Kapitel 20 Urologi. LUTS (Lower Urinary Tract Symtoms)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 20 Urologi. LUTS (Lower Urinary Tract Symtoms)"

Transkript

1 Kapitel Urologi LUTS (Lower Urinary Tract Symtoms) Inledning Inom n har man under senare år övergivit prostatismbegreppet, som fokuserat på prostatakörteln, istället används begreppet LUTS (lower urinary tract symtoms). LUTS kan orsakas av en rad olika sjukdomstillstånd i urinvägarna, t.ex. njurinsufficiens, uretärsten, cystit, blåssten, urinblåscancer, blåshalsskleros, benign prostatahyperplasi (BPH), prostatacancer (ovanligt som enda symtom) och uretrastriktur och kan drabba både män och kvinnor. Men LUTS kan också genereras av sjukdomar i andra organsystem, t.ex. nesk sjukdom, hjärtsjukdom, malign och inflammatorisk sjukdom i lilla bäckenet. Symtomen varierar över tiden. LUTS delas upp i två symtomgrupper men besvär ur båda grupperna förekommer ibland samtidigt: Tömningssymtom Svårt att påbörja urinering Svag stråle Avbrott i strålen Efterdropp Känsla av ofullständig tömning Lagringssymtom Behov av täta miktioner dagtid Behov av täta miktioner nattetid Känsla av tvingande trängningar i urinblåsan Urininkontinens Differentialdiagnostiken vid LUTS kan vara svår. Det kan vara en hjälp att identifiera män med symtomgivande BPH bland män med LUTS genom att följa ett utredningsschema (figur.1). Genom att använda utredningsschemat kan många av dessa patienter behandlas av allmänläkare. Behandlingsalternativen vid LUTS är många och valet beror både på utlösande orsak och patientens preferens. Det är rimligt att pröva farmakologisk behandling innan mer invasiva och irreversibla metoder övervägs. Utredning och behandling av LUTS BPH i sig kräver inte någon utredning eller behandling, så länge den är asymtomatisk eller endast medför lindriga besvär och i övrigt är utan komplikationer. Här följer ett antal undersökningsmetoder, som alla kan användas av allmänläkare för att få ett beslutsunderlag för behandling av LUTS: International prostate symtom score (IPSS) (figur.2) ger ett bra underlag för att kvantifiera symtom hos patienten. Som tumregel gäller att om IPSS är <7 behöver patienten sannolikt inte ha någon behandling, vid IPSS >7 kan farmakologisk behandling övervägas och vid terapisvikt eller mycket svåra symtom (IPSS >19) kan man remittera till urolog. Formulär för att ta fram IPSS finns för utskrift bland stöddokumenten för Terapirekommendationerna ( Hur länge har patienten haft sina symtom? Ett snabbt försämringsförlopp kan tyda på bakomliggande allvarlig sjukdom. Har patienten tömnings- och/eller lagringssymtom eller en blandbild av symtom? Livskvalitetsindex (figur.2) svarar på frågan om hur mycket besvär patienten har av sin LUTS. Tidsmiktion används för att avgöra obstruktiongrad. 100 ml på <10 sekunder. = låg sannolikhet för intravesikal obstruktion, > sekunder. = hög sannolikhet för intravesikal obstruktion. Låg tidsmiktion kan också bero på dålig blåsfunktion. Lista för tidsmiktion hittas bl.a. på Region Hallands intranät eller bland stöddokumenten för Terapirekommendationerna ( terapirek). Residualurinmätning (ultraljudsscanner alternativt tappning). Miktionslista kan bland annat svara på frågan om patientens miktionsfrekvens och/eller nokturi beror på att han dricker för mycket eller vid fel tidpunkt. Miktionslista hittas bl.a. på Region Hallands intranät eller bland stöddokumenten för Terapirekommendationerna (www. regionhalland.se/terapirek). Palpation av prostatakörteln. Storlek (liten eller stor) och konsistens (mjuk, hård eller knölig). Urinprov - Symtomgivande mikroskopisk hematuri bör eventuellt utredas vidare, skriv remiss till urolog för bedömning. - Asymtomatisk mikroskopisk hematuri innebär ej ökad risk för allvarlig sjukdom och behöver inte utredas. - Makroskopisk hematuri skall alltid utredas enligt standardiserat vårdförlopp för cancer i urinblåsan och övre urinvägarna. - Urinodling: Vid signifikant växt kan behandling med en kur antibiotika erbjudas. Prevalensen asymtomatisk bakteriuri ökar med stigande ålder. Blodprover - PSA-prov tas efter muntlig och skriftlig information hos män med LUTS. Se Tolkning av PSA - S-kreatinin för att utesluta njurinsufficiens. 5

