Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn

Transkript

1 Bygglov, detaljplan och livsmedelstillsyn En jämförelse av kommunens bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2 Innehåll 1 Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Bygglov Handläggningstid Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Antal överklagade beslut som ändrats i högre instans Utgångspunkter och beskrivning Resultat Kommentarer Vad kostar ett bygglov? Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Vad tycker brukarna? Utgångspunkter och beskrivning Resultat Kommentarer Detaljplan Utgångspunkt och beskrivning Genomförandetid och debitering Resultat Kommentarer Information Resultat Kommentarer Antal överklagade detaljplaner Resultat Kommentarer Livsmedelstillsyn Klassificering Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Information Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Vad tycker de som inspekteras? Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Projektledarna för kommunerna i nätverket Femklövern... 40

3 1 Bakgrund Femklövern är ett nätverk som sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta, Trosa och Vallentuna. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket har beslutat att förbättra sitt jämförelsearbete genom att ta fram och utveckla kvalitativa mått på resultat varför man anslöt sig till den nationella satsningen som Jämförelseprojektet utgör. Nätverket har i sin andra rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra kommunernas bygglov och planärenden, om möjligt inklusive miljö, ur ett medborgarperspektiv. I denna undersökningsomgång har Vallentuna valt att avstå. Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3

4 1.1 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat uppgifter från sina egna kommuner och egen statistik, gjort en brukarenkät samt låtit en extern granskare titta på kommunens informationsgivning om bygglov och angränsande områden. Det ursprungliga uppdraget innefattade både bygglov och planärenden samt miljö. Nätverket har inom miljöområdet fokuserat på livsmedelstillsyn. Framtagandet av uppgifter om första kontakt till beslut måste till stor del göras manuellt. En del kommuner har i sitt datasystem möjlighet att aktualisera första kontakten, men därefter måste man gå in i varje ärende för att kunna få fram uppgifterna. Rapporten består av tre huvuddelar innefattande elva delområden: Bygglov 1. Handläggningstid för ett bygglov 2. Antal överklagade beslut som ändrats i högre instans 3. Vad kostar ett bygglov? 4. Informationsgivning - Hemsida - Skriftligt material 5. Vad tycker brukarna? Detaljplan 6. Handläggningstid och debitering 7. Information 8. Antal detaljplaner som överklagas Livsmedelstillsyn 9. Klassificering 10. Information 11. Vad tycker de som inspekteras? 4

5 2 Sammanfattning Nätverket Femklövern är ett av tjugofem nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. Nätverkets kommuner har sedan 2000 jämfört sig inom grundskola, äldreomsorg och fastigheter. De kommuner som för närvarande deltar i nätverket är Gnesta, Håbo, Knivsta, Trosa och Vallentuna. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets andra inom Jämförelseprojektet och avser bygglov, planärende och livsmedelstillsyn. I denna undersökningsomgång har Vallentuna valt att avstå. Nätverket har gjort ett urval av bygglovsbeslut och jämfört handläggningstiderna. Resultatet skiljer sig mellan kommunerna och det finns i den här undersökningen inget samband mellan resurser och handläggningstid. För att belysa rättsäkerheten i fattade beslut har en jämförelse av antalet fattade bygglovsbeslut samt antalet ändrade beslut i högre instans gjorts. I nätverkets kommuner fattades under 2006 och 2007 sammanlagt beslut. Av dessa överklagades 40 beslut. Ett av dessa ändrades i högre instans och två är ännu ej avgjorda. Detta måste ses som gott resultat. Kostnaderna för ett bygglov är en intressant medborgarfråga. Det skiljer nästan 4 000:- i avgift för ett bygglov för normalvillan mellan dyraste och billigaste kommun. Informationen till en kommuns invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del av och finna svar på viktiga frågor om kommunens bygglovshantering och andra närliggande frågor? Kommunernas webbsidor och skriftliga material har granskats och resultatet visar på stora variationer mellan kommunerna. Trosa utgör ett gott exempel avseende webbsidorna där man når upp till 82 procent besvarade frågor. Den skriftliga informationen är inte lika utvecklad. Nätverket har genomfört en brukarenkät som visar ett genomsnittligt jämnt och bra resultat. Brukarna uppfattar glädjande nog att information, tillgänglighet, service och bemötande fungerar väl. Upplevelsen av handläggningstiden skiljer sig dock mellan kommunerna. I enkäten har även konkreta förbättringsförslag framförts. Den största informationskällan är kommunernas hemsidor. Kommunerna har också jämfört sitt arbete med detaljplaner avseende handläggningstider, debitering, information och överklagande. Knivsta har förhållandevis få detaljplaner och lång handläggningstid. Knivsta debiterar i högre grad planavgift medan övriga kommuner fakturerar i samband med detaljplanens framtagande och/eller debitering i slutskedet av detaljplanen genom exploateringsavtal. Trosa har flest informationskanaler för aktuella detaljplaner. I nätverkets kommuner antogs 60 detaljplaner under 2006 och 2007 och av dessa överklagades 14 beslut. Ett av dessa ändrades delvis i högre instans. Det framgår inte vilka som överklagat. 5

6 Inom miljöorådet har nätverket jämfört sin livsmedelstillsyn. Granskningen av kommunernas riskklassificering visar stora likheter i bedömningen. Kommunernas information om tillsynsverksamheten sker i stor utsträckning via webb och telefon. Håbo använder flest informationskanaler. Nätverket har genomfört en enkät hos dem som inspekteras som visar ett överraskande positivt resultat trots att livsmedelstillsyn är myndighetsutövning. Högst betyg får bemötande, tid för tillsyn och kompetens medan information är ett förbättringsområde. 6

