings Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 4(43)

21 av denna skillnad är barnens upplevelse mer positiv än patienternas 16 år och äldre, dock vad gäller just bemötandefrågan är den lika. Under hösten 2012 genomfördes även en s.k. extramätning inom ambulanssjukvården där totalt 7 landsting, däribland Sörmland, deltog. Ambulanssjukvården i alla länsdelar i Sörmland deltog. Vid ambulansenkäten finns inte något riksgenomsnitt att jämföra sig med men i jämförelse med medelvärdet för de 7 deltagande landstingen ligger Sörmlands resultat över vid samtliga åtta indikatorer bemötande, förtroende, delaktighet, information, tillgänglighet, upplevd nytta, rekommendera och helhetsintryck. Resultaten ligger speciellt högt vid bemötande (96) och vid förtroende (97). Under hösten 2012 genomfördes en extramätning även inom den avancerade sjukvården i hemmet (ASIH). Alla fyra ASIH-enheter i Sörmland deltog, d.v.s. enheterna anknutna till de tre sjukhusen respektive till vårdcentralen Strängnäs. En enkät lämnades till patienter som varit inskrivna minst 3 veckor. En annan enkät lämnades till närstående 6 veckor efter inskrivningen. Vid ASIH-enkäten finns det inga resultat att direkt jämföra sig med. Det är endast Stockholm som genomfört motsvarande enkät tidigare. Sörmlands resultat ligger mycket högt vid samtliga frågor, oftast med PUK-värde över 90. Vid bemötande är värdet 99 för patienter och 96 för närstående och vid förtroende 98 för patienter och 96 för närstående. Under våren 2013 pågår NPE inom barn- och ungdomskliniken. Hösten 2013 kommer NPE att genomföras inom BUP. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Att kunna se sitt resultat bli bättre från mätning till mätning och dessutom kunna jämföra sig med vårdgrannar inom länet och i övriga landsting/regioner bör ge en stimulans till ständiga förbättringar. Samtliga berörda verksamheter inom HSF har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE-resultaten. Utöver de åtgärder som varje berörd verksamhet kommer att vidta enligt sina handlingsplaner kommer HSF hålla en utbildning i kultur, värdegrund och bemötande för linjechefer. Verksamhetscheferna och första linjens chefer ska genomgå en tre dagars utbildning under våren Syftet är att utifrån vetenskaplig evidens, inspirerande exempel, patienterfarenheter (resultaten av NPE), medarbetarupplevelser komma fram till gemensamma värdeord och till en handlingsplan för hur det ska arbetas med kultur, värdegrund och bemötande i förvaltningen. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Det skapar förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, som för en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Mina Vårdkontakter (MVK) Projektet Mina Vårdkontakter startade 2011 och under 2011 och 2012 infördes denna Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 5(43)

22 tjänst hos Folktandvården och Habilitering & Hjälpmedel. Införandet av Mina Vårdkontakter vid samtliga Vårdcentraler i länet avslutades i december 2012 och nu pågår införandet på länets samtliga specialistmottagningar inom HSF. Detta arbete beräknas vara färdigt under I Mina Vårdkontakter kan invånaren exempelvis förnya recept, se sina bokade tider, avoch omboka besökstid boka ny tid eller förnya hjälpmedel samt kontakta vården. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster arbetas fram nationellt hos Mina vårdkontakter och implementeras i tjänsten till allmänheten allteftersom nya tjänster kommer Utredningen gällande användandet av 1177 och RGSwebb fortgår. I primärvården flyter arbetet på och sjuksköterskor utbildas kontinuerligt. Närmast på tur står fler mottagningar på sjukhusmottagningarna i länet. En informationskampanj planeras för att bl.a. få ut mer kunskap till vår befolkning om bl.a. 1177, Mina Vårdkontakter och vart man vänder sig i vården. Övriga åtaganden Som ett led i att öka patientens delaktighet har en rutin fasställts där nu även patienten själv ska skriva under den samordnade vårdplanen som ligger till grund för ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård. Samtliga verksamheter inom Kultur och Utbildning ska genom att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft bidra till att utveckla demokratin genom att stärka människors möjligheter att påverka sin livssituation och att delta aktivt i samhällsutvecklingen Habilitering- och utbildningsnämndens uppdrag är att skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Brukarna är till största delen nöjda med de insatser som ges samt känner stor delaktighet vid planeringen av insatserna präglades av turbulens kring det transportörsavtal som tecknats för sjukresor. Kontinuerlig uppföljning har skett och åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med berörda aktörers brister. En positiv utveckling har skett succesivt och antalet avvikelser har minskat. En effektiv hjälpmedelsförsörjning som präglas av lyhördhet och respekt för brukaren och som utgår från brukarens behov bidrar till ökad aktivitet och delaktighet för individen. Miljöenheten har under kvartal ett bla informerat externt på Länsstyrelsens Miljödag. På den externa webben har miljöinformationen uppdaterats. Patientnämnden ska utifrån inkomna synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet genom att: 1. hjälpa patienter att få den information de behöver för att kunna tillvarata sina intressen i hälso- och sjukvården Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 6(43)