2 Tolkning av PSA Tolkning av PSA-värde och testning av asymtomatiska patienter sker enligt standariserat vårdförlopp för prostatacancer. Nedan följer en kortversion. Alarmsymtom (misstanke) hos män över 40 år Tilltagande skelettsmärtor. Skelettmetastaser utan känd primärtumör. Allmänna cancersymtom som trötthet, aptitlöshet med mera. Långvarig hematospermi (utred även för infektion). Vattenkastningsbesvär (IPSS eller kateterbehov) som har ökat påtagligt under det senaste året. Undersökning Riktad anamnes avseende miktionsbesvär och skelettsymtom. Palpation av prostatakörteln. Blodprover för analys av PSA. Välgrundad misstanke då något av följande föreligger (remiss samma dag) PSA över följande gränsvärde i samband med alarmsymtom enligt ovan år: 3 µg/l år: 5 µg/l >80 år: 7 µg/l PSA över 10 µg/l (även utan symtom). Malignitetsmisstänkt palpationsfynd (förhårdnad i prostatakörteln). Urolog bedömer att det finns indikation för prostatabiopsi. Vid remitteringen ska patienten informeras om Att det finns anledning att utreda cancermisstanke enligt standardiserat vårdförlopp. Vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen. Vilka väntetider patienten kan förvänta sig. Remissen ska innehålla Anamnes: - Symtom som ligger till grund för välgrundad misstanke och tidigare utredningar av dem. - Samsjuklighet. - Tidigare sjukdomar och behandlingar. - Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia). - Social situation, eventuella språkhinder eller funktionsnedsättningar. Kontaktuppgifter för patienten inklusive mobiltelefonnummer. Handläggning av män utan symtom Symtomfria män som själva efterfrågar en prostatakontroll eller ett PSA-test ska få ta del av Socialstyrelsens PSA-broschyr och därefter handläggas enligt nedan: Män med förväntad kvarvarande livstid under 10 år ska avrådas från PSA-testning. Prostatapalpation kan vara av värde för äldre män som är oroliga för prostatacancer. Män under 50 år ska upplysas om att prostatacancer är mycket sällsynt i deras ålder och att PSA-testning före 50 års ålder huvudsakligen är motiverad för män med ärftlighet för tidig prostatacancer. Män över 50 år med mer än 10 års förväntad kvarvarande livstid ska erbjudas PSA-testning, eventuellt kompletterad med prostatapalpation, om de önskar detta efter informationen om tänkbara fördelar och nackdelar med testningen. De som inte har tagit del av innehållet i Socialstyrelsens PSA-broschyr ska inte PSA-testas. Bedömning av provresultat Vid PSA över 10 µg/l: välgrundad misstanke, remittera patienten till utredning enligt ovan. Vid PSA under 10 µg/l men över nedanstående åtgärdsgränser: ta ett nytt prov 4 veckor efter det första. Om PSA-värdet då är högre eller i samma nivå (inom 1 µg/l och fortfarande över åtgärdsgränsen), remittera patienten till en urolog enligt normala remissrutiner (ej standardiserat vårdförlopp). Åtgärdsgränser: år: 3 µg/l år: 5 µg/l >80 år: 7 µg/l Läs hela vårdförloppet på: Observera att PSA stiger efter UVI, samt vid akut prostatit. Avvakta 4 veckor innan ny provtagning. Patienter med akut urinretention får ett ökat PSA-värde och man bör avvakta en vecka före provtagning. Palpation påverkar ej PSA Uteslut annan orsak till LUTS! Detta gäller till exempel: Hjärtsvikt Diabetes Mellitus Nesk sjukdom Behandling Vid beslut om lämpligt behandlingsalternativ för en enskild patient med symtomgivande LUTS, måste symtombilden och patientens allmänmedicinska tillstånd vägas in. För allmänläkaren gäller att välja mellan exspektans, olika typer av farmakologisk behandling eller remiss till urolog (se tabell.1). Exspektans Man avstår från aktiv behandling av en LUTS. Patienten får då själv ta ställning till om och när han ska söka för ny bedömning. Läkemedel Vid tömningssymtom finns flera väldokumenterade rapporter om positiva effekter av behandling med alfaadrenoceptorblockerare och 5-alfa-reduktashämmare. De selektiva alfa-1-adrenoceptor-blockerarna alfuzosin (Alfuzosin, Xatral OD), doxazosin (Doxazosin, Alfadil BPH) och terazosin (Hytrinex och Sinalfa) samt 5-alfa-reduktas- 6

3 hämmarna finasterid (Finasterid, Proscar) och dutasterid (Avodart) är registrerade för behandling av BPH. Alfa-adrenoceptor-blockerare alfuzosin (depottablett, generika) rekommenderas Alfa-1-adrenoceptor-blockerare relaxerar den muskulära vävnaden i prostatakörteln och urinblåshalsen, vilket underlättar miktionen. Detta är en symtomatisk behandling som inte påverkar prostatas storlek eller tillväxt. Effekten av alfuzosin sätter in efter 2-4 veckors behandling. Om behandling med alfuzosin inte har lett till förbättring inom 3 månader, bör behandlingen avbrytas. Omkring 5 % av patienterna upplever övergående yrsel som biverkan. För att minska denna biverkan kan den första dosen tas på kvällen. Alfuzosin rekommenderas som förstahandsval vid farmakologisk behandling av lätt till måttlig BPH, men kan även användas initialt hos patienter med stora prostatakörtlar tillsammans med finasterid under en period, tills dess att effekten av finasterid kan förväntas, vanligtvis 6-12 månader. Vid urinretention kan alfuzosin sättas in direkt för att underlätta kateteravvecklingen. Överväg att låta patienten stå kvar på alfa-adrenoreceptor-blockad. Hos patienter som skall genomgå kataraktoperation skall ögonläkare informeras om pågående eller tidigare behandling med alfa-adrenoreceptor-blockerare på grund av peroperativ irispåvekan, s.k. floppy iris syndrom. 5-alfa-reduktashämmare finasterid (depottablett, generika) rekommenderas 5-alfa-reduktashämmare hämmar spjälkningen av fritt testosteron till dihydrotestosteron (DHT), både cirkulerande och lokalt i prostatakörtelns vävnad. Det leder på sikt till regress av den hyperplastiska vävnaden. En mätbar effekt på symtom och prostatavolym kan förväntas tidigast efter 3 månaders behandling. Efter 6 månaders behandling har prostatakörtelns volym reducerats med 25 %. 5-alfareduktashämmare halverar PSA-värdet inom 1 år vid godartad prostataförstoring. Om PSA inte halveras eller ökar >0,5 μg/l över det lägsta värdet under behandling bör patienten remitteras till urolog. Finasterid rekommenderas som första val vid farmakologisk behandling av symtomgivande BPH med palpatorisk stor prostata. Patienter som inte har märkt någon lindring av symtom efter 6-12 månaders behandling, bör upphöra med medicineringen och remiss till urolog bör övervägas. Finasterid har få biverkningar. Cirka 5 % av behandlade patienter har angivit sänkt libido och impotensproblem. Hos patienter med progredierande BPH kan finasterid ges för att bromsa tillväxten och därmed förebygga framtida operationsindikation. Uppföljning Vid exspektans får patienten själv ta initiativ till ny bedömning. Patienter där alfa-adrenoceptorblockad har satts in, ska följas upp efter 3 månader med IPSS och tidsmiktion. Om ingen förbättring har ägt rum avslutas behandlingen. Om patienten behandlats med 5-alfareduktashämmare med eller utan alfa-adreno-receptorblockad görs uppföljningen efter 6-12 månader med IPSS och tidsmiktion. Om ingen förbättring skett överväg remiss till urolog. Lagringssymtom Den viljemässiga kontrollen av miktionsreflexen och detrusormuskeln kan sättas ur spel vid många olika sjukdomstillstånd och skador. En patologiskt ökad blåsaktivitet benämns detrusor överaktivitet. Denna kan specificeras ytterligare såsom neurogen, obstruktiv, idiopatisk etc. Patienten besväras av urinträngningar med/utan trängningsinkontinens samt av frekvent miktion dag- och/eller nattetid. Vid en nedsatt sensibilitet som vid vissa nervskador kan patienten läcka utan att uppleva trängningar. En överaktiv blåsa kan vara sekundär till obstruktion varför residualurin bör mätas innan läkemedel mot överaktiv blåsa sätts in. Vid nytillkomna trängningar och läckage (framförallt nattliga) uteslut överfyllnadsinkontinens. En överaktiv detrusorfunktion kan dämpas med antikolinerga (antimuskarina) farmaka. Flera typer av preparat finns registrerade på denna indikation: Detrusitol (tolterodin), Vesicare (solifenacin), Emselex (darifenacin), Ditropan och Kentera (oxybutynin) samt Toviaz (fesoterodin). Rekommenderat preparat är Tolterodin depottablett som nu finns tillgänglig som generika till avsevärt lägre pris. Behandlingseffekt och biverkningar bör utvärderas efter någon månad. Vid terapisvikt vid behandling med tolterodin kan man prova att byta inom preparatgruppen i första hand till Toviaz eller Vesicare. Dessa preparat är dock endast subventionerat till patienter som inte nått behandlingsmålet med generiskt tolterodin. TABELL.1 Farmakologisk behandling vid symtomgivande BPH. Föreslagen vid Världsurologmötet i Stockholm, september 02 Lower urinary tract symptoms Besvär (botherness) Prostata-storlek Behandling LUTS Inga besvär Oavsett storlek Exspektans LUTS Besvär Liten Alfa-adrenoceptor blockerare LUTS Besvär Stor Alfa-adrenoceptorblockerare och/eller 5-alfareduktashämmare 7

