ALECTA. Anders Sundström Folksam i god spiral HYLLAR FÖRETAGS- OBLIGATIONER. Riskkapital så in i Norden. Daniel Sachs. Regleringar av finansmarknaden

Transkript

1 En tidning från PwC för stora internationella företag och organisationer TEMA: F INANS Daniel Sachs HYLLAR FÖRETAGS- OBLIGATIONER Anders Sundström Folksam i god spiral Regleringar av finansmarknaden ALECTA SPÅR BÄTTRE TIDER Riskkapital så in i Norden Insideraffärer i börsbolag [s. 39] Kooperationen på frammarsch [s. 36]

2 LEDARE: ANDERS LUNDIN Räkna med Not everything that counts can be counted, and not everything that can be counted counts. Citatet, som brukar tillskrivas Albert Einstein, kan vara bra att ha i åtanke i tider av regleringsiver. De allra flesta är nog överens om att ett nytt regelverk (s. 12) var en del i arbetet med att återskapa förtroendet för finanssektorn. Samtidigt måste man vara medveten om begränsningarna. En effektiv, transparent och trovärdig finanssektor skapas i första hand genom bra, affärsmässiga beslut förordningar och regler kan rätt utformade bara bidra till den processen. Man måste ha beredskap för att konsekvenserna av nya regler inte med säkerhet blir de tänkta. Om det och komplexiteten med att införa bland annat IFRS, Basel III och FATCA vittnar SEB:s Gent Jansson (s. 16). Det man med säkerhet kan säga är att affärsklimatet i finanssektorn förändras. Nya affärsmöjligheter uppstår, andra försvinner de nya regelverken påskyndar strukturomvandlingen. Agenda har frågat en rad ledande företrädare för branschen om deras syn på den nya finansvärlden : Folksams Anders Sundström (s. 6), Proventus Daniel Sachs (s. 23) och Alectas Staffan Grefbäck (s. 28). Vi vill också bredda perspektivet, inte minst för att förtroendekrisen för de traditionella finansaktörerna ökar intresset för alternativ. Ett sådant är Ekobanken (s. 36) och dess vd Annika Laurén, där det viktigaste är att utlånade pengar används på ett hållbart sätt. För PwC är det en spännande utmaning att stödja finansbranschen i den snabba förändring som nu pågår. Och då tänker jag inte bara på regelhantering och rapporteringskrav. Lika viktigt är ge stöd för de möjligheter till förvärv och affärsutveckling som öppnas genom strukturomvandlingen. Även för oss gäller Einsteins not everything that counts can be counted. det oräknebara FOTO: TOBIAS OHLS Anders Lundin Ansvarig utgivare anders.lundin@se.pwc.com

3 INNEHÅLL [s. 6] Sundström varnar för livs död Folksams Anders Sundström tror att regleringar kan ta död på livförsäkringar. [s. 11] Lyft för ömsesidiga bolag Efter fi nanskrisen märks ett nyvaknat intresse för kundägda bolag. [s. 12] Nya regler så funkar det Agendas guide till några viktiga regelverk på fi nansmarknaden. [s. 16] Bankerna under regeltryck Regelverk pressar bankerna att skära i kostnader, säger Gent Jansson, SEB. [s. 20] PE fortsatt hett Trots fi nansiell oro private equity växer i Norden. [s. 23] Framtidens banklån Daniel Sachs ser möjligheter i företagsobligationer. [s. 26] Saabaffären PwC förberedde Nevs köp av Saab. [s. 28] Skrämmande okunskap Kunskapen om tjänstepension är för låg, säger Alectas Staffan Grefbäck. [s. 32] Ny roll för revisorn Nya förslag kan förändra revisionen i fi nansiella bolag. [s. 36] Kooperationens år 2012 Kooperationen har fått luft under vingarna. [s. 39] Insideraffärer Sverige fortfarande bland de sämsta i klassen. [s. 42] Project Blue visar finanstrend Project Blue analyserar trender och skapar affärer. [s. 50] Brister i skatteförslag PwC:s Ingrid Melbi kritisk till snabblagstiftning. [s. 52] Krönika Stig von Bahr, Regelrådet, om lagar och praxis. Nästa nummer av Agenda kommer ut i mars. I VARJE NUMMER: Ledare [2] Notiser [4, 35] Skrifter [46] Redovisning [48] Skatt [50] Krönika [52] FOTO: MARIA ROSENLÖF [ 28] Livbolagen har inte haft den avkastningskris media skriver om. FOTO: SUSANNE KRONHOLM [23] [20] FOTO: TOBIAS OHLS [50] [32] Prenumerera utan kostnad! Vill du ha en egen prenumeration av Agenda? PwC:s tidning Agenda utkommer tre gånger per år. Du får den kostnadsfritt. Mejla till: agenda@se.pwc.com Agenda finns även som app på: PwC Sverige är marknadsledande inom revision, redovisning, skatt- och affärsrådgivning med medarbetare och 130 kontor runt om i landet. Med erfarenhet och unik branschkunskap utvecklar vi värden för våra kunder vilka utgörs av globala företag, svenska storföretag och organisationer, mindre och medelstora, främst lokala företag samt den offentliga sektorn. PwC Sverige drivs som en självständig och oberoende juridisk enhet. Vi ingår i det globala nätverket PwC och delar våra kunskaper, erfarenheter och lösningar med medarbetare i 158 länder för att utveckla nya perspektiv och praktiska råd. Med Agenda vill vi ge aktuell information inom de områden där vi agerar. Tidningen vänder sig framför allt till stora och internationella företag och organisationer. För ägarledda, mindre och medelstora företag ger vi ut tidningen MyBusiness Magazine. Redaktion: Ansvarig utgivare: Anders Lundin, anders.lundin@se.pwc.com Redaktör: Anna Bergstedt, anna.bergstedt@se.pwc.com, tel Grafisk form: Magdalena Taubert, Appelberg, Omslagsfoto: Peter Jönsson Tryckeri: Trydells Utgivning: Tre gånger per år Upplaga: Prenumerationsärenden: agenda@se.pwc.com

