Plan, Bygg och Miljö

Transkript

1 Plan, Bygg och Miljö En jämförelse av kommunens plan-, bygg- och miljöarbete ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner: Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet

2

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund Metod och avgränsning Fysisk planering Planprocessen Information Medborgarengagemang Översiktplanens status Bygglov Handläggningstid Vad kostar ett bygglov? Delegation Mindre avvikelse Nöjdhet Miljö Kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antal bilar Andelen miljöbilar av totala antal bilar i hela den geografiska kommunen Kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel Andel miljöcertifierade förskolor och skolor i kommunen Livsmedelskontroll Nöjdhet Kostnadstäckningsgrad Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Tillgänglighet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Sammanfattande kommentar...57 Projektledarna för kommunerna i nätverket Mellannyckeln...58 Bilaga 1 Bilaga 2 Bygglovsavgifter Tillgänglighetsrapport 3

4 1 Sammanfattning Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika, och Sala. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Denna rapport är nätverkets femte inom Jämförelseprojektet och avser Fysisk planering samt Bygg- och Miljöverksamheten. Flertalet av nätverkets kommuner har i princip samstämmiga detaljplaneprocesser. Avesta skiljer sig något då detaljplan går upp direkt för antagande efter samrådsskedet såvida inga erinringar inkommit. Katrineholm har enkelt förfarande i större utsträckning vilket innebär att planarbetet blir tre månader kortare. Alla som har ett väsentligt intresse av detaljplaneförslaget ska få information och de obligatoriska informationsvägarna används av alla kommunerna för varje detaljplan. Hur många av detaljplanerna som det hållits informationsmöte om varierar mellan ingen och alla. Den stora spridningen tyder på att det finns olika inställningar i kommunerna till när informationsmöten ska hållas. Knappt hälften av kommunerna har med någon information i översiktsplanen. Alla berörda ska även ges möjlighet att lämna synpunkter vid flera skeden i processen. I vilken utsträckning tas då denna möjlighet tillvara av medborgare och olika organisationer? Det är tydligt att enbart en liten del av sakägarna utnyttjar sin möjlighet att lämna synpunkter. Andelen varierar mellan 3 och 25 procent och yttranden från intresseföreningar varierar också. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen och kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden ska ta ställning till planens aktualitet. Avesta, Flen och Lindesberg antog översiktplaner 2007 och Kristinehamn För övriga kommuner kan översiktsplanestatusen anses vara låg. Däremot pågår ett aktivt arbete inom fler kommuner med ny kommuntäckande översiktplan. Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den som söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Resultatet tyder på att alla kommuner inom Mellannyckeln har korta handläggningstider, från en vecka upp till en månad Kostnaden för ett bygglov är av betydelse för den som ska bygga men utgör även en inkomstkälla för kommunen. Varje kommun har utifrån två typfall beräknat vad ett bygglov för en normalvilla samt ett uterum kostar i avgift. Bygglovskostnaden varierar stort och ett tips till kommunerna är att på hemsidan redovisa den faktiska kostnaden för några vanligt förekommande typärenden. Vissa bygglovsbeslut kan delegeras till tjänsteman för att bland annat förkorta handläggningstiden. Andelen beslut som fattas på delegation är mycket stor, över 90 procent i flertalet av nätverkskommunerna. Att ha rätt att bygga till, bygga garage och carport eller tak över uteplats tar nog alla småhusägare för självklart. En jämförelse av andelen bygglov som beviljas i strid mot gällande detaljplan i förhållande till alla bygglov visar att upp till 25 procent av bygglovbesluten lämnas i strid mot gällande detaljplan med stöd av bestämmelserna om mindre avvikelse. 4

5 För att få reda på hur de som kommer i kontakt med kommunens bygglovshantering upplever servicenivån har några av kommunerna undersökt brukarnas nöjdhet. Resultatet är genomgående gott då majoriteten av brukarna i samtliga kommuner är mycket nöjda med servicenivån vad gäller såväl tillgänglighet och bemötande som information och handläggningstid. Inom miljöområdet har några mått jämförts för att belysa kommunernas arbete med att minska användning av ändliga resurser och öka återanvändningsgraden. När det gäller den totala mängden insamlat hushållsavfall visar mellannyckelkommunerna ganska varierande resultat liksom när det gäller andelen återvunnet material. Lindesberg återvinner högst andel. Störst andel miljöbilar inom kommunorganisationen liksom i den geografiska kommunen har Katrineholm. När det gäller kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel är det stora skillnader kommunerna emellan. Störst andel har Ludvika med 22 procent. Detsamma gäller andel miljöcertifierade skolor och förskolor där Sala visar högst ambitionsnivå. Även kommunernas livsmedelskontroll har jämförts. Andel livsmedelsobjekt som inspekteras liksom andelen med anmärkning eller underkända skiljer stort mellan kommunerna. Den upplevda servicenivån hos de som kommer i kontakt med kommunens miljöhantering har undersökt hos några av kommunerna. Andelen mycket nöjda brukare i är högst vad gäller bemötande och lägst avseende tydlig information. Överlag finns en osäkerhet då svarsfrekvensen är låg. Finspång har högst andel mycket nöjda brukare. I rapporten har vi gjort ett försök att jämföra graden av kostnadstäckning inom Miljöbalkens område, livsmedelskontroll, plan- och byggärenden. Kostnadstäckningsgraden skiljer både mellan kommunerna och de olika områdena. Det är dock svårt att utifrån ett enda undersökningsår dra några större slutsatser. Information till kommunens invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och finna svar på viktiga frågor? Kommunernas webbsidor har granskats både 2009 och 2010 utifrån 20 vanliga medborgarfrågor. Flertalet kommuner har förbättrat sig i den senare undersökningen och goda exempel är Katrineholm, Sala, Köping och Avesta.. Kommunernas servicenivå via telefon och e-post har undersökts av ett externt företag. Servicenivån varierar mellan stort mellan kommunerna. Ludvika visar högst tillgänglighet via telefon och för svar via e-post har Katrineholm och Avesta kortast svarstider. 5

6 2 Bakgrund Nätverket Mellannyckeln är ett av tjugotvå nätverk som ingår i det nationella Jämförelseprojektet. De deltagande kommunerna i nätverket Mellannyckeln är Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Ludvika och Sala. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Jämförelseprojektets primära syfte är hitta goda exempel som skapar underlag för praktiska förbättringar i verksamheterna. Intentionen är också att finna samband mellan kostnader och kvalitet. Förhoppningen är att jämförelsearbete i nätverk ska blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att utveckla den kommunala verksamheten. År 2006 tog Lindesbergs kommun initiativet att bilda nätverket Mellannyckeln med utgångspunkt att kommunerna är ungefär lika i storlek ( invånare) och struktur samt finns inom rimligt geografiskt avstånd. Nätverket Mellannyckeln har tidigare publicerat rapporterna Grundskolan en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv , Hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av äldreomsorgen ur ett medborgarperspektiv , IFO en jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade en jämförelse av kommunens Handikappomsorg ur ett medborgarperspektiv I denna femte rapport har nätverket haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Fysisk planering samt Bygg- och Miljöverksamheten. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamhet. Kvalitet och resultat i den egna kommunen ställs i relation till insatta medel och till övriga kommuners resultat. Goda exempel och idéer lyfts fram och kan bli en inspirationskälla för kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Att några enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- och eller medborgarperspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. 6

7 2.1 Metod och avgränsning Lokalt bedrivs och organiseras verksamheten inom plan-, bygg- och miljöområdet på skilda sätt utifrån kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval. I denna rapport har Mellannyckelns nätverk valt att redovisa mått som beskriver verksamhetens kvalitet inom områdena Fysisk planering, Bygglov och Miljö. Rapporten innefattar följande områden och mått: Fysisk planering Planprocessen Information Medborgarengagemang Översiktsplanens status Bygglov Handläggningstid Vad kostar ett bygglov? Delegation Mindre avvikelse Nöjdhet Miljö Återvinning av hushållsavfall Andel miljöbilar i kommunens organisation Andel miljöbilar i den geografiska kommunen Andel inköpta ekologiska livsmedel Andel miljöcertifierade förskolor och skolor Livsmedelskontroll Nöjdhet Kostnadstäckningsgrad Informationsgivning Tillgänglighet Rapporten baseras på olika källor. Merparten av måtten har undersökts lokalt av respektive kommun medan andra uppgifter har kunnat hämtas från offentlig statistik. De lokala undersökningarna har genomförts som tillbakablickande studier eller som egna undersökningar. Det är förstås inte möjligt att presentera en heltäckande bild av dessa verksamheters kvalitet genom en undersökning av det här slaget. Måtten och de gjorda jämförelserna ska ses som indikationer på situationen i de olika kommunerna. Redovisade skillnader kommunerna emellan kommenteras i rapporten, men kan sedan förklaras och analyseras ytterligare i respektive kommun. 7

8 3 Fysisk planering Fysisk planering kan bedrivas på olika planeringsnivåer regional planering, översiktlig planering och detaljplanering. I detta kapitel tittar vi närmare på planprocessen för detaljplanearbetet, hur kommuninvånare får information samt hur stort medborgarengagemanget är i detaljplaneprocessen. Vi har även undersökt statusen gällande den översiktliga planeringen, både avseende den kommuntäckande översiktsplanen samt fördjupningar (föp:ar) och tematiska tillägg (töp:ar). 3.1 Planprocessen Utgångspunkt och beskrivning Detaljplanearbetet är en demokratisk process som är reglerad i kapitel 5 i plan- och bygglagen (PBL). En detaljplan kan drivas med normalt alternativt enkelt planförfarande. Planer som har allmänt intresse utöver sakägarkretsen (berörda grannar med flera) handläggs med normalt förfarande. Processen startar med programskedet, och därefter följer samrådsskede, utställningsskede och antagande/överprövning/laga kraft (se figur på sidan 9). Planer av begränsad betydelse, som saknar intresse för allmänheten samt är förenlig med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande till översiktsplanen, hanteras med enkelt förfarande. Den stora skillnaden mellan enkelt och normalt planförfarande är att utställningen slopas. Härigenom förkortas handläggningstiden väsentligt. Vid normalt planförfarande tar det cirka ett år från start till mål att arbeta fram en detaljplan. Därför är det viktigt med god framförhållning med detaljplaner för att få kontinuitet i samhällsbyggandet. Under planprocessen ska samråd ske med berörda sakägare, myndigheter med flera. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Innan detaljplanen antas skall kommunen ställa ut planförslaget. Normalt skickas detaljplaneförslaget per post till berörda sakägare, myndigheter med flera, både vid samrådet och vid utställningen. Därutöver görs annonsering i lokalpressen. Många kommuner har numera också aktuella detaljplaner redovisade på sin hemsida. För samhällsutbyggnaden i tätorterna krävs vanligtvis att en detaljplan tas fram för att möjliggöra exploatering och utbyggnad av till exempel ett nytt bostadsområde. 8

9 Om en tydlig, aktuell och levande översiktsplan finns för kommunen där olika byggnadsområden redovisas, underlättas oftast planeringsarbetet och tidsåtgången blir därmed ofta mindre. Medborgarna och berörda sakägare är då genom översiktsplanen förberedda på kommande nybyggnadsplaner i hela kommunen. I vissa fall kan man härigenom också hoppa över programskedet och gå direkt på samrådsskedet, vilket också spar tid. Nätverket har valt att jämföra tiden för detaljplaneprocessens olika delar mellan kommunerna. Underlaget för tidsskattningen utgörs av de tio senaste detaljplanerna med normalt planförfarande i respektive kommun Resultat 9

10 Förfrågan inkommer Programskedet Politisk behandling i facknämnd De förtroendevalda beslutar om program/detaljplan skall upprättas. Programmet upprättas Programmet ska översiktligt redovisa syfte, anspråk, områdets förutsättningar mm. MKB* skall upprättas om förslaget innebär betydande miljöpåverkan. Politisk behandling i facknämnd De förtroendevalda beslutar om programsamråd. Samråd med berörda fastighetsägare, kommunala nämnder och förvaltningar, Länsstyrelsen mfl. Synpunkter lämnas. Programsamråd Programsamrådsredogörelse Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. Politisk behandling i facknämnd(kf) De förtroendevalda har nu beslutsunderlag och kan besluta att godkänna planprogrammet. Avesta 0 veckor** 2-6 veckor (där så sker) Ingår ej 4-6 veckor 1-3 veckor Ingår ej Finspång 4 veckor 6 veckor 4 veckor 9 veckor 2 veckor 4 veckor Flen 2-4 veckor 2-6 veckor 2 veckor 4 veckor 2-3 veckor 2 veckor Katrineholm 2 veckor X X X X X Kristinehamn 5 veckor 4-8 veckor Ingår ej 3-4 veckor 3-4 veckor Ingår ej Köping 2-4 veckor 4-8 veckor 2 veckor 4 veckor 4-8 veckor 2-4 veckor Lindesberg 2-6 veckor 4-8 veckor Ingår ej 4-6 veckor 3 veckor 2-6 veckor Ludvika 2-4 veckor 3-5 veckor 4 veckor 6 veckor 2 veckor 4 veckor Sala 2 veckor 4-8 veckor 2 veckor 3 veckor 2-4 veckor 2 veckor Samrådsskedet Samrådshandling detaljplan upprättas Politisk behandling i facknämnd Plansamråd Samrådsredogörelse Politisk behandling i facknämnd Alla handlingar förtydligas. MKB* ska finnas om förslaget medför betydande miljöpåverkan. De förtroendevalda beslutar att sända ut detaljplanen på samrådsremiss. Samråd med berörda fastighetsägare, kommunala nämnder och förvaltningar, Länsstyrelsen mfl. Synpunkter lämnas. Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. De förtroendevalda beslutar om revideringar och om att detaljplanen skall ställas ut. Avesta 4-7 veckor Ingår ej 4-6 veckor 1-3 veckor 2 veckor*** Finspång 4 veckor 4 veckor 6 veckor 2 veckor 4 veckor Flen 4 veckor 2 veckor 3-4 veckor 2-4 veckor 2 veckor Katrineholm 7 veckor 2 veckor 4 veckor 6 veckor 2 veckor Kristinehamn 6-8 veckor Ingår ej 5-6 veckor 3-4 veckor 5 veckor Köping 6-8 veckor 2 veckor 4-6 veckor 4-8 veckor 2-4 veckor Lindesberg 6-8 veckor Ingår ej 4 veckor 3 veckor Ingår ej Ludvika 4-8 veckor Ingår ej 6 veckor 0,5 vecka 2 veckor Sala 4-8 veckor 2 veckor 3 veckor 2-4 veckor 2 veckor Utställninghandling detaljplan uprättas Alla handlingar förtydligas. MKB* ska finnas om förslaget medför betydande miljöpåverkan. Utställning Utställning Synpunkter lämnas. Utlåtande uprättas Utställningsskedet Inkomna synpunkter sammanställs. Förslag med anledning av synpunkterna redovisas. Politisk behandling i facknämnd De förtroendevalda beslutar om revideringar och om att detaljplanen skall sändas vidare för antagande. Avesta 4-6 veckor 4-5 veckor 4-6 veckor 4 veckor 0 veckor Finspång 4 veckor 3-4 veckor 4 veckor 4 veckor 1 vecka Flen 2-3 veckor 3-4 veckor 2 veckor 2 veckor 1 vecka Katrineholm 1 vecka 5 veckor 3 veckor 3 veckor 1 vecka Kristinehamn 2-4 veckor 4 veckor 2 veckor Ingår ej 2 veckor Köping 2-4 veckor 4-8 veckor 2-4 veckor 2 veckor 2 veckor Lindesberg 2-4 veckor 4 veckor 3 veckor Ingår ej 2 veckor Ludvika 1-3 veckor 4 veckor 0,5 vecka 2 veckor 1 vecka Sala 2-3 veckor 3-4 veckor 2-4 veckor 2 veckor 1 vecka Mindre revideringar av planhandlingarna. Underrättelse inför antagande Antagande, Överprövning, Laga kraft Politisk behandling i KS Politisk behandling i KF Överklagande period Laga Kraft Bygglov kan beviljas Detaljplanen antas i kommunfullmäktige eller i vissa fall facknämnd. Protokollet anslås. Anvisningar om hur man överklagar skickas till de sakägare som lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgogosedda. Om ingen överklagar vinner detaljplanen LAGA KRAFT. Överklagande sker till länsstyelsen och regeringen. Om överklagande avslås vinner planen laga kraft. Avesta 2 veckor 2 veckor 4 veckor Finspång 4 veckor 4 veckor 3 veckor Flen 4 veckor 2 veckor 4 veckor Katrineholm 2 veckor 4 veckor 4 veckor Kristinehamn 5 veckor 4 veckor 4 veckor Köping 2 veckor 2 veckor 4 veckor Lindesberg 2-4 veckor 4 veckor 4 veckor Ludvika 4 veckor 2 veckor 4 veckor Sala 2 veckor 2 veckor 3 veckor 10

11 * Miljökonsekvensbeskrivning ** Förtroendevalda prioriterar varje år behovet av att arbeta fram detaljplaner i kommunerna ***Om inga synpunkter inkommit från allmänheten, övergår planprocessen i enkelt planförfarande och utställningsskedet utesluts. Antal veckor i snitt för planprocessens olika skeden Antal veckor i snitt Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln Programskede Samrådsskede Utställningsskede Antagande, Överprövning, Laga kraft Hela planprocessen

12 3.1.3 Kommentar Tids- och arbetsmässigt kan planarbetet i princip delas in i tre moment arbetstid för handläggning, tid för samråd/utställning samt politisk behandling. Arbetstiden för handläggning är beroende av typ av detaljplan samt vilka resurser som kan avsättas. Utställningstider regleras av plan- och bygglagen och är därmed relativt likvärdig inom kommunerna. Den politiska behandlingen varierar något mellan kommunerna vilket dels kan bero på att detta ej regleras i plan- och bygglagen samt dels hur respektive kommun är organiserad (förvaltning/nämnd/styrelse samt kommunövergripande nämnder och förvaltningar). Kommunen kan delegera beslut genom att kommunfullmäktige uppdrar till annan nämnd eller kommunstyrelsen att anta planen. Beslut om till exempel samråd kan delegeras till tjänsteman. I princip har de flesta kommuner samstämmiga detaljplaneprocesser. Två undantag kan vara värda att uppmärksamma. Avesta kommun skiljer sig något från övriga då kommunen går upp direkt för antagande av en detaljplan efter samrådsskedet såvida inga erinringar inkommit under samrådstiden. Katrineholm har en medveten strategi när det gäller val av process. Länsstyrelsen i Sörmlands län har uppmanat kommunerna att välja enkelt förfarande i större utsträckning än vad som gjorts tidigare. Det innebär en förenkling i process och rutiner inom lagens ram och i samråd med länsstyrelsen. Detta innebär att planarbetet blir tre månader kortare. Inledningsvis i planarbetet görs en bedömning om lämplig hantering, till exempel om planen är principiell eller inte. Förfarandet kan sen ändras från enkelt till normalt under processens gång beroende på bland annat inkomna synpunkter. Främst Katrineholm får på så sätt en kortare tid i programskedet, men även Avesta har kortare tid än medelvärdet för mellannyckeln. 3.2 Information Utgångspunkt och beskrivning Tanken med detaljplaneprocessen är att förbättra beslutsunderlaget och ge möjlighet till insyn och påverkan från alla berörda. Det kan vara statliga och kommunala myndigheter, fastighetsägare, boende, allmänhet med flera. Alla som har ett väsentligt intresse av detaljplaneförslaget ska få information och ges möjlighet att lämna synpunkter. Genom dessa samråd kan önskemål och synpunkter övervägas i ett tidigt skede i planarbetet. Vid utställningen kan alla kvarvarande anmärkningar lyftas fram. 12

13 Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om hur kommunerna är skyldiga att informera om detaljplaner. Obligatoriskt är utskick av planhandlingar till berörda sakägare och myndigheter, annonsering/kungörelse i de olika detaljplaneskedena samt var handlingarna ställs ut (t ex bibliotek eller kommunens reception). Dessutom kan kommunen välja andra fora för att nå ut till allmänheten, till exempel inbjuda till informationsmöten, informera i översiktsplanen, lägga ut information på kommunens hemsida eller på Facebook eller Youtube. Hur kommunerna väljer att informera om detaljplaner utöver de formella kraven är beroende av vad planen innehåller Resultat Vi har undersökt vilka av ett antal informationskanaler som kommunerna använt sig av. Som utgångspunkt för denna mätning används de tio senast antagna detaljplanerna med normalt planförfarande. Katrineholm använder sig i stor omfattning av ett förenklat förfarande (beskrivet i avsnitt 3.1.3), så deras uppgifter omfattar endast en plan. Avesta Flen Köping Finspång Katrineholm Kristinehamn Lindesberg Ludvika Sala Utskick av planhandlingar till sakägare, myndigheter, intressegrupper * Annons i lokaltidningen * Allmänna anslagstavlor * Informationsmöte I kommunens översiktsplan Kommunens hemsida Facebook/ Youtube Äldsta plan (antagen år) Nyaste plan (antagen år) *Obligatorisk informationskanal enligt PBL Kommentar De obligatoriska informationsvägarna används som sig bör av alla kommunerna för varje detaljplan. Hur många av detaljplanerna som det hållits informationsmöte om varierar mycket, mellan ingen och alla. Kommunen får själv avgöra vilka detaljplaner som det ska hållas möten om, så det finns utrymme för variation. Den stora spridningen tyder på att det finns olika inställningar i kommunerna till när informationsmöten ska hållas I översiktsplanen kan områden för framtida utbyggnad pekas ut. Det är en tidig information om att där kan komma att tas fram en detaljplan. Detta används inte så 13

14 frekvent: knappt hälften av kommunerna har med någon information i översiktsplanen, och dessa kommuner har informerat om ungefär hälften av de detaljplaner som ingår i undersökningen. Uppgift om äldsta respektive nyaste plan finns med för att utbudet av informationskanaler har ökat. I dag presenterar kommunerna i de flesta fall sina detaljplaneförslag på hemsidan. Detta var inte lika vanligt i början av 2000-talet. Ännu modernare medier som Facebook och Youtube används i dagsläget inte av de medverkande kommunerna. Att använda dessa kan vara ett sätt att få fler medborgare att bli mer engagerade i planprocessen. Som framgår av avsnitt 3.3 är det ofta inte så många som kommer med synpunkter under samråd och utställningar. Erfarenheten säger att engagemanget är lågt, inte minst bland ungdomar. Kanske kan dessa lockas att vara med och påverka genom att informationen finns där de brukar hämta information? Äldsta och nyaste plan visar också på planaktiviteten för detaljplaner med normalt planförfarande. Det säger dock inget om den totala planaktiviteten, eftersom många planer tas fram med enkelt planförfarande. Det kan vara inaktuella detaljplaner som uppdateras med enkelt förfarande, eller fall med få berörda och som inte är av allmänt intresse. Enkla planer har ett snabbare förfarande och ger därmed medborgarna ett snabbare resultat. Hur många detaljplaner som handlagts med enkelt planförfarande ingår inte i denna jämförelse. 3.3 Medborgarengagemang Utgångspunkt och beskrivning En anledning till att det tar relativt lång tid att ta fram en detaljplan, är att alla berörda ska ges möjlighet att lämna synpunkter vid flera skeden i processen. I vilken utsträckning tas då denna möjlighet tillvara av medborgare och olika organisationer? Vi har valt att mäta medborgarengagemanget genom att undersöka hur många av de berörda sakägarna och hur många föreningar/intresseorganisationer som valt att yttra sig under samrådsskedet i detaljplaneprocessen. Även här undersöks de 10 senast antagna detaljplanerna med normalt planförfarande, det vill säga samma underlag som i avsnitt 3.2 Information (och alltså endast en plan i Katrineholm). Som en indikation på medborgarnas engagemang redovisas också antalet överklagade detaljplaner. 14

15 3.3.2 Resultat Remissyttranden detaljplaner Avesta Flen Köping Antal yttranden från sakägare Totala antalet sakägare i ärendena Andel sakägare som yttrat sig 11 % 13 % 10 % 25 % 16 % 3 % 18 % 14 % 3 % Yttranden från intresseföreningar *Katrineholm redovisar endast 1 plan Finspång Katrineholm* Kristinehamn Lindesberg Ludvika Sala Antal överklagade detaljplaner Antal antagna detaljplaner efter överklagande Pågående överklagande ärenden Kommentar Det är tydligt att enbart en liten del av sakägarna utnyttjar sin möjlighet att vara med och påverka genom att lämna synpunkter. Andelen varierar mellan 3 och 25 procent, med ett medelvärde på 13 procent. Högst andel sakägare som yttrat sig finns i Katrineholm, men den uppgiften bygger på en enda plan. Utan detta extremvärde är medelvärdet 11 procent. Responsen beror delvis på om detaljplanen innehåller något kontroversiellt eller berör många, men även hur kommunen arbetar med att sprida information och göra handlingarna lättillgängliga bör spela in. I Kristinehamn, som har hög andel sakägare som yttrat sig och många yttranden från intresseföreningar, härrör ungefär 90 procent av yttranden till en av detaljplanerna. Statens institutionsstyrelse planerade att starta ett ungdomshem på orten, och detta reagerade många på. Antalet sakägare varierar riktigt mycket, från Finspångs 90 till Köpings 477. I Köping fall höjs antalet av att en detaljplan hade över 300 sakägare. Även Kristinehamn hade en plan med många sakägare. Ofta kommer yttrandena från dem som vill framföra önskemål om ändring av något i planen. De som bor och verkar i närheten har en lokalkännedom, och kan därmed komma med väsentlig information i ärendet, och kanske också konstruktiva förslag på åtgärder. Det förekommer också yttrande som betonar att det är ett bra förslag. Hur många yttranden som kommer från intresseföreningar varierar också. I Sala remitteras planerna till de politiska partierna, som behandlar frågan i sin plangrupp. De avger oftast ett yttrande, antingen med synpunkter eller också meddelar de att de inte har något att erinra. Det kan finnas en aktiv grupp eller förening i kommunen som ofta yttrar sig över planerna. 15

16 3.4 Översiktplanens status Utgångspunkt och beskrivning Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är kommunens verktyg för att visa hur man på lång sikt vill att markoch vattenområden ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas och bevaras. Arbetet med översiktsplanen samt dess innehåll regleras i 4 kapitlet plan- och bygglagen. Lagen säger bland annat att kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden ska ta ställning till översiktplanens aktualitet. Planen ska också främja goda miljöförhållanden och långsiktigt hushålla med mark, vatten, energi och råvaror. Översiktsplanen behandlar till exempel frågor som var nya bostäder ska byggas, var företagsetableringar kan ske, var nya vägar ska dras fram, samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men har däremot en viktig vägledande funktion. Den ska bland annat ligga till grund för beslut i kommunens nämnder och förvaltningar samt andra myndigheter i planerings- och bebyggelsefrågor. En översiktplan kan fördjupas för delar av kommunen eller för särskilda ämnesområden. En fördjupning av översiktsplanen (föp) görs om det krävs en ökad detaljeringsnivå för den framtida mark- och vattenanvändningen eller för områden med stark konkurrens mellan olika intressen. Tematiska tillägg till översiktsplanen (töp) kan göras för olika sakfrågor såsom vindkraft och strandskydd Resultat Avesta Flen Köping Finspång Katrineholm Kristinehamn Lindesberg Ludvika Sala År för antagande Pågående arbete med kommuntäckande öp Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Ja Ja Senast aktualiserad öp 2007 Nej Nej Antal fördjupningar av översiktsplanen (föpar) och tillägg till översiktsplanen ( töpar) Första antagen Senaste antagen Antal pågående arbete med föpar och töpar

17 3.4.3 Kommentar Avesta, Flen och Lindesberg antog översiktplaner 2007, och Kristinehamn antog översiktplanen För övriga kommuner kan översiktsplanestatusen anses vara låg. Fler kommuner har översiktsplaner från 1990-talet. Några kommuner har dessutom översiktsplaner som inte kan anses vara aktuella då de inte senast under mandatperioden aktualiseringsprövats. Däremot pågår ett aktivt arbete inom fler kommuner med ny kommuntäckande översiktplan. I ett medborgarperspektiv kan en låg översiktsplanestatus bidra till osäkerheter för kommunens invånare beträffande framtida fysiska förändringar, exempelvis vid framarbetande av nya utvecklingsområden för bostäder och verksamheter. 17

18 4 Bygglov Att hantera bygglov är myndighetsutövning som regleras av en speciallagstiftning, PBL (plan- och bygglagen). Beslut i bygglovärenden och annan myndighetsutövning ska fattas av en nämnd som är fristående från kommunens övriga beslutfattande eftersom besluten även kan gälla kommunala ärenden. Nämnden har möjlighet att delegera till en tjänsteman att fatta beslut bland annat för att förkorta handläggningstiden vid standardärenden. Vid granskningen av ett bygglovärende ska undersökas om ärendet överensstämmer med de planbestämmelser som finns i detaljplanen som gäller för området. I vissa fall kan bygglov medges även om ärendet avviker från detaljplanen. Dessa avvikelser ska vara mindre och inte strida mot planens syfte och benämns mindre avvikelser. I annat fall måste detaljplanen ändras innan bygglov kan ges vilket innebär en kraftig tidsförskjutning. Nämnden har rätt att ta ut en avgift för hanteringen av bygglov. För den enskilde medborgaren som avser att söka bygglov är det av intresse att handläggningstiden är kort och att kostnaden är så låg som möjligt. För övriga medborgare är det av intresse att handläggningen inte skattefinansieras. 4.1 Handläggningstid Utgångspunkt och beskrivning Tiden är en viktig kvalitetsfaktor för den som söker ett bygglov. Det är en av de första frågor man ställer sig, hur lång tid tar det innan jag kan börja bygga? Mätningen av handläggningstid är gjord på ett urval av de ärenden som fått beslut under Urvalet omfattade cirka 50 ärenden i varje kommun (till exempel vart 5:e i tidsordning registrerat ärende). Endast bygglovärenden har mätts (ärenden som bygganmälan, rivingslov/-anmälan, marklov, förhandsbesked, strandskyddsdispens har sållats bort). Både ärenden som beslutats på delegation och i nämnd förekommer. Sökanden kan vara fysisk eller juridisk person. Mätningen av handläggningstid omfattar tiden från det att ansökan om bygglov inkommit (registrering) till att expediering av beslut sker. Vid handläggning av bygglovsansökan förekommer att ärendet registreras som vilande under den tid sökande kompletterar sina handlingar så att de blir granskningsbara. Handläggningstiden redovisas med och utan denna vilandetid i de fall kommunen har möjlighet att mäta vilandeperioden. Antal dagar är kalenderdagar. 18

19 Så här går det till - en kort bakgrundsbeskrivning När bygglovsansökan inkommer registreras ett ärende. Handlingarna kontrolleras för eventuellt behov av komplettering, grannhörande eller annan remisshantering. Är ansökan komplett granskas ärendet och beslut fattas endera av delegat eller nämnd. Beslutet skrivs ut, godkända handlingar stämplas och ärendet expedieras. De flesta bygglov måste sedan kompletteras med en bygganmälan, kontrollplan och ett byggsamråd innan bygget får starta Resultat Resultatet redovisas i diagramform dels som ett medelvärde och dels som ett medianvärde för handläggningstiden. Medelvärdet är framtaget för att kunna jämföra Mellannyckelns resultat med andra nätverk. Medianvärdet, som innebär att ytterligheter sållats bort, ger en sannare bild av handläggningstiden för ett normalärende. I tabellform redovisas totala antalet beslutade bygglov under 2009 fördelade på fysisk respektive juridisk person, antal nämndsbeslut, delegationsbeslut och andel delegationsbeslut. 40 Handläggningstid för bygglov, medianvärde Dagar *Finspång och Ludvika registrerar inte vilandeperiod = inklusive vilandeperiod = exklusive vilandeperiod 19

20 40 Handläggningstid för bygglov, medelvärde Dagar *Finspång och Ludvika registrerar inte vilandeperiod 2009 Avesta* Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg** Ludvika Sala*** Urval, antal Varav fysisk person Varav juridisk person Andel juridisk person 27 % 36 % 24 % 22 % 31 % 54 % 20 % 7 % 16 % Varav nämndsbeslut Varav delegationsbeslut Andel delegationsbeslut 98 % 92 % 96 % 100 % 80 % 98 % 98 % 97 % 100 % Totalt antal beslutade bygglov *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby **Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg Kommentar Resultatet tyder på att alla kommuner inom Mellannyckeln har korta handläggningstider, från en vecka upp till en månad. Medianvärdet, där ytterligheter sållats bort, ger ett ännu bättre resultat. En jämförelse med två andra nätverk: 20

21 Genomsnittlig handläggningstid i dagar Medelvärde Inkl. vilandeperiod Medelvärde exkl. vilandeperiod Mellannyckeln Femklövern Ystad/Österlen Handläggningstiden är troligtvis väldigt kort jämfört med riket. Att det förekommer långa handläggningstider uppmärksammas i ny plan- och bygglag som träder i kraft 2011 genom en ny paragraf som säger att bygglov ska lämnas inom 10 veckor från det att kompletta handlingar inkommit. För sökanden, som önskar korta handläggningstider, är det viktigt att nämnderna delegerar så mycket som möjligt av standardärenden till tjänsteman. Handläggningstiden kan även kortas med bra rutiner och handläggningsstöd, vilket inte studerats i denna undersökning. En tidig kontakt/rådgivning med sökanden underlättar också handläggningen innan ansökan lämnas in. Handläggningstiden måste dock medge att en fackmässig granskning av ärendet hinns med. 4.2 Vad kostar ett bygglov? Utgångspunkt och beskrivning Kostnaden för ett bygglov är av betydelse för den som ska bygga men utgör även en inkomstkälla för kommunen. Allmänhetens uppfattning om hur höga bygglovkostnader är varierar stort och i praktiken är det även stora skillnader eftersom kommunerna själva bestämmer taxan. Varje kommun har gjort en beräkning av vad ett bygglov för en normalvilla samt ett uterum kostar i avgift för medborgaren. Ett gemensamt underlag av två typfall användes vid beräkningarna. Det är den totala summan av avgifter för bygglov, bygganmälan samt kostnaden för byggsamråd och slutbevis som redovisas. 1. Nybyggnad av ett enbostadshus Bygglovsansökan avser nybyggnad inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yta är 175 m Tillbyggnad med uterum Bygglovsansökan avser tillbyggnad med ett uterum inom detaljplan. Förslaget följer planens bestämmelser, inga remisser behöver skickas. Avgiftsgrundande yta är 35 m 2. 21

22 Bakgrund till bygglovsavgifter Taxa för byggnadsnämndens verksamhet beslutas av kommunfullmäktige. Bygglovsavgiften är en produkt av grundbelopp, handläggningsfaktor och objektsfaktor. Grundbeloppet är beroende på kommunens politiskt beslutade självfinansieringsgrad, det vill säga om delar av verksamheten skall vara skattefinansierad eller helt självfinansierad. Grundbeloppet används även för att indexuppräkna avgiften. Handläggningsfaktorn är beroende av vilka arbetsinsatser som behövs vid ärendets handläggning. Objektsfaktorn är beroende av ärendets storlek. Tidigare Kommunförbundet har gett ut anvisningar för taxekonstruktion åren 1995 och Många kommuner använder sig av någon av dessa, men ofta lite modifierade. En del kommuner har egenkonstruerade taxor. Beträffande taxans inverkan på kostnadstäckningsgraden se även kapitel Resultat Resultatet redovisas i diagramform för de två typfallen. I bilaga 1 finns en tabell över vilken taxekonstruktion kommunerna använder, grundbelopp och vad bygglovet skulle ha kostat om Kommunförbundets taxeförslag år 1995 respektive 2004 skulle använts fullt ut med angivet grundbelopp Bygglovskostnad enbostadshus Kronor

23 5 000 Bygglovskostnad uterum Kronor Kommentar Bygglovskostnaden varierar stort för enbostadshus, högst ligger Flen med kronor och lägst Finspång med kronor. Variationen är även stor för uterum där Finspång är högst med kronor och Köping lägst med 800 kronor. Detta beror på att kommunerna har olika stora grundbelopp men lika mycket på att man använder olika taxekonstruktion. Grundbeloppen varierar från 33 till 50. De flesta använder 2004 års taxekonstruktion men det förekommer även 1995 års och egenanpassade varianter av både 2004 och 1995 års taxekonstruktioner (se bilaga 1). Ibland används även timdebitering. Grundbeloppet går inte att använda som nyckeltal för jämförelse mellan kommuner eller som uppskattning om kommunen har en dyr taxa eller inte så länge kommunerna inte har samma taxekonstruktion. Till exempel hade Köping högst grundbelopp men samtidigt lägst avgift för typfallet uterum. För den enskilde medborgaren är det den faktiska kostnaden som är det viktiga. Eftersom taxan är svår att tolka är det ett tips till kommunerna att på sin hemsida redovisa den faktiska kostnaden för några vanligt förekommande ärenden till exempel braskamin, tak över uteplats, carport, uthus, garage, några olika storlekar på tillbyggnad och några vanliga storlekar på nybyggnad av enbostadshus. 4.3 Delegation Utgångspunkt och beskrivning Beslut i bygglovärenden ska fattas av byggnadsnämnd. Nämnden kan delegera vissa beslut till tjänsteman för att bland annat förkorta handläggningstiden. 23

24 Mätningen av hur stor andel av en kommuns beslut som tas på delegation utgörs av antal delegationsbeslut i förhållande till totalt antal bygglovbeslut under år Bygganmälanärenden och specialärenden (exempelvis förhandsbesked, strandskydd, marklov, rivningslov, påföljder och ingripanden) räknas inte med. Delegation Syftet med delegation är att avlasta nämnden rutinärenden. Med rutinärenden menas även ärenden där det är fråga om en direkt tillämpning av riktlinjer som nämnden fastställt. Delegationen skapar utrymme för en mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden i nämnden och möjliggör en effektivare förvaltning genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Vissa ärenden får inte delegeras, exempelvis ärenden av större vikt eller principiell beskaffenhet, avslag, förelägganden och strandskyddsdispenser. Delegationsbesluten redovisas för nämnden som anmälningsärenden Resultat Resultatet redovisas i tabell som anger totalt antal bygglovbeslut under 2009 och hur många av dessa som tagits av nämnd. Resten har tagits på delegation och redovisas som en delegationsprocent. Procentuell andel delegationsärenden av totala antalet bygglovärenden 2009 Avesta* Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg** Ludvika Sala*** Totalt antal bygglov Varav nämndärenden Delegationsandel 98 % 84 % 97 % 94 % 82 % 96 % 99 % 98 % 95 % *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby **Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg Kommentar Andelen beslut som fattas på delegation är mycket stor, över 90 procent i de flesta av kommunerna och högst i Lindesberg med 99 procent. Två kommuner ligger lägre på drygt 80 procent. Den höga andelen delegationsbeslut tyder på att nämnderna använt sig av möjligheten att delegera. Det kan också bero på att kommuner i Mel- 24

25 lannyckelns storlek har en stor andel rutinärenden medan större och kontroversiella ärenden inte förekommer så ofta. Andelen ser säkert lite olika ut år från år beroende på vilken typ av ärenden som inkommer. Delegationsordningarna kan också skilja mellan kommunerna. Det kan även vara ett medvetet val att begränsa delegationsrätten för att inte få för stort tjänstemannastyre. En nackdel med hög delegation är att politikerna inte kommer i kontakt med vilken sorts och vilken mängd ärenden som hanteras av förvaltningen förutom genom att ärendena anmäls i nämnden. För bygglovsökanden är en hög delegationsandel bra, dels för att den förkortar handläggningstiden och dels för att det underlättar kontakten med den (tjänsteman) som ska fatta beslutet. 4.4 Mindre avvikelse Att ha rätt att bygga till, bygga garage och carport eller tak över uteplats tar nog alla småhusägare för självklart. Men så är inte alltid fallet, speciellt om man bor i ett äldre område som regleras av en gammal detaljplan där de tilltänka byggnadsprojekten inte tillåts. Detaljplanen måste först ändras vilket kan innebära att projektet skjuts flera år framåt i tiden. Byggnadsnämnden kan dock ändå bevilja bygglov om man anser att avvikelsen är mindre och inte i strid mot planens syfte. Mätningen avser visa hur många bygglov som beviljas i strid mot gällande detaljplan i förhållande till alla bygglov som beviljades under år 2009 samt orsaken till planstridigheten. Kommunerna har också bedömt om man anser att man fattat beslut som nog var lite mer omfattande än vad lagstiftaren tänkt sig ( överliberal tolkning ). Vad är mindre avvikelse? Före 1987 reglerades byggandet av Byggnadslagen och Byggnadsstadgan. Stadsplaner (detaljplaner) upprättades för att styra bebyggelsens huvudinriktning. De delar av tomten man inte ville ha huvudbyggnader på betecknades ofta med bestämmelsen mark som inte får bebyggas och brukar kallas prickmark. För småhustomter var det vanligt med en bestämmelse att byggnader skulle uppföras fristående (beteckningen F på plankartan) vilket innebar att byggnader inte fick byggas närmare grannes gräns än 4,5 meter. Den totala ytan man fick bygga kunde också begränsas t ex ¼ av tomten får bebyggas. Lagen medgav att dispenser kunde beviljas från planens bestämmelser vid bygglovprövningen. Det var mer regel än undantag att bostadskomplement såsom uthus, garage mm fick byggas både på prickmark och närmare gräns än 4,5 meter trädde plan- och bygglagen (PBL) i kraft. Den tidigare bestämmelsen F på plankartan blev en lagparagraf. Dispensrätten slopades. Lagstiftaren hade nog trott att kommunerna skulle göra om alla sina planer för att klara ut de problem som plötsligt uppstod. Men det blev en alldeles övermäktig uppgift. 25

26 En liten ventil öppnades dock som kallas mindre avvikelse. Man kan lämna bygglov i strid mot detaljplan under förutsättning att avvikelsen är mindre och inte i strid mot planens syfte. Berörda grannar skall höras. Hur stor en mindre avvikelse kan vara är inte bestämt men det har nämnts att inte mer än cirka 25 procent av nytillkommen yta får strida mot planen. Eftersom kommunerna fortfarande inte har resurser att ändra de gamla detaljplanerna så är användandet av mindre avvikelse relativt frekvent och tillämpas ibland för rätt stora avvikelser Resultat Resultatet redovisas i tabellform. Antal mindre avvikelse totalt och som procentuell andel av alla bygglovbeslut. Orsaken redovisas för fyra olika fall: i strid mot mark som inte får bebyggas ( prickmark ), i strid mot bestämmelser om maximal byggyta, i strid mot 4,5 meters byggnadsfritt avstånd till gräns samt annan orsak såsom byggnadshöjd, antal våningar med mera. Orsaken är även beskriven i diagramform Avesta* Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg** Ludvika Sala*** Antal mindre avvikelse Andel mindre avvikelse av alla beslut Andel orsak i prickmark Andel orsak i större byggnadsyta Andel orsak i nära gräns % 2 % 15 % 10 % 20 % 17 % 23 % 8 % 8 % 40 % 50 % 21 % 40 % 16 % 50 % 30 % 20 % 27 % 21 % 50 % 38 % 40 % 37 % 0 % 20 % 30 % 11 % 33 % 0 33 % 10 % 0 % 50 % 35 % 50 % 22 % Andel annan orsak 6 % 0 8 % 10 % 47 % 0 % 15 % 0 40 % Förekommer överliberal tolkning *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby Ja Nej Nej Ja Ja Ja Ja Nej Nej **Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg 26

27 Orsak till mindre avvikelse 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Annat Nära gräns Större byggnadsyta Prickmark Kommentar Upp till 25 procent av bygglovbesluten lämnas i strid mot gällande detaljplan med stöd av bestämmelserna om mindre avvikelse. Avesta med 26 procent och Lindesberg med 23 procent ligger högst. Finspång ligger lägst med 2 procent och har kommenterat detta med att det är sällsynt med mindre avvikelse. Andra kommuner har kommenterat den höga andelen mindre avvikelsebeslut med att man har föråldrade planer, små resurser för detaljplanering och att det är tidsbesparande. Andelen mindre avvikelsebeslut är förmodligen mycket större än lagstiftaren hade tänkt sig. Av kommentarerna att döma rör det sig i de flesta fall om bostadskomplement (carport, garage, uthus, takade uteplatser) som tillåts byggas på så sätt som andra får göra som bor i områden med modernare detaljplaner. Den enskilde bygglovsökanden kan inte förstå att det ska ha någon betydelse om man bor i ett äldre eller nyare bostadsområde. Mängden avvikelser tyder även på att kommunerna har en stor mängd gamla detaljplaner som man inte har resurser att ändra. Politiker och tjänstemän tycker heller inte att man kan belasta bygglovsökanden med kostnader för planändring som i de flesta fall belöper sig på belopp som är mångdubbla mot vad hela bygget kostar. Besluten föregås dessutom av ett litet planarbete eftersom grannar hörs och om beslutet går dem emot får möjlighet att överklaga. En fara kan vara att kommunen försöker använda mindre avvikelse vid lite större och angelägna projekt för att vinna tid. Dessa projekt kanske hade mått bäst av att hanteras i en mer demokratisk ordning det vill säga genom planläggningsförfarande. 27

28 4.5 Nöjdhet bygglovshantering Utgångspunkt och beskrivning För att få reda på hur de som kommer i kontakt med kommunens bygglovshantering upplever servicenivån har brukarenkäter använts. Katrineholm, Kristinehamn och Sala skickade under våren 2010 ut en gemensamt framtagen enkät till ett antal personer som under andra halvåret av 2009 var i kontakt med kommunerna i byggfrågor. Lindesberg skickade under samma period ut en egen enkät till personer som under februari månad 2010 fick beslut från kommunen i ärenden gällande byggfrågor. Finspång och Flen hade resultat från redan genomförda enkäter som berör liknande frågor. I ett försök att hitta jämförbarhet i nöjdhet mellan alla kommuner i Mellannyckeln, gjordes en genomgång av samtliga enkäters frågor och resultat. Fyra frågeställningar med jämförbart innehåll identifierades. - Tillgänglighet (hur lätt det var att komma i kontakt med rätt person) - Bemötande (bemötande från kommunens sida) - Tydlig information (tydlig muntlig och/eller skriftlig information under ärendets gång) - Handläggningstid (tid för handläggning av ärende) Alla kommuners enkäter innehöll inte frågor inom alla områden. Graderingen på svarsalternativen skilde sig också åt mellan kommunerna. För att hantera detta delades svaren in i kategorierna Missnöjd, Nöjd samt Mycket nöjd, så att en jämförelse kunde göras Resultat Finspång Flen Katrinholm Kristinehamn Lindesberg Sala Svarsfrekvens 63 % (57 av 90) 42 % (51 av 120) 49 % (79 av 160) 39 % (56 av 143) 46 % 45 % (78 av 175) = Andel mycket nöjd = Andel nöjd = Andel missnöjd 28

29 100% 80% Tillgänglighet Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% 100% 80% Bemötande Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% 100% Tydlig information Missnöjd Nöjd 80% Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% 29

30 100% 80% Handläggningstid Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% Kommentar Svarsfrekvensen varierar mellan 39 och 63 procent. Svaren i enkäterna visar ett genomgående bra resultat. I samtliga kommuner är majoriteten av brukarna mycket nöjda med servicenivån vad gäller såväl tillgänglighet och bemötande som information och handläggningstid. I Finspångs kommun är samtliga brukare mycket nöjda med det bemötande som de fått. Även handläggningstiden bedöms av nästan lika många som mycket god i Finspångs kommun. I Lindesbergs kommun är också många brukare mycket nöjda med kommunens bemötande. Handläggningstiden är det område där omdömena skiljer sig mest mellan kommunerna. Här finns också den högsta andelen missnöjda brukare i Mellannyckeln. 30

31 5 Miljö 5.1 Kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall Utgångspunkt och beskrivning Syftet med måttet är att beskriva kommunernas arbete med att minska användning av ändliga resurser och öka återanvändningsgraden. Med hushållsavfall menas: Kärl- och säckavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger samt den del av hushållsavfall som omfattas av producentansvar även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Även slam ingår. Med återvunnet avfall åsyftas: - Mängden återvunnet material enligt lagen om producentansvar såsom förpackningar, returpapper, el-avfall och det grovavfall som tas tillvara som metallfraktion. - Mängden insamlat och behandlat biologiskt nedbrytbart hushållsavfall såsom rötning, kompostering etc. - Övrigt material som samlas in för återanvändning till exempel byggmaterial, kläder, möbler mm. Som jämförelse till mellannyckelns undersökning anges snittvärden från en motsvarande undersökning från projektet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Resultat 2009 Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln KKiK* Kommunens totala insamlade mängd hushållsavfall us (Kg/inv.) Andel återvunnet material i förhållande till totala 19 % 23 % us 36 % 22 % 29 % 47 % 24 % 30 % 29 % 35 % mängden hushållsavfall *Medelvärde för de 66 kommuner som deltog i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Värdet avser

32 5.1.3 Kommentar När det gäller den totala mängden insamlat hushållsavfall visar mellannyckelkommunerna ganska varierande resultat. Finspång samlar in mest, 596 kg/invånare. Övriga kommuner hamnar i ett ganska brett spann från 319 till 565 kg/invånare. KKiK:s undersökning visar i snitt 519 kg/invånare. Man kan lätt förledas och tro att den som har störst andel insamlat per invånare också är den som bäst uppfyller miljömålen. Här finns det en del att analysera vidare. Man kan ju ställa sig frågan om det inte är ett bättre värde att ha ett lägre tal per invånare. Orsaken skulle ju kunna vara att man inte i samma utsträckning lever efter mottot slit och släng. Andra förklaringar till skillnader kan vara av demografisk natur. Vissa åldersgrupper och kanske också vissa socioekonomiska grupper slösar mer eller mindre av olika produkter. Graden av energiåtervinning av hushållsavfall har också betydelse. När det gäller andelen återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall uppvisar Mellannyckelkommunerna också divergerande resultat. Lindesberg har störst andel, 47 procent. Övriga kommuner fördelar sig mellan 19 och 36 procent. KKiK:s undersökning uppvisar för detta mått i genomsnitt 35 procent. 5.2 Kommunorganisationens andel miljöbilar av totalt antal bilar Utgångspunkt och beskrivning Syftet med måttet är att redovisa kommunernas arbete med miljöhänsyn genom användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon inom den egna organisationen. Med miljöbil avses i korthet: Personbil med max fem sittplatser och som är - Bensin- eller dieseldriven eller elhybridmodell och som släpper ut max 120 g/km koldioxid per km. Skall tillhöra miljöklass 2005 eller 2005PM (diesel). Dieselbilarna skall ha partikelfilter med maximalt utsläpp av 5 mg partiklar per km. - Fordon som drivs med etanol E85, har miljöklass 2005 och maximal förbrukning av 9,2 liter per 100 km. - Fordon som drivs med naturgas eller biogas. Skall tillhöra miljöklass 2005 och förbruka maximalt 9,7 kubikmeter gas per 100 km. Som miljöbil räknas också personbil med fler än fem sittplatser, lätt lastbil och lätt buss och som helt eller delvis kan drivas med el, elhybridmotor eller annat bränsle än bensin, diesel eller gasol. De skall ha miljöklass 2005 eller 2005PM (diesel). 32

33 5.2.2 Resultat 2009 Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln KKiK* Kommunorganisationens andel miljöbilar 53 % 33 % 38 % 68 % 17 % 35 % 2 % 33 % 20 % 33 % 33 % *Medelvärde för de 66 kommuner som deltog i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Kommentar Störst andel miljöbilar har Katrineholm, 68 procent. Övriga kommuner ligger inom ett brett spann från 2 till 53 procent. Det är stor skillnad mellan högst och lägst. Man kan då fråga sig om skillnaderna enbart beror på olika ambitionsnivåer eller om det finns organisatoriska förklaringar, till exempel bilpool istället för användning av egna bilar. Andelen egna miljöbilar för KKiK:s kommuner uppgick till i snitt 33 procent. Mellannyckelkommunerna uppvisar stor variation utifrån samma genomsnitt. 5.3 Andelen miljöbilar av totalt antal bilar i hela den geografiska kommunen Utgångspunkt och beskrivning Syftet med måttet är att ge en indikation på kommunernas arbete med att främja användning av alternativa drivmedel och bränslesnåla fordon inom hela den geografiska kommunen Resultat Andel personbilar miljöklass 2005 i trafik i kommunen vid årsskiftet Årsskiftet 2008/2009 Källa: SCB Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln KKiK* Andel miljöbilar i den geografiska kommunen 1,9 % 1,5 % 1,9 % 2,5 % 2,1 % 2,2 % 1,6 % 1,9 % 1,9 % 1,9 % 2,1 % *Medelvärde för de 66 kommuner som deltog i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)

34 5.3.3 Kommentar Undersökningen visar på små avvikelser för mellannyckelkommunerna. Katrineholm har högst 2,5 procent. Övriga kommuner fördelar sig inom spannet 1,5 till 2,2 procent. En allmän reflektion är att andelen miljöbilar totalt, och då inklusive kommunmedborgarnas egna bilar, är förhållandevis lågt jämfört med totala antalet fordon av kategorin personbilar. Det med tanke på hur mycket reklam, information, miljöbilspremier och den allmänna miljödebatt som förekommit under tämligen lång tid. När det gäller kommunernas påverkan så kan man förmoda att respektive kommuns andel av miljöbilar också får genomslag i denna allmänna statistik. Katrineholm har en mycket hög andel egna miljöbilar 68 procent och är den kommun som också ligger högst bland den totala andelen miljöbilar 2,5 procent. Övriga kommuner fördelar sig inom spannet 2 till 53 procent. Andelen miljöbilar av kategorin personbilar uppgick i snitt till 2,1 procent i KKiK:s undersökning. En liten slutsats kan vara att kommunen genom att vara föregångare också kan påverka totalt även om det sker i liten omfattning. 5.4 Kommunorganisationens andel inköpta ekologiska livsmedel Utgångspunkt och beskrivning Syftet är att redovisa kommunernas arbete med miljöhänsyn. Med ekologiska livsmedel menas de med KRAV-märkning eller har EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering/kvalitetssäkring Resultat Andel inköpta (kr) miljömärkta livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln KKiK* Andel inköpta ekologiska livsmedel 8 % 9 % 0 % 7 % 12 % 2 % 4 % 22 % 4 % 8 % 6,5 % *Medelvärde för de 66 kommuner som deltog i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK)

35 5.4.3 Kommentar Mellannyckelns undersökning visar på stora skillnader kommunerna emellan. Störst andel har Ludvika med 22 procent. Övriga kommuner fördelar sig inom ett spann från i det närmaste noll upp till 12 procent. Andelen inköpta ekologiska livsmedel i förhållande till totalt inköpta livsmedel var i genomsnitt i KKiK:s undersökning 6,5 procent. Det är stora skillnader kommunerna emellan men underlaget inom detta område dras med viss osäkerhet. Flera frågor kan ställas. Uppgifterna härrör från leverantörer med vilka kommunerna har avtal. Hur mycket upphandlas vid sidan av som kanske ändå är ekologiskt? 5.5 Andel miljöcertifierade förskolor och skolor i kommunen Utgångspunkt och beskrivning Syftet med måttet är att redovisa kommunernas arbete med miljöhänsyn. Det finns olika former av godkända certifieringar. I första hand gäller det Grön Flagg (Håll Sverige rent) samt Skola för hållbar utveckling (Skolverket). Annan miljöcertifiering kan också förekomma. Jämförelsen innefattar även enskilda förskolor och fristående skolor. Det är andelen enheter som jämförs oavsett hur stort antal elever som finns på respektive enhet. Därför kan ett större eller mindre antal elever omfattas av miljöcertifierad verksamhet än vad som framgår av undersökningen Resultat = Andel förskolor = Andel skolor 100 Andel miljöcertifierade förskolor och skolor, %

36 2009 Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Antal miljöcertifierade förskolor 0 av 16 0 av 23 0 av 19 6 av 25 1 av 23 6 av 17 1 av 21 3 av 24 9 av 19 Andel miljöcertifierade förskolor 0 % 0 % 0 % 24 % 4 % 35 % 5 % 13 % 47 % Antal miljöcertifierade skolor 2 av 14 0 av 15 5 av 12 4 av 20 0 av 14 0 av 12 0 av 15 1 av 19 6 av 15 Andel miljöcertifierade skolor 14 % 0 % 42 % 20 % 0 % 0 % 0 % 5 % 40 % Kommentar Mellannyckelkommunerna visar på stora skillnader. Störst ambition på området har Sala med 47 procent av förskolorna och 40 procent av skolorna miljöcertifierade. Flen har en stor andel av sina skolor miljöcertifierade men inga förskolor. Köping har en stor andel bland sina förskolor, 35 procent miljöcertifierade men inga skolor. Resultaten återger olika ambitionsnivåer på området. Det kan lokalt se olika ut i kommunerna. En enhet kan vara större eller mindre. I Köping är samtliga av de aktuella förskolorna lokaliserade till en viss kommundel. 5.6 Livsmedelskontroll Utgångspunkt och beskrivning Livsmedelskontrollen i Sverige styrs dels av EU-förordningar och av dels den nationella lagstiftningen i form av främst Livsmedelslagen samt Förvaltningslagen. Det är de kommunala miljökontoren, totalt 150 stycken i landet, som utför livsmedelskontrollen för de allra flesta verksamheter såsom exempelvis restauranger, caféer, butiker och mindre producenter. Kontrollen sker med stöd från Livsmedelsverket och Länsstyrelserna kontrollerar att kommunernas livsmedelskontroll är effektiv och ändamålsenlig. Livsmedelslagstiftningens syfte och mål är att endast säkra livsmedel skall nå konsumenterna och att konsumenterna inte skall vilseledas. Det är livsmedelsproducen- 36

37 ternas ansvar att se till att den egna verksamheten lever upp till kraven i lagstiftningen. Miljökontorens roll är att kontrollera detta. Vilken kontroll miljökontoren utför och hur ofta kontroll sker styrs av vilken typ av livsmedel producenten hanterar, hur stor produktionen av livsmedel är samt om man riktar sig till känsliga konsumentgrupper såsom barn, äldre och sjuka. Hur och hur ofta kontroll planeras ske på olika typer av verksamheter framgår av miljökontorens kontrollplan (verksamhetsplan) Resultat Tabell 1 Allmänna data 2009 Avesta* Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg** Ludvika Sala*** Antal årsarbetare per 100 objekt Andel inspekterade objekt av totala antalet Antal inspektioner per årsarbetare 1,16 0,84 0,61 1,00 0,80 0,77 1,09 0,99 1,16 78 % 51 % 59 % 46 % 53 % 64 % 50 % 56 % 49 % Antal förbudsbeslut Antal föreläggandebeslut Antal åtalsanmälningar *Innefattar även Fagersta och Norberg *** Innefattar även Heby **Innefattar även Nora, Hällefors och Ljusnarsberg 16- och 8- timmarsobjekt: Med 16 timmars objekt avses större objekt oftast med en känsligare målgrupp (barn/åldringar/sjuka) Planeringsmässigt åtgår 16 timmar arbetstid/år i snitt för dessa objekt. Med 8 timmars objekt avses medelstora och små objekt oftast med normal målgrupp (vuxna) Planeringsmässigt åtgår 8 timmar arbetstid/år i snitt för dessa objekt. 37

38 Diagram 1 Inspektionsresultat per objekt vid första inspektionen för året 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat besök 16-timmarsobjekt Underkända Anmärkning Utan anmärkning 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat besök 8-timmarsobjekt Underkända Anmärkning Utan anmärkning Kommentar Livsmedelskontrollens nivå diskuteras i de flesta kommuner. Önskemål om en mer flexibel lagtillämpning och utökad rådgivning är vanligt förekommande vilket ibland står i kontrast mot från allmänheten framförda legitima krav på säkra och sunda livsmedel i såväl restauranger som i livsmedelsaffärer. Verksamheten vid miljökontoren får inte subventioneras med skattemedel utan ska helt finansieras genom de årliga avgifter som livsmedelsföretagarna/livsmedelsobjekten betalar. 38

39 Av värdena för antal årsarbetare på 100 objekt samt andel inspekterade objekt av totalt antal framgår att högt antal årsarbetare samt en hög procentandel kan bero på antalet tyngre kontrollobjekt i kommunerna. När det gäller antal inspektioner per årsarbetare bör resultatet normalt vara korrelerat till andel inspekterade objekt av totalt antal. Tämligen stora variationer föreligger vilka kan bero på till exempel verksamheternas varierande mål och ambitioner, nyanställd personal, inspektioner med fler än en inspektör närvarande. För Antalet förbuds- och föreläggandebeslut samt Antalet åtalsanmälningar torde resultatet främst spegla verksamheternas varierande mål och ambitioner. I diagrammen syns i stort sett samma variationer i de olika miljökontorens arbetssätt och mål och ambitioner som tabellen visade på. Viss variation kan också bero på livsmedelsobjektens varierande kunskaps- och erfarenhetsnivå vilka kan variera stort. Det är viktigt att påpeka att Mellannyckelns arbete bör följas upp med analyser vid varje berört miljökontor men även med initiativ till benchmarking mellan de kontor som vill utvecklas ytterligare. 5.7 Nöjdhet miljöhantering Utgångspunkt och beskrivning För att få reda på hur de som kommer i kontakt med kommunens miljöhantering upplever servicenivån har brukarenkäter använts. Katrineholm, Kristinehamn och Sala skickade under våren 2010 ut en gemensamt framtagen enkät till ett antal personer som under andra halvåret 2009 var i kontakt med kommunerna i frågor rörande enskilda avlopp, livsmedelskontroll, miljötillsyn samt hälsoskyddstillsyn. Lindesberg skickade under samma period ut en egen enkät till personer som under februari månad 2010 fick beslut från kommunen i ärenden gällande enskilda avlopp, livsmedel samt miljötillsyn. Finspång och Flen hade resultat från redan genomförda enkäter där Finspångs enkät berörde frågor angående livsmedel, avlopp och djurskydd. Flens undersökningsgrupp bestod av personer som sökt/anmält om att få göra något speciallagreglerat och därefter erhållit beslut. I ett försök att hitta jämförbarhet i nöjdhet mellan alla kommuner i Mellannyckeln, gjordes en genomgång av samtliga enkäters frågor och resultat. Fyra frågeställningar med jämförbart innehåll identifierades: - Tillgänglighet (hur lätt det var att komma i kontakt med rätt person) - Bemötande (bemötande från kommunens sida) - Tydlig information (tydlig muntlig och/eller skriftlig information under ärendets gång) - Handläggningstid (tid för handläggning av ärende) 39

40 Alla kommuners enkäter innehöll inte frågor inom alla områden. Graderingen på svarsalternativen skilde sig också åt mellan kommunerna. För att hantera detta delades svaren in i kategorierna Missnöjd, Nöjd samt Mycket nöjd, så att en jämförelse kunde göras Resultat Finspång Flen Katrinholm Kristinehamn Lindesberg Svarsfrekvens 25 % (10 av 40) 36 % (26 av 73) 46 % (52 av 112) 45 % (66 av 148) 46 % = Andel mycket nöjd = Andel nöjd = Andel missnöjd 100% 80% Tillgänglighet Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% 100% Bemötande Missnöjd Nöjd 80% Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% 40

41 100% 80% Tydlig information Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% 100% 80% Handläggningstid Missnöjd Nöjd Mycket nöjd 60% 40% 20% 0% Kommentar Svarsfrekvenserna ligger generellt på en lägre nivå inom miljöområdet än inom bygglovsområdet, även om Kristinehamn har högre svarsfrekvens på miljöenkäten än på bygglovsenkäten. Ingen av kommunerna kommer upp i 50 procent svar. Flen och framför allt Finspångs resultat bygger på mycket få svar. Svaren i enkäterna skiljer sig åt mellan kommunerna. Finspångs kommun uppvisar ett bra resultat i såväl bemötande och tydlig information som handläggningstid. Samtliga brukare i Finspångs kommun är mycket nöjda med det bemötande som de fått. Flen och Lindesberg har också många brukare som är mycket nöjda med kommunernas bemötande. Andelen mycket nöjda brukare i Mellannyckeln är högst vad gäller bemötande och lägst vad gäller tydlig information. 41

42 Vid en jämförelse av resultatet från enkäten inom byggområdet, är andelen mycket nöjda brukare för Mellannyckeln något lägre inom miljöområdet än inom byggområdet. Andelen missnöjda brukare är något högre inom miljöområdet. Frågan kan ställas om detta kan bero på att kommunen inom miljöområdet utövar tillsynsverksamhet som för den enskilde kan innebära exempelvis föreläggande om krav eller förbud mot viss verksamhet. 42

43 6 Kostnadstäckningsgrad 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Kostnadstäckningsgraden är ett sätt att se hur stor andel av de kostnader som kommunen har för verksamheten som finansieras via avgifter och inte via skattemedel. Hur stor andel som finansieras via avgifter påverkas bland annat av kommunens ambition att ta betalt i förhållande till vad som är en fri nyttighet för kommuninvånarna. Under Resultat beskrivs för vart och ett av områdena på vilket sätt kommunen tar betalt för de tjänster som tillhandahålls. De verksamheter som beskrivs i rapporten är små i ett kommunalt perspektiv. De omfattar ett litet antal årsarbetare och därmed en låg budgetomslutning. För att få en uppfattning om storlek på verksamheterna presenteras nedan medianvärden för Mellannyckeln. Mediankommunen Verksamhetsområde Antal årsarbetare Bruttokostnadsomslutning Intäkt Miljöbalken exkl. livsmedel 5,7 4,2 mkr 2,1 mkr Livsmedel 2,5 2,1 mkr 1,1 mkr Bygg 3,0 2,5 mkr 1,2 mkr Plan 2,8 2,6 mkr 0,3 mkr Materialet är framtaget utifrån en gemensam grundmodell. Vi bedömer trots detta att materialet inte är framtaget på exakt samma sätt. Det innebär att små skillnader i sättet att ta fram underlaget får stor påverkan för den procentuella andelen. Vi har därför valt att presentera kostnadstäckningsgraden i tre nivåer för respektive verksamhetsområde. Kommentar: Rapporten omfattar endast ett år. För att kunna uttala sig om vad som är normalt/rimligt för den enskilda kommunen behövs uppgifter för en serie av år. Exempelvis påverkar hur stor byggnation som förekommit just för detta år, vakanser på tjänster etc. Omvärldsfaktorer och kommunens ambition för olika typer av avgifter inom verksamheterna är faktorer som påverkar graden av kostnadstäckning. 43

44 6.2 Resultat Miljöbalken Inom Miljöbalkens område regleras avgifterna via den taxa som kommunen fastställer. Miljöbalken reglerar inte hur kommunerna tar ut sina taxor utan kommunerna kan själva välja hur man vill göra. Sveriges Kommuner och Landsting har dock utarbetat underlag som de flesta kommunerna använder sig av. I underlaget finns 3 olika modeller som kommunerna kan välja att använda. I den enklaste modellen är basen en grundavgift som sätts utifrån bransch och produktion. De två övriga modellerna bygger på den första men är utökade med risk- och resursbedömningar för de olika objekten. Taxan sätts då utifrån dessa bedömningar. Lokala anpassningar finns i kommunerna. Avgifter kan tas ut för tillsyn och prövning och består oftast av fasta årsavgifter för återkommande tillsyn, timavgifter för övrig extra tillsyn, timavgifter för övrig tillsyn, prövningsavgifter för tillstånd. Inom miljöbalkens område tar man avgift för till exempel enskilda avlopp, miljöfarlig verksamhet, kemikalieanvändning. Lägre Mellan Högre Finspång, Flen, Kristinehamn, Sala Avesta, Katrineholm, Köping, Lindesberg, Ludvika <40% 40-70% % Inom miljöbalkens område är kostnadstäckningsgraden låg-medelgod. Flest kommuner ligger inom Mellan-nivån, men ingen kommun har högre kostnadstäckningsgrad än 55 procent och medianvärdet är 40 procent. Faktorer som påverkar kostnadstäckningsgraden Att kommunen valt att inte ta vissa taxor (man vill subventionera) mm Personalbrist (kostnadstäckningen kan stiga när man har vakanser och mycket fasta avgifter) Om det finns någon juridisk person att fakturera (till exempel svårt inom förorenade områden). En kommun som prioriterat detta arbete kan få mindre intäkter än om man valt att prioritera tillsynsinsatser mot vissa företag i ett industriområde Remissarbete som inte kan debiteras Vilken modell kommunen valt av SKL:s 3 olika modeller Arbetsmetod som kommunen valt (till exempel kan kommunen i sitt tillsynsarbete välja informationsinsatser för att uppnå ett särskilt miljömål och detta är svårt att debitera) Obefogade klagomål (som inte kan faktureras) Rutiner för hur/att fakturering ska ske Insatser för information och rådgivning, omfattning i respektive kommun 44

45 6.2.2 Livsmedel Intäkterna för livsmedelsområdet regleras av den taxa som kommunen fastställer. Taxorna grundar sig på underlag som Sveriges Kommuner och Landsting tagit fram som stöd för kommunernas taxekonstruktion. Området styrs/regleras till viss del även via EU-direktiv. Intäkterna för livsmedelskontrollen består av fasta intäkter för förebyggande kontroll, tim-avgifter för extra kontroller samt avgifter för registrering och godkännandeprövning. Lägre Mellan Högre Finspång Avesta, Katrineholm, Köping, Lindesberg, Sala Flen, Kristinehamn, Ludvika <40% 40-70% % Livsmedelsområdet har högst kostnadstäckningsgrad av de undersökta områdena. Här regleras möjligheterna att ta ut avgifter tydligt. Alla kommuner, utom Finspång, finns inom nivåerna mellan-hög och medianvärdet är drygt 60 %. Faktorer som påverkar kostnadstäckningsgraden Personalbrist (kostnadstäckningen kan stiga när man har vakanser och mycket fasta avgifter) Rutiner för hur/att fakturering ska ske Om det går att fakturera (till exempel vid matförgiftningsärenden där orsaken inte kan fastställas) Obefogade klagomål (som inte kan faktureras) Insatser för information och rådgivning, omfattning i respektive kommun Planärenden Intäkterna för detaljplanearbetet regleras i PBL, med rekommendationer från SKL. Kostnaden kan tas ut på två sätt. Den kan tas ut direkt av en intressent (byggherre) under planens framställande. Då beräknas tider för olika arbetsmoment och timkostnad för inblandade tjänstemän och konsulter. Ett planavtal tecknas mellan kommunen och intressenten. Kostnaderna kan också debiteras via löpande räkning. Kostnaden kan också tas ut som en planavgift i efterhand när planområdet bebyggs. Då benämns den planavgift och tas ut i samband med bygganmälan. Taxan i plan- och bygglagen skall i princip beräknas som självkostnadspris. Översiktsplanearbetet är ett politiskt uppdrag från Kommunfullmäktige. Att planen ska tas fram regleras av PBL. I det arbetet ingår förutom planenhetens medarbetare även personer från andra delar av den kommunala verksamheten och politiker. Detta arbete är helt skattefinansierat. 45

46 Samtliga kommuner Lägre Mellan Högre <40% 40-70% % Inom planområdet är kostnadstäckningsgraden låg. Samtliga kommuner ligger på en låg nivå och inte någon kommun når 30 %. Faktorer som påverkar kostnadstäckningsgraden Kommunens prioritering av strategiskt planarbete, för t ex egen kommunal mark Historiskt har kommunen tagit plankostnaderna och inte debiterat planavgifter Översiktplaner görs på Kommunfullmäktiges uppdrag och är skattefinansierade Detaljplanearbete som skall vara självfinansierade, men där kommunens ambition och påverkan från intressenter kan ha betydelse Planavgift tas endast ut för byggande inom områden med detaljplan från 1987 och nyare detaljplaner enligt reglering i PBL. Insatser för information och rådgivning, omfattning i respektive kommun Byggärenden Verksamheten består av bygglov, bygganmälan, rivningslov, marklov, separat bygganmälan, samt strandskyddsdispenser. Byggärenden handläggs av bygglovshandläggare och samtliga kommuner har ITstöd i form av särskilt utformade handläggningsprogram. Variationer finns där vissa uppgifter i handläggarprocessen sköts av andra än bygglovshandläggarna. Förutom beslut om bygglov mm ingår t ex teknisk rådgivning till oerfarna engångsbyggare om bland annat konstruktioner, energiförbrukning som en del i verksamheten. Intäkterna för verksamheten består av bygglovsavgifter med mera, enligt kommunens plan- och bygglovstaxa. Förklaring av taxan finns i kapitel 4 om Bygglov. Lägre Mellan Högre Sala, Avesta Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping Finspång, Lindesberg, Ludvika <40% 40-70% % Byggärenden, tillsammans med livsmedelskontrollerna, har högst kostnadstäckningsgrad. För byggärenden återfinns flertalet kommuner inom nivån mellan-hög. I 46

47 nivån mellan-hög är kostnadstäckningsgraden minst 50 procent och medianvärdet är drygt 60 procent. Faktorer som påverkar kostnadstäckningsgraden: Antalet ansökningar om bygglov Typen av byggnationer ansökan avser Kommunens grundbelopp tillsammans med kommunens tillämpning av bygglovstaxan Insatser för information och rådgivning, omfattning i respektive kommun Omfattning av tillsyn Om sökanden drar tillbaka sin ansökan 6.3 Sammanfattande kommentar I rapporten har vi gjort ett försök att jämföra graden av kostnadstäckning. Vi kan konstatera att det, utifrån ett enda år, inte går att dra några större slutsatser. Man behöver följa verksamheterna under ett antal år för att kunna skapa en bild av vad som är rimligt för den enskilda kommunen utifrån kommunens ambition. Vi kan också konstatera att det finns osäkerhet i jämförelserna, trots att vi har försökt eliminera dem. Kommunerna är organiserade på olika sätt och det är svårt att särredovisa alla typer av kostnader på ett säkert sätt. Med tanke på att det ur ett kommunalt perspektiv är små verksamheter får beloppsmässigt små variationer stor procentuell påverkan. Generellt kan kortare vakanser höja kostnadstäckningsgraden, men behöver kommunen köpa resurser för att göra jobbet kan det kosta mer och täckningsgraden blir lägre. Det kan också bli så att kommunen måste anställa vikarier under nästa budgetår för att hantera föregående års vakanser och genomföra de inställda jobb som företagen betalat för. Detta skulle innebära en lägre kostnadsgrad under detta år. Beträffande möjlighet att debitera påverkar sättet som kommunen räknar fram timtaxan för respektive område, samt andel debiterbar tid i förhållande till möjlig debiterbar tid. Vi kan se att de olika verksamhetsområdena har olika förutsättningar för att uppnå en hög kostnadstäckningsgrad. Området livsmedelskontroll är via lagstiftning mer reglerad avseende möjlighet att ta ut avgifter. För Plan och bygg säger plan- och bygglagen att kommunen får ta ut avgift, det finns inget krav att kommunen ska göra det. Även inom miljöbalkens område är det upp till kommunen att besluta om avgift ska tas ut eller inte. Planområdet styrs mer av den politiska viljeinriktningen och här är det inte samma tradition att ta betalt för utförda tjänster som inom övriga områden. För arbetet inom miljöbalken påverkar bland annat mängden remisser, där det inte finns möjlighet att debitera för nedlagd tid. 47

48 Livsmedelskontrollen är starkare reglerad och ska i grunden vara självfinansierad via avgifterna men även här påverkar omfattningen av rådgivande verksamhet. När det gäller livsmedelskontrollerna kan man ställa sig frågan hur hög kostnadstäckningsgrad en kommun kan nå. Lagstiftningen medger en kostnadstäckningsgrad som är 100 procent, men samtidigt finns behov av information och rådgivning där kommunen inte har möjlighet att ta avgift. Inom planområdet påverkar politiken i högre grad genom att till exempel översiktsplanen är en politiskt framtagen plan och därmed skattefinansierad. För byggområdet kan vi konstatera att omfattningen på byggverksamheten och typ av byggnationer påverkar. Hur kommunerna tillämpar taxan och vilken omfattning den rådgivande skattefinansierade verksamheten har påverkar också. En fråga man kan ställa sig är om det är rimligt att en tjänst delvis ska vara en fri nyttighet om den utförs för en enskild medborgares räkning. Hur mycket ska min granne betala för mitt byggnadslov via kommunalskatten? Om det i kommunerna finns en ambition att öka kostnadstäckningsgraden inom de olika områdena kan det finnas anledning att studera hur de kommuner som når den högsta graden bedriver sitt arbete. 48

49 7 Informationsgivning 7.1 Utgångspunkt och beskrivning Informationen till medborgarna har fått en allt större betydelse inom den offentliga sektorn. Allt fler söker information via datorer och förväntar sig att hitta information och svar på sina frågor på kommunernas webbplatser. Mängden information ökar samtidigt som krav finns på att den ska vara aktuell och intressant för läsaren. Många menar dessutom att kommunens webbplats är kommunens ansikte utåt, en viktig del i kommunens image. I september 2009 publicerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) den första nationella medborgarinriktade kartläggningen av kommuners webbplatser 1. Samtliga av Sveriges 290 kommuners webbplatser har under maj och juni månad 2009 undersökts av ett externt team av studenter. För varje fråga har två minuter ägnats åt att finna ett svar. Om svar inte hittats inom två minuter har det noterats som att svaret inte finns tillgängligt. Tjugo vanliga medborgarfrågor inom området Bygg och bo undersöktes. En ny granskning har på Mellannyckelns uppdrag genomförts av en grupp studenter i april, maj Frågeställningarna är samma som vid den nationella undersökningen 2009, dock har en fråga gällande livsmedelstillsyn lagts till. På grund av att tilläggsfrågan inte fanns med i undersökningen 2009 görs jämförelserna i denna rapport med denna fråga exkluderad. Resultatet av granskningen har sammanställts i nedanstående matriser. I matrisen betyder rött att inget svar hittats på frågan, gult att svar delvis hittats och grönt att svaret på frågan finns. Bedömningen delvis innebär att frågeställningen berörts men att något tydligt svar inte presenterats, således en generös tolkning. = Inget svar (0 p) = Delvis svar (1 p) = Svar på frågan (3 p) För att underlätta en jämförelse med landets samtliga kommuner presenteras resultatet av den nationella granskningen och den kompletterande granskningen var för sig. Antalet möjliga poäng och respektive kommuns resultat i poäng och i procent anges sist i respektive tabell. 1 Sveriges Kommuner och Landsting, 2009, Information till alla? en granskning av kommunernas information till medborgarna 49

50 7.2 Resultat Webbinformation nationell undersökning 2009 Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala 1. Finns det information om var det finns tillgängliga tomter för nybyggnation för privatpersoner? 2. Finns det uppgifter kring hur man söker bygglov? 3. Finns det information om taxor och avgifter för bygglov? 4. Finns det information om hur lång tid ett bygglov beräknas ta? 5. Det finns information om vart jag vänder mig till med frågor om bygglov? (telefon, m.m.) 6. Det finns information om öppettider för att söka bygglov? 7. Finns det information om köregler för tomter och lägenheter? 8. Finns det information om lediga bostäder och vart man vänder sig? 9. Finns det information om kommunens bostadsförsörjningsprogram? 10. Finns det information om bostadsanpassningsbidrag? 11. Finns det information om energirådgivning? 12. Finns det information om kommunens översiktsplaner? 13. Finns det information om aktuella detaljplaner? 14. Finns det information om kollektivtrafiken? 15. Finns det information om färdtjänst? 16. Finns det information om konsumentvägledning? 17. Finns det information om budgetrådgivning? 18. Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten? 19. Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål? 20. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras? SUMMA AV MAX 60 POÄNG ANDEL AV MAX FRÅGA % 70 % 75 % 57 % 62 % 55 % 60 % 72 % 65 % 50

51 7.2.2 Webbinformation Mellannyckelundersökning 2010 Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala 1. Finns det information om var det finns tillgängliga tomter för nybyggnation för privatpersoner? 2. Finns det uppgifter kring hur man söker bygglov? 3. Finns det information om taxor och avgifter för bygglov? 4. Finns det information om hur lång tid ett bygglov beräknas ta? 5. Det finns information om vart jag vänder mig till med frågor om bygglov? (telefon, m.m.) 6. Det finns information om öppettider för att söka bygglov? 7. Finns det information om köregler för tomter och lägenheter? 8. Finns det information om lediga bostäder och vart man vänder sig? 9. Finns det information om kommunens bostadsförsörjningsprogram? 10. Finns det information om bostadsanpassningsbidrag? 11. Finns det information om energirådgivning? 12. Finns det information om kommunens översiktsplaner? 13. Finns det information om aktuella detaljplaner? 14. Finns det information om kollektivtrafiken? 15. Finns det information om färdtjänst? 16. Finns det information om konsumentvägledning? 17. Finns det information om budgetrådgivning? 18. Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten? 19. Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål? 20. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras? 21. Det finns information om resultat från kommunens livsmedelstillsyn? SUMMA AV MAX 63 POÄNG ANDEL AV MAX FRÅGA % 73 % 75 % 88 % 63 % 85 % 77 % 72 % 87 % ANDEL AV MAX FRÅGA % 70 % 71 % 84 % 65 % 81 % 73 % 68 % 83 % 51

52 7.3 Kommentar Resultatet av granskningen ger en ögonblicksbild av informationen som finns på kommunernas hemsidor. Den kan snabbt förändras. Jämförs de 20 första frågorna i undersökningen 2010 uppnår Katrineholm högst resultat, 88 procent av maxpoängen. Medelvärdet för Mellannyckelns kommuner är 79 procent. Resultatet är en klar förbättring i jämförelse med 2009 års undersökning där värdet för Mellannyckelns kommuner var 64 procent. Medelvärdet för landets alla kommuner i den nationella undersökningen 2009 var 66 procent. Sju av de nio undersökta kommunerna har förbättrat sin andel av maxpoängen i jämförelse med 2009 års granskning. Två kommuner har oförändrat resultat. Totalt har Mellannyckelns kommuner förbättrat sig med cirka 15 procent i jämförelse med undersökningen De kommuner som förbättrat sig mest är Katrineholm och Köping med 31 respektive 30 procent. På 11 av de 20 frågorna, hittades 2010, svaren på samtliga kommuners hemsidor (grön markering). Motsvarande siffra 2009 var sju. Antalet frågor där inget svar alls har hittats på någon av kommunernas hemsidor (röd markering) har minskat från tre till ett. De frågor där svar har hittats i de flesta kommunerna är frågor som rör information om specifika områden exempelvis översiktsplan och detaljplan. Därefter följer frågor som rör taxor och avgifter, handläggningstidens längd, öppettider och köregler. De frågor där nästan inga svar kunnat hittas rör servicedeklarationer och kvalitetsredovisningar. Tilläggsfrågan Det finns information om resultat från kommunernas livsmedelstillsyn ingick i undersökningen Endast Avesta och Kristinehamn uppnådde maxpoäng på denna fråga. På övriga kommuners hemsidor hittades inget svar på frågan. Goda exempel i denna undersökning är Katrineholm, Sala, Köping och Avesta. Generellt sett finns möjlighet till förbättringar för samtliga kommuner inom nätverket. 52

53 8 Tillgänglighet 8.1 Utgångspunkt och beskrivning Tillgängligheten visar på servicenivån i kommunen. Hur tillgänglig kommunen är för medborgaren kan mätas och beskrivas på flera sätt. Vi har i den här rapporten undersökt två olika delar: Kommunens tillgänglighet via telefon Kommunens tillgänglighet via e-post Mätningen av tillgänglighet har skett genom att ett anlitat företag, som är van att genomföra liknande undersökningar, ringt till kommunens växel samt att e-post skickats till kommunens officiella e-post adress. Företaget har ringt varje kommun en gång per fråga, totalt har nio sökningar via telefon genomförts under en tvåveckorsperiod. Vid telefonkontakt har dokumentation skett av tillgängligheten men även kvaliteten på svaret där faktorer som engagemang och bemötande har bedömts. E-postfrågor har skickats i samma omfattning och med samma fördelning som telefonsamtalen. För e-postfrågor har svarstider beräknats men även kvaliteten på svaren har bedömts. Resultatet av mätningen kan inte generaliseras alltför mycket med tanke på att antalet kontakter är begränsat men det indikerar att det finns möjlighet till förbättring. Mätningen ska därför ses som ett arbetsinstrument för upprättande eller uppföljning av policys och riktlinjer. I detta kapitel redovisas enbart tillgänglighetsresultatet för telefon och e-post. Hela materialet där även kvaliteten på svaren bedömts finns som bilaga till rapporten. Nedanstående frågor har ställts till kommunerna. De första via telefon och de kursiverade med e-post: 1. Jag funderar på att installera en braskamin i öppna spisen. Behövs det bygglov för det även om installationen görs av montörer? Har efter denna vintern med kyla och höga elpriser bestämt att nu är det dags att installera en braskamin i öppna spisen. Behövs det bygglov för det? Har tänkt att anlita proffs som monterar. 2. Har hört att det inte behövs bygglov för en Friggebod på tomten, men vilka är måtten på en Friggebod nu? Hej! Har tänkt att sätta upp en Friggebod på tomten. Vilka mått är det som gäller, så att jag slipper bygglov? Har för mig att dom har ändrats. 3. Vilka bestämmelser gäller vid inglasning av balkong? Hej! Vi hade tänkt att glasa balkongen. En granne sa att det behövs bygglov. Stämmer det? Vilka bestämmelser gäller? 4. Vad menas med kvalitetsansvarig vid ett bygge av en villa? Vem kan vara kvalitetsansvarig? 53

54 Hej, vi planerar att köpa ett s.k. Nyckelfärdigt hus. Behöver vi då en kvalitetsansvarig för bygget? Vad menas egentligen med kvalitetsansvarig? 5. En släkting har nyligen gått bort och vi ska hjälpa till att tömma huset. Jag skulle vilja veta var närmaste återvinningscentral finns? Hej! Min gamla moster har gått bort och vi ska tömma hennes hus. Därför skulle jag vilja veta vart det finns någon/några återvinningscentraler? 6. Vi funderar på att köpa hus och det har stått så mycket om radon i tidningarna på sista tiden. Hur vet man om det finns radon och hur får man bort det? Hej! Tycker detta med radon i huset låter otäckt. Hur vet man om det finns radon och hur får man bort det? Gör ni undersökningar? Är orolig för barnen. 7. Hej jag undrar hur ofta ni gör inspektioner i restauranger? Kan man få reda på hur ni har bedömt olika ställen? Hej jag skulle vilja veta hur ofta ni gör inspektioner i mataffärer? Vad tittar ni på? Kan man få reda på resultatet för en specifik affär? 8. Min mammas granne har börjat bygga ett uthus nära tomtgränsen. Måste han inte fråga henne först innan han börjar bygga? Hej, jag skulle vilja veta vad som gäller. Min mammas granne har börjat bygga ett uthus nära tomtgränsen. Det kommer att skymma hennes utsikt. Måste han inte fråga henne först innan han börjar bygga? Tacksam för svar. 9. Vi diskuterade på jobbet att om man har en fastighet med strandtomt utanför planlagt område och om man söker strandskyddsdispens för ett nytt båthus, behöver man då också söka bygglov? Hej! Vi äger inom familjen en fastighet med strandtomt utanför planlagt område och vi tänkte söka strandskyddsdispens för ett nytt båthus, behöver vi då också söka bygglov? 54

55 8.3 Resultat Tillgänglighet via telefon Andelen lyckade kontaktförsök med en handläggare. Kontakt med handläggare Ingen kontakt Kommentar Antal lyckade kontakter med en handläggare per telefon varierar mellan två kontakter (Finspång) till nio kontakter (Ludvika). Företagets erfarenheter av tidigare undersökningar är att man som uppringare får svar drygt var tredje gång när man söker en specifik person. I denna typ av mätning när en funktion sökts borde lyckade kontaktförsök var ännu högre. Fyra av kommunerna svarade på mer än två av tre samtal vilket bör anses som bra. 55

56 8.3.3 Tillgänglighet via e-post Tiden från skickandet av e-post till svar av kommunen. Tidsangivelsen är i arbetstid (8-17) Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2 veckor Kommentar Svarstiderna på e-postfrågorna varierar väsentligt mellan kommunerna. Tre kommuner (Avesta, Finspång, Katrineholm) når upp till ett resultat som av företagets rekommendationer kan anses vara en skälig tillgänglighet, det vill säga att 90 procent av frågorna besvaras inom två dygn. Noterbart är att endast Avesta och Katrineholm svarat på all e-post inom två veckor, övriga kommuner hade obesvarade brev. 56

57 8.4 Sammanfattande kommentar Resultatet av mätningen visar en spridning mellan kommunerna både vad gäller servicenivå per telefon och e-post. Genom undersökningen visas kommunens servicenivå, men var i kommunen det brister framgår inte. För att få svar på detta krävs ett arbete i respektive kommun där rutiner och processer kartläggs och analyseras. I ett eventuellt fortsatt utvecklingsarbete med tillgänglighet finns frågeställningar som kan vara angelägna att diskutera och ta ställning till. Vilken nivå och service förväntar sig medborgarna i kontakten med kommunen? Vilken servicenivå vill kommunen hålla? Behövs förändringar i rutiner och förhållningssätt för att nå dit? 57

58 Projektledarna för kommunerna i nätverket Mellannyckeln Ann-Sofi Hopstadius Jessica Sandström Ingrid Larsson Karin Rytter Eva-Lena Segerud Hans Gustafsson Ingemar Wegfors Anders Hellstrand Torbjörn Karlsson Torkel Wadman Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Sveriges Kommuner och Landsting 58

59 Bilaga 1 Bygglovsavgifter Avgift för bygglov + bygganmälan för typfallen nybyggnad av enbostadshus 175 m 2 och takat uterum 35 m 2 kompletterat med vilken taxekonstruktion kommunerna använder, grundbelopp och vad bygglovet skulle ha kostat om Kommunförbundets taxeförslag år 1995 respektive 2004 skulle använts fullt ut med kommunens angivna grundbelopp. Avesta Finspång Flen Katrineholm Kristinehamn Köping Lindesberg Ludvika Sala Mellannyckeln Totalkostnad enbostadshus uterum Grundbelopp 33, , , enbostads enbostads uterum uterum Taxekonstruktion anpassad 1995 anpassad

60 Bilaga 2 RAPPORT Servicemätning via telefon och e-post MellanNyckeln Bygg, Miljö o Plan Maj 2010 BOX STOCKHOLM TEL hq@jsm-telefront.se BESÖKSADRESS: NÄRINGSLIVETS HUS, STORGATAN