4 Om inte antikolinerga läkemedel tolereras eller ej givit effekt kan den nya B3-stimuleraren Betmiga prövas som har en helt annan verkningsmekanism. Effekten är inte bättre än för de antikolinerga läkemedlen, men risken för antikolinerga biverkningar som exempelvis muntorrhet är mindre. Används med försiktighet till patienter med hjärtkärlsjukdom då det stimulerar B-receptorer och erfarenhet av behandling av denna grupp är begränsad. Är subventionerad endast för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Behandlingen är rent symtomatisk och påverkar inte bakomliggande patologi. Dessa preparat ska inte sättas in före man har uteslutit sjukdomar och skador som kräver annan behandling. Hit hör maligna och inflammatoriska tillstånd i urinvägar och övriga bäckenorgan. En basal utredning bör innefatta anamnes med vätskeintag och miktionsmönster samt bukpalpation, genital u.s. (inkl. PR respektive VRSU), urinsticka, Kr, PSA och urinodling. Stor residualurin och hög diures bör uteslutas. Vid tveksamhet bör remiss skrivas till urologmottaqning för ställningstagande till cystoskopi och cystometri (Urodynamik). Patienter med svåra symtom av sin överaktiva blåsa trots behandling med perorala läkemedel bör remitteras till urologspecialist för ställningstagande till instillation av blåshämmande läkemedel alternativt Botox injektion. En förutsättning för detta är att patienten är kapabel till självkateterisering. Indikationen är BPH där läkare uteslutit att annan allvarlig sjukdom föreligger. När skall patienten med LUTS remitteras till urolog? Misstanke om prostatacancer utreds enligt standardiserat vårdförlopp för prostatacancer, se Uttalade symtom (IPSS >19) Uttalad obstruktion/ Urinretention/ Kreatininpåverkan Makroskopisk hematuri utreds enligt standardiserat vårdförlopp för cancer i urinblåsa och övre urinvägar, se Tag gärna krea i samband med remittering Recidiverande UVI Avvikande symtom/fynd Tidigare prostataoperation Vid nokturi med påvisad nattlig polyuri (med över 40 % av urinen producerad på natten enligt miktionslista) kan behandling med antidiuretika eller desmopressin t.ex. Minirin (nässpray, tablett) och Desmopressin (nässpray, tablett) övervägas. Viktigt att utesluta hjärtsvikt, njursvikt och att följa upp elektrolytbalansen. Det är viktigt att patienten informeras om att preparatet får doseras max en gång per dygn, och att perioden med reducerad urinproduktion följs av en period med polyuri. ÄLDRE Observera att äldre individer kan vara känsliga för antikolinerga läkemedel och de skall därför användas med försiktighet till denna grupp. Exempel på antikolinerga biverkningar är konfusion, förstoppning, urinretention och muntorrhet.beakta om indikation finns och prova utsättning vid tveksam effekt. Desmopressin bör användas med försiktighet hos äldre på grund av risk för övervätskning. LUTS och naturläkemedel Patienter med LUTS prövar ibland på eget initiativ växtbaserade läkemedel som t.ex. Curbisal och Cernitol. Under förutsättning att bruket ej fördröjer diagnos och behandling av LUTS orsakade av allvarliga sjukdomar torde preparaten kunna betraktas som harmlösa. 8

5 Flödesschema, diagnostik LUTS hos män Riktlinjer för diagnostik av LUTS hos män Primär utredning Anamnes Status (inkl rektalpalpation) Miktionslistor tidsmiktion miktionsschema Skattningsskala (IPSS) Urinundersökning S-kreatinin PSA Lindriga besvär 0-7p. IPSS Måttliga besvär 8-19p. IPSS Presentera behandlingsalternativ Ja FIGUR.1 När ska patienten med LUTS remitteras till urolog? Misstanke om cancer Uttalade symtom (IPSS>19) Uttalad obstruktion/urinretention/kreatininpåverkan Makroskopiskt hematuri Recividerande UVI Avvikande symtom/fynd Tidigare prostataoperation Kompletterande utredning Urografi Flödesmätning Residual urin Urodynamik Urethrocystoskopi Tecken på obstruktion? Komplikationer? Retention Allvarliga infektioner Hematuri Blåssten Ischuria paradoxa Postrenal njurfunktionspåverkan KAD Ja Exspektans Medikamentell behandl. Uppföljningskontroll 3-12 mån TURP TUIP Öppen op Högteknologiska alternativ Urethrocystoskopi el. ultraljud vid planering av invasiv behandling Nej Kirurgi Identifiering och behandling av andra åkommor International prostate symptom score (IPSS) FIGUR.2 9