4 FOTO: ISTOCKPHOTO Hållbar produktion av Tankesmedjan Global Utmaning har granskat bioenergiinvesteringar i Kenya, Tanzania, Liberia och Sierra Leone. BIOENERGI ska gynna Afrika Den ökade efterfrågan på skogsråvara och bioenergi är en väldig möjlighet för Afrika, men hanteras det inte rätt drabbas kontinenten än en gång av råvarornas förbannelse. Det slår tankesmedjan Global Utmaning fast i rapporten Forestry for development. Afrika behöver mer investeringar, inte mindre. Men investeringarna måste vara långsiktigt hållbara, både miljömässigt och socialt, och lokalbefolkningen måste involveras från början. Det säger Mattias Goldmann som skrivit rapporten. Rapporten slår fast att kombinationen av sinande oljetillgångar och behovet att snabbt minska vår klimatpåverkan kan betyda nya möjligheter för Afrika. Andelen kundansvariga kvinnliga chefer på PwC har gått från 25 till 43 procent på ett par år. Sätta mål, mäta och följa upp är vd Hans Börsviks recept för jämställdhetsutvecklingen. 4 Agenda43% K3 Sverige. Det är ett relativt omfattande och SÅ FÅR DU KOLL PÅ Bokföringsnämnden publicerade i juni det nya redovisningsregelverket K3 som blir huvudregelverket för redovisning i principbaserat regelverk som blir obligatoriskt att tillämpa för större onoterade företag. Mindre företag kan som alternativ till K3 välja att tillämpa K2 som är något enklare. PwC erbjuder såväl frukostseminarium som utbildningar under hösten och givetvis också individuell rådgivning om regelverken. Utöver detta släpper PwC en K3-handbok under hösten. Boken går igenom och ger vägledning och kommentarer till samtliga punkter i K3. Dessutom finns ett stort antal praktiska exempel. Läs gärna mer om vad PwC kan hjälpa dig med avseende K3 på Hylte bäst på förvaltningsberättelse Varje år delar PwC ut pris för bästa förvaltningsberättelse i årsredovisningen för kommuner, landsting och regioner. Årets pris gick till Hylte kommun. Priset delades ut på kundevenemanget Visionära Arenan i Malmö i augusti. Årets motivering löd Årsredovisningen är ett bra exempel på att också små kommuner kan utarbeta en mycket bra sådan. Den är därför en mycket god förebild för andra, lite mindre kommuner som vill utveckla sin årsredovisning. Det viktigaste bedömningskriteriet i tävlingen är hur väl kommuner och landsting hanterar God ekonomisk hushållning. Kristianstads kommun och Göteborgs stad fick hedersomnämnanden