23 2. främja kontakten mellan patienter och vårdpersonal 3. rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter Under första kvartalet har 347 nya ärenden handlagts, vilket innebär en ökning med 5% i jämförelse med första kvartalet förra året.. Varje inkommit ärende innehåller viktig information som utgör ett viktigt underlag för vårdens arbete med utveckling av kvalitet och patientsäkerhet. I många fall tar vården till sig det som patienten eller anhöriga har synpunkter på och vidtar åtgärder, till exempel i form av förbättrade rutiner eller sprider information om det inträffade inom den egna organisationen. Inom Handikappservice mäts brukarnas nöjdhet företrädesvis via enkäter riktade till olika målgrupper. De utvärderingar som genomförts hittills i år visar att verksamhetens brukare sammantaget är mycket nöjda med de insatser som ges. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd 69% >75% Rikssnitt 72 % Andelen i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd är något lägre än målvärdet och även något lägre än rikssnittet. Den allmänna känslan är dock att vi sakta närmar oss målvärdet och rikssnittet. Arbetet med införande av Nationelle riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats men ansvaret för uppdraget har överflyttats från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till den Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten. När det gäller landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 st. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och syftar till att förtydliga vem som gör vad inom de olika vårdnivåerna. I det nationella kvalitetsregistret Rättspsyk ingår patientens egen skattning av hälsa och livskvalitet. Dessa kommer att redovisas i Öppna Jämförelser för En ny modell för kunskapshöjande aktiviteter har tagits fram inom Habilitering och Utbildning och ska för året följa upp de informationsinsatser som inte handlar om enskild individ, utan mer av generell karaktär. Detta kommer att innebära att måltalet för 2013 inte kommer att uppnås. En ny modell för utvärdering har tagits fram. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 7(43)

24 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar landstinget aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Goda kunskaper om olika gruppers livsvillkor och behov bidrar till att motverka diskriminering. Verksamheterna tar tillvara och stöttar medborgare oavsetta bakgrund, förutsättning och tillhörighet. Verksamheterna arbetar för att göra utbudet tillgängligt för samtliga medborgare. Ett landstingsövergripande arbete kring mänskliga rättigheter har bedrivits under första kvartalet där Hälso- och sjukvårsförvaltningen medverkat i styrgruppen. Arbetet har resulterat i en rapport som ska överlämnas till landstingsdirektören. Landstinget Sörmland ingår både i styrgruppen och i beredningsgruppen i Adlons MIG projekt (8 olika landsting) för asylsökande. Projektets mål är att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande och andra flyktingar. Detta genom att ta fram kallelser på 5 olika språk och en ny checklista för hälsoundersökningarna utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Under 2012 tog Regionsjukhuset Karsudden ledningsgrupp ett beslut om att förstärka arbetet med att motverka diskriminering på grund av sexuell läggning och könsöverskridande identitet och uttryck. Under våren har lärarna på aktivitetsenheten, tillsammans med intresserade patienter arbetat fram ett bildspel och bildskärmsutställning på temat HBT. Helägda bolag Folktandvården har haft ett positivt första kvartal då över 600 Sörmlänningar tecknat nya friskvårdsavtal. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 8(43)

25 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutveckli ngsplan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutveckli ngsplan för chefs- /ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd personal 52 % Denna indikator rapporteras i årsbokslutet. 60 % Denna indikator rapporteras i årsbokslutet. Minst 75 % Denna indikator rapporteras i årsbokslutet. 89 % 89 % Redan nu är målnivån uppnådd. Om landstingets ambition om hög andel tillsvidaretjänster följs, finns anledning att för helåret förvänta sig ett utfall över målet. 8,6 % <9 % Redan nu är målvärdet nått med viss marginal. Vid nästa delårsrapport kommer andelen att vara högre p g a att sommarvikarier finns kvar i viss utsträckning. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 9(43)