6 ED (Erektil Dysfunktion) Anamnes Typ av besvär, sedan hur länge, konstanta eller varierande, förekomst av morgonerektion, förekomst av lustkänsla, familjeförhållanden, andra sjukdomar, tidigare operationer, aktuella mediciner, rökning, alkoholvanor, övriga droger eller dopning? Förväntningar på eventuell behandling? Kroppsundersökning Allmäntillstånd, manligt habitus, yttre genitalia, rutinreflexer, genital sensibilitet, grovmotorik, pulsationer i ljumskarna samt prostatapalpation. Laboratorieprover Blodsocker, triglycerider och kolesterol. Vid misstanke om endokrin rubbning mäts testosteron. Allmänt Testosteronvärden över 12 är sällan orsak till ED och hormonell substitution är därför sällan motiverad. Prostatamalignitet bör uteslutas före eventuell substitutionsbehandling. Mer och mer data indikerar att ED kan vara en komponent av det metabola syndromet. Insjuknande i kardiovaskulär sjukdom kan föregås av ED flera år innan kardiella symtom uppträder. Allmän hjärtscreening är ofta indicerad. Läkemedel Behandlingen av erektil dysfunktion inleds idag vanligen med perorala preparat. Behandling med selektiva inhibitorer av fosfodiesteras-5 relaxerar, vid sexuell stimulering, den glatta muskulaturen i corpora cavernosa och underlättar därmed blodfyllnaden. Det finns idag tre preparat i denna grupp: sildenafil (Viagra, Sildenafil), tadalafil (Cialis) och vardenafil (Levitra). Viagra och Levitra har likartad effekt och duration medan Cialis är mer långverkande. Vanligaste biverkan är huvudvärk vilket ofta undviks med daglig dosering i låg dos. Absolut kontraindikation föreligger hos patienter med kardiovaskulär sjukdom som regelbundet använder nitropreparat. Börja med högsta dosen och sänk om effekten är tillräcklig. Erbjud gärna patienten att prova flera olika preparat. Perorala preparat vid behandling av erektil dysfunktion är ej rabattberättigade. Det innebär att priset inte är reglerat utan kan skilja från apotekskedja till apotekskedja. Gå in på respektive kedjas hemsida där det i regel finns prisuppgifter. Generiskt sildenafil är i regel billigast. Intrauretral applikation (bruksanvisning bifogas preparatet) av alprostadil (Bondil) har generellt en lägre effekt jämfört med intracavernös injektion, men är tillräckligt effektiv hos vissa patienter och kan vara verksam på patienter med dålig effekt av perorala preparat. Begynnelsedos är 500 mikrogram. Förlängd erektion är en ovanlig biverkan vid intrauretral administration. Behandlas på samma vis som vid intracavernös injektion. Bondil är rabattberättigat. Numera finns även alprostadil (Vitaros, kräm) för administrering på toppen av penis. Ingår i högkostnadsskyddet sedan maj 15 för patienter med otillräcklig effekt på perorala preparat. Intracavernös behandling med alprostadil (Caverject) är indicerad när övriga beredningar inte är tillräckligt effektiva. Intracavernöst farmakatest (se nedan) kan utföras i Närsjukvården alternativt vid Urologmottagning. Muntlig och skriftlig information om förvaring, blandning och injektionsteknik ges. Högsta rekommenderade antal behandlingar per vecka är tre och patienten ska vara medveten om vilka åtgärder som ska vidtas vid förlängd erektion mer än tre timmar (priapism). Vid förlängd erektion (>3 timmar) bryts erektionen genom intracavernös injektion av 25 mg efedrin (50 mg/ml, 1 ml späds till 10 ml med koksaltlösning varav 5 ml injiceras) dosen kan upprepas om erektionen ej viker. Caverject är rabattberättigat. För de patienter som besväras av smärta efter Caverjectinjektion finns Invicorp. Vid otillräcklig effekt av enbart peroral behandling eller lokal behandling kan kombinationsbehandling provas. Intracavernöst farmakatest Utförs vid sviktande peroral behandling och vid totalt erektionsbortfall. Vid misstänkt nesk genes (exempelvis MS, hög spinal skada) injiceras 2,5-5 mikrogram alprostadil (Caverject). Vid ickeneurogen etiologi injiceras 10- mikrogram. Utebliven reaktion antyder kärlsjukdom. Frånvaron av sexuell stimulering och upphetsning kan dock försämra effekten, varför självinjektion i hemmiljö kan vara indicerad att testa. Övrigt Vid negativt intracavernöst farmakatest och/eller sviktande effekt av ovanstående behandlingsalternativ, bör remiss till urolog övervägas. Patientens förväntningar och motivation för mer omfattande utredning och kirurgiska åtgärder ska dock beaktas då behandlingsmöjligheterna i övrigt är begränsade. Vid misstanke om psykogen/social etiologi bör hänvisning till sexologisk expertis övervägas. Patienten bör få information om hjälpmedel såsom penisring och vakumpump. Dessa kan köpas t.ex. via RFSU. 210

7 PE (Prematur Ejakulation) Prematur ejakulation definieras i DSM-IV-TR som ett tillstånd av ständig eller periodvis ejakulation efter minimal stimulering före, under eller kort efter penetration och innan mannen önskar det. Störningen ska också medföra påtagligt lidande eller relationssvårigheter och inte bero på direkta fysiologiska effekter av någon substans. PE har sedan tidigare behandlats bland annat farmakologiskt, och då med antidepressiva medel som TCA och SSRI (bl.a Paroxetin). Nu finns även ett godkänt läkemedel, Priligy (dapoxetin). Föga förvånande är det en substans ursprungligen tänkt för depressionsbehandling genom serotoninåterupptagshämning. Dapoxetin är indicerat för behandling av PE hos män i åldern 18 till 64 år. Indikation: En latenstid för intravaginal ejakulation (IELT) på mindre än två minuter. Ständig eller återkommande ejakulation vid minimal sexuell stimulering före, under eller strax efter penetration och innan patienten önskar. Påtaglig personlig ängslan eller relationssvårigheter till följd av PE. Dålig ejakulationskontroll. Rekommenderad begynnelsedos för alla patienter är 30 mg dapoxetin, som tas vid behov cirka 1 till 3 timmar före sexuell aktivitet. Kan tas i samband med måltid. Maximal rekommenderad behandlingsfrekvens är en gång var 24:e timme. Om effekten av 30 mg är otillräcklig och biverkningarna är acceptabla, kan dosen ökas till den högsta rekommenderade dosen på 60 mg. Efter de första fyra behandlingsveckorna eller efter 6 doser, ska nyttan av behandlingen omvärderas, för att uppskatta risk/nyttabalansen för patienten. Patienterna bör rådas att undvika alkohol och inte använda dapoxetin tillsammans med recreational drugs. Särskild försiktighet bör även iakttas med patienter som använder PDE5-hämmare på grund av möjlig minskad ortostatisk tolerans. Läkemedlet ingår ej i läkemedelsförmånen. Stensmärta Smärtor på grund av obstruerande konkrement i övre urinvägarna beror på den tryckökning som uppstår ovanför obstruktionen och ej på stenen i sig. Behandling NSAID preparat minskar filtrationstrycket i njuren och ger smärtlindring genom tryckreduktion och ej genom allmän analgetisk effekt. Stensmärta kan behandlas med diklofenak (suppositorier alternativt injektion), maxdos 150 mg per dygn. Alternativt opioidpreparat suppositorier, t.ex. Spasmofen. Uppföljning Kontroll av kreatinin bör ske och om god effekt på smärta uppnås med hjälp av ovannämnda preparat samt om kreatininvärde inom normalintervall rekommenderas kontroll med CT stenöversikt efter cirka 3 veckor. Vid uretärkonkrement större än 5 mm, hydronefros eller påverkan på njurfunktionen bör patienten remitteras till urolog. Hos patienter med röntgenveriferat uretärkonkrement <5 mm kan alfuzosin 10 mg användas i syfte att underlätta stenavgång. En kontroll med CT stenöversikt ska göras efter 4 veckor. Vid oförändrat stenläge remiss till urolog. Konkrement inom njurarna <5 mm kan följas med ny röntgenundersökning efter 1 år och om ingen stentillväxt eller smärtor kan dessa lämnas utan åtgärd. Patient med känd njurstenssjukdom som insjuknar med flanksmärtor och feber skall remitteras akut. 211