5 Hitmakare med rötter i PwC FOTO: ISTOCKPHOTO Offentlig sektor motor för INNOVATION Det behövs inte mer pengar för att stimulera innovation utan framförallt en offentlig sektor som skapar nya marknader och som vågar upphandla och köpa professionellt. Offentliga sektorn, statliga och kommunala bolag borde kunna ta det ansvaret på ett bättre sätt. Det var ett av budskapen som framkom vid PwC:s Framtidsdialog i Malmö och i Stockholm. Den offentliga sektorn är bra på att tillämpa ny teknik och har en central del i innovationssystemet. Genom samarbete mellan olika sektorer finns en internationell marknad, säger Jan Sturesson, globalt ansvarig för offentlig sektor inom PwC. Andra rön var att de nya marknaderna finns i gränslandet mellan privat och offentlig verksamhet, och i gränslandet mellan olika branscher samt behovet av att bredda innovations- och entreprenörsbegreppet. Om ett mindre företag lanserar en innovation finns en tillväxtpotential på faktor 100 gällande jobbskapande, men om det finns intraprenörer inom ett stort bolag är hävstången Här finns en stor potential för nya jobb menar Jan Sturesson. Under hösten kommer PwC att arrangera Framtidsdialogen i Göteborg och Umeå. Nebeyu Baheru är en av männen bakom hitlåten Dansa pausa och bandet Panetoz. Låten har toppat Digilistan under flera månader och musikvideon har långt över 2 miljoner nedladdningar. Till vardags är Nebeyu Baheru redovisningskonsult på PwC. Jag tror på att vara 100 procent fokuserad och det har jag nytta av både på jobbet som redovisningskonsult och när jag är ute och turnerar med bandet, säger Nebeyu Baheru. Nebeyu Baheru blev klar med sin civilekonomexamen I sitt första jobb hade han en hel del kontakter med PwC och knappt ett år senare anställdes han som redovisningskonsult på PwC. Jag är jättenöjd med jobbet. PwC är ett perfekt företag att jobba på om du vill utvecklas. Jag har hunnit med att arbeta som gruppchef för en enhet på 12 personer och att utbilda i boksluts- och årsredovisningsprogram. Vid sidan om jobbet har Nebeyu hunnit med att starta skivbolag och grunda musikföreningen Vägen Ut, som driver musikstudioverksamhet för ungdomar på flera orter i Stockholm. Musik är ett sätt att få människor att må bra och kan vi hjälpa ungdomar att hålla sig borta från dåligheter är jag nöjd. Jag har hållit på med musik sedan högstadiet så för mig är det här en dröm som går i uppfyllelse. En dröm som går i uppfyllelse. PwC-seminarier i Almedalen Samhälle i förändring var temat för PwC:s seminarer i Almedalen i juli. Bland ämnena fanns problematiken kring mutor och insideraffärer, innovationsfrågor och hur företag kan bidra till utveckling i fattiga länder samtidigt som de har ett affärstänk. Vi ser ett allt större behov att näringslivet är delaktigt i samhällsutvecklingen. Almedalen har vuxit från en politikervecka till att vara en mötesplats för såväl offentlig verksamhet som svenskt näringsliv och där vill vi självklart vara med, säger Henrik Steinbrecher, Territory Senior Partner, PwC. FOTO: FRED THUSTRUP/WARNER MUSIC SWEDEN Agenda 5

6 PROFIL: ANDERS SUNDSTRÖM MAKT ATT PÅVERKA Han har utnämnts till en av de mäktigaste i näringslivet och har under sina åtta år på Folksam fördubblat kärnverksamheten. Samtidigt skräder han inte orden om regleringar som drabbar kunderna eller företag som inte tar sitt ansvar. FTEXT PER ÖQVIST FOTO PETER JÖNSSON olksams vd Anders Sundström rusar in, med rufsigt hår och andan i halsen. Klockan är strax efter halv åtta på morgonen och i handen håller han en cykelhjälm. Han ursäktar sig med att han inte vaknat förrän sex. Normalt vaknar denne arbetsnarkoman fyra, fem varje morgon. Han hävdar att han aldrig ställt en väckarklocka och inte en dag i livet försovit sig. Nu har han dock flugit från USA och jobbat sent kvällen innan. Anders Sundström har de senaste åren hamnat högt på listorna över näringslivets mäktigaste kom han trea före storheter som Jakob Wallenberg och Leif Östling. Ofta sägs att makt korrumperar. Risken är att man ser det lättare hos andra än hos sig själv. Å andra sidan krävs makt för att påverka. Balansen är svår, säger Anders Sundström. För oss anställda i ett kundägt bolag som Folksam var utmärkelsen ett erkännande att det går att driva bolag utan aktieägare. Med fyra år av finanskris i Europa har försäkringsbolagen fått kämpa hårt för att nå fortsatt hög avkastning. 6 Agenda

7 Agenda 7

8 Anders Sundström om... FINANSKRISEN Många förstår inte vilken katastrof det vore om euron föll. Då faller inte bara valutan utan hela Europaprojektet. Nationalistiska och kommunistiska partier tar makten i flera länder och det blir turbulent under lång tid. BORÄNTOR I Sverige tar bankerna för lite betalt för bolån. Historiskt har vi haft extremt låga kostnader, för att vi lånat in kort och ut långt och inte tagit betalt för risken. Tyvärr är debatten populistisk. Banker ska inte få låna kort och låna ut långt. Och så vi ska ha mer eget kapital. Men båda sakerna kostar. KRONAN Den kommer att stärkas. Oavsett vilket spår EU-länderna väljer har vi en lång tid av osäkerhet framför oss och mer och mer kapital söker sig till Sverige. RÄNTESÄNKNINGAR Att genom räntesänkningar försvaga valutan är att smita från nödvändiga strukturförändringar som långsiktigt ökar konkurrenskraften. För att lyckas över tid är satsningar på forskning, ny teknik och kunskap viktigast. Jag är inte lika imponerad av Kina, som de flesta är, eftersom de lever på en svag valuta. BÖRSEN Vad säger att aktier ska ge bra avkastning de närmaste 30 till 40 åren? Jag är inte alls säker på det. Bästa värdemätaren är vad det kostar att låna pengar. Är det billigt är tillståndet dåligt. Världsbilden är alltså dyster nu. 8 Agenda