26 Kompetensförsörjning/Generationsväxling Inom Länssjukvården fortsätter satsningen på sjuksköterskors specialistutbildning. I januari påbörjade 11 stycken specialistutbildning med studieförmån inom områdena operation, IVA, Barn och Barnmorskeutbildning. I juni blir 38 medicinska sekreterare färdiga med sin 2-åriga YH-utbildning. Många olika rekryteringsinsatser har gjorts inom Länssjukvården. Bl a har man besökt högskolor för både läkar- och sjuksköterskeutbildningar. Man har tagit hjälp av MediCarrera i läkarrekrytering och även deltagit i mässor. Primärvården har ett fortsatt behov av att anställa fler distriktsläkare. Bl a kommer Landstinget Sörmland att delta i en träff på SKL under året för att möta utlandsstuderande svenskar i syfte att skapa kontakter för framtiden. Karsudden upplever en viss fortsatt brist på erfarna sjuksköterskor samt sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatri. Därför kommer flera medarbetare som vill utbilda sig till sjuksköterska eller vidareutbilda sig inom psykiatri att beviljas studieförmån från sjukhuset. Inom Habilitering och hjälpmedel har tillgången på psykologer förbättrats och man ser chanser till ytterligare förbättring under resten av året. Samverkan med utbildningsaktörer Inom ramen för Vård- och omsorgscollege har handledare erbjudits en gymnasiekurs i Vårdpedagogik och handledning på 100 poäng. På Mälarsjukhuset har 15 undersköterskor påbörjat denna utbilning. Chefsrekrytering och ledarskapsutveckling Under perioden har ett chefsutbildningsprogram för verksamhets- och första linjechefer inom Länssjukvården startat med 26 deltagare. Inom Habilitering och hjälpmedel liksom Hjälpmedelscentralen och projektet Arbetsglädje och stolthet har man satt fokus på ledarskapet. Under perioden har alla förvaltningens chefer genomför en s k 360-analys som innebär att de fått skatta sitt eget ledarskap samt fått feedback från överordnad, kollegor och medarbetare. Alla Chefer ska sen ta fram sin egen handlingsplan och satsningar kommer att göras på såväl individ- som gruppnivå. Även ur ett landstingsövergripande perspektiv har ett flertal chefsutbildningar ägt rum, bl a chefsintroduktioner och Heroma-utbildningar. Jämställdhet/Integration Kultur och utbildning planerar en workshop där rekryteringsprocessen kommer att genomlysas ur ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 10(43)

27 Den personalpolitiska värdegrunden Under våren fattas beslut om en Gemensam värdegrund för personalfrågor. Denna utgör det politiska styrdokumentet inom personalperspektivet och är brett förankrad för att kunna bestå över tid oavsett politisk majoritet. Den innehåller flera olika fokusområden och bland mycket annat finns rätten till heltid inskriven. Beslut har även fattats om en belysning av heltidsfrågan och en tänkt plan för införande. Till att börja med behöver en extern projektledare anlitas och en tidplan sättas. Den gemensamma värdegrunden för personalfrågor har lyfts inom Kultur och utbildning och kommer att sammankopplas med förvaltningens egna värdegrundsord. Detta arbete kommer att utvecklas under året med fokus på medarbetarskap och ledarskap. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5,1 % Max 4,3 % En ytterligare försämring under inledningen av året innebär att vi är på väg i fel riktning från målet. I bokslutet var utfallet 5,0 %, för att nu ligga på 5,1. Medarbetarenkäten Återkopplingar av resultatet av 2012 års medarbetarenkät har pågått under perioden och fortsätter så maj ut inom hela landstinget (inklusive bolag). Arbetsplatserna tar fram handlingsplaner för att arbeta vidare med olika angelägna områden utifrån resultatet. Friskvård Fr o m halvårsskiftet införs det generella friskvårdsbidraget om kr per anställd och år. Nu pågår ett förberedande arbete för att detta ska fungera rent praktiskt. Det hälsoprojekt som Primärvården genomfört följs upp i slutet av april. Alla anställda inom primärvården har omfattats av projektet. Syftet har varit att ge medarbetarna kunskap och ökad medvetenhet kring sin hälsa och fokus har legat på livsstil och hälsovanor. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron utvecklades negativt under 2012 och den trenden har fortsatt under Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 11(43)

28 inledningen av Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har dock minskat något. Mer om sjukfrånvaroutvecklingen i analysavsnittet nedan. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Minst 76 % Denna indikator rapporteras i årsbokslutet. Förbättringsarbetet fortgår inom Länssjukvården och processledare har införts för flera större vårdprocesser. Inom Primärvården pågår ett sjukgymnastprojekt med syfte att beskriva uppdraget som sjukgymnast. Resultatet ska bl a leda till att frigöra mer läkartid och att använda kompetensen på ett klokt sätt. Inom projektet Arbetsglädje och stolthet har HH och Hjälpmedelscentralen även fokuserat på värdegrundsfrågor. Under våren kommer ett förvaltningsövergripande verktyg för diskussion kring värdegrundsfrågor att tas fram. I detta arbete kommer alla arbetsplatser och medarbetare att vara delaktiga. Landstingets nya personalpolitiska värdegrund kommer också att vävas in i detta. Ett exempel på aktivt arbete kring delaktighet inom LLS finns på Administrativa enheten. Där har man arbetat med organisationsklimat och arbetsplatskultur. Ambitionen har varit att det ska råda ett tillåtande klimat där med arbetaren ska våga och vilja ta egna initiativ och där idéer och förbättringsförslag tas emot positivt från såväl chef som övriga medarbetare. Helägda bolag Medarbetarenkäten 2012 hade en hög svarsfrekvens och bra resultat över lag för Folktandvården, medan Landstingsservice fick ett lågt resultat, vilket var väntat med tanke på det stora utvecklingsarbete som pågår. Handlingsplaner finns framtagna med utgångspunkt från enkäten och arbetet med dessa påbörjas under april. Folktandvården har en samlad kompetensplan som sträcker sig tre år framåt och en intern utbildningsplan för respektive år. Sjukfrånvaron har ökat i bolagen jämfört med föregående år, främst beroende på kvartalets influensa period. Landstingsservice har infört ett friskvårdsbidrag på kr per anställd och år fr o m Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 12(43)