8 Prostatit/ Kronisk bäckenbottensmärta Definition Begreppet prostatit omfattar: Akut bakteriell prostatit. Kronisk bakteriell prostatit. Kronisk bäckenbottensmärta. Inflammatorisk icke symtomgivande prostatit. Prostatit kan orsakas av: Bakterier, oftast nedre urinvägspatogener. Kemiskt inducerad inflammation på grund av reflux av urin till körtelgångar. Sexuellt överförda organismer såsom klamydia och gonokocker. Sensitisering och dysfunktionell smärta, etiologin ej helt klarlagd. Akut bakteriell prostatit Ovanlig. Prostatapunktion kan vara utlösande orsak. Etiologi Gramnegativa tarmbakterier, enterokocker, anaeroba bakterier el. Staphylococcus aureus. Symtom Feber och frossa, värk i perineum och korsrygg, uttalad ömhet över prostata. Diagnostik Urinodling, blododling vid frossa. Prostatapalpation. CRP ofta 30 mg/ml. Behandling Oftast krävs sjukhusvård på grund av allmänpåverkan, urinretention och behov av intravenös antibiotikabehandling. Om allmänpåverkan är måttlig kan poliklinisk behandling ges med ciprofloxacin 500 mg x 2 i 3(-4) veckor. Uppföljning Två veckor efter avslutad behandling kontroll av urinodling, CRP och prostatapalpation. Vid kvarstående tecken på infektion eller recidiv inom 2 månader remitteras till urolog. Kronisk bakteriell prostatit Etiologi Gramnegativa bakterier (E. coli, Klebsiella, Proteus, Pseudomonas), enterokocker. Vanligtvis finns någon predisponerande faktor som t.ex. striktur och sekretstagnation. Symtom Lindrig/måttlig miktionssveda, täta trängningar, värk/obehag i perineum mot rektum och över blåstrakten, ibland utstrålning mot korsryggen. Ingen feber. Symtomen ökar och minskar periodvis. Diagnostik Anamnes på ovanstående symtom. Status med ömmande prostata och degig konsistens. Odling kan tas på prostataexprimat, men bakterierna kan vara svåra att fånga. Samtidig urinodling är ofta negativ. Behandling Efter odlingssvaret väljs antibiotikum med god penetration till prostatavävnad. ciprofloxacin 500 mg x 2 I andra hand. trimetoprim/sulfa 160/800 mg x 2 eller doxycyklin 0 mg x 1 Uppföljning Insatt antibiotikabehandling bör utvärderas efter 4 veckor. Vid tydlig symtomförbättring med kvarstående besvär kan samma behandling fortsätta i ytterligare 2 veckor. Om ingen förbättring har skett bör annan diagnos övervägas. Vid frekventa recidiv remitteras patienten till urolog för utredning och information. Behandling och uppföljning av kronisk prostatit efter urologbedömning kan med fördel ske av allmänläkare. Kronisk ickebakteriell prostatit/ Bäckenbottensmärta Ett vanligt förekommande tillstånd karakteriserat av smärtor i perineum och suprapubiskt samt täta tvingande urinträngningar, miktionssmärtor och smärtsamma ejakulationer. Det är män från -årsåldern till begynnande medelålder som drabbas med symtom som med varierande intensitet kan persistera under många år. Besvären accentueras nästan alltid av kyla och upplevs som mest besvärliga vintertid. Problemen kan börja mer oförklarligt eller utlösas av en urinvägsinfektion eller kyla. Hos den predisponerade mannen utvecklas sedan en sensitisering i den skadade vävnaden följt av en dysfunktionell smärtmodulering. En persisterande infektion är inte orsaken och långvarig behandling med antibiotika bör undvikas. Diagnosen ställs utifrån anamnesen. En öm prostata och/eller bäckenbottenmuskulatur stärker diagnosen men är långt ifrån obligatoriska fynd. Utredningen innefattar nitrittest, miktionslistor och tidsmiktion alternativt flödesmätning. Kausal behandling saknas, antibiotika har inte sällan god effekt vid det första skovet men inte därefter. Behandlingen bör vara individualiserad och multimodal, och innefatta stöd och bekräftelse till den inte sällan svårt plågade mannen. NSAID-preparat kan dämpa symtomen (låg evidens). Alfa- 1-receptorblockerande medel kan ibland förbättra situationen (låg evidens). 212

9 Vid uttalade smärtor kan tricykliska antidepressiva läkemedel som nortriptylin och preparat som gabapentin och pregabalin prövas och vid en öm bäckenbottenmuskulatur bör fysioterapeutisk behandling övervägas för att minska spänningen i den inre bäckenbottenmuskulaturen (låg evidens). Information om sjukdomen och smärtförklaring, är en viktig del av omhändertagandet. Varma bad och vistelse i varmt klimat ger ofta symtomlindring. Prostatamassage och mer frekventa ejakulationer förbättrar bara undantagsvis situationen. Epididymit Etiologi Hos yngre män ofta klamydia. Hos män över 40 år dominerar vanliga urinvägspatogener efter kateterisering/instrumentering i uretra, eventuellt stafylokocker. Symtom Svullnad, rodnad, värmeökning, värk, palpationsömhet motsvarande epididymis. Vid infektion med klamydia mer gradvis utveckling av svullnad och måttlig palpationsömhet, oftast ingen värmeökning eller rodnad. Kan vara svårt att differentiera från testikeltorsion. Var frikostig med remiss till sjukhus. Diagnostik Nitrittest, urinodling och eventuellt gonokockodling samt prov för PCR-test för klamydia. Nitrittest på urinen respektive odling är inte alltid positiva. Typiskt palpationsfynd. Vid oklar resistens i skrotum remitteras patienten till ultraljudsundersökning för att utesluta testikeltumör, därefter kontaktas urolog vid behov. I undersökningen bör rektalpalpation ingå (ofta kombinerat med prostatit). Behandling Kinolon med god vävnadspenetration är förstahandsval till exempel: ciprofloxacin 500 mg x 2 i 2 veckor Vid misstanke om klamydiainfektion är doxycyklin förstahandsmedel. I andra hand rekommenderas: trimetoprim + sulfa (160 mg mg) x 2 i 2 veckor eller doxycyklin 0 mg x 1 i 2 veckor Suspensoar eller nätbyxor som håller upp skrotum lindrar värk och tyngdkänsla. Uppföljning Kontrollpalpation av skrotum 1 månad efter påbörjad behandling. De akuta symtomen med värk, rodnad, svullnad, ömhet klingar snabbt av under adekvat behandling. Konsistensökning i epididymis kan finnas kvar flera veckor till ett par månader efter behandling men minskar successivt. Om oklart status bör patienten undersökas med ultraljud. 213