9 Inte ens de flesta riksdagsledamöter har tillräcklig kunskap för att kunna placera sitt pensionskapital. Krisen har självfallet påverkat våra försäkringstagare, även om vi som bolag haft en snittavkastning de senaste fem åren på närmare 6 procent, vilket är bäst i Sverige bland jämförbara bolag. Utan finanskrisen hade den varit högre, exakt hur stor är omöjligt att säga. Vi har dock tagit marknadsandelar och är i en starkare position än någonsin. I spåren av finanskrisen har hårdare regelverk införts, något som ökar kostnaderna för försäkringsbolag och banker. Jag förstår att myndigheter kräver starkare regelverk, kostnaden av en bubbla som spricker hamnar ju förr eller senare i statsbudgeten. Däremot är jag kritisk till syftet. Vill man stärka konsumenten och förbättra för hushållen är det bra. Det är också viktigt att se till att notan inte hamnar hos staten. Risken är dock att man driver det så långt att kostnaden blir så hög att vi inte längre kan leverera något bra till kunden. Han pratar om dödsspiralen för garanterade produkter, om myndigheterna ställer för höga krav. Då tvingas vi sluta sälja tradlivprodukter, alltså traditionella livförsäkringar med garanterad avkastning, och säga åt kunderna att köpa en fondförsäkring, vilket Sveriges storbanker redan gör. Då har risken inte bara flyttats från staten till försäkringsbolaget eller banken, utan vidare till kunden. Anders Sundström vill se tuffa regler för sparande, som bestraffar försäkringsbolag och försäkringsförmedlare som lämnar dåliga råd och lurar in kunder i dåliga produkter. Däremot bör garanterade produkter värdesättas. Fyra av fem svenskar är inte intresserade av Sedan Anders Sundström tog över som vd har Folksam i princip växt sig dubbelt så stort som för åtta år sedan. Bolaget försäkrar nu varannan person, vartannat hem och var femte bil i Sverige. hur de placerar sitt pensionskapital, det är för komplicerat. Inte ens de flesta riksdagsledamöter har tillräcklig kunskap. Produkter med något slags garanti som levererar bra avkastning behövs men gör vi dem så dyra att ingen vill ha dem, lockas kunderna att istället ta stora risker. Då blir det svårt för svagare konsumenter. De fem stora livförsäkringsbolagen är i praktiken ömsesidiga och kvar finns SPP, ett bolag som Agenda 9

10 Jag är stolt över vad jag åstadkom under mina 20 år som politiker men man bör nog inte gå tillbaka. Jag lever i nuet. Anders Sundström YRKE: Vd och koncernchef Folksam FÖDD: 1952 FAMILJ: Hustrun Ellenor, sönerna David och Jonas samt två barnbarn. UTBILDNING: Studier vid Umeå universitet i kulturgeografi, samhällsplanering och nationalekonomi. KARRIÄR: Kommunalråd i Piteå , arbetsmarknadsminister, näringsminister och socialminister , vd och sedan ordförande för Sparbanken Nord STYRELSEUPPDRAG: Ordförande KPA, Konsumentkooperationens pensionsstiftelse och Bommersvik, vice ordförande Swedbank och ICMIF samt ledamot KF, Svensk Försäkring och Forsikringsaktieselskabet ALKA (Danmark). knappt säljer några traditionella livprodukter. Folksam har under de senaste åren visat prov på ansvarsfullt ägande. Jag är ordförande i en kommitté i Folksam som går igenom alla våra investeringar. När vi ser bekymmer har vi först en omfattande intern diskussion, sedan söker vi kontakt med andra investerare. Vi kontaktar bolagets ledning och skriver till styrelsen. Att sälja aktier är en sista utväg när det är riktigt illa. Sedan Anders Sundström tog över som vd har Folksam i princip växt sig dubbelt så stort som för åtta år sedan. Bolaget försäkrar nu varannan person, vartannat hem och var femte bil i Sverige. Vi har vuxit mycket inom sparande och på sakförsäkringar, men kan bli ännu större. Vi börjar nu gå utomlands lite försiktigt, genom förvärv av en majoritetspost i ett finskt bolag inom egendomsförsäkring och samarbete i Danmark med ett försäkringsbolag. Var ser du tillväxten i Sverige? Inom sak-, villa- och bilförsäkringar. Idag försäkrar vi bara var femte villa eller bostadsrätt, där vill vi ha hälften. Och vi bör kunna försäkra två bilar av fem. På hemförsäkringar lär vi däremot inte nå högre än de 50 procent vi har idag. Och så ska vi naturligtvis också nå mycket högre på tjänstepensioner. Efter alla år i Stockholm har Anders Sundström kvar hjärtat i Norrbotten. Ju äldre jag blir, desto mer intresserad blir jag av min hembygd. Mina föräldrar hade en gård med lite skog i Siknäs, utanför Kalix, som jag tagit över. Mer och mer drömmer jag om att flytta dit. Jag vill vara i skidspåret, ha en bössa på axeln, åka skoter, jobba i skogen och vara på havet och fiska med nät. Det lär dock dröja. Efter åtta år som vd på Folksam har han inga planer på att sluta på många år. Inte heller att bli politiker igen. Jag är stolt över vad jag åstadkom under mina 20 år som politiker, men man bör nog inte gå tillbaka. Jag lever i nuet! u 10 Agenda