29 Utvecklingsarbetet som pågått sedan bolagiseringen av Landstingsservice fortlöper på ett bra sätt, men det stora engagemang som arbetet kräver sliter på medarbetarna. Landstingsservice har som mål att ta fram individuella kompetensutvecklingsplaner och detta kommer att genomföras under hösten. Under första kvartalet har samtliga chefer och ledare utbildats i lönekriterier, lönesamtal, arbetsrättens grunder samt kränkande särbehandling. Utbildningsinsatserna fortsätter. Inom Servicebolaget har stor frustration och oro skapats i väntan på upphandlingen av yttre städ. I några fall har särskilt stöd behövt sättas in, då medarbetare upplevt situationen som mycket jobbig. Nu har ett nytt beslut tagits gällande upphandlingen, vilket skapar arbetsro. Bolaget har etablerat en kontakt med Miroi som är en samarbetspartner till Arbetsförmedlingen. Detta är ett led i personalförsörjningsarbetet och bolaget har presenterats för ett 40-tal arbetssökanden. Under 2013 satsar Servicebolaget stort på internutbildning av chefer. Under första kvartalet har samtliga chefer och ledare utbildats i lönekriterier, lönesamtal, arbetsrättens grunder samt kränkande särbehandling. Till hösten ska ett arbete med att ta fram en värdegrund påbörjas. Detta ska ske i samverkan med medarbetarna och som grund kommer man att ha den beslutade värdegrunden för personalfrågor som gäller för hela landstinget och dess bolag. Servicebolaget har för 2013 infört ett friskvårdsbidrag på kronor per anställd. Löpande kommer en uppföljning av hur bidraget nyttjas att göras för att kunna utveckla friskvårdssatsningarna ytterligare. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 13(43)

30 Personalperspektivet - Övrig analys När det i detta avsnitt talas om landstinget avses landstinget exklusive bolag. Anställda I diagrammet ovan visar den övre kurvan utvecklingen av antalet anställda och den nedre antalet årsarbetare, dvs omräknat till heltider. Åren 2009 och 2010 har räknats om till dagens organisation. Vid ingången av 2013 hade landstinget anställda eller omräknat till heltider. Efter mars är nu antalet Omräknat till heltider blir det Det har således skett en ökning sen årsskiftet. Det handlar främst om läkare och övrig hälso- och sjukvårdspersonal inom Länssjukvården. Av de anställda är 91,4 % tillsvidareanställda och 76,8 % har en heltidstjänst. Det innebär en viss ökning av andelen tillsvidareanställda jämfört med bokslutet och en marginell ökning av andelen heltidsanställda. Arbetade timmar och frånvarotimmar Antalet anställda säger inte allt. Minst lika viktigt är att titta på hur den arbetade tiden utvecklas. Nedan följer ett sätt att göra detta på. Den turkos horisontella raden visar den totalt arbetade tiden fördelad på egen personal (tillsvidare- och visstidsanställda) samt timavlönade och inhyrd personal. För den egna personalen framgår även hur stor del av den arbetade tiden som är övertid respektive läkarnas jour och beredskap. De gula kolumnerna visar hur frånvarotimmarna fördelar sig på olika typer av frånvaro för den egna personalen. Tabell 1 innehåller timmar, tabell 2 en schablonmässig omräkning till motsvarande Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 14(43)

31 antal årsarbetare och tabell 3 en omräkning till procent Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 15(43)

32 Arbetad tid Den arbetade tiden har minskat trots att vi nu är fler anställda än under samma period i fjol. Dels beror i huvudsak på fler röda dagar Även timavlönade har nyttjats i något mindre utsträckning, medan nyttjandet av inhyrd personal ökat markant. Av den totalt arbetade tiden har 95 % utförts av landstingets egen månadsavlönade personal, 4 % av timavlönad samt resterande 1 % av inhyrd personal. Det är en marginell förskjutning från egen personal till timavlönad jämfört med motsvarande period i fjol. Frånvarotid Antalet frånvarotimmar har minskat, men mätt i dagar per anställd ser vi en viss ökning till 17,1 dagar. Tittar man närmare på sjukfrånvaron, kan man däremot konstatera en ökning från 4,7 till 4,9 dagar per anställd under årets tre första månader. Det innebär en fortsättning på den ökning vi såg under hela Detta syns i diagrammet nedan, där man också kan se att samtliga förvaltningar/bolag utom Hjälpmedelscentralen och Servicebolaget har en ökad sjukfrånvaro. Värt att notera är att ökningen finns inom den långa sjukfrånvaron > 90 dagar, medan den korta sjukfrånvaron < 14 dagar minskar svagt. Nedan fram går specifikt utvecklingen av andelen medarbetare som är långtidssjuka > 90 dagar. Andelen efter mars var 2,2 %. Lägsta notering hittills var augusti 2011, då den var 1,5 %. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 16(43)

33 Uppföljning av de övergripande rehabiliteringsmålen Utifrån landstingets Policy för Rehabilitering av medarbetare inom Landstinget Sörmland, följs ett antal mått som på olika sätt speglar sjukfrånvarosituationen inom landstinget. Två av måtten har även målsatts och nedan presenteras graden av måluppfyllelse. Mål 1: Andelen långtidssjuka > 90 dagar ska vid utgången av 2013 uppgå till högst 1,9 % Som framgick ovan är nu andelen 2,2 %. Målet bedöms möjligt att nå under förutsättning att ett aktivt arbete sker kring de långtidssjuka. Mål 2: Andelen sjuktimmar av ordinarie arbetstid under de senaste 12 månaderna ska vid utgången av 2013 vara högst 4,3 %. Detta mål har reviderats upp sedan i fjol, då det var 4,1 %. Orsaken till revideringen är naturligtvis den negativa trenden för sjukfrånvaroutvecklingen. Andelen efter mars är 5,1 % och att målet uppfylls är mycket osannolikt. Detta mått är det enda vi har att tillgå för att jämföra oss med övriga landsting. Under våren har vi fått tillgång till utfallet även för dessa. Det visar sig då att från att 2011 ha legat på en 9:e plats ligger vi efter 2012 på en 13:e plats. Ett observandum är att Sörmland är det landsting som under 2012 haft den största försämringen av samtliga landsting oavsett om man ser till procentuell förändring eller förändring i procentenheter! Uppföljning på diagnos Ett samarbete med Försäkringskassan är inlett, vilket innebär att vi vid varje delårsrapport nu på grov nivå kan redovisa vilka diagnoser som ligger bakom våra medarbetares sjukfrånvaro. Så här ser den procentuella fördelningen ut mellan psykiska diagnoser, problem med rörelseapparaten och övrigt efter mars. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 17(43)

34 Som synes dominerar de psykiska problemen i de yngre åldersgrupperna för att därefter ersättas av mer problem i rörelseapparaten. Kostnaden för den arbetade tiden Landstingets totala kostnad för personalen har under årets första tre månader uppgått till 909 mnkr. Det innebär att kostnaden för varje arbetad timme varit 368 kr. Nedan finns en närmare analys av den enskilt största kostnadsposten för personal månadslönen. Totalt har månadslönen i landstinget ökat med 4,0 % eller 18 mnkr. Nya avtal Nya avtal bidrar till kostnadsökningen med 2,7 %. Ingen av de fackliga organisationerna hade hunnit få sina nya löner för året innan mars utgång. Kostnadsökningen beror till fullo på effekter av2012 års avtal. Individuell förändring utöver avtal Löneglidning i form av att personal fått ny lön vid sidan av de ordinarie avtalstillfällena är en kostnadspost landstinget behöver arbeta med för att få så låg som möjligt, då den i sig riskerar att vara kostnadsdrivande. För perioden har den uppgått till 0,9 %. Här sticker Primärvården ut med 1,5 %. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 18(43)

35 Löneförändring p g a personalomsättning Löneförändring p g a personalomsättning ligger ofta kring noll eller är svagt negativ, vilket betyder att nytillträdande personal fått en något lägre lön än den avgående. Denna gång är utfallet hela -0,8 %. Detta förhållande är således ovanligt tydligt denna period. Här ligger Karsudden högst med 3,2 %. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat relativt kraftigt med 1,2 % enligt analysen. Det har en direkt koppling till ökningen av antalet anställda. Tydligast är detta inom LLS med 5,0 % Inhyrd personal En annan kostnadspost som bör kommenteras är kostnaden för inhyrd personal. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan är nyttjande av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Nedan framgår hur kostnaden för detta utvecklat sig från år till år och där är också prognosen för 2013 på 133 mnkr inlagd. Inhyrd personal nyttjas av samtliga divisioner, men mest inom Primärvården följd av Medicinsk service. Inom samtliga divisioner ökar nyttjandet mätt i timmar jämfört med i fjol. Även mätt i pengar ökar det, förutom inom Psykiatri och Primärvård, där kostnaden minskar. Landstingen och regionerna tog hösten 2012 fram en gemensam strategi, som till att börja med ska halvera beroendet av hyrläkare till Som ett resultat av de ökande kostnaderna och den framtagna strategin, har Sveriges kommuner och landsting börjat samla in statistik över kostnaden för inhyrd personal vid några tillfällen per år från alla landsting. Utifrån detta har också Dagens Samhälle gjort en artikel om kostnadsutvecklingen för inhyrd personal hos landstingen. Man konstaterar att kostnaden ökat med 30 % under de två senaste åren. Sörmland ligger på en mittenplats (11) med en kostnadsökning på närmare 40 %. Man har också tittat på kostnad per invånare och där ligger Sörmland på 7:e plats. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 19(43)