10 Fimosis och balanit Vid födseln sitter i regel förhudens inre blad fast mot glans men med tiden separeras de hos de allra flesta pojkar, hos vissa kan det dröja tills de kommer in i puberteten. Det finns ingen anledning att behandla detta om barnet inte har besvär som upprepade balaniter eller en så uttalad fimosis att det innebär svårigheter att tömma blåsan. Hos män kan ibland en förvärvad fimosis uppträda. Balanitis xerotica obliterans (BXO )är en vanlig orsak till detta och förhuden blir ofta blek och oeftergivlig. Patienten bör remitteras till hudläkare eller urolog då urinröret kan drabbas och en viss risk för malignitetsutveckling föreligger. Behandling för pojkar I första hand lokalbehandling med Dermovat till natten under 6 veckor. Patienten och föräldrarna ska då instrueras hur man försiktigt för tillbaka förhuden i den mån det går och smörjer in kortisonsalvan på förhuden (men ej på glans) och för fram förhuden igen och att man efter cirka en veckas behandling försiktigt kan börja tänja ut förhuden successivt. Patientinformation för barn med trång förhud finns på Region Hallands intranät. Om ingen effekt ses på denna behandling är nästa steg remiss till urolog för ställningstagande till cirkumcision alternativt förhudsplastik. Balanit behandlas med varma sittbad eller att man försiktigt spolar med ljummet vatten under förhuden till exempel med en 10 ml spruta. Innan förhudens inre blad lossat från ollonet kan ibland talg retineras och bilda en retentionscysta. Det syns som en mjuk vitaktig upphöjning som börjar ofta vid corona och breder ut sig distalt under förhuden. Den är ofarlig och töms spontant när förhuden lossar ytterligare. Kort baksträng (frenulum brevis) Vanligaste orsaken till smärta hos mannen vid samlag. Kan brista vid samlag och ge smärta och blödning. Kan åtgärdas med en frenulum plastik i lokalbedövning. Remiss till urolog. 214

11 REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL Urologi Symtomgivande benign prostata hyperplasi (BPH) alfuzosin Alfuzosin finasterid Finasterid Överaktiv eller instabil urinblåsa tolterodin Tolterodin, depottablett ED (Erektil dysfunktion) sildenafil Viagra Ej förmån (generika finns) Sildenafil Ej förmån tadalafin Cialis Ej förmån vardenafil Levitra Ej förmån alprostadil Caverject Bondil Vitaros, kräm PE (Prematur ejakulation) dapoxetin Priligy Ej förmån Stensmärta diklofenak Diklofenak, suppositorier Voltaren, injektion Ej förmån morfin, skopolamin, papaverin mm Spasmofen Akut bakteriell prostatit ciprofloxacin Ciprofloxacin Kronisk bakteriell prostatit ciprofloxacin Ciprofloxacin trimetoprim/sulfa Bactrim Bactrim Forte doxycyklin Doxycyklin Doxyferm tabl. har gått ur förmånen.* Generika finns. Epididymit ciprofloxacin Ciprofloxacin trimetoprim/sulfa Bactrim Bactrim Forte doxycyklin Doxycyklin Doxyferm tabl. har gått ur förmånen.* Generika finns. Fimosis klobetasol Dermovat * Utträde ur förmånen har skett på företagets initiativ. Observera att apotek ej kan byta från läkemedel utanför förmån till något inom förmån. Förskriv alltid läkemedel som ligger inom förmånen om alternativet finns. = kan bli föremål för utbyte på apotek 215

Definition, etiologi, riskfaktorer och prevalens

Definition, etiologi, riskfaktorer och prevalens Kapitel LUTS (Lower Urinary Tract Symtoms) Inledning Inom urologin har man under senare år övergivit prostatismbegreppet, som fokuserat på prostatakörteln vid besvär som emanerar från urinvägarna. I stället

Läs mer

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall

Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi

Tentamen kirurgi HT-08 MEQ urologi En 67-årig man söker vårdcentralen på grund av täta trängningar och miktionssveda sedan några dagar. Tempen är 37,5. Urinstickan visar lpk 3+, ery 2+, nitrit +. 1:1. Vilken är den troligaste diagnosen?

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär

Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1 (6) 100701 Frågor och svar TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Om TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär 1. Vilka läkemedel har TLV granskat? TLV

Läs mer

Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi

Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi Vårdprogram för Akademiska sjukhuset och primärvården i Uppsala län avseende Symtomgivande Benign Prostatahyperplasi Utarbetat av Urologkliniken, Akademiska sjukhuset. Ansvarig: Överläkare Einar Brekkan

Läs mer

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion

Vad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala

Läs mer

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2012 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté Inga ändrade rekommendationer till Kloka Listan 2012 1 Godartad prostataförstoring ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin Alfuzosin,

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi

Kloka Listan 2011. Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi Kloka Listan 2011 Expertrådet för urologi I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

Producentobunden läkemedelsinfo

Producentobunden läkemedelsinfo Producentobunden läkemedelsinfo Maj/juni 2009 Klinisk Farmakologi - enhet för rationell läkemedelsanvändning lakemedel@lio.se Innehåll TLV-genomgång blodfetter. Tredaptive nytt läkemedel mot höga blodfetter.

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

Urologi en introduktion

Urologi en introduktion Urologi en introduktion Per-Uno Malmström, Professor, överläkare Anna Bill-Axelson, docent, överläkare Urologiska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vad är urologi? Läran om urinorganen och manliga

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Nedre urinvägssymptom vid MS

Nedre urinvägssymptom vid MS Nedre urinvägssymptom vid MS Vårdprogram vid samarbete med Urologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus En betydande andel av patienter med MS har symptom på störningar av de nedre urinvägarnas funktion.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare April 2014 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer för utredning

Läs mer

BPH. Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod!