11 Liv som ger BALANS I Europa har de ömsesidiga försäkringsbolagen tidigare varit på tillbakagång. Men i spåren av finanskrisen finns ett nyvaknat intresse för den här kundägda bolagsformen. TEXT PER ÖQVIST FOTO ISTOCKPHOTO Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag liknar ett kooperativt bolag, där ägarna är bolagets kunder. Överskott delas ut som återbäring. Underskott betalas genom engångsåtertag från kunderna eller successiv nedskrivning av återbäringsräntan. Fram till 2008 minskade andelen ömsesidiga försäkringsbolag i Europa. Då drabbades världen av finanskris. Frågan är om finanskrisen har lett till att andelen ömsesidiga bolag ökar. Det är inte helt lätt att besvara, då bilden skiljer sig åt i olika europeiska länder, menar Gregor Pozniak, generalsekreterare på euro-peiska branschorganet Amice. I Tyskland har ömsesidiga sjukförsäkringar mer än halva marknaden, vilket gjort att andelen ömsesidiga bolag ökat, trots att de i övrigt minskat något. I Frankrike växer andelen ömsesidiga bolag, men minskar istället inom sjukförsäkringar. I Storbritannien växer andelen ömsesidiga bolag, fast från en låg nivå. I Spanien ökar också de ömsesidiga bolagen, lite överraskande, säger han. Anders Sundström, vd på Folksam, säger att ömsesidiga livbolag redan idag är helt dominerande i Sverige, vad gäller traditionella livförsäkringar. De fem stora tradlivbolagen är i praktiken ömsesidiga. De som inte är renodlat ömsesidiga, är aktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer. I ett ömsesidigt bolag är det viktigt att kunderna tydligt värnas i företagskulturen och i styrelsens och ledningens prioriteringar, säger Staffan Grefbäck, vd på tjänstepensionsbolaget Alecta. Är det många tusentals kunder är det inte säkert att de är så välorganiserade och lyckas få till en kraftfull och representativ styrelse, säger han. Hybridformen i Sverige, med aktiebolag som drivs efter ömsesidiga principer, kan snart försvinna. Om bolagsformen alls ska få vara kvar diskuteras nu, vilket kan leda till att bolagen ombildas. Troligtvis får vi då fler ömsesidiga bolag, säger Staffan Grefbäck. Asmo Kalpala, president på Amice, menar att ömsesidiga försäkringsbolag, idag av totalt i Europa, långsamt minskar, men att siffrorna ljuger. Det handlar om att små bolag slås ihop till större. Marknadsandelen minskar inte. Tvärtom, på flera europeiska marknader ökar marknadsandelen. Vi ser att allt fler människor söker sig till ömsesidiga bolag i spåren av finanskrisen. Siffrorna är också imponerande; mer än var tredje invånare i Europa är idag kunder i ömsesidiga och kooperativa försäkringsbolag. Det innebär att fler än 150 miljoner människor är kunder och därmed ägare till livbolag. u Agenda 11

12 Regelverk för finansmarknaden AIFMD AIFMD (direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder) antogs Alla fonder som inte regleras genom fondföretagsdirektivet påverkas. Det påverkar därmed förvaltare av specialfonder och private equity-bolag men även fastighetsfonder och commodity-fonder. Syftet med regleringen är att skydda professionella investerare, eliminera den systematiska risken med alternativa investeringar samt skapa transparens inom finansbranschen. Genom AIFMD regleras finansmarknaden ytterligare genom en auktorisation för Alternative Investment Fund Managers (AIFM). Det innebär en rad förändringar för både svenska och internationella banker och förvaringsinstitut. EMIR 2011 lämnade EU ett förslag till en förordning om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIRförordningen), som berör OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Syftet är att följa upp G20-ländernas mandat om obligatorisk clearing och rapportering till transaktionsregister av OTCderivat och fastställa ett gemensamt regelverk i EU för centrala motparter för alla finansiella produkter. OTCderivatkontrakt clearas genom centrala motparter (CCP:er). MiFID II En översyn av MiFID-direktivet inom EU har lett fram till förslag från Europeiska kommissionen om ett förnyat direktiv (MiFID II). Det nya direktivet får en stor påverkan på värdepappersmarknaden och dess aktörer. Företagen kommer att behöva fatta ett flertal strategiska beslut i samband med anpassningen till det nya regelverket. Ändringar och nyheter i MiFID II är bland annat striktare reglering av handelsplattformar (kallas även MTF, Multilateral Trading Facility), ökad transparens vid handel med finansiella instrument och ett mer omfattande skydd för investerare. I slutet av 2011 lämnade kommissionen sitt slutliga förslag till ändringar i MiFID (MiFID II) till parlamentet och rådet för behandling. MiFID II förhandlas under Det nya direktivet kan tidigast komma att implementeras i det nationella regelverket FATCA Det nya amerikanska regelverket FATCA (Foreign Account Tax Compliance Act) kräver att svenska finansiella institutioner rapporterar information som rör amerikanska kontohavare till amerikanska skattemyndigheten. En schablonskatt om 30 procent utgår om inte banker och andra finansinstitut följer FATCA. För företagen innebär detta att de måste sluta ett individuellt avtal med den amerikanska skattemyndigheten IRS om att rapportera information årligen rörande amerikanskt ägda tillgångar. Den information som ska delges är namn, adress, TIN (tax identification number), konto och depåuppgifter, värde av tillgångar samt bruttoförändringar av tillgångarna under året för alla amerikanska kunder. IFRS 9, 10, 11, 12 Under 2008 och 2009 aviserade IFRS en våg av förändringar som påverkar redovisning av finansiella instrument (IFRS 9), upprättande och presentation av koncernredovisning (IFRS 10), gemensamt styrda verksamheter och företag (IFRS 11) och upplysningskrav avseende innehav i andra företag (IFRS 12). Innan standarderna kan börja tillämpas måste de godkännas av EU, vilket ännu inte har skett. BASEL III/CRD Till följd av finanskrisen utvecklades Basel III för att reglera likviditets- och kapitalkrav för bankerna. Basel III ingår i ett bredare EU-förslag till nya kapitaltäckningsregler som även brukar kallas CRD IV (capital requirements directive) och som presenterades sommaren Förutom Basel III-reglerna finns i CRD IV även stora delar av det nuvarande kapitaltäckningsregelverket samt nya regler om tillsyn, sanktioner och bolagsstyrning. Större delen av regelverket är skriven i form av en förordning, vilket innebär att de regler som beslutas på EU-nivå får direkt verkan som svensk lag Agenda

13 Sverige ska senast den 21 juli 2013 ha infört AIFMD:s regler i nationell lag. FATCA träder i kraft 1 januari Avtal kan skrivas med IRS (amerikanska skattemyndigheten) första halvåret Avtalet gäller från 1 juli Tvåårig övergångsperiod för befintliga CCP:er. AIF-förvaltare som inte marknadsför sig inom EU får fram till juli 2014 på sig att bli auktoriserade enligt de nya reglerna. 30 september 2014 sker första rapporteringen av kunddata till IRS. REGLER SOM SKYDDAR TEXT ELISABETH NORE IFRS 10, 11 och 12 är tänkta att tillämpas för räkenskapsår som inleds 1 januari 2013 eller senare. Diskussioner pågår om tillämpning möjligen ska ske från Förhandlingar pågår i EU om de nya kapitaltäckningsreglerna Basel III/CRD IV. Enligt plan ska de börja gälla från 1 januari Första obligatoriska tillämpningen av IFRS 9 har skjutits upp till januari Regeringen har föreslagit ett extra kapitalpåslag för svenska storbanker på 3 procent 2013 med en ökning till 5 procent Finanskrisen 2008 blev en väckarklocka både för finansbranschen och för politiker. Under de senaste åren har flera omfattande regelverk och direktiv genomförts för att skydda investerare men också för att öka transparensen och förtroendet för finansmarknaden. Dessutom finns det ett önskemål att eftersträva gemensamma regler inom EU. Även om många av de nya reglerna infördes så sent som 2010 så har de hunnit uppdateras och förändras ett par gånger. Förutom att ge en schematisk översikt över några viktiga regelverk och direktiv fokuserar vi lite extra på två av dem som är högst aktuella för branschen: Basel III och MiFID II. u Agenda 13

14 BASEL III Säkrare banker ger dyrare lån Det nya regelverket Basel III ska implementeras i Sverige redan under Regelverket ändrar kostnadsstrukturen för bankerna genom högre krav på kapital och likviditet. TEXT MALIN HALLARE Basel III ställer krav på mer kapital för varje utlåningskrona. Syftet är att stärka bankernas förmåga att stå emot förluster och att minska sannolikheten för nya finansiella kriser. I Sverige ställer myndigheterna högre krav på bankerna och vill också att utvecklingen ska gå i snabbare takt än i många andra länder i Europa. Det finns en oro bland företagen för hur de nya kraven på bankerna ska drabba finansieringsmöjligheterna men även samhällsekonomin i stort. Vi vill visa hur företagen kan möta bankernas krav i en förhandling, säger Anders Kragsterman, kapitaltäckningsexpert på PwC. Det nya regelverket ger högre kostnader för bankerna på grund av kraven på kapital, likviditetsreserver och på längre löptider för upplåningen. Det innebär i sin tur att lånen blir dyrare och bankerna sannolikt mer restriktiva med all verksamhet som innebär mer risk. Bankerna måste vara ännu mer noga med vem man lånar till samt begränsa lånen till kortare löptid och begära säkerheter i större utsträckning än tidigare. Det innebär att det blir tuffare för små och medelstora företag som betraktas som relativa högriskinvesteringar ur bankens perspektiv. Även kreditramar kan bli dyrare. Exportberoende företag måste också Anders Kragsterman hantera valutariskerna på ett bra sätt. När storbankerna blir tuffare dyker andra finansieringsalternativ upp. Marknaden kan förändras genom att nya typer av banker uppträder som vill konkurrera genom att erbjuda finansieringslösningar till företag som bedöms ha en högre risk. Ett annat sätt för företag att hitta finansiering är att ge ut obligationer. Det finns ett stort intresse för att köpa obligationer med hög risk och möjligheter till hög utdelning. För stora köpare, som försäkringsbolag, finns dock regler för hur stora mängder obligationer som får köpas. Detta för att inte äventyra försäkringstagarnas pengar i alltför hög grad. Även banker kan skapa fonder för att småsparare ska kunna investera i företagsobligationer. Nyligen introducerades även en ny produkt, räntebevis, som också ger småsparare denna möjlighet. Hur ska då företagare få en bra finansiering? Hitta en bra struktur på lånen som är vettig för båda parter. Kortare löptider och bättre säkerheter ska ge en lägre ränta. Som alternativ till bankfinansiering finns möjligheten att ge ut obligationer, säger Anders Kragsterman. u ILLUSTRATION GETTY IMAGES 14 Agenda

