Årsredovisning 2010 Ovanåkers kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Ovanåkers kommun

2 Intäkter och kostnader för den kommunala servicen Var kommer pengarna ifrån? Vad går pengarna till? Övriga intäkter Hyror 8% 5% Statsbidrag mm 25% Hyror 5% Övriga kostnader 16% Material/ tjänster 18% Skatteintäkter 62% Personalkostnader 61% kronor i skatt används till följande verksamheter Verksamhet Omvårdnadsenheten Grundskola och skolbarnomsorg Gymnasieskola Förskoleverksamhet Gemensamma kostnader Handikappomsorgen Vägar, park m.m. Individ och familjeenheten Kultur och fritid Övrig pedagogisk verksamhet Politisk verksamhet 28 Kr 18 Kr 10 Kr 9 Kr 8 Kr 7 Kr 6 Kr 5 Kr 5 Kr 3 Kr 1 Kr

3 Ovanåkers kommuns årsredovisning 2010 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Mer information om kommunens verksamhet finns på vår webbplats, Årsredovisning 2010 är producerad av kommunens ekonomiavdelning i samarbete med kommunens förvaltningar, nämnder och bolag. Mandat i kommunfullmäktige: Borgerlig majoritet Partier Män Kvinnor M 3 0 C 8 7 Fp 2 0 Kd 2 2 S 8 7 V 1 1 Summa Fakta om Ovanåker! Huvudorter: Edsbyn och Alfta Antal invånare: Landskap: Hälsingland Län: Gävleborg Foto Marias of Sweden Ulrica Persson, Ovanåkers kommun Innehåll Förord 4 Kommunberättelse Kommunchefen har ordet 6 Befolkning och näringsliv 7 Personalredovisning 8 Ekonomisk analys 10 Ekonomisk redovisning Resultaträkning 12 Noter RR 13 Balansräkning 14 Noter BR 15 Kassaflödesanalys 19 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21 Ekonomiska nyckeltal 21 Förvaltningsberättelser Kommunens målstyrning 23 Koncernövergripande styrkort 24 Måluppfyllelse sammanställning 25 Politiska organ 26 Kommunstyrelsen inkl VA 28 Miljö och byggnämnden 38 Kultur och fritidsnämnden 44 Barn och utbildningsnämnden 48 Socialnämnden 54 Bolagsberättelser Alfta Edsbyns Fastighets AB 60 OKAB Näringsliv AB 61 Helsinge Net AB 62 Helsinge Vatten AB 63 Bollnäs Ovanåker Renhållning AB 64 Redovisningsprinciper 66 Ord och begrepp 67 Revisionsrapport 68 Organisationsskiss 71 3

4 År 2010 från kommunstyrelsens ordförande 4 Det ekonomiska resultatet för Ovanåkers kommun kalenderår 2010 visar ett överskott på 11,6 miljoner kronor. För hela koncernen, d v s om man även räknar in de hel och delägda kommunala aktiebolagen är överskottet 14,6 miljoner kronor. Det positiva resultatet gör att alla tidigare underskott som enligt kommunallagen skall återställas nu är helt återställda. Det slutliga resultatet har påverkats av att nedskrivningar på anläggningstillgångar har gjorts. Det positiva resultatet härrör till viss del från de tillfälliga konjunkturstöd som riksdagen har beslutat att tillskjuta den kommunala sektorn för år Näringslivsutvecklingen i kommunen har till övervägande del varit positiva. Antalet nya varsel på arbetsmarknaden har drastiskt minskat samt de företag som nyanställer har märkt av att Ovanåker har den lägsta arbetslösheten av länets alla kommuner. Kommunens befolkningsantal har minskat med 90 personer under året, främst beroende på att fler avlider än vad som föds samt att en stor andel av våra ungdomar flyttar ut för högre studier på andra orter efter avslutade gymnasiestudier. Kommunens gymnasium, Voxnadalens Gymnasium, har under året utmärkt sig positivt genom att vara en av de bästa gymnasieskolorna i landet på att få sina elever behöriga till vidare studier. Gymnasieskolan är samtidigt en av två gymnasieskolor i Norrland som är godkända som FN skola. Genom detta samarbete så kan elever och lärare bland annat delta i nationella och inter nationella kurser och seminarier arrangerade av FN. Gymnasieskolan har också rönt framgång under året med sin idrottsinriktning främst bandy, men även de UF företag som elever driver har prisats. Kommunen som arbetsgivare, liksom många andra arbetsgivare i kommunen, står inför stora pensionsavgångar då många kommuninnevånare uppnår pensionsålder inom de kommande åren. Alfta Edsbyn Fastighets AB, AEFAB, som det kommunala fastighetsbolaget heter, har under året märkt av ett kraftigt ökad efterfrågan på företagets lägenheter. Antalet lediga lägenheter har mer än halverats under året. Inga nya bostäder har byggts men området Stationsgatan i Alfta har genomgått omfattande upprustning. AEFAB har också uppdraget att förvalta kommunens övriga fastigheter. Här har det under året prioriterats arbete för att förbättra tillgängligheten i offentliga lokaler. Under året har också flera städobjekt lagts ut på entreprenad. Kommunen har tre tillagningskök för skolmat och mat till äldreomsorg. Under året har beslut fattats om att antalet kök skall minskas till två och att investeringar skall göras i dessa så att ett kök specialiserar sig på skolmat till kommunens samtliga skolor, samt ett specialiserar sig på mat för äldre. Kartläggning har gjorts på några av de kommunala fritids och idrottsanläggningarna. Den har haft som mål att utreda möjliga energieffektiviseringar samt framtida underhållsbehov på anläggningarna. I Forsparken i Alfta så har kommunen tillsammans med några föreningar byggt nya ändamålsenliga lokaler för föreningarnas och Forsparksområdets utveckling. Det samarbete som Ovanåkers och Bollnäs kommun har haft rörande It infrastrukturområdet via bolaget Helsinge Net AB kommer under början av 2011 att upphöra. Efter upphörandet kommer all verksamhet i kommunen att ske i det helägda bolaget Helsinge Net Ovanåker Ab. I byarna Skålsjön, Skräddrabo samt Styggbo efter RV50 så har det gamla kopparnätet för fast telefoni bytts ut mot ny fiberteknik. Via stöd från Jordbruksverket så kan godtagbar lönsamhet uppnås för dessa investeringar även i mindre byar. Samma teknik installeras även i det kommunala fastighetsbolagets lägenheter och villaområden i både Alfta och Edsbyn. Positiva beslut om bidrag till fler områden finns och den begränsande faktorn är tillgång till installationskapacitet. Det kommunala näringslivsbolaget, OKAB, har tillsammans med Leader Hälsingebygden, Edsbyns Filmförening samt den privata biografägaren byggt om biografen Röda Kvarn med ny digital teknik, 3D samt ett nytt högtalarsystem. En ny översiktsplan rörande Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, har under året upprättats och godkänts av kommunfullmäktige. Planen ska framöver ge större möjlighet till bebyggelse i strandnära lägen. Förord Kommunstyrelsens ordförande

5 Under året har Brukshundklubben arrangerat Bruks SM samt Edsbyns Bågskytteklubb har arrangerat Fält SM. Utöver dessa två så har många föreningar arrangerat ett stort antal arrangemang med såväl nationella som internationella deltagare och besökare. Ett flertal besöks anläggningar har dessutom rapporterat ökande besökssiffror. Jag vill slutligen tacka all personal inom kommunen och de kommunalägda bolagen för ett engagerat arbete under året. Ett lika stort tack riktar jag även till alla aktiva och anställda inom föreningar, församlingar samt företag i kommunen. Med gemensamma åtgärder kan vi komma bra rustade för framtida prövningar. Hans Jonsson Kommunstyrelsens ordförande 5 Fotograf: Marias of Sweden Förord Kommunstyrelsens ordförande

6 Kommunchefen har ordet När vi inledde verksamhetsåret 2010 var det med en medvetenhet om att det skulle vara ett för kommunen ekonomiskt bra år. Så visade det sig också vara då dels effekterna av tidigare effektiviseringsarbete gett bra resultat och att staten skjutit till extra anslag för Vi visste också att kommande år så skulle det komma att krävas mer av oss för att nå tillräcklig ekonomisk styrka för att möta framtida konjunkturnedgångar och befolkningsförändringar. Inriktningen blev då att arbeta med mer långsiktiga, strukturella, förändringar. Ett arbete som utfördes förtjänstfullt men som kräver noggranna politiska avvägningar och därmed lite längre tid innan beslut kan fattas. Ett förhållande som leder till följande summariska reflektion. Att ständigt leva med förändringar När vi tittar oss runt omkring i vår vardag, såväl privat som i yrkesliv, så händer det hela tiden saker. Tekniken utvecklas och prylar vi inte ens skulle kunna tänka oss något år tidigare utvecklas. Däremellan så läggs nya funktioner till, designen förändras, modeller utvecklas etc. Allt för att skapa behov genom attraktion och nya användningsområden. Förhoppningsvis så underlättar de våra liv, även det såväl privat som yrkesmässigt. Vi i den kommunala världen är en del av detta. Nya organisatoriska modeller kommer inte lika ofta nu mera. Det kan kanske vara så att det inte går att hitta på så många fler sätt att rita rutor för att beskriva organisationen eller att styra med verksamhetsresultat och ekonomi. Likväl så sker det organisatoriska förändringar fortlöpande men med andra huvudsakliga skäl som grund. Som om inte det var nog så behöver vi arbeta med effektiviseringar och besparingar av rent ekonomiska motiv. Ekonomiska motiv som uppstår när konjunkturen är mindre god och att antalet boende i kommunen minskar. Medarbetare i kommunen Förändringar av vilket slag de än är tar kraft och energi från oss. Mellan varje förändring behövs en tid för att se effekter och samla kraft. Effekten för att vi ska veta vad vi har att utgå ifrån och kraften för att vi ska kunna möta nästa förändring. Vi är inne i en tid där vi möter flera förändringsmotiv samtidigt och under en längre period. Vi får inte alltid utrymmet för att samla kraften. Det visar på att medarbetarna i Ovanåkers kommun har ytterligare en egenskap uthållighet. Jag vill rikta ett stort tack till er för att ni framgångsrikt medverkar i den process som ska leda till balans mellan den verksamhet vi bedriver och den ekonomi som står till förfogande. Christer Engström Kommunchef Lagar och förordningar har alltid kommit i en stridande ström. Dessa har vi alltid att förhålla oss till. De kommer till och med så ofta att de inte hinner genomföras fullt ut innan en ny kommit. Vissa saker tar längre tid innan det går att avläsa effekterna utav. Ett exempel här är skolans läroplaner. Människors behov förändras ständigt. Det kan vara såväl upplevda som livsnödvändiga. De krav som de äldre idag ställer på våra omsorger skiljer sig åt från de krav som tidigare generationer har haft och de som kommande generationer kommer att ha. Nya uppgifter läggs på de kommunala organisationerna av olika slag. De kan vara såväl större som mindre, gälla delar av organisationen eller enskilda medarbetare. Fotograf: Ulrica Persson Kommunchefen har ordet

7 Befolkning och näringsliv Året i backspegeln 2010 har handlat mer om internationella ekonomiska kriser än vår egen till skillnad från Länder som Grekland och Irland har haft stora ekonomiska problem och många anser att vi kommer att se fler europeiska länder gå samma väg, samt att vi ännu inte vet hur detta påverkar vårt land i slutändan. Vi ser också att utflyttningen ger vikande antal barn i kommunen. Istället ökar den äldre delen av befolkningen åringarna är många fler nu och detta gör att det kommer att ställas högre krav på kommunen i form av äldrevård samtidigt som den arbetsföra delen av befolkningen minskar. I Ovanåkers kommun har vi börjat arbeta på bred front för att möta framtiden. Verksamhetsutveckling med fokus på Ovanåker 2020 har varit en ledstjärna, där vi tittat på vilken framtid kommunen möter i form av befolkningsmängd, demografi och kommunens uppdrag. Befolkning Ovanåkers kommun möter en stor utmaning framåt då befolkningsminskningen i kommunen visar en trend på fortsatta minskningar med ca 100 personer per år års totala förändring visar på en liten förbättring i och med en minskning med 90 personer jämfört med 2009 års minskning med 117 personer. År Befolkn Befolkning Flyttade Total mängd Födda Avlidna Netto Netto förändr Av flyttarnettot på 53 personer står männen för 70% ( 38 st). Antalet utflyttade kvinnor är i och för sig fler än antalet utflyttade män, men när det gäller inflyttningar är andelen kvinnor högre vilket ger ett högre nettovärde ( 15 st). Befolkningspyramiderna för år 1990 och 2010 visar att åldersgruppen år har minskat mest under denna 20 årsperiod. En stor del av dem som var 0 10 år 1990 finns idag inte kvar i kommunen. Näringsliv Med sin starka industriella inriktning drabbades Ovanåker av en stark tillbakagång på arbetsmarknaden Under 2010 präglades utvecklingen av återhämtning och stark tillväxt, varför kommunen nu har länets lägsta ungdomsarbetslöshet, om än för hög. Befolkning och näringsliv Befolkning och näringsliv

8 Personalredovisning 8 Byte av PA system Första januari 2010 bytte kommunen PA system från IFS till Heroma. Vissa skillnader i redovisningen av siffror kan bero på att systemen beräknar data på olika sätt. Skillnaderna är dock marginella. År 2010 har varit ett förändringens år Under 2009 arbetades förslag fram på åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen. Ett av dessa var särskild pensionslösning( SAP Ö). Under andra halvåret 2009 slutade 12 personer med SAP Ö och ytterligare 5 personer från januari till april Givetvis måste därför sätten att arbeta förändras vilket har gjort att år 2010 varit ett förändringens år i verksamheterna. Förutom SAP Ö lösningen för en del medarbetare har ytterligare 18 personer avgått med pension under 2010 och den genomsnittliga pensionsåldern exklusive SAP Ö var 64,8 år. Fler fortsätter också arbeta efter 65 års ålder. För närvarande har kommunen 5 personer anställda som är äldre än 65 år. Kultur och fritidsnämnden upphör från årsskiftet 2010/11. Kulturdelarna inkl musikskolan och fritidsgårdarna kommer att tillhöra kommunstyrelsen och fritidsanläggningarna den nybildade tekniska nämnden, som därmed försvinner från kommunstyrelsens redovisningsunderlag i personalstatistiken från och med år Medelåldern fortsätter att öka Under flera år har anpassning till de ekonomiska förutsättningarna gjorts vilket gör att antalet nyrekryteringar minskar, något som i sin tur lett medelåldern ökar och de anställda i de yngre åldersklasserna blir färre och färre. På sju år har åldersgruppen år minskat från 88 till 39 anställda och i åldergruppen år från 246 till 164 anställda. Medelåldern för den anställde i Ovanåkers kommun är 48,1 år. För kvinnor är medelåldern 47,9 och män 49,7 år. Medelåldern för kvinnor har stigit 1 år sedan Viss förklaring kan finnas i bytet av PA system och hur den räknar men sett till åldersfördelningen så har den yngsta gruppen minskat och den äldsta ökat vilket gjort att medelåldern stigit. Antal Anställda per åldersgrupp och år Åldersgrupp 60-w Kommunens framtida välfärdsuppdrag Medelåldern inom socialtjänstens verksamheter är 47,8 och i åldersgruppen upp till 29 år har vi endast 23 anställda, varav 12 inom direkt vård och omsorgsarbete. Om den tendensen fortsätter och utifrån våra demografiska utvecklingskurvor, kan vi i framtiden få svårt att tillgodose medborgarnas behov av vård och omsorg. Inom vård och omsorg har vi också svårt att konkurrera med industrierna som har möjlighet att ge heltidssysselsättning från första dagen. Idag erbjuder vi inte en nyutbildad undersköterska en tillsvidareanställning i kommunen utan de måste kvala in via timtid. Därigenom har unga som är intresserade av att arbeta inom vård och omsorg inte en möjlighet att kunna försörja sig på sitt arbete som tex nyutbildad undersköterska. Ovanåkers kommun den största arbetsgivaren för kvinnor Av kommunens anställda är 87 % kvinnor, en andel som fortsätter att öka. Den genomsnittliga tjänstgöringsgarden är för kvinnorna 87,5 %, männen 96,3% och totalt 88,5%. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden minskar varje år och har sedan 2005 minskat med 1,5% enheter till dagens värde. Förklaringar till detta kan vara att antalet män som har högre tjänstgöringsgrad har minskat genom bildande av räddningstjänstförbund, bolagisering och entrepenadsättning av verksamheter där huvuddelen av de anställda var män. Ytterligare en faktor till minskningen av tjänstgöringsgrad är att medelåldern inom vård och omsorg har ökat och statistik visar att man väljer lägre tjänstgöringsgrad med stigande ålder. Personalredovisning

