Kan vi lita på att järnbron håller?
|
|
- Frida Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROFILES-studiematerial - Översikt Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) Studiehelhetens innehåll Meningen med forskningen är att redogöra för eleverna olika sätt att skydda en metallbro (järn-) från miljöns inverkan (korrosion). Eleverna handleds i att ta reda på faktorer som gör att föremål rostar och även hur man med hjälp av en offermetall kan skydda en annan metall mot korrosion. Då man besluter om ett lämpligt sätt att skydda bron ska eleverna också ta i beaktande sociala sidor så som sysselsättning, säkerhetsfaktorer, priset för skyddet och också brons estetik, att den passar in i miljön på bästa sätt. Som förhandskunskap krävs att eleverna under tidigare lektioner lärt känna den elektrokemiska spänningsserien, också genomgång av elektrokemi och elektrolys stöder eleverna att mer mångsidig kunna göra observationer och beslutsfattande. Bilderna i studiehelhetsöversikten, lärarhandledningen, elevinstruktionerna och bilagorna kan användas i undervisningen. Bilderna är från flickr-webbtjänst, Paul Hocksenar. Project funded within the EC FP7 Programme: SiS Grant Agreement No.: Supporting and coordinating actions on innovative methods in science education: teacher training on inquiry based teaching methods on a large scale in Europe 1/12
2 Ämne: Kemi Årskurser: årskurs 7-9 Mål med arbetet Eleven lär sig: att förstå vilka faktorer som påverkar rostbildning metoder, med vilka man kan förhindra korrosion färdigheter i grupparbete experimentella metoder att forska i korrosion att presentera sitt beslut och sina tankar för de övriga i klassen Centralt innehåll: elektrokemi, spänningsserien och korrosion Arbetsmetoder: informationssökning i smågrupp, experimentellt arbete Förslag på tidsdisposition: 4 lektioner á 45 minuter. Bilagor 1. Elevinstruktioner Innehåller mera specifikt fakta om uppgifterna och instruktioner om uppgifternas utförande. 2. Lärarhandledning Instruktioner om uppgiftens frågeställning. 2/12
3 PROFILES-studiematerial Lärarhandledning Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) Studiehelhetens innehåll I denna studiehelhet bekantar sig eleverna med rostbildning och faktorer som påverkar detta. Meningen är att eleverna funderar ut olika metoder som skyddar mot korrosion (rostbildning) och väljer enligt sin mening den bästa möjliga metoden. Först läser eleverna om ämnet ur sin egen lärobok och/eller på internet. Därefter repeteras elektrokemiska spänningsserien och elektrolys vilka behövs både i beslutsfattandet och det experimentella arbetet. Efter informationssökningen utför elverna forskningsarbeten om korrosion och skyddsmetoder mot korrosion. Resultaten från denna forskning tillämpas vid beslutsfattandet och val av lämpligt skydd..
4 Scenario Eleverna läser texten i elevinstruktionerna. Texten handlar om en bro, gjord av järn, för fotgängare och eleverna skall fundera på dess hållbarhet. Arbetet stegvis Studiehelheten kan genomföras på fyra lektioner a 45 minuter. Det lönar sig för läraren att fundera på smågruppernas sammansättning (3-5 elever), så att arbetet och beslutsfattande blir så mångsidigt som möjligt och att alla har chans att delta. I studiehelheten ingår arbete både som helklass och i smågrupp, självständig informationssökning inom smågruppen, planering och utförande av experimentellt arbete samt beslutsfattande på basen av egna forskningsresultat och resultaten från informationssökningen. Första lektion presentation av arbetet och problemuppställning eleverna läser om korrosion och metoder att skydda mot korrosion i sina läroböcker/internet under ledning av läraren repeteras spänningsserien och dess tillämpning vid val av korrosionsskydd gemensamt gås genom vad som avses med rostbildning, hurdant ämne rost är och varför rostbildning bör förhindras bilda smågrupper i smågrupperna diskuteras olika skyddsmetoder (ytbeläggning av målarfärg, en annan metall eller plast, användning av offermetall ) gruppen leds också in på att fundera på etiska aspekter (hur ser bron ut om den målas/förzinkas/överdrasmed plast/skyddas med offermetall) samt att fundera på den bästa lösningen med tanke på underhållet av bron och ekonomiska aspekter(måste den t.ex. målas eller få nytt överdrag varje år, hur stort blir stadens arbetares satsning...) 4/12
5 Andra och tredje lektion informationssökning i böcker (läraren har olika bokseriers böcker) för experimentellt arbete eleverna utför experiment, med vilka o de kan undersöka olika sätt att förhindra järnbron att rosta o undersöker faktorer som påverkar järnets rostbildning (saltvatten, syrebrist, torr/fuktig miljö) experimenten presenteras för läraren, varefter de kan genomföras denna lektion och nästa lektion (eventuell uppföljning av experimenten under 2-3 dagar mellan två lektioner) material i klassen: järn- och kopparspik, koppar- och zinkplattor, målarfärg, saltvatten, matolja och magnesiumband eleverna antecknar sina iakttagelser och beslut, på basen av dessa utformar de ett sammandrag där de beskriver det bästa skyddet och ger en ca fem minuters presentation eleverna kan också åskådliggöra fenomenen med fotografier eller videofilm Fjärde lektion smågrupperna presenterar (ca 5 minuters sammanfattning) sina observationer med bilder för klassen och berättar, med motivering, varför de valt just denna skyddsmetod tillsammans diskuteras valen av skyddsmetoderna och klassen gör ett enhälligt beslut om bästa skyddsbehandlingsmetoden fundera hur man på andra sätt kunde inverka på korrosion och hur metallföremål över lag kunde skyddas mot korrosion o i detta sammanhang funderas på korrosionens inverkan även på andra metallföremål (bilar, båtar, statyer, tak, verktyg, skepp, bryggor, stolparna för gatubelysning...) o diskutera olika metallers oxidering: t.ex. oxidskiktet på aluminium och zink fungerar som ett skyddande skikt, då järnet som rostar oxiderar genom hela metallen och resultatet är en skör struktur som lätt går i bitar o kopparn ärgar (ärg eller patina) o silverföremål mörknar på grund av silversulfidens inverkan 5/12
6 Lärarens arbetsinstruktioner Järnspiken fräts Meningen med den experimentella forskningen är att utreda vilka faktorer som påverkar järnets rostbildning. Forskningen utförs under andra lektion och resultaten föls upp på den tredje (vid behov ännu på den fjärde) lektion. Utrustning: fyra provrör järnspikar (vanliga och förzinkade) vatten koksalt matolja Arbetsinstruktioner Fyll två provrör till hälften med kranvatten. Sätt en vanlig järnspik i det ena provröret och en förzinkad järnspik i det andra provröret. Fyll det tredje provröret till hälften med saltvatten och lägg i en vanlig järnspik. Fyll det fjärde provröret till hälften med kokat vatten, lägg i en vanlig järnspik och tillsätt några droppar matolja (så att på ytan bildas ett oljeskikt). Lämna provrören i provrörsställningen till nästa vecka. Undersök vad som har hänt i provrören. Frågor 1. I vilket provrör har järnet frätts allra mest? 2. Ändå minst? 3. Ett sammandrag färdigställs där det framgår de olika faktorerna som påverkar hur järnspiken fräts. 6/12