36 Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 20(43)

37 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 21(43)

38 Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 22(43)

39 Tillgänglighet Tillgänglighet inom den specialiserade vården Landstinget Sörmland har under senare tid inte nått upp till den målsättning som finns för tillgängligheten. Även i jämförelse med många andra landsting har Sörmland en sämre tillgänglighet inom flera områden. Med anledning av detta kraftsamlar nu Hälsooch sjukvården kring åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Ett förslag är under framtagning för hur uppföljning och styrning av tillgängligheten ska organiseras inom HSF. I maj kommer en temadag att genomföras med samtliga verksamhetschefer. Parallellt pågår ett utvecklingsarbete för att organisera och sjösätta produktions- och kapacitetsplanering. Enligt planen kommer utvecklingsjobbet på kliniknivå starta hösten Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 23(43)

40 Tillgänglighet inom länets primärvård Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. En viktig förutsättning är att upprätthålla konkurrensneutralitet mellan olika aktörer. För primärvården mäts andelen enheter som klarar det nationella målet 90% telefontillgänglighet på årsbasis, detsamma gäller det nationella målet på 85% avs andel patienter som får läkarbesök inom 7 dagar. Här har ju dock primärvåden under senare år legat mycket bra till sörmlänningar har tom mars 2013 aktivt valt vårdcentral. Detta utgör 37 % av befolkningen. Målsättningen på sikt är att alla sörmlänningar ska göra ett aktivt val av vårdcentral. Andelen sörmlänningar som är listade på privata vårdcentraler är 28 %. Vissa kapacitetsproblem finns. Till följd av kraftig ökning av antalet listade med vidhängande lokalbrist har en vårdcentral i Nyköping fått ett tillfälligt stopp för pålistning. Tillgänglighet inom habiliteringsverksamheten Enligt den lagstadgade vårdgarantin skall samtliga brukare erbjudas ett första besök inom 90 dagar. Verksamheten har ännu inte nått målet fullt ut (86%), men en succesiv förbättring sker. Måluppfyllelsen varierar mellan verksamhetens olika delar. Situationen är mer bekymmersam vad gäller den förstärkta vårdgarantin för barn med psykisk ohälsa. Barn med misstänkt autismspektrumstörning ska erbjudas nybesök inom 30 dagar och vid behov fördjupad utredning/behandling inom ytterligare 30 dagar. Den korta tidsramen blir nästintill omöjlig att leva upp till i de fall familjen uteblir eller lämnar återbud till erbjuden tid. Patientsäkerhet/vårdskador Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år. Årets första mätning av VRI ska genomföras senare under våren och resultaten från denna mätning var inte klar till delårsrapport 1. Den långsiktiga trenden är att VRI successivt har minskat, men vid mätning hösten 2012 sågs en ökning från 7,2 % till 10,4%. En analys av resultatet talar för att ökningen har ett samband med en period av ökande bekymmer med överbeläggningar veckorna före och under mätningen. Att minska antalet VRI kommer att vara ett prioriterat område För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. Hälso- och sjukvårdens interna delmål är 80 % total följsamhet. Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår ogenomförts i Sörmland. Enligt den senaste nationella PPM av trycksår, som genomfördes i mars 2013, ligger andelen patienter med trycksår på länets sjukhus på 15,2 % vilket motsvarar snittet för riket. Detta är en marginell ökning jämfört med resultatet från hösten 2012 dock fortfarande långt från det egna målet på 6 %. Spridningen mellan länets sjukhus är stor, från ca 8 % Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 24(43)

41 på KSK till ca 23 % på MSE. Andelen patienter med trycksår på NLN var ca 17 %. Under 2013 planeras utbildningar i förebyggande av trycksår och det har tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår. Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning (tidigare kallad GTT) för att spåra vårdskador har genomförts i mindre skala på samtliga sjukhus under 2012 och arbetet skall fortsätta varje månad under Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Arbetet med Synergi under 2013 fokuserar på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstiget Sörmland skall ske enligt SBAR. Under 2013 kommer i första hand introduktion av SBAR att rikta sig mot nya sköterskor och AT-läkare. Överbeläggningar som är en riskfaktor för vårdskador, ska enligt Socialstyrelsens definition följas på alla avdelningar under Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Att ta del av patientens och/eller närståendes synpunkter och klagomål är en viktig del av det förebyggande arbetet med vårdskador. Patienten är den som varit med i och har kunskap om hela vårdkedjan. Idag intervjuas oftast patienter och/eller närstående i samband med händelseanalys. Ledningssystem Arbetet med att införa ett ledningssystem, i enlighet med socialstyrelsens krav, pågår inom samtliga förvaltningar i takt med det landstingsövergripande arbetet. Inom hälsooch sjukvården har arbetet inriktats på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Under året har diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen prioriterats. I samverkan med Mälardalens högskola har en modell för att beskriva en allmän vårdprocess tagits fram och testats på verksamhetsföreträdare. Vad gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen. Övriga åtaganden Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har erbjudits tandvårdsscreening. Karsudden subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 25(43)

42 Inom habiliteringsverksamheten har kartläggning av nuvarande föräldra-/anhörigstöd genomförts. Förslag till förbättringar, förändringar och utveckling kommer att tas fram kopplade till EvidensBaserade Habiliteringsprogram (EBH-program). På Hjälpmedelscentralen har en ny extern hemsida utvecklats. Skillnaden mot tidigare är att även privata vårdgivare har tillgång till hemsidan inklusive till det webbaserade hjälpmedelssystemet web-sesam samt att brukare har tillgång till hemsidan. Lokalfrågorna inom Kultur och Utbildning håller på att lösas. Landstingsfullmäktige har beslutat att ett länsmuseum ska byggas i hamnområdet i Nyköping. Upphandling av nya lokaler i Munktellstade, Eskilstuna för Scenkonst Sörmland har genomförts. Inom finanssamarbetet med Västmanland och Örebro läns landsting, har det nu införts en gemensam extern backofficelösning från 2012, som innebär standardiserade rutiner för inrapportering, bearbetning och uppföljning. Upphandling av globalfonder har gjorts med lägre förvaltningskostnader som följd. En konstruktiv dialog har inletts med finansiella förvaltare för att skärpa det etiska perspektivet. Upphandlingen av e-handelstjänster slutfördes i mitten av mars och avtal tecknades med Visma Proseedo. Införandeprojekt pågår nu tillsammans med Visma. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Under 2013 ska ett brett användandet av Nationella patientöversikten (NPÖ) påbörjas. En plan har tagits fram för att landstinget ska bli såväl givare som mottagare av information. I ett första steg kan nu Ögonkliniken i Sörmland kommunicera med sin motsvarighet i Örebro. Habiliteringsverksamheten samverkar med Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken Sörmland i multiprofessionella team. För närvarande pågår utvärdering av projektet. Helägda bolag Folktandvårdens analys av bokad vårdtid och antal undersökningar vittnar om en produktivitetsökning motsvarande 10 %, vilket tyder på ökad effektivitet som möjliggjort fler undersökningar. För övrigt arbetar Folktandvården med ett ständigt förbättringsarbete där patienter i alla åldrar i fokus. Några exempel: 1-åringar och deras föräldrar kallas för bedömning av barnets munhälsa. Informationsverksamhet på skolorna. Fluorsköljning som komplement till individuell profylax för att minska kariesangrepp. Undersökningar i linje med bolagets riskgrupperingssystem Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 26(43)

43 Landstingssevice har under perioden fortsatt utveckla samverkan med FM-enheten genom bl. a tre planeringsmöten. NKI-undersökningen, som genomförs i FM-enhetens regi, från slutet av 2012 visar att de övergripande målen nåddes. Tjänsteutförande nådde 84,5 % (Målet var 75 %), medan bemötande nådde 87,8 % (85 %). Inom vårdservice kan utläsas en lägre nöjdhet med tjänsteutbudet, medan bemötandet visade ett mycket bra resultat. Inom fastighetsservice var det främst återkoppling som fick ett lägre betyg, medan kostservice fick ett mycket bra resultat överlag. Bland presenterade offerter och nya tjänster kan nämnas slutstäd operation KSK, storstädning Karsudden, förlossningen Eskilstuna verksamhetsanpassad städning, och smittstädning. Exempel på andra andra förändringar är nedgång i patientkost pga. färre vårdplatser, samt att tandvårdskliniken sagt upp vissa övrga tjänster. Landstingsservice har inom respektive serviceområde startat upp, eller landat, ett antal utvecklingsprojekt tillsammans med FM-enheten, exempelvis: Gästmatsalarna på Pandion har byggts om och är snart färdiga att tas i bruk. Upphandlingen inför ombyggnation av Restaurang Josefin på KSK har dessvärre överprövats, så den tidsplanen skjuts framåt och.ombyggnationen kommer troligen att kunna påbörjas i augusti. Nytt koncept är framtaget, för förlagade mellanmål från köket KSK, och en avdelning fungerar som pilotprojekt för det. Arbetet med att effektivisera städningen på ytterområden har påbörjats. En ny teamledare är anställd och det finns en prioriteringsordning framtagen. Butiksutvecklingen pågår och på KSK är en ny butik öppnad. Parallellt med det så har ett koncept tagits fram som ska gälla även på de andra butikerna. SBA (det systematiserade brandskyddsarbetet) är nu införlivat i ordinarie tillsyn och skötsel. Identifiering av s.k. tidtjuvar som genom schemaändringar motsvarar en reduktion på 3,4 milj. kr/år. Övriga identifierade tidtjuvar motsvarar c:a 2 milj. kr/år. Ambitionen är att vi under 2013 skall ha genomfört 50 % av identifierade rationaliseringsområden. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 27(43)

