Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi/Fysioterapi. Studiehandledning. Arbetsterapi/Fysioterapi och långvarig smärta, Delkurs 1

Transkript

1 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi/Fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi/Fysioterapi och långvarig smärta, Delkurs 1 7,5 högskolepoäng Avancerad nivå Occupational therapy/physiotherapy and chronic pain, Part 1 7,5 higher education credits Second Cycle LM, ML 2011 Studiehandledning - Arbetsterapi/Fysioterapi och långvarig smärta

2 Kursens syfte Syfte med kursen är att Du skall förvärva - fördjupad kunskap om arbetsterapeutiska/sjukgymnastiska teoretiska tanke- och praxisverktyg - förmåga att på ett reflekterat sätt självständigt och med eget ansvar tillämpa dessa verktyg i praktiska verksamhetsförlagda situationer och sammanhang - förmåga att värdera dess giltighet och tillämplighet utifrån valt verksamhetsområde samt utifrån aspekter av etik, evidens, genus, etnicitet och jämlikhet. Kursens lärandemål (enligt kursplan) Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: Kunskap och förståelse - Jämföra och diskutera definitioner, klassifikationer och taxonomi av långvarig smärta i relation till aktuell vetenskaplig litteratur och rådande praxis - Redogöra för de komponenter som utgör agenter i långvariga komplexa smärttillstånd och förklara hur komponenterna interagerar sinsemellan samt redogöra för dess betydelse för utveckling av långvariga komplexa smärttillstånd i relation till etnicitet, kultur, kön och ålder Färdighet och förmåga - Granska, värdera och bedöma giltighet och tillämpbarhet av bedömnings- och utvärderings-instrument för användning vid långvarig smärta - Självständigt analysera och dra slutsatser om innebörd och konsekvenser av smärta som ett komplext fenomen i relation till ett patientfall, på individ- och delaktighetsnivå - Utveckla ett arbetsterapeutisk/sjukgymnastiskt vårdprogram för praxis baserat på teoretiska utgångspunkter, giltig evidens/beprövad erfarenhet och ett professionellt bemötande Värderingsförmåga och förhållningssätt - Förhålla sig kritisk till användning av generella och yrkesspecifika verktyg i mötet mer personer med långvarig smärta - Identifiera och diskutera etiska frågeställningar, mångfaldsaspekter och professionellt förhållningssätt relaterat till klinisk praxis - Reflektera över betydelsen av interventioner relaterade till ett hållbarhetsperspektiv Innehåll delkurs 1 Smärtans komplexitet i relation till arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk praxis Definitioner, klassifikationer och taxonomier Teoretiska utgångspunkter, perspektiv, förståelse- och förklaringsmodeller Smärtans komplexitet i relation till individen Fysiologiska aspekter (t ex central sensitisering, smärtmodulerande system) Psykologiska aspekter (t ex nedstämdhet, rörelserädsla, tilltro till sin förmåga, katastroftankar) Sociala aspekter (t.ex. roller och vanor) Existentiell påverkan Smärtans komplexitet i ett mångfaldsperspektiv Studiehandledning - Arbetsterapi/Fysioterapi och långvarig smärta

3 ARBETSFORMER Arbetsformerna i kursen är utformade i enlighet med pedagogiskt synsätt vid arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammet i Göteborg. Utgångspunkten är att studenten tar ansvar för sitt eget lärande. Lärandeprocessen fokuserar: att tänka, att göra/utföra, att sätta ord på tänkandet och görandet, att relatera till teoretiska perspektiv för att sedan använda tänkande och görande i terapeutiskt syfte. Delkursen omfattar 7,5 högskolepoäng vilket motsvarar omkring fem veckors heltidsarbete (200 arbetstimmar). Av detta utgör den schemalagda tiden åtta dagar (omkring 60 timmar), vilket innebär att återstående 140 timmar är självstudier individuella eller i grupp. Grovt räknat handlar det alltså om att du mellan kurstillfällena behöver ägna motsvarande en veckas heltidsstudier. Examination och bedömning Betygsskalan omfattar betygsgraderna Underkänd (U) och Godkänd (G). Bedömning av dina kunskaper sker genom skriftliga och muntliga redovisningar av studieuppgifter, enskild skriftlig analys av en handledningsprocess samt diskussion av de andra kursdeltagarnas analyser. För godkänt betyg krävs närvaro och aktivt deltagande vid seminarier, studiegruppsarbete, gruppredovisningar och examination, samt fullgjorda studieuppgifter och godkända examinationer. I händelse av frånvaro vid obligatoriska moment ska igentagning ske enligt anvisningar av kursansvarig lärare. Examinatorer i kursen är professor Synneve Dahlin-Ivanoff (AT) och professor Jane Carlsson (SG). Kursvärdering Kursvärdering sker enligt institutionens riktlinjer. De beskrivs på institutionens webbplats - klicka på kursvärdering. Kursvärderingen innebär en dialog under kursens gång, muntlig utvärdering vid avslutning av kursen och besvarande av en enkät vis kursportalen se ovan. Kursansvariga lärare Lena Mårtensson: lena.i.martensson@gu.se Mari Lundberg: mari.lundberg@neuro.gu.se 3

4 Första kursträffen (1-2/9) Att förbereda till första kursträffen Studieuppgift 1 Studieuppgift 1 Inför den första kursträffen vill vi att du i en essä skriftligt reflekterar över smärtans komplexitet i relation till ditt uppdrag och innehållet i din kliniska vardag. I din reflektion ska du relatera egna erfarenheter till dokumenterad kunskap och för detta ändamål bör du använda den senaste SBU-rapporten om smärta (SBU-rapport 198), som du kan ladda ner från nätet via länken pdf. I din essä ska du reflektera över och redogöra för - Ditt uppdrag som arbetsterapeut/sjukgymnast när du arbetar med personer med smärta - Dina utgångspunkter när du arbetar med denna patient-/klientgrupp - Ditt sätt att förstå smärta i relation till den definition som finns beskriven i SBUrapporten - Hur väl tycker du att slutsatserna i SBU-rapporten överensstämmer med din uppfattning om hur arbetsterapi/sjukgymnastik för patienter/klienter med långvarig smärta bör utföras? (Här kan du utgå från texten i kapitel 3) - Hur du ser på de olika nivåerna av evidensstyrka (enligt rapporten) i relation till ditt yrkesutövande - Hur du önskar att din yrkesutvecklingsprocess som arbetsterapeut/sjukgymnast ska fortsätta, vilka dina mål är beträffande yrkesrollen samt vilka kunskaper och erfarenheter du behöver för att nå målen Din essä ska omfatta max två A4 sidor enkelt radavstånd. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. Var noga med att döpa ditt dokument med titel på uppgiften samt ditt namn och efternamn, använd dig av infoga sidhuvud. Tänk också på att döpa själva filen du skickar in. Ditt dokument och fil ska ha samma namn t ex Studieuppgift 1_Namn Efternamn. Maila in din essä senast den 28 augusti till respektive kursansvarig: för arbetsterapeuter till: lena.i.martensson@gu.se och för sjukgymnaster till: mari.lundberg@neuro.gu.se Medtag dina reflexioner till kursträffen den 1 september. Uppgiften ligger som grund för vidare reflexioner under kursens gång. Redovisning av uppgiften sker vid ett seminarium torsdagen den 1 sept kl , genom diskussion i grupp om smärtans komplexitet i relation till arbetsterapeutisk/sjukgymnastisk praxis. För fullgjord uppgift krävs att - den skriftliga delen av studieuppgiften lämnas in i tid - alla delar enligt instruktion ingår i uppgiften - du aktivt deltagit i gruppdiskussion 4

5 Kurslitteratur: Brown CA. The application of complex adaptive systems theory to clinical practice in rehabilitation. Disability and Rehabilitation 2006; 28(9): Brown CA. Reconceptualizing chronic pain as a complex adaptive system. Emergence: Complexity and Organisation, 2006;8(3), McColl M, Law M, Stewart D, Doubt L, Pollock N, Krupa T. Theoretical Basis of Occupational Therapy 2 e.d. Thorofare: Slack Incorporated; s. 1-20, Norrbrink C, Lundeberg T (red.). Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; Kap 7 SBU. Metoder för behandling vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 177/1. ISBN SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 198. ISBN Andra kursträffen (13-14/10) Att förbereda till andra kursträffen Studieuppgift 2 Frågor till fördjupat seminarium Studieuppgift 2 Studieuppgiften är individuell och sker i två steg. Första steget innebär att du med hjälp av instuderingsfrågorna nedan ska skriva en essä där du fördjupar dig i kurslitteraturen. Din essä ska under nedanstående rubriker (Smärtans definition, smärtans komponenter, helhetsperspektiv, tidsaspekten, etiologi) innehålla svar på frågorna nedan och i samtliga frågor ska du redogöra för din förståelse av hur fysiologiska och psykologiska aspekter interagerar sinsemellan och hur denna interaktion påverkar utvecklingen i långvariga komplexa smärttillstånd. Din essä som ska vara klar senast den 6 oktober skall omfatta minst två och max tre A4-sidor exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Använd Vancouver-systemet som referenssystem: Var noga med att döpa ditt dokument med titel på uppgiften samt ditt namn och efternamn, använd dig av infoga sidhuvud. Tänk också på att döpa själva filen du skickar in. Ditt dokument och fil ska ha samma namn t ex Studieuppgift 2_Namn Efternamn. Instuderingsfrågor: - Smärtans definition Vilken betydelse har definitionen av smärta (International Association for the Study of Pain, IASPs definition) för din praxis/ditt yrkesutövande? 5

6 - Smärtans komponenter Smärta förklaras i litteraturen som tre olika komponenter. Vilka är dessa, var är de lokaliserade och vilken praktisk betydelse får de i mötet med patienter med långvarig smärta? - Helhetsperspektiv Vad innebär det att förstå smärta ur ett helhetsperspektiv (även kallat bio-psykosocialt perspektiv)? Hur bidrar kurslitteraturen (i denna uppgift) till din förståelse för helhetsperspektivet? Vad innebär helhetsperspektivet för ditt förhållningssätt i mötet med patienter med långvarig smärta? - Tidsaspekten Tidsaspekten av smärtans duration har enligt litteraturen väsentlig betydelse. Vilka är de mest väsentliga skillnaderna mellan akut och långvarig smärta? (Gäller såväl fysiologiska som psykologiska förklaringsmodeller) - Etiologi Hur delas smärta in, baserat på etiologi (uppkomstmekanismer)? Vilken praktisk betydelse ger en sådan indelning i relation till din behandling av patienter med långvarig smärta? Uppgiftens andra steg innebär ytterligare fördjupning genom att du byter essä med en kurskamrat (med vem får du veta i samband med introduktionen av uppgiften den 2/9). Samtidigt som du skickar essän till din kurskamrat laddar du också upp den på GUL under Inlämningsuppgifter senast den 6 oktober kl Läs och begrunda din kurskamrats essä och notera tankar, associationer och funderingar som texten väcker. Utifrån dessa tankar osv. formulerar du fyra frågor som kan bidra till fördjupad reflektion hos kurskamraten. Skicka frågorna som PIM eller mail till kurskamraten senast den 10 oktober. Inför seminariet den 14 oktober skall du ha läst och reflekterat över de frågor du själv fått dig tillsänt. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. Redovisning av uppgiften sker vid ett seminarium fredagen den 14 okt kl Första delen av seminariet ( ) sker i form av reflektion i smågrupper och inleds med att deltagarna i respektive grupp gör en kort redovisning av huvudpunkterna i sin essä och den därpå följande reflektionen. Därefter övergår gruppen till att diskutera hur den kunskap som genererats genom uppgiften kan bidra till utveckling av klinisk praxis. Varje grupp gör vid gruppdiskussionens slut en syntetisering av de reflektioner och diskussioner som framkommit. Återsamling i helklass sker kl då varje grupp gör en kort presentation av denna syntes. För fullgjord uppgift krävs att - Du har utfört uppgiften enligt instruktionen ovan - Din essä innehåller svar på samtliga instuderingsfrågor - Du aktivt deltagit i gruppdiskussioner vid seminariet Den litteratur som ligger till grund för uppgiften och som du således ska läsa är: Linton SJ & Shaw WS. Impact of psychological factors in the experience of pain. Physical Therapy 2011; 91(5): McCracken LM, Zhao-O Brien J. General psychological acceptance and chronic pain: There is more to accept than pain itself. European Journal of Pain; 2010;14:

7 Norrbrink C, Lundeberg T (red.). Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; Kap 1-7 SBU. Metoder för behandling vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 177/1. ISBN (Används som uppslagsbok i denna uppgift) SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 198. ISBN (Används som uppslagsbok i samband med studieuppgiftsarbetet) Strong J, Unruh AM, Wright A, Baxter GD (eds). Pain A textbook for therapists. 4 th edition. Edinburgh: Elsevier Health Sciences; 2007, s 13-64, 65-71, Vetlesen AJ. Smärta. Lund: Studentlitteratur; 2006, s 35-46, Inför kurstillfälle 2 skall du också läsa: Bergbom S, Boersma K, Overmeer T, Linton SJ. Relationship among pain catastrophizing, depressed mood, and outcomes across physical therapy treatments. Physical Therapy 2011; 91(5): Norrbrink C, Lundeberg T (red.). Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; Kap 1-2 Fördjupningsseminarium 14/10 kl Inför seminariet fredagen den 14/10 ska du formulera två frågor som du önskar diskutera tillsammans med dina kurskamrater och föreläsare (Thomas Lundeberg). Frågorna ska vara baserade på kurslitteraturen och vara relaterade till ämnet för kursträff 2. Frågorna laddar du också upp den på GUL under Inlämningsuppgifter senast den 6 oktober kl Tredje kursträffen (17-18/11) Att förbereda till tredje kursträffen Studieuppgift 3 Frågor till fördjupat seminarium Studieuppgift 3 Studieuppgiften genomförs individuellt och i grupp och fokuserar på samspel mellan långvarig smärta och sociala och kulturella aspekter i form av självbild, val av aktiviteter och mål i vardagen, vanor och delaktighet i samhället. Första steget i denna uppgift är att du läser kurslitteraturen. Därefter ber du en person med långvarig smärta fylla i Rollchecklistan (delas ut i samband med kurstillfälle 2). Du frågar personen om hur smärtan påverkar henne/honom i valet av och målsättningar med 7

8 vardagsaktiviteter och om hur smärtan påverkar hennes/hans vanor i vardagen. Svaren noteras i punktform och skall alltså inte spelas in. I nästa steg samarbetar du med kurskamraterna i din projektgrupp. Detta grupparbete inleds med att ni tillsammans sammanställer den data ni var och en samlat in. Gruppen sammanställer därefter ett gemensamt dokument i form av en enkel rapport, som innehåller avsnitten bakgrund, metod, resultat och diskussion. Bakgrunden baseras på kurslitteraturen nedan och ska tydliggöra sambandet mellan smärta och vanor och roller. Metodavsnittet ska helt kort beskriva hur och var data insamlats och tydliggöra ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke för den ni intervjuat. I resultatavsnittet redovisas er sammanställning helt kort. I diskussionsavsnittet reflekterar ni över det resultat ni fått fram i relation till sociala och kulturella aspekter och till ålder, kön och etnicitet. Ni avslutar diskussionen med att anknyta ert resultat till litteraturen. Dokumentet skall laddas upp på GUL under Inlämningsuppgifter senast den 10/11 kl och det skall omfatta minst två och max fyra A4-sidor exkl. referenser, 12p teckenstorlek, 1.5 radavstånd samt 2,5 cm marginal, max 1 rad mellan styckena. Använd Vancouver-systemet som referenssystem: Var noga med att döpa ditt dokument med titel på uppgiften samt ditt namn och efternamn, använd dig av infoga sidhuvud. Tänk också på att döpa själva filen du skickar in. Ditt dokument och fil ska ha samma namn t ex Studieuppgift 3_Namn Efternamn. Den 11/11 laddar vi kursansvariga upp de inkomna dokumenten på GUL så att samtliga dokument blir tillgängliga för alla. Inför kursträffen den 17-18/11 skall du ha läst (minst) tre av dokumenten (enligt instruktion) och förberett minst en diskussionsfråga till varje för att kunna delta i diskussioner vid seminariet den 17. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. Redovisning av uppgiften sker vid ett seminarium torsdagen den 17 nov kl Varje grupp gör en presentation av det genomförda arbetet (omfattning i tid meddelas vid kurstillfälle 2) och leder därefter en diskussion som syftar till fördjupning baserad på de av kursdeltagarna förberedda diskussionsfrågorna. För fullgjord uppgift krävs att - Du genomfört den individuella delen av uppgiften enligt instruktionen ovan - Du aktivt deltagit i alla delar av framställningen av det skriftliga dokumentet - Du aktivt deltar i presentation och diskussion vid seminariet Kurslitteratur: Bullington J. Embodiment and Chronic Pain: Implications for Rehabilitation Practice. Health Care Analysis 2009; 17(2): Callister, L. C. Cultural influences on pain perceptions and behaviors. Home health care management & practice 2003; 15(3): Charmaz K. The self as habit: The reconstruction of self in chronic illness. The Occupational Therapy Journal of Research 2002; 22 (Supplement): 31S-41S. Keponen R, Kielhofner G. Occupation and meaning in the lives of women with chronic pain. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2006;13:

9 Mårtensson L. Rehabilitation of persons with chronic pain. An approach built on understanding. Göteborg: Göteborgs universitet s Delas ut i samband med kursträff 2. Peat G, Thomas E, Handy J, Croft P. Social networks and pain interference with daily activities in middle and old age. Pain 2004; 112: Persson D, Erlandsson L-K, Eklund M, Iwarsson S. Value dimensions, meaning, and complexity in human occupation A tentative structure for analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 2001;8:7 18 Strong J, Unruh AM, Wright A, Baxter GD (eds). Pain A textbook for therapists. 4 th edition. Edinburgh: Elsevier Health Sciences; s Vetlesen AJ. Smärta. Lund: Studentlitteratur; s 15-34, 47-60, Sveriges Radio. Kropp och själ, sommarspecial om smärta från 29 juni Fördjupningsseminarium 18/11 kl Inför seminariet fredagen den 18/11 ska du formulera två frågor som du önskar diskutera tillsammans med dina kurskamrater och seminarieledare. Frågorna ska vara baserade på kurslitteraturen och vara relaterade till ämnet för kursträff 3. Frågorna laddar du också upp den på GUL under Inlämningsuppgifter senast den 6 oktober kl EXAMINATION (9-10/1) Examinationsuppgift delkurs 1 Examinationsuppgiften är en individuell uppgift och består av en skriftlig hemtentamen med två moment. Som utgångspunkt för moment I ( Patientfall ) i din hemtentamen ska du välja ett av nedanstående patientfall och reflektera över det utifrån de instruktioner som ges nedan. Dina tankar, reflektioner, diskussioner och värderingar ska vävas ihop i ett dokument som utformas baserat på nedanstående struktur: I moment II ( Min yrkesroll ) reflekterar du över hur kursen hittills påverkat din yrkesroll i relation till arbetsterapi/sjukgymnastik och långvarig smärta instruktion finns nedan. Dokumentet laddas upp på GUL under Inlämningsuppgifter och mailas till respektive kursansvarig senast den 2 januari Respektive kursansvarig laddar upp i tid inlämnade dokumenten på GUL senast den 3 januari, för att ni ska kunna läsa varandras arbeten. En sammanfattning av dokumentet presenteras vid examinationen. Det skriftliga dokumentet bör omfatta minst 5 och maximalt 6 sidor exkl. referenslista enl. Vancouver-systemet. Skriv med typsnitt Times New Roman, 12pt, enkelt radavstånd samt 2,5 cm marginal. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. 9

10 Var noga med att döpa ditt dokument med titel på uppgiften samt ditt namn och efternamn, använd dig av infoga sidhuvud. Tänk också på att döpa själva filen du skickar in. Ditt dokument och fil ska ha samma namn t ex Examination_Namn Efternamn. Använd de rubriker som finns i instruktionen nedan: I. PATIENTFALL Definitioner och uppkomstmekanismer - Jämför och diskutera definitioner, klassifikationer och taxonomi av långvarig smärta i relation till ditt valda fall och aktuell vetenskaplig litteratur och rådande praxis. Stöd din redogörelse och dina reflektioner med referenser. Smärtans komponenter - Redogör för de komponenter som utgör agenter i personens långvariga komplexa smärttillstånd och förklara hur komponenterna interagerar sinsemellan. Resonera kring samspelet av smärtans olika komponenter ur ett fysiologiskt så väl som ett psykologiskt perspektiv i relation till ditt valda fall. Reflektera också över på vilket sätt dessa inverkar på personens upplevelse av smärtan. Stöd din redogörelse och dina reflektioner med referenser. Farmakologiska aspekter - Diskutera vilka olika farmakologiska alternativ som skulle vara tänkbara för personen i ditt fall och resonera kring hur dessa läkemedel påverkar personen fysiskt och psykiskt??. Reflektera också över på vad som är viktigt att ta hänsyn till val av läkemedel. Sociala aspekter - Reflektera över smärtan betydelse för personens sociala liv, inklusive livsroller, sociala nätverk, deltagande och delaktighet i samhället. Under denna rubrik behöver du också reflektera över och värdera den betydelse kultur och normer i den nära omgivningen och i samhället som helhet kan ha för beteendet hos personen, liksom över betydelsen av kön och ålder. Stöd dina reflektioner med referenser. Existentiella aspekter - Reflektera över och beskriv på vilket sätt personen upplevelse av smärtan kan påverka tankar och värderingar om livsinnehåll och meningsfullhet med livet som helhet. Reflektera också ur ett existentiellt perspektiv över kulturens betydelse för personens förståelse av smärtans uppkomst och situation. Stöd dina reflektioner med referenser. Patientfall Sara Sara är en kvinna i 35-årsåldern som söker hjälp på vårdcentralen för smärta i ländryggen. Hon har haft ont i ryggen av och till sedan 10 år tillbaka. Sedan en tid tillbaka har Sara haft svårt att sova. Sara är singel och arbetar som marknadschef på ett stort företag i en storstad i Sverige. Arbetet tar mycket av Saras tid så fritiden är knapp. Den fritid hon har ägnar hon åt träning och tv-spel. Kent Kent är 65 år och söker hjälp för smärta i höften. Smärtan i höften har tilltagit under det senaste halvåret men har innan dess kommit och gått under de senaste fem åren. Kent arbetar som adjunkt på ett universitet i södra delen av Sverige, men ska inom kort pensioneras. Han är gift sedan 35 år tillbaka och har 2 vuxna barn och tre barnbarn. På fritiden ägnar han sig sommartid 10

11 åt sin trädgård och sin familj. Har för övrigt inga intressen eller något eget socialt nätverk. Är lite orolig inför pensionen, har ingen klar bild över hur vardagen kommer att se ut. Miriam Miriam är 46 år och söker hjälp för återkommande huvudvärk och stark smärta i nacke och axlar. Miriam lever med make och med tre barn, varav två av dem fortfarande bor hemma. Miriam kom med sin familj till Sverige som flyktingar från Kosovo för tolv år sedan. Större delen av sitt vuxna liv har Miriam varit hemmafru, men arbetar sedan sex år som städerska inom kommunen. Hon värderar sitt arbete högt, har fått ett eget socialt nätverk tack vare arbetet. Hon vill absolut inte vara sjukskriven. Fritiden ägnar Miriam åt sitt hem och sin familj. II. MIN YRKESROLL Min yrkesroll i ett livslångt lärande - Reflektera över hur kursen hittills påverkat din yrkesroll i relation till arbetsterapi/sjukgymnastik och långvarig smärta. Du ska också kort reflektera över hur du önskar att din yrkesutvecklingsprocess ska fortsätta, vilka dina mål är beträffande yrkesrollen samt vilka kunskaper och erfarenheter du behöver för att nå målen. Examination sker måndagen den 9 januari och tisdagen den 10 januari, kl Förutom att presentera resultaten av din egen hemtentamen ska du också förbereda frågor och delta i en utvecklande diskussion av dina kurskamraters arbeten. Detaljerat examinationsschema samt instruktioner inför presentation och diskussion kommer i god tid före examinationstillfället. Plagiatkontroll sker automatiskt via Urkund. Kriterier för godkänt Examination sker av 1) muntlig och skriftlig presentation av eget arbete samt 2) aktivt deltagande i diskussion gällande andra studenters arbete. För godkänd kurs krävs aktivt deltagande vid seminarier samt aktiv närvaro vid examinationstillfället. Allmänt gäller att: Studeranden skall vara godkänd på samtliga punkter i bedömningsmallen (se nedan). 11

12 KURSLITTERATUR Bergbom S, Boersma K, Overmeer T, Linton SJ. Relationship among pain catastrophizing, depressed mood, and outcomes across physical therapy treatments. Physical Therapy 2011; 91(5): Brown CA. The application of complex adaptive systems theory to clinical practice in rehabilitation. Disability and Rehabilitation 2006; 28(9): Brown CA. Reconceptualizing chronic pain as a complex adaptive system. Emergence: Complexity and Organisation, 2006; 8(3): McColl M, Law M, Stewart D, Doubt L, Pollock N, Krupa T. Theoretical Basis of Occupational Therapy 2 e.d. Thorofare: Slack Incorporated; s. 1-20, Bullington J. Embodiment and Chronic Pain: Implications for Rehabilitation Practice. Health Care Analysis 2009; 17(2): Callister, L. C. Cultural influences on pain perceptions and behaviors. Home health care management & practice 2003; 15(3): Charmaz K. The self as habit: The reconstruction of self in chronic illness. The Occupational Therapy Journal of Research 2002; 22 (Supplement): 31S-41S. Keponen R, Kielhofner G. Occupation and meaning in the lives of women with chronic pain. Scandinavian Journal of Occupational Therapy. 2006; 13: Linton SJ & Shaw WS. Impact of psychological factors in the experience of pain. Physical Therapy 2011; 91(5): Mc Coll, Law M, Stewart D, Doubt L, Pollock N, Krupa T (red). Theoretical basis of occupational therapy. Kap 1-2, (s. 1-16) McCracken LM, Zhao-O Brien J. General psychological acceptance and chronic pain: There is more to accept than pain itself. European Journal of Pain; 2010; 14: Mårtensson L. Rehabilitation of persons with chronic pain. An approach built on understanding. Göteborg: Göteborgs universitet s Norrbrink C, Lundeberg T (red.). Om smärta ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur; Kap Kap 1-8 Peat G, Thomas E, Handy J, Croft P. Social networks and pain interference with daily activities in middle and old age. Pain 2004; 112: Persson D, Erlandsson L-K, Eklund M, Iwarsson S. Value dimensions, meaning, and complexity in human occupation A tentative structure for analysis. Scandinavian Journal of Occupational Therapy 2001; 8: 7 18 SBU. Metoder för behandling vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 177/1. ISBN

13 SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 198. ISBN Strong J, Unruh AM, Wright A, Baxter GD (eds). Pain A textbook for therapists. 4 th edition. Edinburgh: Elsevier Health Sciences; 2007, (s ) Vetlesen AJ. Smärta. Lund: Studentlitteratur; 2006 (129 s.) Radioprogram Sveriges Radio. Kropp och själ, sommarspecial om smärta från 29 juni

14 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Arbetsterapi/Fysioterapi GRANSKNINGSPROTOKOLL EXAMINATIONSUPPGIFT Kurs: AT/SG och långvarig smärta 15 hp avancerad nivå Uppgift: Examinationsuppgift delkurs 1, 7,5 hp Namn:. Bedömd av. datum. Betyg Godkänd Underkänd Datum: 1. Definitioner och uppkomstmekanismer U G Kommentarer Avsaknad av eller bristfälliga jämförelser och/eller diskussion av definitioner, klassifikationer och taxonomi av långvarig smärta i relation till det valda fallet och till aktuell vetenskaplig litteratur och rådande praxis. Jämför och diskuterar definitioner, klassifikationer och taxonomi av långvarig smärta i relation till det valda fallet och till aktuell vetenskaplig litteratur och rådande praxis. Källhänvisning saknas eller är inkorrekt. Korrekt källhänvisning finns 2. Smärtans komponenter U G Kommentarer Bristfällig redogörelse för de komponenter som utgör agenter i personens långvariga komplexa smärttillstånd. Redogör för de komponenter som utgör agenter i personens långvariga komplexa smärttillstånd. Förklarar inte hur komponenter interagerar sinsemellan. Förklarar hur komponenterna interagerar sinsemellan. Resonerar inte kring samspelet av smärtans olika komponenter ur ett fysiologiskt eller psykologiskt perspektiv i relation till det valda fallet. Resonerar kring samspelet av smärtans olika komponenter ur ett fysiologiskt så väl som ett psykologiskt perspektiv i relation till det valda fallet. Reflektion saknas/är bristfällning över hur olika komponenter inverkar på personens upplevelse av smärtan. Källhänvisning saknas eller är inkorrekt. Reflektera över på vilket sätt dessa komponenter inverkar på personens upplevelse av smärtan. Korrekt källhänvisning finns. 14

15 3. Farmakologiska aspekter U G Kommentarer Diskussion saknas/är inadekvat över vilka olika farmakologiska alternativ som skulle vara tänkbara för personen i det valda fallet. Resonerar inte kring hur läkemedel påverkar personen fysiskt och psykiskt. Reflektera över på vad som är viktigt att ta hänsyn till val av läkemedel saknas. Diskuterar vilka olika farmakologiska alternativ som skulle vara tänkbara för personen i det valda fallet. Resonerar kring hur dessa läkemedel påverkar personen fysiskt och psykiskt. Reflektera över på vad som är viktigt att ta hänsyn till val av läkemedel. 3. Sociala aspekter U G Kommentarer Reflektion saknas över smärtan betydelse för personens sociala liv, inklusive livsroller, sociala nätverk, deltagande och delaktighet i samhället. Reflektion och värdering saknas angående den betydelse kultur och normer i den nära omgivningen och i samhället som helhet kan ha för beteendet hos personen. Reflektion över betydelsen av kön och ålder saknas. Källhänvisning saknas eller är inkorrekt. Reflekterar över smärtan betydelse för personens sociala liv, inklusive livsroller, sociala nätverk, deltagande och delaktighet i samhället. Reflekterar över och värderar den betydelse kultur och normer i den nära omgivningen och i samhället som helhet kan ha för beteendet hos personen. Reflekterar över betydelsen av kön och ålder. Korrekt källhänvisning finns. 4. Existentiella aspekter U G Kommentarer Reflektion/beskrivning saknas/är inadekvat över på vilket sätt personens upplevelse av smärtan påverka tankar och värderingar om livsinnehåll och meningsfullhet med livet som helhet. Reflekterar ej ur ett existentiellt perspektiv över kulturens betydelse för personens förståelse av smärtans uppkomst och situation. Källhänvisning saknas eller är inkorrekt. Reflekterar över och beskriver på vilket sätt personens upplevelse av smärtan kan påverka tankar och värderingar om livsinnehåll och meningsfullhet med livet som helhet. Reflekterar ur ett existentiellt perspektiv över kulturens betydelse för personens förståelse av smärtans uppkomst och situation. Korrekt källhänvisning finns. 15

16 5. Min yrkesroll i ett livslångt lärande U G Kommentarer Reflektion saknas över hur kursen hittills påverkat yrkesrollen i relation till AT/SG och långvarig smärta. Reflekterar över hur kursen hittills påverkat yrkesrollen i relation till AT/SG och långvarig smärta. Reflektion saknas över önskemål över fortsatt yrkesutvecklingsprocess: mål samt kunskapsbehov/erfarenheter för att för att nå målen. Reflekterar över önskemål över fortsatt yrkesutvecklingsprocess: mål samt kunskapsbehov/erfarenheter för att för att nå målen. 6. Presentation av arbetet, logisk struktur och uppbyggnad U G Kommentarer Tydlig och logisk struktur saknas i arbetet som helhet eller i delar av arbetet. Tydlig och logisk struktur framgår i arbetet som helhet. Rubriker och text stämmer ej överens eller endast delvis överens. Källor och källhänvisning följer ej angivet referenssystem. Rubriker och text stämmer överens. Källor och källhänvisningar är korrekt redovisade enligt angivet referenssystem. 7. Språkhantering/skriftlig uttrycksförmåga U G Kommentarer Texten är svårläst: oprecist, osammanhängande och oredigt språk Texten är lättläst: flytande, korrekt, koncist, och sammanhängande språk. Språket är mer vardagligt än vetenskapligt. Använder ej adekvat terminologi för huvudområdet. Stavning, grammatik och interpunktion ofta inkorrekt. Språket är huvudsakligen vetenskapligt. Använder adekvat terminologi för huvudområdet. Stavning, grammatik, interpunktion är oftast korrekt. 16

17 Lärandemål Arbetsterapi/Sjukgymnastik och långvarig smärta Efter avslutad kurs förväntas Du kunna: - Jämföra och diskutera definitioner, klassifikationer och taxonomi av långvarig smärta i relation till aktuell vetenskaplig litteratur och rådande praxis - Redogöra för de komponenter som utgör agenter i långvariga komplexa smärttillstånd och förklara hur komponenterna interagerar sinsemellan samt redogöra för dess betydelse för utveckling av långvariga komplexa smärttillstånd i relation till etnicitet, kultur, kön och ålder - Granska, värdera och bedöma giltighet och tillämpbarhet av bedömnings- och utvärderingsinstrument för användning vid långvarig smärta - Självständigt analysera och dra slutsatser om innebörd och konsekvenser av smärta som ett komplext fenomen i relation till ett patientfall, på individ- och delaktighetsnivå - Utveckla ett arbetsterapeutiskt/sjukgymnastiskt vårdprogram för praxis baserat på teoretiska utgångspunkter, giltig evidens/beprövad erfarenhet och ett professionellt bemötande - Förhålla sig kritisk till användning av generella och yrkesspecifika verktyg i mötet mer personer med långvarig smärta - Identifiera och diskutera etiska frågeställningar, mångfaldsaspekter och professionellt förhållningssätt relaterat till klinisk praxis - Reflektera över betydelsen av interventioner relaterade till ett hållbarhetsperspektiv Former för bedömning: Examination sker av 1) muntlig och skriftlig presentation av eget arbete samt 2) aktivt deltagande i diskussion gällande andra studenters arbete. För godkänd kurs krävs aktivt deltagande vid seminarier samt aktiv närvaro vid examinationstillfället. Allmänt gäller att: Studeranden skall vara godkänd på samtliga punkter i bedömningsmallen. 17