7 Förklaringar Järnet fräts mest i provröret innehållande en vanlig järnspik och saltvatten. Minst fräts järnet i provröret med kokat vatten och matolja. Saltvatten innehåller joner och påskyndar järnets korrosion. Järnet rostar snabbt i saltvatten då det reagerar med syret som är löst i vattnet. I provröret med kokat vatten finns inte löst syre och med matolja förhindrar man ytterligare syreåtkomst. Den förzinkade spiken rostar näst minst och den vanliga spiken i kranvatten näst mest. På basen av detta experiment kan man skydda järn mot korrosion genom att dra över en annan metall (zink), med plast eller målarfärg, eller genom att förhindra att syre har tillträde till metallytan (t.ex. genom att olja). Offermetall Målet med detta arbete är att reda ut hur man kan använda en oädlare metall som offermetall för att skydda en ädlare metall mot korrosion. Utrustning: kopparplattor zinkplattor järnspik (vanliga och förzinkade) kopparspik magnesiumband saltvatten Arbetsinstruktioner Ta två kopparplattor och två zinkplattor. Slå en kopparspik genom den ena kopparplattan och genom den andra kopparplattan en vanlig järnspik. Slå en vanlig järnspik genom den ena zinkplattan och en förzinkad järnspik genom den andra. Vira magnesiumband runt en vanlig järnspik. Placera alla spik- och metallplatts system i saltvatten för en vecka. Betrakta plattornas, spikarnas och magnesiumbandets skick nästa lektion. 7/12
8 Frågor 1. Vad har hänt med kopparplattorna och spikarna? 2. Vad har hänt med zinkplattorna och spikarna? 3. Vad har hänt med spiken, runt vilken magnesiumbandet är snurrat? Ändå magnesiumbandet? 4. Hur fungerar offermetallen som korrosionsskydd? Förklaringar Kopparplatta, i vilken en kopparspik är inslagen, är likadan som i arbetets början. Järnspiken i kopparplattan har däremot börjat rosta. Fenomenet är det samma som t.ex. en bastuskopa av koppar som är fäst med en järnspik i ett järnskaft. I zinkplattan kan man se korrosion vid det ställe där spiken slagits in, i spiken kan ingen förändring ses. Magnesiumbandet runt järnspiken har börjat frätas, men spiken är oförändrad. Förändringarna i metallerna beror på att i fogen mellan två metaller bildas ett slags elektrokemiskt par. Som följd av detta kommer den oädlare metallen i fogen att reagera så att den avstår elektroner till den omkringliggande vätskan och den ädlare metallen. På grund av detta fräts den oädlare metallen. Metoden kan utnyttjas då man vill skydda metaller, så att på föremålet som är gjort av en ädlare metall fäster man en oädlare metall. Detta sätt använd t.ex. då man vill skydda båtar gjorda av järn. Man fäster en magnesium- eller zink bit i skrovet. Denna oädlare metall oxideras först och skyddar på så sätt den ädlare metallen från att korrodera. Offermetallerna byts ut an efter de förbrukas. Samma fenomen är det delvis också fråga om då järnspikar förzinkas och det på zinkskiktet bildas ett tunt skyddande zinkoxidskikt. 8/12
9 Bedömning Grunderna för bedömning Kan söka fakta ur givet material Kan planera forskningsupplägg med hjälp av färdiga instruktioner i boken - läser och tolkar arbetsinstruktioner - gör ändamålsenliga hypoteser Kan utföra en experimentell forskning - utför arbetet enlig instruktioner - hanterar utrustningen säkert och tryggt - arbetar tryggt i förhållande till sig själv och andra - gör meningsfulla observationer och antecknar dem Elev - håller arbetsbordet snyggt Kan tolka gjorda observationer och på basen av dem dra slutsatser - tolkar samlade observationer grundligt - drar slutsatser på basen av forskningsfrågorna Fungerar i grupp under forskningsarbetet - deltar i gruppdiskussioner - fungerar tillsammans med gruppen och deltar till fullo i arbetet Kan presentera resultaten - skriftligt: tydligt och klart - muntlig presentation - uppmärksammar de sociala aspekterna - uppmärksammar det vetenskapliga perspektivet Bedömning: Utmärkt (U)/God(G) / Försvarlig (F) 9/12