BPH. Kunskapsakuten/ Kunskapsakuten ger dig allt från en repetition av basfakta till spaning vid forskningsfronten. Varsågod! Kunskapsakuten/ De flesta män drabbas av godartad prostataförstoring, BPH. Långt ifrån alla får problem och behöver därför ingen behandling. För de andra forskas det bland annat på ett nytt specifikt läkemedel

Läs mer

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens

Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8

Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Målbeskrivning för urologi, Läkarutbildningen vid Lunds universitet, termin 8 Område Teoretiska kunskaper Praktisk handläggning Undervisningsmoment Examination Övergripande lärandemål Epidemiologi och

Läs mer

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg

Urologiska diagnoser, handläggning Landstinget Gävleborg Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(8) Dokument ID: 09-44200 Fastställandedatum: 2012-06-01 Giltigt t.o.m.: 2014-06-01 Upprättare: Helena E Olsson Fastställare: Johan Hansson Urologiska diagnoser, handläggning

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS

Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri. Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Urinvägsinfektioner hos kvinnor och män Asymtomatisk bakterieuri Strama, Spårvägshallarna 14-03-26 Mats Hedlund, SÖS Asymtomatisk bakteriuri ABU Växt av bakterier i urinen hos en individ utan symtom på

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär

Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär BESLUTEN TRÄDER I KRAFT 2010-10-15 TLV:s genomgång av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär TLV har omprövat subventionen för de läkemedel

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr:

Tentamen VT09 Fråga A Kodnr: 1 En 62-årig man, frisk i övrigt, aldrig tidigare opererad, söker dig på vårdcentralen för försämrad vattenkastning. Patienten har haft besvär som accentuerats de senaste åren, och består av följande komponenter:

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté LUTS (lower urinary tract symptoms) och symtom av godartad prostataförstoring I första hand ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin

Läs mer

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING.

SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. SAMTALSSTÖD OM EREKTIONSSVIKT. MED INNEHÅLL OM URINVÄGSSYMTOM RELATERADE TILL GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING. Det här är ett samtalsstöd för dig som möter män med erektionsproblem. Det är tänkt att fungera

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland

Urinvägsinfektioner. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Urinvägsinfektioner Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland Förskrivning av urinvägsantibiotika* och övrig antibiotika till patienter

Läs mer

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för urologi. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för urologi Stockholms läns läkemedelskommitté LUTS (lower urinary tract symptoms) och symtom av godartad prostataförstoring Nytt I första hand ALFA-1-RECEPTORBLOCKERARE alfuzosin

Läs mer

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion

Läs mer

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010

och prostatabesvär Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 Genomgången av läkemedel mot inkontinens och prostatabesvär Presenterades 1 juli 2010 Presenterades 1 juli 2010 Besluten träder i kraft den 15 oktober 2010 De granskade läkemedlen De granskade läkemedlen

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309

CRF för SAMS 2.1.1. Version 140309 CRF för SAMS 2.1.1 CRF vid inklusion Version 140309 1a) Inklusion SAMS-ObsQoL Används vid ett tillfälle, när patienten inkluderas. Efter inklusion ska även CRF2 fyllas i. 1b) Inklusion SAMS-FU med randomisering

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården

Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Handläggning och antibiotikaförskrivning vid nedre urinvägsinfektioner i primärvården Retrospektiv journalstudie inriktad mot kvalitetsutveckling Författare: Elena Petrova, ST-läkare i allmänmedicin, Capio

Läs mer

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008

Strama slutenvård och särskilda boenden 2008 Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2009-07-07 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

Urologi. Överaktiv blåsa UROLOGI

Urologi. Överaktiv blåsa UROLOGI Urologi UROLOGI l Överaktiv blåsa (organisk orsak skall uteslutas) tolterodin Tolterodin* ) 75+ l Erektil dysfunktion sildenafil 1) Sildenafil* ) l Symtomgivande BPH alfuzosin 1) Alfuzosin* ) Uttalad förstoring

Läs mer

behov av att krysta sveda/smärta vid miktion

behov av att krysta sveda/smärta vid miktion Behandlingsrekommendation Behandling av benign prostatahyperplasi Den 25-26 september 1996 anordnade Läkemedelsverket i samarbete med Statens legemiddelkontroll ett expertmöte om behandling av benign prostatahyperplasi.

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna. Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Synpunkter på handläggning av UVI hos vuxna Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska Universitetssjukhuset Recidiverande cystit hos kvinnor Definition Minst 2 UVI det senaste halvåret Minst 3 UVI det senaste

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

BPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus

BPH utredning och behandling i primärvården. Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus BPH utredning och behandling i primärvården Lars Malmberg VO urologi, Skånes universitetssjukhus Inte bara besvär! Residualurin/infektion Urinretention Blödning Blåssten Divertikelbildning Njurinsufficiens

Läs mer

Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog?

Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog? Urinva gssymtom ur urologens synvinkel diff. diagnoser och na r bo r patienter med dessa symtom remitteras till urolog? Jonas Hugosson Professor i Urologi vid Sahlgrenska akademin och urolog vid Carlanderska

Läs mer

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2

Prostatacancer. Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare Kortversion 1.2 Prostatacancer Nationellt vårdprogram kortversion för allmänläkare 2017-02-28 Kortversion 1.2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Indikationer för utredning symtom... 3 3. PSA-testning av symtomfria män... 3

Läs mer

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som

Läs mer

Behandling av godartad. vård Av Leif Haendler biträdande överläkare, urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Behandling av godartad. vård Av Leif Haendler biträdande överläkare, urologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna Nummer 7 November 2004 Innehåll Behandling av godartad prostataförstoring i öppen vård...1 Konsensus Behandling av måttligt förhöjt blodtryck...3 Farmakologisk behandling av BHP...4 10 viktiga nyheter

Läs mer

Erektil dysfunktion. Tematimme - Erektil dysfunktion

Erektil dysfunktion. Tematimme - Erektil dysfunktion Erektil dysfunktion Impotens Vad är det och går det att bota? EREKTIONSSTÖRNING Oförmåga att få och bibehålla tillräcklig erektion för att fullborda ett tillfredsställande samlag 1 1 NIH Consensus Statement.

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Urologi i primärvård LUTS. Low urinary tract symtom 2013-02-14 1. Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30. Välkomna!