7 3 Bygglov 3.1 Handläggningstid Utgångspunkt och beskrivning Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för medborgaren när hon/han söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Mätningen omfattar tiden från det att den första handlingen/ ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker. Vid handläggning av bygglovsansökan förekommer att ärendet registreras som vilande då den sökande kompletterar sina handlingar. Handläggningstiden redovisas med och utan denna vilandetid. I mätningen valdes de 100 första rena ärendena (där inga externa myndigheter involverats) ut (både fysisk och juridisk person) som avslutades Därefter identifierades datum för när brukaren tog den första kontakten för ansökan om bygglov. Mätningen avser både delegationsbeslut och nämndbeslut. Så här går det till - en kort bakgrundsbeskrivning När bygglovsansökan inkommer registreras ett ärende. Handlingarna kontrolleras för eventuellt behov av komplettering, grannhörande eller annan remisshantering. Är ansökan komplett beslutas i bygglovsfrågan endera av delegat eller nämnd. (I det fall det är delegat går ofta handläggningen snabbt. ) Ärendets karaktär är också avgörande för om byggsamråd skall hållas. Om byggsamråd krävs underrättas byggherren om att inkomma med bygganmälan. När bygganmälan inkommer har handläggaren tre veckor på sig att hålla byggsamråd. Om så inte skett kan byggherren påbörja byggnationen i det fall bygglov har beviljats Resultat Totala antalet beslutade bygglov under 2007 fördelade på fysisk respektive juridisk person och antal årsarbetare inkluderat externa köpta tjänster och administrativt stöd samt antal bygglov per årsarbetare. Kommun Totalt antal beslutade bygglov Varav fysisk person Varav juridisk person Antal årsarbetare (årssnitt) Antal beslutade bygglov per årsarbetare Gnesta ,0 135 Håbo ,4 132 Knivsta , Trosa ,

8 Handläggningstid för bygglov, medelvärde Dagar Inkl vilandetid Exkl vilandetid Håbo har inte registrerat vilandetiden under Kommentarer Antalet bygglov skiljer sig mellan kommunerna liksom antalet per handläggare. Resultatet visar att Trosa har kortast genomsnittliga handläggningstid när ärendet är komplett (utan vilandetid) medan Gnesta har genomsnittligt kortast handläggningstid när vilandetiden är inkluderar. I den här mätningen finns ett svagt negativt samband mellan handläggningstid och antal bygglov per handläggare. Trosa som har flest ärenden per handläggare har kortast handläggningstid när vilandetiden är exkluderad. Längden på vilandetiden skiljer också mellan kommunerna vilket väcker frågor. Påverkar det vilken information kommunerna ger exempelvis på hemsidan för att handläggningen skall kunna påbörjas så snabbt som möjligt? I Trosa finns politiskt antagna mål för handläggningstid av bygglov medan Knivsta har interna och vägledande riktlinjer. Gnesta kommer att införa tjänstegaranti kring samma sak

9 3.2 Antal överklagade beslut som ändrats i högre instans Utgångspunkter och beskrivning Som en yttersta garant för medborgarnas rättsäkerhet finns möjligheten till överprövning av nämndens beslut. Länsstyrelsen är första instans vid överklagan. De flesta beslut tagna av nämnden är möjliga att överklaga och information om hur detta kan ske ska alltid lämnas i samband med beslut. Det här är ett sätt att belysa hur rättssäker kommunens bygglovshantering är. En låg andel ändrade beslut i högre instans visar att kommunen fattar beslut som följer gällande lagar och riktlinjer. Nätverket har tittat på alla bygglovsbeslut, både fysisk person och juridisk person, som överklagats under 2006 och Antalet ändrade beslut i första högre instans (Länsstyrelsen) har noterats Resultat Uppgifterna i tabellen avser både bygglov och förhandsbesked för fysisk och juridisk person. Inom parantes anges antal oavslutade ärenden. Kommun Totalt antal beslut om bygglov Antal överklagade beslut Antal beslut som ändrats i högre instans Gnesta Håbo Knivsta (2) Trosa Av kommunernas totala antal beslutade bygglov 2007 överklagades 2,4 procent och 0,2 procent ändrades i högre instans Kommentarer För samtliga kommuner är det väldigt få beslut som har ändrats i högre instans vilket visar på att samtliga kommuner fattar beslut som följer gällande lagar och riktlinjer. 9

10 3.3 Vad kostar ett bygglov? Utgångspunkt och beskrivning Varje kommun har gjort en beräkning av vad ett bygglov för en normalvilla samt ett uterum kostar i avgift för medborgaren. Ett gemensamt underlag användes vid beräkningarna. Det är den totala summan av avgifter för bygglov, bygganmälan samt kostnaden för byggsamråd och slutbevis som redovisas. Vid en byggnation som kräver bygglov, installation av braskamin, stambyte, mindre tillbyggnader på landsbygden som inte kräver bygglov och för komplementbyggnader som avses för jord- och skogsbrukets behov samt större ändringar i den bärande konstruktionen i en byggnad, skall det alltid finnas en bygganmälan. Bygganmälan skall vara berörd nämnd tillhanda 3 veckor före planerad byggstart. I bygganmälan står det när byggnationen skall starta, när den beräknas vara färdig och vem som är kvalitetsansvarig för byggnationen. 1. Nybyggnad av ett enbostadshus Bygglovsansökan avser nybyggnad inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yta är 175 m Tillbyggnad med uterum Bygglovsansökan avser tillbyggnad med ett uterum inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yta är 35 m 2. Lite bakgrund till bygglovsavgifter Taxan för bygglovsavgift är en faktor av grundbelopp, handläggningsfaktor och objektsfaktor. Grundbeloppets storlek, i kronor, är beroende på kommunens politiskt beslutade självfinansieringsgrad, det vill säga om delar av verksamheten skall vara skattefinansierad eller helt självfinansierad. Det tidigare Kommunförbundets anvisningar för tillämpning av objektsfaktorer och handläggningsfaktorer är omfattande och detaljerade, varför kommunala taxor oftast är förenklade och mer hanterbara Resultat I kostnadsberäkningen ingår alla moment från bygglov, bygganmälan, byggsamråd och slutbevis, dvs. även expediering, diarieföring och arkivering. Kommun Bygglovsavgift enbostadshus Bygganmälansavgift enbostadshus Totalkostnad enbostadshus Gnesta Håbo Knivsta Trosa

11 Bygglovskostnad enbostadshus Bygglovsavgift Bygganmälansavgift Totalkostnad Kronor Kommun Bygglovsavgift uterum Bygganmälansavgift uterum Totalkostnad uterum Gnesta Håbo Knivsta Trosa Bygglovskostnad uterum Bygglovsavgift Bygganmälansavgift Totalkostnad Kronor Kommentar Den totala bygglovskostnaden för normalvillan skiljer sig med knappt 4 000:- mellan högsta och lägsta kommun. De flesta kommuner använder SKL:s rekommendationer för bygglovstaxa. I bygglovstaxan är det grundbeloppet som kan skilja sig åt. Resterande delar skall tolkas lika mellan kommunerna. 11

12 3.4 Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Kommunens information till medborgaren är ett område som fått allt större massmedialt intresse. Svenskt Näringsliv har under två år publicerat rapporter om informationen och tillgängligheten på kommunernas hemsidor och helt nyligen kom även statskontoret med en rapport om kommunernas hemsidor på uppdrag från regeringen. För att få en bild av våra webbsidors styrkor och svagheter har vi använt delar av ett informationsindex som i sin helhet består av ett stort antal frågor som berör kommunens verksamhet. Frågorna har ett medborgarperspektiv och bygger på ett flertal tidigare genomförda nätverksundersökningar i andra nätverk. Det är viktigt att se undersökningen som en ögonblicksbild och en färskvara eftersom förändringstakten är stor. Därtill bör undersökningen även fånga de ev. brister som finns samtidigt som den kan peka på utmaningarna för framtiden. Valet av frågor blir därmed styrande för resultaten. En helt annan uppsättning av frågor skulle därmed ge ett annat resultat. Valet av frågor och svar har utgått från att de ska vara vanliga medborgarfrågor som exempelvis ställs till kommunen via telefonsamtal. Den tryckta informationen har fortfarande en stor betydelse i den kommunala informationen. Detta är speciellt viktigt för grupper som inte har tillgång till eller på grund av andra orsaker inte kan eller har möjlighet att kunna orientera sig på Internet. Det finns därför skäl att lyfta fram denna fråga i den tid där Internets betydelse hela tiden ökar. Vi ser detta som en strategisk viktig fråga och har därför kompletterat denna undersökning med att använda de frågor som berör bygglovshantering. Kommunernas hemsidor har granskats av en extern person via SKL, medan den tryckta informationen har granskats av Gnestas och Knivstas informatörer. Letandet av information på hemsidan är tidsbestämt till två minuter per fråga för att därigenom få en respons på eventuella funktionsbrister i upplägg och layout. Det som inte hittas inom tidsramen finns inte! Om det trots undersökningen skulle finnas så är det troligen så svårt att hitta att det inte kommer att hittas av medborgaren Resultat Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger inget poäng. 12

13 = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) Webbinformation Finns det information om var det finns tillgängliga tomter för nybyggnation för privatpersoner? Finns det information på hemsidan om till vem jag vänder mig med frågor om bygglov. Tel. nr, mejladress. Finns information om tider jag lättast kan nå ovanstående person/er? Finns det information kring hur man söker bygglov? Finns det angivet vad som ska ingå och bifogas en bygglovsansökan? Finns det information om taxor och avgifter för bygglov? Finns det information om vad som händer efter att jag skickat in min bygglovsansökan? Finns det information om hur lång tid ett bygglov beräknas ta? Finns det information om köregler för tomter och lägenheter? Finns det information om hur jag gör om jag vill överklaga ett beslut? Finns det information om bostadsanpassningsbidrag? Finns det information om energirådgivning? Finns det information om kommunens översiktsplaner? Finns det information om aktuella detaljplaner? Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten? Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål? Det finns en samlad kvalitetsredo visning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras? Poäng (max 51) Procentandelar 65 % 71 % 55 % 82 % 13

14 Granskarens omdöme Gnesta Det finns en översiktsplan giltig fram till 2015 där man kan se kommunen planer på nybyggnation, men finns ingen information specifikt till privatpersoner om tomter för nybyggnation. Men i övrigt mycket god information om hur man söker bygglov och hur ansökan går till. För bostadsanpassningsbidrag och energirådgivning hänvisas man till att ringa kommunen för vidare information. Det finns varken servicedeklaration eller kvalitetsredovisning och texten går inte att anpassa för lättläst. Håbo Mycket god och lättförstålig sida, där även byggnadsnämnden presenteras med politiker. Det saknas dock information om energirådgivning och bostadsanpassningsbidrag. Och inte heller denna kommun har en servicedeklaration eller kvalitetsredovisning. Knivsta Ganska svårnavigerad sida då man måste klicka sig fram och tillbaks i webbläsaren för att komma rätt. Men den information som ges är överlag bra. Kunde dock inte hitta information om vad som händer med ansökan eller hur den kan överklagas. Inte heller vilka köregler som gäller för markköp gick att finna. Ett plus är dock att en kvalitetsdeklaration för verksamheten finns. Trosa Finns god information om lediga tomter, med en detaljerad karta att ladda ner. I stort mycket utförlig information gällande bygglov. Dock blir att lite plottrigt och rörigt. Mycket beroende på att typsnittet i menyn är litet (texten går att anpassa, men i min webbläsare föll då viss text bort). Om man delade in menyn i färre underrubriker skulle det vara mer överskådligt. Men den enda som egentligen saknas är en kvalitetsdeklaration, en servicedeklaration och texten anpassad för lättläst. 14

15 = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) Tryckt information avseende bygglov Finns information om tider jag lättast kan nå handläggare? Finns det information kring hur man söker bygglov? Finns det angivet vad som ska ingå och bifogas en bygglovsansökan? Finns det information om taxor och avgifter för bygglov? Finns det information om vad som händer efter att jag skickat in min bygglovsansökan? Finns det information om hur lång tid ett bygglov beräknas ta? Finns det information om hur jag gör om jag vill överklaga ett beslut? Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten? Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål? Det finns en samlad kvalitetsredo visning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras? Poäng (max 30) Procentandelar 53 % 40 % 53 % 27 % Granskarens omdöme En komplett bygglovinformation är omfattande. I stora delar är processen lagstyrd, kompletterad med lokala beslut och riktlinjer. Det gör att den är komplex och relativt svår att förstå för den som inte är insatt. Utgångspunkten för en tryckt information bör dock vara att den ska kunna förstås även av den som inte tidigare är kunnig inom området och insatt i de begrepp som används. För att åstadkomma detta behöver informationen utgå från att vara översiktlig och kortfattad, och därefter bygga på med fördjupningar alternativt hänvisningar till fördjupad information. 15

16 Överlag bedöms Trosas tryckta information som lättare att ta till sig för den oinvigde. Den skulle kunna kompletteras med ytterligare informationsblad/webbinformation för fördjupad information. Håbos material är mer omfattande och innehåller därmed också mer fördjupande information. Å andra sidan är informationen svårare att ta till sig eftersom det saknas en kortfattad och översiktlig ingång till informationen. Både Håbo och Trosa saknar en enkel processbeskrivning. Knivstas information är väldigt övergripande och därmed enkel att förstå, men saknar hänvisningar till den fördjupade informationen, vilket gör att den blir svårbegriplig, eftersom den inte ger konkret information om hur och vad. På webben finns uppenbarligen mer information om bland annat processbeskrivningar, men den tryckta informationen hänvisar inte läsaren dit Kommentarer Överlag är informationen på kommunernas hemsida bättre än den tryckta. Då informationen om bygglovshantering till största delen hämtas via hemsidan (se 3.5.2) är det viktigt att den är fullständig och informativ. Trosa utgör här ett gott exempel där man får svar på 82 procent av frågorna. Också den tryckta informationen uppvisar skillnader mellan kommunerna. Här uppvisar Gnesta och Knivsta bäst resultat vilket övriga kommuner kan lära sig av och plocka goda exempel. I övrigt kan noteras att alla kommuner förutom Knivsta saknar redovisning av servicedeklarationer/mål. I framtiden är det viktigt att dessa redovisas för att visa brukarna vilka förväntningar de kan ha på kommunens handläggning av deras ärende. 16

17 3.5 Vad tycker brukarna? Utgångspunkter och beskrivning För att få reda på hur medborgarna upplever kommunens bygglovshantering skickades en brukarenkät ut till samtliga personer som fått ett bygglovsbeslut under april t.o.m. juli månad. Undersökningsperioden var de två första veckorna i september. Enkäten består av sju frågor med en fyragradig skala från 0 till 3, där 0 = missnöjd, 1 = mindre nöjd, 2 = nöjd och 3 = mycket nöjd, samt möjlighet till kommentarer. Dessutom ställdes frågan: Hur hämtar du information om bygglov? Dessa sju frågor ställdes: Hur nöjd är du med: 1) - Informationen om vilka ansökningshandlingar som behövs för ansökan om bygglov? 2) - Vår tillgänglighet? 3) - Vår service? 4) - Vårt bemötande? 5) - Den tid det tog från första kontakt med oss till du fick träffa eller tala med en handläggare? 6) - Den tid det tog till du fick ett beslut i ditt ärende? 7) - Den information du fick om hur du kan överklaga ett beslut? - Kommentarer - Hur hämtar du information om bygglov? Svarsfrekvens: 33 av 63 svarade i Gnesta = 52 % 29 av 70 svarade i Håbo = 41 % 49 av 90 svarade i Knivsta = 54 % 46 av 99 svarade i Trosa = 46 % Totalt: 157 av 322 = 49 % svarsfrekvens Resultat 17

18 1. Information om ansökningshandlingar 3 2,5 2,4 2,5 2,2 2,1 2 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Gör en liten folder där alla speciella riktlinjer finns presenterade; t.ex. staket, murar... Det var lite krångligt att hitta blanketter etc. på hemsidan. Det skulle kunna ses över. 2. Tillgänglighet 3 2,5 2,4 2,1 2 1,9 1,8 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Möjligen kunde telefontiderna förlängas för att öka tillgängligheten (som vi ändå är nöjda med) 18

19 3. Service 3 2,5 2,5 2 2,1 2,0 2,1 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Bättre besked om ungefärliga handläggningstider Jag hade tyckt om att kunna skicka in de undertecknade och inscannade handlingarna per e-brev. Det borde gå att utveckla dialogen med småhusägare om vad som är önskvärt från byggnadsnämndens sida och få lite mer dynamik i ansökan. Kostnaderna är en stor sak när man skall bygga. Så tips på hur man får ner kostnaderna och eventuella bidrag man kan söka Blankett för ansökan om att anlägga enskilt avlopp saknades på nätet Bättre ansökningshandlingar Info om hur avgifterna beräknas Att på ett enklare sätt serva kommuninvånarna i framförallt enklare bygglovärenden. 19

20 4. Bemötande 3 2,5 2 2,3 2,2 2,1 2,5 1,5 1 0, Tid till träff med handläggare 3 2,6 2,5 2 1,9 2,0 2,0 1,5 1 0,5 0 20

21 6. Tid till beslut 3 2,5 2,3 2,1 2 1,7 1,8 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Besluten ska gå snabbare och lättare Snabbare handläggningstid för enkla ärenden Snabbare handläggning 21

22 7. Information om hur överklaga 3 2,5 2,2 2,1 2,2 2 1,5 1,5 1 0,5 0 Det sammantagna resultatet (medelbetyg) för kommunerna Skala 0-3, 0 = missnöjd, 1 = mindre nöjd, 2 = nöjd och 3 = mycket nöjd 2,1 2,0 2,0 2,4 Flera positiva synpunkter framfördes också i enkäten: Långt över förväntan, så det finns inget. Tycker det har fungerat alldeles utmärkt Handläggaren fungerar väldigt bra och vi fick lite tips. Är alldeles nöjd Jag är väldigt nöjd med ett trevligt hjälpsamt bemötande Jag är nöjd Tack för hjälpen Er service med besök och ett förhandsbesked är jättebra. Att få reda på vad detaljplanen medger och få förslag på förändringar. 22

23 Hur hämtar du information om bygglov? Antal och (inom parentes) andel svarande som hämtar information på respektive sätt. Kommunens hemsida 17 (52 %) 18 (62 %) 35 (74 %) 33 (72 %) Telefon 16 (48 %) 10 (34 %) 20 (43 %) 11 (24 %) Broschyr - 2 (7 %) 1 (2 %) 5 (11 %) Personligt besök 13 (39 %) 13 (45 %) 7 (15 %) 15 (33 %) Annat sätt 1 (3 %) 2 (7 %) - 2 (4 %) Hur hämtar du information om bygglov? Kommunens hemsida Telefon Broschyr Personligt besök Annat sätt Andel (%) Kommentarer Samtliga kommuner uppvisar ett medelvärde mellan 2 och över där 2,0 står för nöjd och 3,0 för mycket nöjd. Många brukare är väldigt nöjda med både bemötande och de råd de erhållit från våra handläggare när de når dem antingen per telefon eller via personligt besök. Den fråga där det var störst avvikelse mellan kommunerna var den tid det tog innan brukaren fick sitt beslut. Genom att arbeta med tillgänglighet både per telefon och via personligt besök, informationsmaterialet, förtydligande av instruktioner och ansökningshandlingar kan handläggningen både bli snabbare och mer korrekt. Genom ett utbyte mellan kommunerna av ansökningshandlingar och informationsmaterial kan handläggningstiden utvecklas hos samtliga kommuner. 23

24 4 Detaljplan 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Handläggningstid och debitering För samhällsutbyggnaden i tätorterna krävs vanligtvis att detaljplan tas fram för att möjliggöra exploatering och utbyggnad av t ex ett nytt bostadsområde. Om en tydlig, aktuell och levande översiktsplan finns för kommunen där de olika byggnadsområden redovisas, underlättas oftast planeringsarbetet och tidsåtgången kan härmed ofta förkortas. Medborgarna och berörda sakägare är då genom översiktsplanen förberedda på kommande nybyggnadsplaner i hela kommunen. I vissa fall kan man härigenom också hoppa över programskedet och gå direkt på detaljplan, vilket också spar tid. Detaljplanearbetet är en tidsödande process och strikt reglerad i plan och bygglagen (PBL). Vid normalt planförfarande tar det i stort minst ett år från start till mål. Därför är det viktigt med god framförhållning med detaljplaner för att få kontinuitet i samhällsbyggandet. De detaljplaner som här har redovisats avser planer för bostadsändamål. Handläggningstiden har mätts från det att ansökan behandlats i nämnden första gången tills kommunfullmäktige antagit planen. Sättet att beräkna kommunens kostnad och debitering för detaljplanerna kan variera. Alltifrån löpande timtaxa till planavgift enligt fastställd taxa. Debiteringen kan regleras genom planavtal, exploateringsavtal eller genom ren planavgift vid bygglov. När plankonsult anlitas kan konsultkostnaden belastas markägaren/exploatören direkt av plankonsulten. Då behöver inte plankostnaden förskotteras av kommunen. Information Hanteringen av detaljplaneprocessen är strikt reglerad i plan och bygglagen (PBL). Detta gör att informationen om aktuella pågående detaljplaner i huvudsak sker på ett relativt likartat sätt i respektive kommun. I lagen föreskrivs att samråd skall ske med berörda sakägare, myndigheter m fl. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Innan detaljplanen antas skall kommunen ställa ut planförslaget. Normalt skickas detaljplaneförslaget per post till berörda sakägare, myndigheter m fl både vid samrådet och vid utställningen. Därutöver görs annonsering i lokalpressen. Många kommuner har numer också aktuella detaljplaner redovisade på sin hemsida. Överklagade detaljplaner Sakägare och andra som berörs kan skriftligen överklaga detaljplanen. Överklagandet sker till Länsstyrelsen, vars beslut senare kan överklagas till Regeringen. 24

25 4.2 Handläggningstid och debitering Resultat Antal detaljplaner som slutligen antagits Gnesta Håbo Knivsta** Trosa Bostadsplan Bostadsplan mm* Industri o kontor 2 Skola 1 3 Övrigt * Innefattar även inslag av ex handel, kontor ** Knivsta har få antal detaljplaner beroende på att några detaljplaner inrymmer stora bebyggelseområden. 25

26 Handläggningsprocessen för detaljplan Förfrågan inkommer Programskedet Politisk behandling i facknämnd Programmet upprättas Politisk behandling i facknämnd Programsamråd Programsamrådsredogörelse Politisk behandling i facknämnd(kf) De förtroendevalda beslutar om program/detaljplan skall upprättas. Programmet ska översiktiligt redovisa syfte, anspråk, områdets förutsättningar mm. MKB* skall upprättas om förslaget innebär betydande miljöpåverkan. De förtroendevalda beslutar om programsamråd. Samråd med berörda fastighetsägare, kommunala nämnder och förvaltningar, Länsstyrelsen mfl. Synpunkter lämnas. Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. De förtroendevalda har nu beslutsunderlag och kan besluta att godkänna planprogrammet. Trosa 2 veckor 4-6 veckor 2 veckor 4-6 veckor 4-6 veckor 2 veckor Gnesta 2 veckor 4-8 veckor 2 veckor Ingår ej Ingår ej Ingår ej Knivsta 2 veckor 4-6 veckor 2 veckor 4-6 veckor 4-6 veckor 2 veckor Håbo 2-4 veckor 2-4 veckor Ingår ej 4 veckor 3 veckor 8 veckor Samrådsskedet Samrådshandling detaljplan upprättas Politisk behandling i facknämnd Plansamråd Samrådsredogörelse Politisk behandling i facknämnd Alla handlingar förtydligas. MKB* ska finnas om förslaget medför betydande miljöpåverkan. De förtroendevalda beslutar att sända ut detaljplanen på samrådsremiss. Samråd med berörda fastighetsägare, kommunala nämnder och förvaltningar, Länsstyrelsen mfl. Synpunkter lämnas. Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. De förtroendevalda beslutar om revideringar och om att detaljplanen skall ställas ut. Trosa 6-8 veckor 2 veckor 4-6 veckor 4-6 veckor 2 veckor Gnesta 2 veckor 4 veckor 4-8 veckor 2 veckor Knivsta 6-8 veckor 2 veckor 4-6 veckor 4-6 veckor 2 veckor Håbo 6-8 veckor Ingår ej 4 veckor 3 veckor 2-8 veckor Utställningsskedet Utställninghandling detaljplan uprättas Utställning Utlåtande uprättas Politisk behandling i facknämnd Mindre revideringar av planhandlingarna. Underrättelse inför antagande Alla handlingar förtydligas. MKB* ska finnas om förslaget medför betydande miljöpåverkan. Utställning Synpunkter lämnas. Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. De förtroendevalda beslutar om revideringar och om att detaljplanen skall sändas vidare för antagande. Trosa 2-4 veckor 4 veckor 3-4 veckor 2 veckor 2 veckor Gnesta 1-2 veckor 3-4 veckor 4 veckor 2 veckor 3 veckor Knivsta 2-4 veckor 4 veckor 3-4 veckor 2 veckor 2 veckor Håbo 1-2 veckor 4-8 veckor 3 veckor 2-8 veckor 1 vecka Antagande, Överprövning, Laga kraft Politisk behandling i KS Politisk behandling i KF Överklagande period Laga Kraft Bygglov kan beviljas Detaljplanen antas i kommunfullmäktige eller i vissa fall facknämnd. Protokollet anslås. Anvisningar om hur man överklagar skickas till de sakägare som lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgogosedda. Om ingen överklagar vinner detaljplanen LAGA KRAFT. Överklagande sker till länsstyelsen och regeringen. Om överklagande avslås vinner planen laga kraft. Trosa 2 veckor 4 veckor 4 veckor Gnesta 4 veckor 2 veckor 4 veckor Knivsta 2 veckor 4 veckor 4 veckor Håbo 4 veckor 4 veckor 4 veckor 26

27 Handläggningstid för nybyggnadsområden (normalt planförfarande) Kommun Antal områden 2006 Handläggningstid (månader) 2006 Antal områden 2007 Handläggningstid (månader) 2007 Trosa Gnesta Knivsta Håbo * * Avser enkelt planförfarande Debiteringsprinciper för nybyggnadsområde Beskrivning av debiteringsprinciper som används för avgiftsberäkning när avtal upprättas. Gnesta Så här gör vi idag: Företaget/fastighetsägare bekostar samtliga av samhällsbyggnadsförvaltningen utförda arbeten i samband med framtagande av detaljplanen. Kostnaden baseras på löpande räkning och avser självkostnadsersättning enligt nedanstående debitering. 1. Miljö- och Samhällsbyggnadskontoret: 750 kr/tim 2. Kostnader för grundkarta, ev. annat kartmaterial, fastighetsförteckning, kopiering, foto och annonsering debiteras efter faktiska utlägg. Lagstadgad moms tillkommer. Så här tänker vi göra: I framtiden kommer vi för vår interna hantering att debitera en fast kostnad. Den kommer att ligga på tkr beroende på omfattningen av planen. Kostnader för grundkarta mm tillkommer som tidigare. Håbo Planbeställaren bekostar samtliga av miljö- och teknikförvaltningens utförda arbeten i samband med framtagande av detaljplanen. Planbeställaren får själv välja på att använda egna konsulter eller att planavdelningen tar fullt ansvar för detaljplanens framtagande. Planavdelningen tar betalt löpande enligt principen: 1. 1/3 av beräknad kostnad vid tecknande av planavtal. 2. 1/3 när beräknad kostnad när beställsamrådet är klart. 3. Slutavstämningen innan planen tas för antagande politiskt. 27