44 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Effektivt miljöarbete: Under delår 1, har Miljöenheten genomfört ett 25-tal interna miljörevisioner. Alla förvaltningar och landstingsbolag har besökts. Under 8 dagar i april kommer extern miljörevision att genomföras med revisor från det bolag som utfärdat landstingets miljöcertifikat. Extern revision är ett skall-krav för att få behålla miljöcertifikatet. Upphandling; Köptrohet till ramavtal. l måttdatabasen finns ännu bara statistik för januari och februari Bättre uppföljning måste ske. Utbildning; Ett fortsatt fokus från förvaltnings- och bolagsledningarna på att medarbetarna ska göra den obligatoriska webbaserade miljöutbildningen är en förutsättning för att uppnå målet på 100%. 31 mars hade 63 % av personalen genomgått utbildningen. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Rapport förväntas från UE om arbetet med köptrohet. I måttdatabasen finns rapport för januari-februari 2013 som viar att landstingets köptrohet mot ramavtal för dessa 2 månader är 42 procent. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Transporter; Utbildning i Sparsam körning/ecodriving finns fortfarande att erbjuda de medarbetare som kör mycket bil i tjänsten. Att använda alternativa mötesformer såsom web-exmöten och telefonmöten blir allt vanligare. Det som måste förbättras är utnyttjandet av kollektivtrafik istället för att använda behovs- och hyrbilar. Följsamhet till landstingets resepolicy och dess riktlinjer måste förbättras i alla förvaltningar. Lustgas; Lustgasdestruktörer finns nu installerade och i drift på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. Utsläppen av lustgas till atmosfären har minskat radikalt. Köldmedier; Det råder oklarheter kring utfasningen av ozonnedbrytande köldmedier. Under 2013 bör detta klarläggas. Jord- och skogsbruk; arbetet med att öka andelen hektar naturbetesmarker med ska slutföras under Energi; fortsatt arbete i andan av "Stoppa onödan" och "Energijakten" i alla förvaltningar och bolag sker. Vidare utredning av egenproducerad vindkraft el pågår. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Januari-mars 2013 Egen bil i tjänsten: km Antal miljöbilar i landstinget: 172 st av totalt 244 bilar 70,5 % Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 28(43)

45 Behovsbilar, km: , uppgiften en komplett många verksamheter/enheter har inte rapporterat mätarställning! Hyrbilar, km: Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Avtalade drivmedelsbolag rapporterar enligt kalenderkvartal. Tidigast kan bränsleförbrukningen för delår 1, 2013 erhållas tidigast den 25/4. Åtagande: 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. 172 av 244 bilar i Landstinget Sörmland är klassade som miljöbilar vilket ger 70,5 % totalt Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Kemikalier; Ett ökat fokus i verksamheterna på utfasning av kemikalier behövs för att nå målet inom området. Kemikaliehanteringssystem kommer att underlätta arbetet. Läkemedel; Miljöenheten ser att det behövs mer resurser för att i samverkan med andra intressenter uppnå det uppsatta miljömålet för läkemedel. En del i detta kan bl.a. vara samarbete med reningsverken i Nyköping, Katrineholm och Eskilstuna. Miljöhänsyn vid förskrivning av läkemedel samt rekommendation till Fysisk aktivtiet på Recept, FaR, är åtgärder som ger stor miljönytta. Läkemedelskommittén har i samarbete med miljösamordnaren i HSF och Miljöenheten tagit fram en utbidlning om läkemedel och miljö för förskrivare. Utbildningen finns lanserad i ELLSA-portalen. Lunchföreläsningar med Läkemedel och miljö som tema har anordnats av LMK på alla sjukhusen. Åtagande: Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Upphandling av kemikaliehanteringssystem för Landstinget Sörmland beräknas påbörjas under hösten Därefter kan arbetet med att spåra och fasa ut de mest miljöskadliga kemikalierna påbörjas. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 29(43)

46 Miljöperspektivet - Övrig analys De två mest prioriterade aktiviteterna under delår 1 har varit framtagande av nytt miljöoch klimatprogram samt förberedelser inför extern miljörevision, vilket inkluderar den interna miljörevisionen. Miljöenhetens arbete har under delår 1 präglats av två långtidssjukskrivningar samt arbetet med att rekrytera två nya medarbetare och rekryteringen av två ersättare till en medarbetare som slutar och en som går i pension. Detta har tyvärr fått återverkningar i möjligheterna att genomföra de aktiviteter som Miljöenheten förutsatt sig att genomföra under året. Ambitionen är dock att komma igång med dessa aktiviteter så fort Miljöenheten är fulltaliga avseende medarbetare. Landstinget Sörmland, Delårsrapport 1 (DLL) 30(43)