9 Kvinnornas medellön är kr/ mån och männens kr/ mån baserat på heltidsanställning. Medellön Sjuk Frånvaro Totalt 6,14 % 5,64 % 4,99 % 5,37 % Belopp Män Kvinnor Totalt 60 dagar eller mer 66,88% 62,41 % 56,31 % 52,73 % Kvinnor 6,686 % 6,04 % 5,35 % 5,84 % Män 3,29 % 3,97 % 3,23 % 2,89 % 0 29 år 3,74 % 3,82 % 3,52 % 2,60 % år 7,01 % 6,01 % 5,23 % 5,41 % År Gapet mellan mäns och kvinnor medellöner har ökat de senaste 2 åren. Främsta orsaken till detta är att andelen män har minskat och att den grupp som är kvar innehåller flera högavlönade vilket ger utslag i en liten grupp. I och med att större delen av våra anställda är kvinnor och som arbetar inom vård och omsorg blir även möjligheten att kunna erbjuda fastare anställningsformer en jämställdhetsfråga och inte bara en konkurrensfråga gentemot industrierna, eftersom de som väljer den yrkesbanan initialt har svårt att klara sin försörjning på sitt arbete. Arbetsmiljö Antalet visstids och timanställda har ökat under Sjukfrånvaron har också ökat. Ökningen kan ha flera orsaker: Medelåldern har ökat och det är också i de äldsta åldersgrupperna som sjukfrånvaron procentuellt ökar mest. 50 år och äldre 5,76 % 5,64 % 4,99 % 5,85 % Ökande medelålder gör förmodligen att sjukfrånvaron på sikt kommer att öka och behovet av visstidsanställda och timanställda kommer att vara högt. Arbetsmiljöfrågorna blir allt viktigare i en organisation där det blir en omsättning på personal runt brukare med demens och tunga vårdbehov. Det kan vara en av flera bidragande orsaker till mängden tillbuds och arbetsskadeanmälningar där hot och våld förekommer. Många anställda blir i dag klösta, slagna och bitna av sina brukare. Anmälda tillbud var 40 och 17 arbetsskadeanmälningar inom hot och våld inom socialnämndens verksamheter. 9 Ytterligare bidragande orsak är att kommunen under 2010 haft fler långvariga svåra sjukdomar bland de anställda. Jämfört med bland annat Bollnäs så har vi också en högre andel långtidssjukskrivna. Ökning av sjukfrånvaron gör också antalet timanställda och visstidsanställda ökar. Personalredovisning

10 Ekonomisk analys 10 Årets resultat Ovanåkers kommun redovisar ett överskott för 2010 på Kkr ( Kkr). Föregående års belopp redovisas inom parantes. En nedskrivning på Kkr har gjorts av anläggningstillgångarna efter sedvanlig inventering. Resultaträkning (Mkr) Utfall / % Intäkter 137,0 129,3 7,7 5,6 Personal 409,6 394,7 14,9 3,6 Övriga kostnad 233,4 232,7 0,7 0,3 Avskrivning 18,7 23,5 4,8 25,7 Skatteintäkter 517,9 533,2 15,3 3,0 Resultat 6,8 11,6 18,4 Kostnadsutveckling Ovanåkers kommuns totala kostnader minskade med 9,0 ( 44,9) mkr 2010, 1,3 % ( 6,3 %) mot föregående år. Miljontal Totala kostnader Hela kommunen Barn- och utbild.nämnden Socialförvaltningen Övriga förvaltningar Personalkostnaderna minskade med 14,9 ( 12,4) mkr 2010, 3,6 % ( 2,9 %) jämfört med fjolåret. Miljontal Personalkostnader Hela kommunen Barn- och utbild.nämnden Socialförvaltningen Övriga förvaltningar Balanskravsresultat Enligt kommunallagen (KL 8 kap.4 ) ska kommunerna ha en god ekonomisk hushållning. Om kommunen redovisar ett negativt resultat ska det återställas inom tre år. För 2007 var Ovanåkers kommun resultat enligt balanskravsresultatet 292 Kkr. Detta måste återställas under perioden För 2008 var Ovanåkers kommun resultat enligt balanskravsresultatet Kkr. Detta måste återställas under perioden För 2009 var Ovanåkers kommun resultat enligt balanskravsresultatet Kkr. Detta måste återställas under perioden Ovanåkers kommun resultat för 2010 är Kkr. Det totala underskottet som vid ingången av 2010 var Kkr är därmed återställt. En öronmärkning av 2010 års resultat för pensioner inom det egna kapitalet har gjorts med Kkr. Balanskravresultat (Kkr) Finansiella mål Ovanåkers kommun har följande finansiella mål: Årets resultat ska vara positivt. Ovanåker kommun har uppfyllt ovanstående mål IB Årets balanskravsresultat Avsatt pensionsreserv UB Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgick till Kkr ( Kkr) vilket inkluderar pågående investeringar. De 5 största investeringarna under året var (Kkr): Gator standardförbättring Datorinvesteringar Uppvärmningssystem Ön Värme och ventilationsåtgärder 972 Energibesparing gatubelysning 926 Den fastställda budgeten 2010 uppgick till Kkr. Skillnaden mellan utfall och budget Kkr förklaras till stor del av att några av de beslutade investeringarna inte har påbörjats under året Ekonomisk analys

11 Kapitalförvaltning Förvaltade pensionsmedel gav en avkastning på Kkr. Det placerade beloppet var den 31 december Kkr inkl. upplupen ränta. Övrig kapitalförvaltning har gett ett överskott på Kkr på ett placerat belopp av Kkr, vilket motsvarar en förräntning på 2,9 %. Kapitalförvaltning (Mkr) 2010 Tillgångslag Obligation/ränta Aktier Totalt Svenska 102,9 13,1 116,0 Globala 0 20,8 20,8 Summa 102,9 33,9 136,8 % fördelning 75 % 25 % 100 % Enligt policy 50 % 90 % 10 % 50 % Lån Den långfristiga låneskulden uppgick till Kkr ( Kkr) den 31 december Under året har det amorterats Kkr enligt plan. Räntekostnaden var 345 Kkr under 2010 vilket motsvarar en genomsnittlig ränta på 1,0 %. Personalskulder Personalskulderna uppgick till Kkr ( Kkr) per 31 december Semesterskulden inkl ferielön och uppehållslön exkl. sociala avgifter m.m. uppgick till Kkr ( Kkr), flextidsskulden exkl. sociala avgifter m.m. uppgick till Kkr (1 976 Kkr) och komptid + timlöneskulden exkl. sociala avgifter m.m. uppgick till 563 Kkr (500 Kkr). Pensioner Åtagande ansvarsförbindelse Pension ansvarsförbindelse är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Pensionsutbetalningarna och kostnaderna för desamma kommer att öka i framtiden. Kommunen har därför börjat avsätta medel för att dämpa påfrestningen och hantera de framtida obalanserna i utbetalningarna. Tanken är att bygga upp en buffert och spara medel som ska användas för de framtida pensionsutbetalningar som skattekraften inte täcker. Det övergripande målet med förvaltningen är att matcha pensionsskulden med tillgångsmassan i pensionsfonden och samtidigt kunna garantera en viss andel av utbetalningarna vid varje givet tillfälle. Pensioner (Mkr) Avsättningar pensioner 27,7 29,7 Ansvarsförbindelser 279,9 287,0 Summa pensionsförpliktelser 307,6 316,7 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 46,1 43,0 Finansiella placeringar (bokfört värde) (44,1) (43,0) Återlån 260,5 273,7 Avsatt pensionsreserv 2006, ,2 4,4 De avsatta pensionsbeloppen var vid utgången av Kkr ( Kkr) inkl. upplupen ränta. Värdeförändringen(marknadsvärde) från 2009 uppgår till ca 7,2 % medan ett sammanslaget index viktat utifrån fondens sammansättning under samma period har varit ca 7,7 %. År 2000 beslutade kommunen att hela pensionsrätten/ individuella delen från och med 1998 ska betalas ut till de anställda. Detta innebär att avsättningarna för pensioner uppgår till Kkr ( Kkr) inklusive löneskatt för Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 skall enligt gällande redovisningsprinciper, redovisas som ansvarsförbindelser i balansräkningen. Denna förpliktelse uppgår till Kkr ( Kkr) inklusive löneskatt. De totala pensionsförpliktelserna uppgår därmed till Kkr ( Kkr). Framtid Konjunkturnedgången har ej blivit så djup som prognoserna visade våren 2009, det innebär att den ekonomiska situationen för 2010 har förbättrats markant genom de konjunkturstöd som tilldelats den kommunala sektorn. Inför 2011 ser utsikterna sämre ut och kommunen kan behöva göra mer åtgärder för att få ekonomisk balans. Skatteintäkterna bestäms av invånarantalet i kommunen den 1 november året före verksamhetsåret. Befolkningen i Ovanåkers kommun minskade med 118 (83) invånare 1 november 2010 jämfört med året innan, vilket innebär att kommunens skatteintäkter för 2011 minskar med 4,8 mkr eller ca kr per invånare. På längre sikt behöver gruppen kvinnor år av befolkningen öka för att antalet invånare i kommunen inte ska minska ytterligare. 11 Ekonomisk analys Ekonomisk analys

12 Resultaträkning Kommunen Koncernen Kkr Not Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens nettokostnader Finansiella poster Skatteintäkter Generella bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Skatt ÅRETS RESULTAT

13 Noter resultaträkning (Kkr) Kommunen Koncernen NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Redovisning enligt driftredovisningen Kommuninterna poster enligt driftredovisningen Summa verksamhetens intäkter NOT 2 NOT 3 NOT 4 NOT 5 NOT 6 NOT 7 NOT 8 VERKSAMHETENS KOSTNADER Redovisning enligt driftredovisningen Avskrivningar enligt driftredovisningen Interna poster enligt driftredovisningen Summa verksamhetens kostnader AVSKRIVNINGAR Planenliga avskrivningar mark och byggnader Planenliga avskrivningar maskiner och inventarier Nedskrivning fastigheter, jmf. störande post Summa avskrivningar SUMMA VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER Kommunalskatt Slutavräkning Slutavräkning Preliminär slutavräkning SUMMA GENERELLA STATSBIDRAG, UTJÄMNING Statsbidrag/skatteutjämning Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämning LSS SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER Ränta avseende placeringar, likvida medel och fordringar Avkastning avseende förvaltade pensionsmedel Återföring nedskrivning aktiefond, pensionsmedel Återföring nedskrivning Helsinge Net aktiekapital Övriga finansiella intäkter SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER Räntekostnader Ränta på nyintjänad pensionsskuld Nedskrivning kortfristiga placeringar 0 0 SUMMA ÅRETS RESULTAT Årets resultat enligt resultaträkningen Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Ianspråkstagande, frivilliga pensionsök, SAP Ö Avsatt pensionsreserv ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT* *Se balanskravsutredning i den ekonomiska analysen 13

14 Balansräkning Kommunen Koncernen Kkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd alt. Varulager Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner m.m Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa avsättningar och skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelse pensioner Borgensåtaganden

15 Noter balansräkning (Kkr) Kommunen Koncernen NOT 9 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Anskaffningsvärde vid årets ingång Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets avyttringar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde varav Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter Exploateringsfastigheter NOT 10 MASKINER OCH INVENTARIER Anskaffningsvärde vid årets ingång Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets avyttringar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde varav Maskiner Inventarier Bilar och andra transportmedel Konst Övriga maskiner och inventarier NOT 11 PÅGÅENDE INVESTERINGAR Anskaffningsvärde vid årets ingång Ingående bokfört värde Årets nettoförändring Utgående bokfört värde

16 Noter Noter forts. forts NOT NOT FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Aktier OKAB OKAB (ägarandel 100%) 100%) OKAB OKAB (aktieägartillskott) Alfta Edsbyns Fastighets AB AB (ägarandel 100%) 100%) Helsinge Net Net AB AB (ägarandel 50%) 50%) Helsinge Vatten Vatten AB AB (ägarandel 40%) 40%) BORAB BORAB (ägarandel 33%) 33%) DELSUMMA X trafik X trafik (ägarandel 2,4%) 2,4%) Förenade Småkommuners Försäkrings AB AB (ägarandel 4,3%) 4,3%) Edsbyn Edsbyn Arena Arena AB AB (antal (antal aktier aktier 20 st) 20 st) Kommentus AB AB (antal (antal aktier aktier 23 st) 23 st) IT Hälsingland AB AB (ägarandel 50%) 50%) Norrsken AB AB (ägarandel 4%) 4%) Kommuninvest (12 ( andelar) andelar) Kommuninvest, förlagslån Fleruppgiftskommunalförbund Gävleborgs kreditgivarförening (20 (20 andelar) andelar) Långfristiga fordringar Innestående återbäring hos hos HBV HBV SUMMA NOT NOT FORDRINGAR Kundfordringar Diverse Diverse kortfristiga fordringar Statsbidragsfordringar Avräkning skattekonto och och mervärdesskatt Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter intäkter DELSUMMA Fordran Fordran koncernbolag SUMMA NOT NOT KORTFRISTIGA PLACERINGAR Förvaltade pensionsmedel Finansiella instrument, placeringar koncernen SUMMA NOT NOT KASSA OCH OCH BANK BANK Koncernkonto (av (av koncernföretag utnyttjat belopp belopp netto) netto) Kassa, Kassa, bank bank och och plusgiro plusgiro Depåkonto Telge Telge Kraft Kraft AB AB och och Nordpool SUMMA

17 Noter Noter forts. forts NOT NOT 16 EGET 16 EGET KAPITAL Ingående Ingående eget eget kapital kapital enligt enligt balansräkningen Periodens Periodens resultat resultat ( ) SUMMA SUMMA Varav Varav VA VA kollektivets andel andel av eget av eget kapital kapital Varav Varav öronmärkning för framtida för framtida pensionskostnader Avsatt Avsatt pensionsreserv i i balanskravsresultat Ianspråkstagande, frivilliga frivilliga pensionsöverenskommelser, SAP Ö SAP Ö Avsatt Avsatt pensionsreserv Återstående avsättning avsättning pensionsreserv i i balanskravsresultat NOT NOT AVSÄTTNINGAR Ingående Ingående avsättning avsättning pensioner pensioner Nya Nya förpliktelser under under året året Varav Varav Nyintjänad Nyintjänad pension pension Ränte Ränte och och basbeloppsuppräkningar Årets Årets utbetalningar SUMMA SUMMA AVSÄTTNINGAR PENSIONER Avsättning för för uppskjuten skatt skatt Återställningskostnader, deponi deponi (BORAB) (BORAB) SUMMA SUMMA ÖVRIGA ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR NOT NOT LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder Skulder till till kreditinstitut (AEFAB) (AEFAB) Återställningskostnader, deponi deponi (BORAB) (BORAB) Kommuninvest SUMMA SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER SKULDER NOT NOT KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Mervärdesskatt Källskatt, Källskatt, arbetsgivaravgifter och löneskatt och löneskatt Skuld Skuld koncernbolag Övriga Övriga kortfristiga skulder skulder Upplupna Upplupna löner löner Upplupna Upplupna semesterlöner Upplupna Upplupna sociala sociala avgifter avgifter Upplupen Upplupen pensionskostnad individuell individuell del del Upplupen Upplupen löneskatt löneskatt individuell individuell del del Förutbetalda skatteintäkter Upplupna Upplupna kostnader/förutbetalda intäkter intäkter SUMMA SUMMA

18 Noter forts NOT 20 STÄLLDA SÄKERHETER Fastighetsinteckningar (AEFAB) Bankgaranti (BORAB) 165 SUMMA NOT 21 ANSVARSFÖRBINDELSE PENSIONER Ingående ansvarsförbindelse Ränte och basbeloppsuppräkning Övrig post Årets utbetalningar Utgående ansvarsförbindelse Avsatt pensionsreserv i balanskravsresultat Ianspråkstagande, frivilliga pensionsöverenskommelser, SAP Ö Avsatt pensionsreserv Återstående avsättning pensionsreserv i balanskravsresultat NOT 22 BORGENSÅTAGANDEN Borgensåtagande Alfta Edsbyns Fastighets AB, aktuell skuld* Borgensåtagande pensionsskuld Alfta Edsbyns Fastighets AB Borgensåtagande Egna hem, 37 st lån (2009: 47 st lån) Borgensåtagande Alfta Tennisklubb Borgensåtagande Region Gävleborg Borgensåtagande Fastigo SUMMA * Ovanåkers kommun beslutade , Kf 92, att ställa borgen för Alfta Edsbyns Fastighets AB upp till lånebeloppet tkr. Jämte därpå löpande kostnader och ränta. Ovanåkers kommun har i december 2000 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 260 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Ovanåkers kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till tkr och totala tillgångar till tkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till tkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till tkr.

19 Kassaflödesanalys Kommunen Koncernen Kkr Kkr Not Not DEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Kassaflöde från från den den löpande verksamheten före före förändringar i i rörelsekapitalet Kassaflöde, förändringar i i rörelsekapitalet Förändring förråd förråd Förändring kortfristiga fordringar Förändringar kortfristiga skulder Kassaflöde från från den den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHET Nettoinvesteringar Försäljning av av anläggningstillgångar Investering i i finansiella tillgångar Kassaflöde från från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Förändring långfristiga skulder Förändring långfristiga fordringar Kassaflöde finansieringsverksamheten PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel medel och och kortfristiga placeringar IB IB LIKVIDA MEDEL OCH OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR UB UB Noter Kassaflödesanalys Kkr Kkr NOT NOT KASSAFLÖDE FRÅN DEN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR I I RÖRELSEKAPITALET Periodens resultat Avskrivningar och och nedskrivningar Förändringar avsättningar Justering ej ej likviditetspåverkande poster poster SUMMA

20 Driftredovisning 2010 (Kkr) Budget Kostnad Intäkt Resultat Avvikelse DRIFT Kommunfullmäktige, revision och valnämnd Kommunstyrelsen VA Miljö och byggnämnden Kultur och fritidsnämnden Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden Anpassning i förändringstid 0 0 Summa drift nämnder PROJEKT Summa projekt (internt /blandfinansierade) GEMENSAMMA KOSTNADER & INTÄKTER Växtkraft (kvarvarande medel) Medel tilläggsbudgetering (kvarvarande medel) Kostnadsökningar (kvarvarande medel) Pensionskostnader Semesterlöneskuld Kapitalkostnader Interna fördelade personförsäkringar Leasingbilar Befarad kundförlust Summa gemensamma kostnader/intäkter Avskrivningar KOMMUNENS NETTOKOSTNADER SKATTER & GENERELLA BIDRAG Skatteintäkter Generella bidrag Inkomstutjämning Kommunal fastighetsavgift Kostnadsutjämning Regleringsavgift/bidrag Strukturbidrag Införandebidrag Kostnadsutjämning LSS Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa skatter och generella bidrag FINANSIELLA INTÄKTER Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter FINANSIELLA KOSTNADER Finansiella kostnader Finansiell kostnad pensionsskuld Summa finansiella kostnader KOMMUNENS NETTOINTÄKTER SUMMA DRIFTREDOVISNING

21 Investeringsredovisning 2010 (Kkr) Budget Kostnad Intäkt Resultat Avvikelse Kommunstyrelsen Miljö och byggnämnden Kultur och fritidsnämnden VA Barn och utbildningsnämnden Socialnämnden Finansförvaltningen SUMMA INVESTERINGAR Ekonomiska nyckeltal fem år i sammandrag Kkr Antal invånare 31/ Skattesats, % 21,90% 21,90% 21,90% 21,90% 21,90% Kommunalskatt Verksamheternas nettokostnader Verksamheternas nettokostnader / invånare Nettokostnaderna / skatteintäkter, generella bidrag och utjämning, % 98,57% 102,12% 103,33% 100,95% 97,22% Finansnetto = finansiella intäkter finansiella kos Eget kapital Eget kapital / invånare Totala skulder Låneskuld = långfristiga skulder Låneskuld / invånare Totala tillgångar Soliditet, eget kapital /totalt kapital, % 62,66% 60,44% 65,87% 64,62% 66,29% Soliditet inkl. pensionsförpliktelser = eget kapital pensionsförpliktelser / totalt kapita 10,72% 7,22% 9,83% 12,67% 20,18% Nettoinvestering

22 22

23 Kommunens målstyrning Sedan 2006 tillämpas principerna om målstyrning genom balanserade styrkort i Ovanåkers kommun. Dessa styrkort anger riktningen för hur den kommunala verksamheten ska bedrivas. Med en ambition att stärka samordning och helhetssyn arbetar kommunen med att ständigt utveckla stödet för planering och uppföljning. En gemensam styrmodell ger dessa förutsättningar. Under 2010 påbörjades arbetet med att utveckla det koncernövergripande styrkortet, dels för att förbättra styrningen mot förvaltningarna men även att implementera styrkortet i alla koncernbolag. Under 2011 kommer ett nytt koncernövergripande styrkort att antas för perioden Målstyrning med balanserat styrkort Målstyrningen sker enligt modellen balanserade styrkort där inriktningsmålen är indelade i fem olika perspektiv (medborgare/kund, verksamhet & utveckling, medarbetare, ekonomi samt miljö). Verksamhet & Utveckling Kommunens styrmodell har som syfte att målstyrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Det är nödvändigt med en helhetssyn för nämnderna i sin verksamhetsplanering, att inte bara se till sina egna kärnverksamheters behov och intressen utan även ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling. Medborgare/ Kund Ekonomi Vision & Strategisk plan Medarbetare Miljö Ovanåkers vision: Ovanåkers kommun ska vara attraktiv för boende och företagande. Kommunen ska präglas av förnyelse, kultur och tradition. Människan ska ha arbete samt känna social och ekonomisk trygghet. 23 Styrkort på alla nivåer Kommunfullmäktige respektive nämnderna har antagit styrkort för perioden Kommunfullmäktige har fastställt ett koncernövergripande styrkort som är vägledande för respektive nämnds styrkort. Utifrån visionen formas inriktningsmål, vilka delas in i olika perspektiv och blir utgångspunkter för framgångsfaktorerna och effektmålen. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen utgörs av följande färgmarkeringar; målet uppfyllt målet delvis uppfyllt målet ej uppfyllt Strategisk plan Den strategiska planen för Ovanåkers kommun beskriver ett antal prioriterade områden av betydelse för kommunens långsiktiga utveckling. Den ska även knyta samman och effektivisera utvecklingsarbetet i kommunen. Den strategiska planen förtydligar visionen och är länken mellan vision och målstyrning. Den visar vilka frågor som är viktiga för kommunen lokalt och regionalt. Den strategiska planen är en utveckling av styrmodellen som ska synliggöras i det koncernövergripande styrkortet under kommande år. Sammanställd måluppfyllelse En sammanställning görs av måluppfyllelsen genom att färgmarkeringar vägs samman till ett trafikljus per perspektiv för respektive nämnd. Denna sammanställning ger en grafisk bild av måluppfyllelsen per perspektiv för hela kommunen. På följande sida visas redovisningen av sammanställningen. Kommunens målstyrning Kommunens målstyrning

24 Koncernövergripande styrkort Vision attraktivt Ovanåker Ovanåkers kommun ska vara attraktiv för boende och företagande. Kommunen ska präglas av förnyelse, kultur och tradition. Människor ska ha arbete samt känna social och ekonomisk trygghet. Ledord: Vi vill bli fler! Inriktnings mål i olika perspektiv Framgångs faktorer Effektmål Medborgare/Kund Ovanåker ska vara en trygg och positiv kommun att bo och vistas i. Medborgarna ska känna delaktighet i kommunens utveckling. En framgångsrik turism! God kommunal service! Ge förutsättningar till ökad tillväxt och inflyttning. Ska genomsyras i all verksamhet till invånare i alla åldrar. 24 Verksamhet & Utveckling Ovanåkers kommun ska vara en flexibel organisation som förnyar sig efter samhällets utveckling och individens behov. Attraktiva och bra bostäder! Ökad valfrihet av kommunal service! Ett attraktivt företagsklimat! Ge förutsättningar för god miljö och rik fritid. Ge förutsättningar för god livskvalitet. Företagen ska kunna utvecklas och nya näringar uppmuntras. Medarbetare Ovanåkers kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. God personalomsorg! Ge förutsättningar för personalen att utvecklas och vilja ta ansvar för en bra verksamhet. Ekonomi Ovanåkers kommun ska ha en ekonomi som är uthållig och i balans. Resurshållning! Skapa en medvetenhet av hushållning kring beslut av ekonomisk karaktär. Miljö Ovanåkers kommun ska genomsyras av en medvetenhet kring värdet av vars och ens bidrag till en uthållig hushållning av miljön samt värdet av de nationella miljömålen. Resurshållning! Ge förutsättningar för åtgärder till minskad klimatpåverkan för alla invånare och företag i kommunen. Koncernövergripande styrkort

25 Måluppfyllelse sammanställning Figurerna visar måluppfyllelsen per perspektiv för respektive nämnd inom Ovanåkers kommun. Varje tårtbit är det sammanvägda resultatet från respektive nämnds styrkort. För kommunen som helhet är måluppfyllelsen hög inom perspektivet medborgare/kund följt av perspektivet verksamhet & utveckling samt medarbetare. Inom områdena ekonomi och miljö når kommunen inte ända fram i sitt målarbete under 2010 utan kräver fortsatt arbete under kommande år. Medborgare/Kund Verksamhet & Utveckling SOC KS SOC KS BUN MBN BUN MBN KFN KFN Medarbetare SOC KS Ekonomi SOC KS 25 BUN KFN MBN BUN KFN MBN Miljö SOC KS BUN KFN MBN KS Kommunstyrelsen inkl. tekniska kontoret MBN Miljö och byggnämnden KFN Kultur och fritidsnämnden BUN Barn och utbildningsnämnden SOC Socialnämnden Grönt målet uppfyllt Gult målet delvis uppfyllt Rött målet inte uppfyllt Måluppfyllelse sammanställning Måluppfyllelse sammanställning