28 Håbo kommun tar betalt enligt Plan och Bygglovstaxa, Svenska kommunförbundet. För närvarande har vi en G faktor på 40. I de områden där det är skäligt att fastighetsägare ej skall betala framtagandet av planen, t.ex. omvandlingsområden tar vi ut planavgift i bygglovet. Knivsta Av KF beslutade taxor tas vanligtvis ut i samband med bygglov, inte i planskeendet. Planavgiften ska erläggas av den som haft nytta av planen. Avgiften beräknas genom att ett grundbelopp(g), som årligen kan ändras, multipliceras med för ärendet tillämpliga objektfaktorer (OF) och i förekommande fall med en för åtgärden tillämplig åtgärdsfaktor. Planavgiften för detaljplan blir då enligt formeln (G x OF x PLF x N3) där PLF står för planfaktor och N3 justeringsfaktor planläggning. Bygg- och miljönämnden kan, i stället för att ta ut planavgift enligt taxa, teckna ett avtal som reglerar kostnaden för att upprätta planen. Ett sådant avtal kan upprättas där fastighetsägaren har ställning som exploatör. Planavgiften enligt taxan kan tas ut tidigast vid tidpunkten för bygganmälan. Planavgift enligt avtal däremot uttages normalt när planen har vunnit laga kraft eller på annat sätt som parterna kommer överens om. Trosa Exempel: Detaljplan för nya bostäder på privatägd mark 1) Skrivelse från den privata markägaren/exploatören inkommer med begäran om att detaljplan tas fram. 2) Samhällsbyggnadskontoret bereder ärendet och gör framskrivning till nämnden för politiskt beslut innebärande uppdrag till kontoret att ta fram förslag till detaljplan. 3) Dialog förs mellan kommunen och markägaren/exploatören om anlitande av och val av plankonsult. 4) Plankonsult kontaktas av kommunen. Konsulten tar fram en offert som ställs till markägaren/exploatören. 5) Markägaren/exploatören accepterar offerten och beställer därefter planarbetet direkt av plankonsulten, som löpande direktfakturerar markägaren/exploatören. 6) Kommunen täcker separat egna kostnader antingen direkt genom ett särskilt planavtal med markägaren/exploatören eller senare genom exploateringsavtalet. 28

29 4.3 Information Resultat På vilket sätt informerar kommunen om aktuella detaljplaner? Informationsform Utskick av planhandling till sakägare, myndigheter, intressegrupper* X X X X Informationsmöte X X X I kommunens översiktsplan X X Kommunguide Marknad X X Annons i lokaltidning* X X X X Bibliotek och allmänna anslagstavlor* X X X X Kommunens hemsida X X X X Infoblad om den formella detaljplaneprocessen X X Samråd med Lantmäteriet och Länsstyrelsen om aktuella detaljplaner.* * Obligatorisk informationskanal enligt Plan- och Bygglagen. X X X X 29

30 4.4 Antal överklagade detaljplaner Resultat Antal detaljplaner som överklagats Kommun Antal antagna detaljplaner Antal överklagade detaljplaner Antal detaljplaner som ändrats Gnesta (delvis)* Håbo Knivsta Trosa * En detaljplan avseende flerfamiljshus vid järnvägen hade bullerproblematik vilket löstes på så vis att planen omarbetades närmare järnvägen så att byggandet längre ifrån kunde påbörjas. Av kommunerna totala antal antagna detaljplaner har 23 procent överklagats och 1 procent ändrats 4.5 Sammanfattande kommentar Handläggningstiden påverkas i de fall då planprogram måste tas fram innan detaljplanen påbörjas. Med en aktuell och bra förankrad översiktplan kan planprogram hoppas över och handläggningstiden förkortas. En bred och tidig information om pågående detaljplaner är också viktig för att få en smidig process. Trosa Kommun har ett mycket stort antal antagna detaljplaner och förhållandevis låg procentandel överklagade detaljplaner. Knivsta har förhållandevis lågt antal detaljplaner men respektive detaljplan har omfattat stora bebyggelseområden med många byggrätter. Beträffande debiteringen för plankostnader tillämpar Knivsta i högre grad planavgift i samband med bygglov enligt taxan. Övriga kommuner tillämpar vanligtvis fakturering i samband med detaljplanens framtagande och/eller debitering i slutskedet av detaljplanen genom exploateringsavtal. 30

31 5 Livsmedelstillsyn 5.1 Klassificering Utgångspunkt och beskrivning En myndighetsnämnds livsmedelstillsyn har syftet att förebygga och förhindra att smittorisker och oredlighet förekommer i livsmedelshanteringen i kommunen. En myndighets tillsynsarbete är styrt av livsmedelslagen. Verksamheter som kontrolleras är bland andra restauranger, butiker, caféer, vattenverk, men även förskolor och skolor samt storkök inom vård och omsorg. Förutom tillsynen utförs utredningar vid misstänkta matförgiftningar och verksamheten står dessutom till tjänst med information och rådgivning. Den årliga kontrolltiden i timmar styrs dels av vilken riskklass som man bedömer att ett objekt tillhör och dels av vilken erfarenhetsklass man använder. Riskklassificering I begreppet risk ligger sannolikheten för att en matförgiftning eller liknande inträffar och vad konsekvensen av detta kan bli. Alla livsmedelsanläggningar ska placeras in i olika riskklasser. Matberedning från råvaror som rå fisk eller rått kött, klassas som hög risk. Enklare verksamheter, t.ex. kiosker som säljer färdigförpackade livsmedel, klassas som låg risk. För att bestämma riskklassen ser man på vilken typ av verksamhet, produktionens storlek samt vilken konsumentgrupp som avses (riskfaktorer som ger olika riskpoäng). Summeras dessa poäng leder detta till en placering i någon av de fem riskklasserna 1-5. Erfarenhetsklassificering Riskklassificeringen ska kompletteras med de erfarenheter som tidigare inspektioner har utfallit. Hur väl systemet för egenkontroll fungerar poängsätts och ligger till grund för inplacering i erfarenhetsklass A-D. De med bra egenkontroll placeras i A. Första gången en anläggning klassificeras placeras den i regel i klass B Resultat Antal objekt för livsmedeltillsyn per kommun och antal handläggare. (Årssnitt 2007) 2007 Antal objekt Antal handläggare 0,8 1,0 0,3 0,2 31

32 5.1.3 Kommentarer Granskningen av kommunernas riskklassificering visar att det förekommer objekt i riskklasserna 2-5. Några olikheter i kommunernas bedömningsgrunder har inte kunnat påvisas. Den årliga kontrolltiden i timmar fås genom att väga in riskklassen i en erfarenhetsklass (A-D). Erfarenhetsklass B används då erfarenhet saknas. Samtliga kommuner utom Trosa har sina objekt placerade i erfarenhetsklass B medan Trosa använder sig av erfarenhetsklass A. Detta innebär att kommunen har väl upparbetade rutiner och kan ägna färre antal timmar åt inspektioner. 32

33 5.2 Information Utgångspunkt och beskrivning Förutom riskklassificeringen har nätverket tittat på viket sätt som kommunen informerar om tillsynen. Finns informationen på webben eller sker informationen på annat sätt? Resultat Vilka kanaler använder sig kommunen av för att informera om tillsynsverksamheten? Informationsform Tryckt information X X X Webb X X X X Informationsblad till företagare X X Företagsträffar, personligt besök X X X Annons i dagspress X X Mässa X Telefon X X X X Företagsgrupp X X X* * I Trosa har en särskild grupp bildats i kommunen med syfte att utveckla företagsnära kontakter. Deltagare är myndighetspersoner från bygg, plan, miljö, va, renhållning, trafik och teknik samt kommunchef, näringslivschef, informatör, företagslots, reception Kommentarer Kommunernas informationskanaler om tillsynsverksamheten är i stor utsträckning via webb och telefon. Det håller även på att utvecklas ett större samarbete med näringslivet i form av företagsträffar och företagsgrupper vilket gynnar informationsspridningen. 33

34 5.3 Vad tycker de som inspekteras? Utgångspunkt och beskrivning För att få reda på hur de som inspekteras upplever kommunens livsmedelsinspektioner, skickades en brukarenkät ut till samtliga verksamheter som haft inspektion under perioden januari juni Undersökningsperioden var de två första veckorna i september. Enkäten består av sju frågor med en fyra gradigskala 0-3, där 0 = missnöjd, 1 = mindre nöjd, 2 = nöjd och 3 = mycket nöjd, samt möjlighet till kommentarer. Dessutom ställdes frågan: Hur hämtar du information om kommunens livsmedelstillsyn? I Håbos enkät saknas frågorna 1) och 4) samt Hur hämtar du information om kommunens livsmedelstillsyn? Dessa sju frågor ställdes: Hur nöjd är du med: 1) - Information om regler kring livsmedelstillsyn? 2) - Vår tillgänglighet? 3) - Vår service? 4) - Vårt bemötande? 5) - Den tid det tog för tillsynen? 6) - Kompetens hos inspektören? 7) - Löpande information om ditt ärende? - Kommentarer - Hur hämtar du information om kommunens livsmedelstillsyn? Svarsfrekvens: 9 av 24 svarade i Gnesta = 38 % 9 av 20 svarade i Håbo = 45 % 9 av 15 svarade i Knivsta = 60 % 14 av 23 svarade i Trosa = 61 % Totalt: 41 av 82 = 50 % svarsfrekvens Resultat 1. Information om regler 3 2,5 2,2 2 1,8 1,7 1,5 1 0,5 0 34

35 Kommentarer Anordna infoträffar och frågestunder Informera mera vad man betalar för 2. Tillgänglighet 3 2,5 2,4 2,1 2,1 2 1,8 1,5 1 0, Service 3 2,5 2 2,2 2,0 2,2 2,1 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Tidsplaner hålls inte från er sida 35

36 4. Bemötande 3 2,6 2,5 2,2 2 2,0 1,5 1 0, Tid för tillsynen 3 2,5 2,5 2,3 2,1 2 1,9 1,5 1 0,5 0 36

37 6. Kompetens 3 2,5 2,4 2,5 2,2 2 1,8 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Olika handläggare ger olika besked Var inte rädd att växla mellan rollen som inspektör och rådgivare 7. Löpande information 3 2,5 2,3 2 1,9 1,6 1,7 1,5 1 0,5 0 Kommentarer Det tog flera månader efter ansökan innan jag fick mitt tillstånd Informera och ta emot information genom mejl Löpande information om pågående ärende Ge information genom branschtidningar ex. SHR, kollegor, Diskteknik 37

38 Det sammantagna resultatet (medelbetyg) för kommunerna Skala 0-3, 0 = missnöjd, 1 = mindre nöjd, 2 = nöjd och 3 = mycket nöjd 1,9 2,3 2,2 2,0 Hur hämtar du information om kommunens livsmedelstillsyn? Gnesta Håbo* Knivsta Trosa Kommunens hemsida 3 (33 %) 3 (33 %) 3 (21 %) Telefon 5 (56 %) 7 (78 %) 6 (43 %) Broschyr 2 (22 %) 2 (22 %) 2 (14 %) Personligt besök 4 (44 %) 1 (11 %) 7 (50 %) Annat sätt 3 (33 %) 2 (22 %) 2 (14%) *Frågan ingick inte i Håbos enkät Hur hämtar du information om kommunens livsmedelstillsyn? Kommunens hemsida Telefon Broschyr Personligt besök Annat sätt Andel (%)

39 5.3.3 Kommentar Svaren på enkäterna visar ett överraskande positivt resultat trots att livsmedelstillsyn är en myndighetsutövning. Mycket glädjande så uppfattar de som inspekteras att information, tillgänglighet, service och bemötande fungerar mycket väl och att kompetensen uppfattas som god. Tre av kommunerna uppvisar ett medelvärde mellan 2,0och över där 2,0 står för nöjd och 3,0 för mycket nöjd. Även för den fjärde kommunen, i detta fall Gnesta, är resultatet i närheten av 2,0. 39

40 Projektledarna för kommunerna i nätverket Femklövern Magnus Pettersson Per-Göran Olofsson Bo Hult Margareta Smith Torkel Wadman Gnesta Håbo Knivsta Trosa Sveriges Kommuner och Landsting 40