15 För styrelsemedlemmar innebär det nya direktivet MiFID II ett ökat personligt ansvar. Men även rådgivare och portföljförvaltare kommer att påverkas när förslaget till nytt direktiv går igenom. TEXT MIKAEL GIANUZZI MiFID II Större ansvar för styrelser Det föreslagna MiFID II-direktivet och tillhörande förordning är en uppstramning av regelverket för de finansiella marknaderna och EUkommissionens svar på de senaste årens finanskriser. Kriserna anses ha visat att riskerna i det finansiella systemet behöver minskas samtidigt som effektiviteten i marknaden anses behöva öka, säger Veronica Sommerfeld, jurist med inriktning på finansiella regelverk inom PwC. Hon hjälper kunder inom den finansiella sektorn att förbereda sig för MiFID II. För företag som agerar på värdepappersmarknaden innebär det föreslagna regelverket att de måste gå igenom sitt arbetssätt och sin organisation, men också sina affärsstrategier för att säkerställa att de är i fas med den nya lagstiftningen. Veronica Sommerfeld pekar på att fler instrument och fler aktörer kommer att omfattas av MiFID II än föregångaren MiFID I som gällde aktierelaterade finansiella instrument, till exempel råvaruhandlare. Kraven för olika aktörer på marknaden ska harmoniseras. Det blir skärpta krav på organisation och rapportering men även ett utökat krav på handelsplatserna att samarbeta med varandra. Vid till exempel handelsstopp i Veronica Sommerfeld vissa finansiella instrument ökar rapporteringsplikten mellan marknader, säger Veronica Sommerfeld. EU-kommissionen vill också öka investerarskyddet bland annat genom förbättrad rapportering och informationsgivning till kunder och myndigheter. Skyddet förstärks också genom att rådgivare och portföljförvaltare som lämnar investeringsråd inte längre får ta emot ersättning från tredje part, så kallade inducements. Det innebär att finansiella rådgivare som jobbar på det här sättet blir tvungna att se över sin finansieringsmodell, säger Veronica Sommerfeld. Direktiven innehåller även förtydliganden av kraven på företagens styrelser med bland annat ett ökat personligt ansvar för styrelseledamöter. Dessutom måste företagen säkerställa att det kollektivt inom styrelsen finns tillräcklig erfarenhet och kompetens för att kunna förstå verksamheten fullt ut och de risker som är förknippade med den. Det här kommer att kräva att styrelseledamöterna har både kunskap för att ställa rätt frågor och att de har tillräckligt med tid att lägga på sina styrelseuppdrag, menar Veronica Sommerfeld. u Agenda 15

16 Bankerna trampar vatten I HAV AV NYA REGLER IFRS, Basel III, FATCA. Bankerna översköljs av nya regelverk för att skapa ett stabilt finansiellt system. Men effekten på finansmarknaden och företagen är oviss. TEXT MALIN HALLARE FOTO BJÖRN ABELIN ILLUSTRATION GETTY IMAGES Syftet med alla nya bankregleringar i finanskrisens kölvatten är att stärka bankernas förmåga att bära och hantera risker. Vad den samlade effekten av alla nya regler blir återstår dock att se. Ingen klarar att överblicka de samlade konsekvenserna av reglerna idag. Alla banker är nu i processen att klara själva anpassningen, säger Gent Jansson, Head of Group Compliance på SEB. Finanskriserna har på ett påtagligt sätt visat att tidigare regelverk, tillsynen av den finansiella sektorn och finansiella företags förmåga att bära och hantera risker brustit. Skuldkrisen har också satt många samhällsekonomier på bar backe så att behovet av att få in skatteintäkter ökar. Allt detta ger upphov till en ström av nya regler som nu ska införas. Införandet av reglerna drar med sig ökade kostnader för bankerna i form av ny personal, nya system och processer och annan infrastruktur. För att klara det måste de finansiella instituten effektivisera sina verksamheter. Just nu är utmaningen att möta kraven så kostnadseffektivt som möjligt. Det finns ett yttre effektiviseringstryck på bankerna. Basel III-reglerna till exempel gör att verksamheterna måste skära i kostnaderna för att lyckas erbjuda en konkurrenskraftig avkastning på eget kapital, säger Gent Jansson. 16 Agenda

17 Agenda 17

18 Flera av de nya regler som införs regionalt får världsomspännande smittoeffekter, vilket är en relativt ny företeelse. Ett sådant regelverk är den amerikanska lagstiftningen FATCA, Foreign Account Tax Compliance Act. De första kraven i Sverige införs 1 juli 2013 för att sedan appliceras successivt under de kommande åren. FATCA-lagstiftningen är ett sätt för det amerikanska skatteverket, IRS, att få skatterapportering från ickeamerikanska finansiella institut och därmed få in nya skatteinkomster på tillgångar placerade i andra länder. Amerikanska myndigheter hävdar att det är frivilligt att följa lagen men hot om beskattning gör att bankerna i praktiken inte har något val. Syftet med lagen är att få in mer pengar i den alltmer skuldsatta amerikanska ekonomin. Det finns en massiv kritik mot FATCA-regelverket som får stor inverkan på icke-amerikanska banker. De flesta är av uppfattningen att kostnaderna för genomförandet av den nya lagen vida överstiger nyttan, det vill säga de skatteintäkter som USA kan förväntas få. Man kan ifrågasätta om det är rimligt att införa ett regelverk under sådana förhållanden, säger Gent Jansson. I praktiken innebär lagen att banken ska identifiera kunder som är skattskyldiga i USA. Skattskyldigheten gäller kunder som är bosatta i USA eller kunder som är amerikanska medborgare bosatta utomlands. Det innebär till exempel att alla svenskar som har dubbelt medborgarskap är skatteskyldiga i USA. Bankerna är skyldiga att rapportera vilka kunder som är amerikanska skattesubjekt och i vissa fall innehålla källskatt. Om banken inte har åtagit sig detta i De nya regelverkens syften 1. Att stärka de finansiella företagens motståndskraft så att vi ska få ett stabilt och robust finansiellt system. Det minskar risken för att staten ska behöva betala förluster med skattebetalarnas pengar. 2. Att öka kundskyddet för de som köper finansiella tjänster. 3. Att få in skatteintäkter för att få bukt med den globala ekonomiska och finansiella krisen. avtal med IRS, ställer lagen krav på en källskatt på 30 procent på alla betalningar med ursprung i USA. Det innebär bland annat att kraven på informationsinhämtning om kunden ökar. Vi måste fråga nya och befintliga kunder om medborgarskap och om var de är bosatta. Vi måste också etablera rutiner för rapportering till IRS och hantera källskatt i vissa fall. Den samlade påverkan av alla nya regler på finansmarknaden och på enskilda företag är alltså oviss. Gent Jansson, som själv suttit på regelmakarnas sida som Finansinspektionens chefsjurist, menar att det är oerhört viktigt att myndigheterna blir bättre på att analysera och förstå regelverkens påverkan på marknaden. Särskilt när det föreslås nya regler på i stort sett alla områden samtidigt. Det är också lätt att kritisera konsekvensanalysen i nyinstiftade regelverk när man själv inte har ansvaret. Finansbranschens aktörer är kanske de som har bäst möjlighet att faktiskt överblicka effekterna av de nya regelverken. Får vi regler som är felaktiga och skadliga så leder det till stora kostnader och i värsta fall mindre effektiva marknader. Finansbranschen har också ett ansvar att dela med sig av synpunkter och analy- 18 Agenda

19 FATCA hos SEB SEB:s projekt för att genomföra FATCA är indelat i olika faser, eftersom kraven kommer att genomföras successivt. Inledningsvis genomförs anpassningar till minimikraven för inhämtning av information om befintliga och nya kunder samt viss systemanpassning. Informations- och utbildningsmaterial tas fram. En styr- och uppföljningsmodell (governance) avseende FATCAprocessen utarbetas. I en senare fas kommer rapporteringskrav och rutiner för hantering av källskatt att hanteras. ser som kan vara regelmakarna till hjälp, menar Gent Jansson. Det viktiga är att balansera reglernas effektivitet mot kostnaderna. Just nu går mycket av bankernas utvecklingsresurser åt till anpassning till regelverken och inte till affärsutveckling. Kostnaderna och svårigheterna i genomförandet gör också att bankerna kan tvingas göra strategiska vägval. När regelverken blir för dyra och svåra att genomföra kan en bank välja att sluta med en verksamhet. Särskilt om den bara utgör en mindre del. Det finns banker som till följd av FATCA beslutat att inte ha amerikanska kunder, säger Gent Jansson. u Ingen klarar att överblicka de samlade konsekvenserna av reglerna idag. Gent Jansson, Head of Group Compliance, SEB Agenda 19

20 Trots det volatila marknadsläget och att det globalt finns mycket outnyttjat kapital i existerande fonder så fortsätter riskkapitalbolagen att resa fonder i rask takt. Riskkapitalet VÄXER 20 Agenda