10 PROFILES-studiematerial Elevinstruktioner Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Eget namn: Arbetets utgångsläge Man har i århundraden använt metaller som byggnadsmaterial. Ett evigt problem med användning av metaller har varit att de utsätts för miljöpåverkan som leder till att de fräts och blir sköra. I den här forskningen har ni i uppgift att bekanta er med olika faktorer som påverkar hur järnet rostar och på basen av det fundera ut olika sätt att skydda järn mot rost. I uppgiften skall ni, förutom att fundera på de kemiska faktorerna, också tänka på samhälleliga faktorer och göra estetiska överväganden.. 10/12
11 Scenario I närheten av skolan har man byggt ett nytt bostadsområde. Området befinner sig på andra sidan av en livligt trafikerad trafikled med fyra filer. Man skall bygga en bro för fotgängare över vägen så att eleverna tryggt kan ta sig till skolan. Eftersom det är fråga om en gångbro med lätt konstruktion har man beslutat bygga en dekorativ bro av järn. Bron borde hålla i minst 20 år, men är en bro av järn användbar så här lång tid? Hur skall vi försäkra oss om att bron hålls snygg och säker att använda så länge som möjligt? Vilket skulle vara det allra bästa sättet att skydda bron från att rosta? Arbetets gång Din uppgift är att tillsammans med dina klasskamrater bekanta dig med olika faktorer som påskyndar rostbildning och på basen av det göra beslut och komma på lösningar hur man på bästa sätt skyddar föremål mot rost. I smågrupper gör ni experimentella försök där ni undersöker faktorer som påverkar rostbildning. 1. Fundera i liten grupp vad rost är och vilka faktorer som påskyndar rostbildning, sedan deltar ni i klassdiskussion om ämnet. 2. Bekanta dig med hjälp av litteraturen vilka faktorer som påverkar rostbildning och metoder som används för att förhindra rost 3. Alla smågrupper planerar och gör forskning om vilka faktorer som påverkar hur järnet rostar i laboratoriemiljö. I det andra arbetet undersöks reaktioner mellan olika metaller och användning av offermetall som rostskydd. Arbetena förbereds en lektion och resultaten följs upp följande lektion, ca en vecka efter påbörjat arbete. Resultaten av dokumenteras t.ex. med kamera. 4. Fundera tillsammans med din grupp, på basen av dina försök och det du läste, vilket sätt som skulle vara det bästa att skydda bron mot rost. Kom också ihåg att fundera på saken ur samhällelig och estetisk synvinkel(hur kommer bron att se ut med det sätt du valt rostskyddet, har ditt val inverkan på sysselsättningen, vilket skulle vara den mest ekonomiska sättet att skydda bron). Gör ett så omfattande sammandrag som möjligt, på observationer och slutsatser, för er presentation. 5. Utarbeta en 5 minuters presentation om de sätt ni valt att skydda bron och förbered er på att presentera och motivera ert beslut för klassen. Varför valde ni just den här skyddsmetoden? 11/12
12 Beslutsfattande Då ni lyssnat på de andra gruppernas presentationer, fundera ännu på hur ändamålsenligt ert val av skydd är. Anteckna tillsammans era åsikter, kom ihåg att motivera. Presentation av slutsatser Tillsammans formar ni klassens gemensamma åsikt om hur bron sak skyddas. Till sist diskuteras gemensamt med klassen om det finns andra metallföremål eller konstruktioner i er omgivning som borde skyddas. Vilka metoder, tycker du på basen av vad du läst och testat, skulle vara bra metoder att skydda dessa olika metaller? 12/12
Hur fungerar en generator?
PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll
Läs merÄmne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion)
PROFILES-studiematerial - Översikt Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Utvecklare: Oula Kerkelä, Soile Pajunen, Tiia Riihiluoma, Kari Sormunen ja Ilpo Jäppinen (2012) Soveltavan kasvatustieteen
Läs merHur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion?
PROFILES-studiematerial- Översikt Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 (2012) Mattlidens skola Suomi / Soveltavan kasvatustieteen ja opettajankoulutuksen
Läs merRepetition av hur en atom blir en jon.
Repetition av hur en atom blir en jon. ex. 11 Na Det finns en elektron i det yttersta skalet. Natrium vill bli av med den för att få fullt i sitt yttersta skal. Natrium ger då bort den och natriumatomen
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller
Läs merNATURVETENSKAP FÖR LIVET?
NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina
Läs merLokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan
Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger eleverna
Läs merNO: KEMI. Årskurs 7 2015-11-20
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Diskussionsfråga Diskutera i par (tre om två ej är möjligt) Om inte annat anges av läraren. Lektion 3 Rena ämnen och blandningar Att separera ämnen Ämnen kan förändras Planering
Läs merLÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud
LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merLektion 1. Bli nyfiken
Lektion 1. Bli nyfiken tillsammans med din samarbetskompis göra ett arbete om ett av våra landskapsdjur. För att få en bild av arbetet är det viktigt att ni läser igenom Tidsplanen först: Tidsplanen Lektion
Läs merCrime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan?
PROFILES-studiematerial- Översikt Crime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan? Naturvetenskap - Fysik åk 7-9 Utvecklare: Ilpo Jäppinen ja Kari Sormunen(2012) Soveltavan kasvatustieteen
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merFysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi
Studiehandledning Fysik åk 7 Lisa Ranudd Planering Vecka Aktivitet Att tänka på 21 Intro grupparbete+ genomgång Lyssna på instruktionen Grupparbete Grupparbete och förhör 22 Laboration Var lugn och systematisk
Läs merPauli gymnasium Komvux Malmö Pauli
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kemi grundkurs GRNKEM2 Verksamhetspoäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Spektrum kemi, Folke A Nettelblad, Christer Ekdahl,
Läs merEleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.
GÖR EN SOLKOKARE Övningens mål Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. Sammanfattning av övningen En grupp gör en solkokare medan en annan grupp gör en gräskokare
Läs merEtt undersökande arbetssätt
Ett undersökande arbetssätt Utformning Syfte Bedömning Vem är Christofer? Leg lärare i ma/no/tk 4-9 18 år som lärare (fr.om. 12 aug Sundbyskolan, Spånga) Krönikör, recensent för Origo Ingvar Lindkvistpristagare
Läs merVad tycker du om sfi?
Oktober 2012 Vad tycker du om sfi? Skolverket gör under hösten en stor undersökning om vad elever tycker om sin utbildning. Det är första gången undersökningen görs och resultatet kommer att användas till
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur
Läs merAtt presentera ett land med hjälp av Gapminder
Att presentera ett land med hjälp av Gapminder Tina Sundberg (It pedagog AV Media Kronoberg) Ämne Stadium Nyckelord Språk Omfattning So ämnena No ämnena, Svenska 6 9 och gymnasieskolan Berätta, länder,
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merExempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med
Läs mer1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i.
IUP år 7 1. Eleverna hämtar på skolans hemsida formuläret som ska fyllas i. 2. Elever besvarar frågeställningar kring sin utveckling inom ämnet. Ett formulär gemensamt för alla ämnen används av eleven.
Läs merAtomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Läs merPRÖVNING I NATURKUNSKAP
PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merKorrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi
Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi Utförs av: William Sjöström (SENSUR) Rapport skriven av: William Sjöström Sammanfattning Om en metall inte är stabil i den omgivande miljön så kan
Läs merAllmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778
Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen
Läs merSÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.
SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merEn tävling som alla vinner på
2011/2012 En tävling som alla vinner på Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet och E.ON startat Skolsimmet som är en tävling för alla skolor med elever i årskurs
Läs merÅret runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Läs merPedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merNaturkunskap 1a1 4-13
Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall
Läs merEngelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen
Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron
Läs merGemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5
Gemensam presentation av matematiskt område: Geometri Åldersgrupp: år 5 Mål för lektionen: Eleverna skall kunna skilja på begreppen area och omkrets. Koppling till strävansmål: - Att eleven utvecklar intresse
Läs merOMGIVNINGSLÄRA. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors
EXPEDITION OMGIVNINGSLÄRA Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors INNEHÅLL KAPITEL 1 VI LÄR OSS TILLSAMMANS 4 1 Expeditionen kan börja! 6 2 Du är en viktig del av klassen 10 3 Traiken löper tack vare gemensamma
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merBedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2
Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2 Reception-förståelsen av det man hör och läser på målspråket Vad du förstår när du lyssnar och hur du visar vad du har förstått. Du uppfattar
Läs merSLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6
SLÖJD ÅRSKURSERNA 3-6 Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att behärska en slöjdprocess i sin helhet. Slöjd är ett läroämne där eleverna med hjälp av många olika slags material
Läs merStödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Läs merÄmnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination
Ämnesdidaktik: Svenska samhällsförhållanden 1 & 2 Ht 10 Upplägg, uppgifter & examination 6/9 kl 10 12 Introduktion/styrdokument Vi diskuterar upplägget i ämnesdidaktik och det ges en introduktion till
Läs merLÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen
LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt
Läs merPedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013
Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013 Har du någon gång smakat en godis och tyckt att den smakar frukt? Eller känt att en parfym luktar blommor.
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merSammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010
Sammanställning av studerandeprocessundersökning GR, hösten 2010 Utbildningsanordnare: NTI Utbildning: El (2 starter) och El-automation (3 starter) Antal utskick: 69 Antal svar: 22 Svarsfrekvens: 32% Här
Läs merTeknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.
Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11 Trafik. Ämne: Tk, Bi, Fy, Ke, Idh Årskurs/termin: År7 Inledning Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällens
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merNaturvetenskapligt arbetssätt Ett naturvetenskapligt arbetssätt innebär exempelvis att:
Barns utforskande i vardagen och naturvetenskapligt arbetssätt I leken undersöker och utforskar förskolebarn sin omgivning hela tiden. Om man studerar barnens utforskande ur ett naturvetenskapligt och
Läs merVarför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga?
Varför är vissa guppys gråa och trista medan andra är färgglada och stiliga? Syfte Uppgiften har två syften 1) Du ska träna dig i den vetenskapliga metoden där följande inslag fokuseras: a) Formulera och
Läs merVÄLKOMMEN METALLENS FÖRSKOLA TILL. www.finspang.se. Egna anteckningar:
Egna anteckningar: VÄLKOMMEN TILL METALLENS FÖRSKOLA www.finspang.se Postadress: Finspångs kommun, 612 80 Finspång Besöksadress: Bergslagsvägen 13-15 Telefon: 0122-850 00 Fax: 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merFuture City 2014 2015. Så här kan ditt företag delta i Future City:
Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2014 2015 Guldarrangör, max sex Silverarrangör, max sex Partner Uppsats Partner Minecraft Dela ut ett pris, max tre Supporter Annonsering 100 000
Läs mer3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.
Prövning i Fysik 2 Prövningen i Fy 2 omfattar 1: Skriftligt prov Ett skriftligt prov görs på hela kursen. 2: Laborationer I kursen ingår att laborera och att skriva rapporter. Laborationerna görs en torsdag
Läs merTala, samtala och lyssna
Modersmål åk 4-6 - Centralt innehåll Muntliga presentationer Uttal, betoning och satsmelodi Jämföra uttal i modersmålet med uttal i svenskan. Tala, samtala och lyssna Berättande texter och sakprosatexer
Läs merVad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.
Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merLilla lyckohjulet Lina
Lilla lyckohjulet Lina Lyckohjulet snurrar och du kan spela precis som på tivoli! Se en film på produkten: http://youtu.be/mlh6rpuhqmm Vilket material behöver man? Trälist 15 x 33 mm Plywood 8 mm Träskruv
Läs merStorylinens namn: Framtidens boende
Storylinens namn: Framtidens boende Storyline Nyckelfrågor Aktivitet 1 Karaktärer En lärare talar till eleverna som Botilda/Botvid Bertilsson som är projektledare för Framtidens boende 2 Vilka typer av
Läs merStruktur Marknad Individuell
ATT TÄNKA PÅ INFÖR LÖNESAMTALET LÖN ÄR NÅGOT DU FÅR FÖR UTFÖRT ARBETE - MEN FUNDERA OCKSÅ PÅ: - Hur vill du att det ska gå till när din lön bestäms? - Vad kännetecknar ett bra lönesamtal? - Vilka faktorer
Läs merAtt vara ett med. Att förlänga
Att vara ett med vattenytan En brygga i en insjö eller inomskärs används visserligen till många och varierande ändamål, men grundtanken med en brygga är ju att den ska sträcka sig ut i vattnet, att du
Läs merSKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar
Läs merMOBBNINGSENKÄT. XXX-skolan
Agenda 1 Info www.agenda1info.com MOBBNINGSENKÄT XXX-skolan September år Förord Denna enkätstudie är utförd av Agenda 1 Info HB på uppdrag av skolan. Kostnaden är tillsammans med andra tjänster 1 - kr
Läs merObservations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
Läs merkärlekens olika språk
Upptäck kärlekens olika språk Du har läst boken nu är det dags att prata om den! Denna samtalsguide ger dig möjligheten att omsätta idéerna i handling i ditt äktenskap eller någon annan speciell relation
Läs merSidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005. Romantiken. Turner
Sidan - 1 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Romantiken Turner Sidan - 2 - av 11 Lag BEA Romantiken Unit 5 NV2 H 2005 Delacroix Marianne symbol för Frankrike Sidan - 3 - av 11 Lag BEA Romantiken
Läs mer"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU!
"SÄTT SPÅR I FRAMTIDEN NU! Projektet "Sätt spår i framtiden nu!" handlar om att genomföra en aktion för att minska vårt ekologiska fotavtryck. Här får du möjligheten att fördjupa dig i kopplingen mellan
Läs merKommunikation. Kunna redovisa ett arbete muntligt så att innehållet framgår och är begripligt
Kommunikation SO/SV År 6 v. 16-20 Under tema kommunikation kommer vi att arbeta med järnvägenshistoria i Sverige både inom svenska och SO. Lektionerna kommer att blandas med föreläsningar, enskilda uppgifter
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merFörslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi
Verklighetsnära kemi? Förslag på ett förbättringsorienterat arbetssätt med verklighetsnära kemi I texten ges exempel på hur man som lärare kan arbeta med förbättringsorienterad kemiundervisning för att
Läs merLågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation
2013-10-14 Lågstadie- och mellanstadieelevers åsikter om goda hälsovanor och lämpliga kanaler för hälsoinformation Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om
Läs merHandbok för provledare
Handbok för provledare TIMSS Advanced 2008 handbok för provledare Innehållsförteckning Inledning...1 1 Din roll som provledare...3 1.1 Förhållningsregler för provtillfällena... 3 1.2 Förberedelser före
Läs merSpindeldiagram. Stockholm / Kista gymnasium / Administration, handel och varuhantering Beställda: 18 Antal svarande: 18 Svarsfrekvens: 100%
Enkät i gymnasiesärskolan Undersökning genomförd våren 2015 Rapporten innehåller resultaten för din klass/skola. Resultaten är uppdelade efter de olika frågeområdena: Trygghet och trivsel, Lärandet, Inflytande,
Läs merBIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Läs merLEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR?
LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 2: HUR JOBBAR EN INGENJÖR? Tid: 80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Identifiera och analysera tekniska
Läs merFörberedelse-PM Examensarbete för Byggteknik
Förberedelse-PM Examensarbete för Byggteknik Introduktion Examensarbetet är ingenjörsutbildningarnas avslutande kurs (härefter kallad exjobbs-kursen) där du skall tillämpa kunskaper och färdigheter från
Läs merVi vill veta vad tycker du om skolan
Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?
Läs merInformationsbrev februari 2016
Informationsbrev februari 2016 Hej föräldrar! Alla lärare på Svenska Skolan kommer att resa till Stockholm för studiebesök och föreläsningar den 18 20 maj. Vad det innebär för respektive kompletteringsgrupp
Läs merKUNSKAPS. Dra nytta av. VÄLDOFTANDE» livet med häst
VÄLDOFTANDE» livet med häst Att övning och erfarenhet ger färdighet är inget nytt, eller hur? Gör ett test; lägg ihop alla år av hästkunskap, stallbestyr och ridlektioner som du och dina stallkamrater
Läs merFörslag på lektionsupplägg: Dag 1- en lektionstimme
MiniKonsulter Fångar upp elevernas naturliga kreativitet och nyfikenhet genom problemlösning i arbetslivet samt ökar elevernas naturliga intresse för problemlösning och innovationer. Skapar och bibehåller
Läs merDelkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning
Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning Delkurs 2: Tal, läs och skrivlärande, utveckling och bedömning (27/11 2015 18/3 2016) Kursens innehåll: lässtrategier och tolkning av texter
Läs merDenna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå
Denna lektion är hämtad ur Svenska Direkt 7 av Cecilia Peña, Lisa Eriksson och Laila Guvå Svenska Direkt består av en grundbok och två studieböcker. I studieböckerna ges möjlighet till såväl extra träning
Läs merLåt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten.
Till läraren om kopieringsunderlag: Ledtrådar och bevis Låt eleverna öva på att dra slutsatser om textens handling genom att leta ledtrådar i texten. 1. De börjar med att titta på rubriker och bilder.
Läs merStoryline för Naturorienterande ämnen och teknik. Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se
Storyline för Naturorienterande ämnen och teknik Ylva Lundin ylva.lundin@storyline.se Övergripande mål En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet,
Läs merGeografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag
Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och
Läs merÅk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1
Ämne: Koll på läget! förr och nu Ett tematiskt arbetsområde om hur vi är mot varandra, vad vi kan hitta i vår närhet, hur vi kan finna mönster och former allt detta runt omkring oss, både nu och för länge
Läs merTrampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.
Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch. Årskurs 8-9 Trampolinen Yrkeslivet Det ska vara lätt att hitta rätt
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merKom igång med din SMART Board. Det praktiska
Kom igång med din SMART Board Det praktiska Nu när ni fått er nya SMART Board på plats och ni vill börja använda den finns det ett par steg som man bör göra först för att få allt att fungera. I denna guide
Läs merFÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID
FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID www.yrittajat.fi futureimagebank.com futureimagebank.com futureimagebank.com FÖRETAGSAMHET LÖNAR SIG ALLTID anvisningar för föreläsaren futureimagebank.com futureimagebank.com
Läs merBedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)
Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former
Läs merHANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Läs meratomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.
Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda
Läs merViktiga moment i kursplanen
Viktiga moment i kursplanen En process där eleverna medverkar aktivt genom att tillsammans bygga, experimentera, undersöka, ställa frågor och kommunicera ger en mängd fördelar. Flera exempel på aktiviteter
Läs merBILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)
BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN) Arbetssituation 2 Typ av ärenden Fråga: Vilken typ av ärenden arbetar du med? Är det? Barn och ungdomar 43% 55% Ekonomiskt bistånd Vuxna 3 27% 19%
Läs mer