Urologi i primärvård LUTS. Low urinary tract symtom 2013-02-14 1. Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30. Välkomna! Urologi i primärvård Allmänläkardagarna Skövde 2013-01-30 Välkomna! 2013-02-14 1 LUTS Low urinary tract symtom UVI-symtom efter pivmecillinam och placebo Clinical and bacteriological outcome of different

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring,

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

i 6 mån., därefter enbart Finasterid* ) Avancerad prostatacancer

i 6 mån., därefter enbart Finasterid* ) Avancerad prostatacancer Urologi UROLOGI Överaktiv blåsa (organisk orsak skall uteslutas) tolterodin Detrusitol SR solifenacin Vesicare Erektil dysfunktion sildenafil Viagra tadalafil Cialis Symtomgivande BPH alfuzosin 1) Alfuzosin

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Vårdöverenskommelser mellan primärvården i Salem, Nykvarn, Järna, Södertälje och urologsektionen, Södertälje sjukhus AB.

Vårdöverenskommelser mellan primärvården i Salem, Nykvarn, Järna, Södertälje och urologsektionen, Södertälje sjukhus AB. Vårdöverenskommelser mellan primärvården i Salem, Nykvarn, Järna, Södertälje och urologsektionen, Södertälje sjukhus AB. Hämaturi... 1 Njur- och uretärsten... 2 PSA - Riktlinjer för provtagning... 2 Testis

Läs mer

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning.

flera!) diagnostisk undersökning du i detta fall ordinerar som komplement till din fysikaliska undersökning. 4. UROLOGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 211) Urologifall nr 1 Du är AT-jour på lasarettet i Motala, där en 15 årig kille söker på akutmottagningen kl 18. Han klagar över smärtor i pungen efter karateträning.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård

Urinvägsinfektioner - samverkansdokument barn/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) BAKGRUND Urinvägsinfektion är en av de vanligaste bakteriella infektionerna i barnaåldern. Bland 7-åringar som började skolan i Göteborg 1992 hade 7,8 % av flickor och 1,6 %

Läs mer

LUTS och BPH. Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden. Många orsaker!

LUTS och BPH. Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden. Många orsaker! LUTS och BPH Lower Urinary Tract Symptoms Samlingsnamn för vattenkastnimngsbesvär, ej könsbunden Många orsaker! Utredning av LUTS Anamnes (IPSS, miktionschema) Tidsmiktion, ev res urin U sticka, ev PSA,

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar

Standardiserat vårdförlopp. Cancer i urinvägar Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar Blåscancer I Sverige upptäcks ca 2400 nya fall av tumör i urinblåsan/år. Ca 250 fall av tumör i övriga urinvägar (njurbäcken, uretär, uretra). Inom VGR ca

Läs mer

Allt du behöver veta när erektionen sviktar

Allt du behöver veta när erektionen sviktar Allt du behöver veta när erektionen sviktar Innehåll Inledning sexolog... 3 Hur uppstår erektion?... 4-5 Vad kan du göra själv?... 6 Du och din partner... 7 Vanliga orsaker till erektionsstörning... 8

Läs mer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer

PROSTATACANCER. Johan Stranne Docent/Överläkare 17/11-2015. SK-kurs Uroradiologi Prostatacancer PROSTATACANCER 17/11-2015 SK-kurs Uroradiologi Disposition Bakgrund hur vanligt? hur farligt? Diagnostik vad gör vi Lokaliserad PC diagnos kurativ behandling postoperativa komplikationer Avancerad PC komplikationer

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Prostatacancer. Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2015 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2014-12-17

Läs mer

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland

Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Zxczxc Samverkansdokument mellan primärvård och urologin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Lars Karlberg, Överläkare urologen Birger Thorell, Allmänläkarkonsult Gäller fr o m Dokumentnummer

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

DEN 25 MAJ 2000. 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall

DEN 25 MAJ 2000. 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall TENTAMEN I UROLOGI, RADIOLOGI OCH HAND- OCH PLASTIKKIRURGI VT-00 DEN 25 MAJ 2000 Skrivningen består av: 3 urologifall 2 radiologifall 1 hand- och plastikkirurgiskt fall Skrivtid: 08.30 10.15 - till vänster

Läs mer

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté

Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelskommitté Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor Huvudbudskap I Akut cystit i flesta fall ofarligt Ca 30 % blir symtomfria utan behandling efter 1 vecka Antibiotikabehandling främst för att förkorta

Läs mer

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral

Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos. kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Utredning och behandling av okomplicerade urinvägsinfektioner hos kvinnor på Skärholmens Vårdcentral Höstterminen 2011 Vetenskap och evidens för ST i Allmänmedicin (VESTA). Oxana Prokhorova, ST-läkare,

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård

Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård Urologi - Samverkansdokument Urologkliniken/primärvård MEDICINSK INSTRUKTION 2 (9) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 3 2.1 Prostatacancer...3 2.2 Miktionsrubbningar hos män...4 2.3 Urinretention...5

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Sjukdomar i manliga genitalia

Sjukdomar i manliga genitalia 476 Hans Hedelin, FoU-centrum och Urologkliniken, Kärnsjukhuset, Skövde Inledning Erektil dysfunktion och godartad prostataförstoring är vanliga tillstånd och prostatacancer har den högsta incidensen av

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på? Erektionssvikt är något som uppskattningsvis 500 000 svenska män lider av. 1 Det finns

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Patientfall akut media otit

Patientfall akut media otit Patientfall akut media otit 2014-10-09 Kalle 6 år har varit förkyld med snuva sedan tre dagar tillbaka. Igår kväll fick Kalle ont i båda öronen och tillkomst av feber. Under natten vaknade han vid ett

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Proscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Proscar. 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Proscar 7.8.2015, version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Prostatan är en körtel som endast finns

Läs mer

Urinvägsinfektioner nedre och övre

Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektioner nedre och övre Urinvägsinfektion Pyelonefrit = njurinflammation = hög UVI Cystit = blåskatarr = nedre, distal UVI UVI - Förekomst Kvinnor vanligt i alla åldrar Män ovanligt hos yngre

Läs mer

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE

Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN PROSTATACANCERSTUDIE PROSTATACANCERSTUDIE Information om screeningstudie gällande prostatacancer GÖTEBORG 2- STUDIEN Avdelningen för urologi Sahlgrenska akademin Göteborgs universitet Hemsida: www.g2screening.se E-post:g2@gu.se

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral.

Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. Handläggning av nedre okomplicerad urinvägsinfektion hos vuxna kvinnor på Forums Vårdcentral. En deskriptiv journalstudie. Camilla Magelssen: ST-läkare Forums vårdcentral Vetenskaplig handledare: Teresa

Läs mer

Definition, etiologi, riskfaktorer och prevalens

Definition, etiologi, riskfaktorer och prevalens Kapitel LUTS (Lower Urinary Tract Symtoms) Inledning Inom urologin har man under senare år övergivit prostatismbegreppet, som fokuserat på prostatakörteln vid besvär som emanerar från urinvägarna. I stället

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer