Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion?
|
|
- Kurt Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PROFILES-studiematerial- Översikt Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 (2012) Mattlidens skola Suomi / Soveltavan kasvatustieteen ja opettajankoulutuksen osasto, Itä-Suomen Yliopisto Studiehelhetens innehåll Meningen med forskningen är att eleverna upptäcker vad det kommer sig av att statyer och olika fastsättningssystem av metall utomhus utsätts för korrosion. De undersöker metallers reaktivitet. Som förhandskunskap krävs att eleven känner till den elektrokemiska spänningsserien. Bilden av statyn Karjalan jääkäri - "Valppaana". Erkki Eronen Brons. Jääkäripuisto, Ranta-, Tori- ja Kalastajankatujen risteys, Joensuu. Bilderna i studiehelhetsöversikten, lärarhandledningen, elevinstruktionerna och bilagorna kan användas i undervisningen. Bilderna är från flickr-webbtjänst, Scott Sandars, Rust&Silver Suspension Project funded within the EC FP7 Programme: SiS Grant Agreement No.: Supporting and coordinating actions on innovative methods in science education: teacher training on inquiry based teaching methods on a large scale in Europe 1/11
2 Ämne: Kemi Årskurser: årskurs 7-9 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2004, 7.9): Eleven lär sig: lära sig att genomföra naturvetenskapliga undersökningar samt att tolka och presentera resultaten lära sig att tillämpa sina kunskaper vid val och i praktiska situationer lära sig om betydelsen av kemiska fenomen och tillämpningar både för människan och samhället Centralt innehåll: korrosion, metallernas elektrokemiska spänningsserie Arbetsmetoder: Grupparbete, problemlösning och forskning. Förslag på tidsdisposition: 4 lektioner a 45 minuter. Mål med arbetet: Eleven lär sig färdighetet i gruppararbete genom diskussion i både i liten och i stor grupp. Eleven lär sig planera experiment och utföra dessa, göra anteckningar under olika skeden av forskningsprocessen, tolka forskningsresultaten samt att fundera på resultatens betydelse i vardagslivet och i samhället. Bilagor 1. Elevinstruktioner Innehåller mera specifikt fakta om uppgifterna och instruktioner om uppgifternas utförande. 2. Lärarhandledning Instruktioner om uppgiftens frågeställning. 2/11
3 PROFILES-studiematerial Lärarhandledning Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 (2012) Mattlidens skola Suomi / Soveltavan kasvatustieteen ja opettajankoulutuksen osasto, Itä-Suomen Yliopisto Studiehelhetens innehåll Genom brainstorming får man veta elevernas förhandskunskap om orsaker till att statyer förstörs (bland annat sur nederbörd p.g.a. avgaser) Som förhandskunskap för studiehelheten krävs att eleven känner till den elektrokemiska spänningsserien. Eleverna undersöker och jämför metallers reaktionsbenägenhet och på basen av sina resultat funderar de vad man kan och vad man borde göra för att skydda utomhuskonst och bruksföremål. Smågrupperna presenterar sina forskningar och till slut diskuteras gemensamt med hela klassen och basen av resultaten görs ett gemensamt beslutsfattande. Bilden av statyn Karjalan jääkäri - "Valppaana". Erkki Eronen Brons. Jääkäripuisto, Ranta-, Tori- ja Kalastajankatujen risteys, Joensuu. Bilderna i studiehelhetsöversikten, lärarhandledningen, elevinstruktionerna och bilagorna kan användas i undervisningen. Bilderna är från flickr-webbtjänst, Scott Sandars, Rust&Silver Suspension Project funded within the EC FP7 Programme: SiS Grant Agreement No.: Supporting and coordinating actions on innovative methods in science education: teacher training on inquiry based teaching methods on a large scale in Europe 3/11
4 Scenario Statyerna är en del av vårt kulturarv. Brons är en bra metall för att tillverka statyer, men då statyerna står utomhus uppstår emellertid problem. På många statyer kan man se ett ojämnt grön-vitt lager. Speciellt i nedre delarna av statyerna kan man se sprödhet. Vad är problemet? Kan vi göra något för att skydda våra statyer? Ofta behöver vi olika fastsättningssystem utomhus som vi hoppas att skulle hålla i många år, men så kan vi överraskas av att de har korroderat och måste förnyas tidigare än beräknat. Eleverna brainstormar om möjliga orsaker till skadorna på statyer samt orsak till att olika fastsättningssystem utomhus ofta rostar. Arbetet stegvis: Studiehelheten kan genomföras på fyra 45 minuters lektioner. Det lönar sig för läraren att fästa uppmärksamhet vid gruppindelningen (3-4 elever/grupp), så att arbetet blir så mångsidigt som möjligt och eleverna kan lära sig utav varandra. Undervisningen är planerad att följa arbetsinstruktionerna, ungefär två punkter per undervisningsgång. I undervisningshelheten ingår diskussioner i små grupper, diskussion i stor grupp, planering av forskning i liten grupp och forskningens utförande. 1.lektion: Första lektionen lönar det sig att lägga upp forskningsproblemet under ledning av läraren: Hur kan vi skydda våra värdefulla statyer elektrokemiskt? Detta kan utföras till exempel med en PowerPoint-presentation, där man visar lokala bronsstatyer eller statyer från grannkommunen och olika metalliska fastsättningssystem ute i omgivningen. I detta skede bör man gå genom målen för forskningen. Eleverna funderar också i liten grupp på orsaker till att statyerna förstörs och i samband med detta namnges fenomenet d.v.s. elektrokemisk korrosion. Till slut förs diskussion i helgrupp och de bästa/de mest troliga orsakerna sammanställs till exempel som en Mind-Map på tavlan och/eller i häftet. 4/11
5 2. lektion: 3. lektion: Eleverna gör upp forskningsplan i grupper: Vilken orsak till korrosion ska de undersöka med den utrustning läraren har försett dem med. Då läraren har godkänt planen startar grupperna med forskningen. Tredje lektion väljer grupperna endera av två forskningar: citronbatteriet eller metallparbatteriet. Eleverna utför uppgiften enligt uppgjord plan, antecknar noggrant mätresultaten och drar slutsatser på basen av dessa. Därefter svarar eleverna på frågorna i instruktionerna. 4. lektion: Fjärde lektion presenterar grupperna sina funderingar om orsaken till korrosion, forskningsresultaten kan sammanställas t.ex. på tavlan och hela klassen funderar tillsammans på möjliga orsaker till korrosion. Frågorna i instruktionerna kan fungera som stöd för diskussion. Vidare görs det upp en plan för hur statyerna kunde skyddas. Viktigt är också att tillsammans fundera varför statyerna skall skyddas och vad är deras betydelse för människan. Lärarens arbetsinstruktioner Meningen med den experimentella forskningen är att bli bekant med fenomenet elektrokemisk korrosion. Förslag på elevarbete: olika metallpar Utrustning: 250 ml dekanterglas Koppar och zink elektroder 2 sladdar Spänningsmätare Stålull eller fint sandpapper Ämnen: Vatten Några droppar 5 M HCl-lösning Arbetssäkerhet: Saltsyran är frätande, ångorna irriterar ögon och slemhinnor. Varsamhet måste iakttas vid användning. 5/11
6 Utförande: Elektroderna putsas med stålull och fästes med krokodilklämmor i sladdar som kopplas till spänningsmätaren, så att kopparn blir + pol och den andra elektroden i polen. Båda elektroderna doppas i samma dekanterglas som är halvfullt med kranvatten. Avläst spänningsvärde antecknas. I dekanterglaset tillsätts några droppar 5 m HCl-lösning. Avläst spänningsvärde antecknas. Försöket upprepas med andra metaller än zink, t.ex. bly, aluminium, järn. Tolkning: Vilkendera elektroden är alltid pol (minus), den ädlare eller den oädlare? Vilken lösning är bättre elektrolyt? Varför? Med vilken elektrodkombination visade spänningsmätaren det största värdet? Skulle spänningsmätaren kunna vissa noll volt med någon metallkombination? Förslag på elevarbete: citronbatteri Utrustning: Citron, potatis, äpple,... Metallplattor (koppar+zink/järn/bly...) 2 sladdar 2 krokodilklämmor Spänningsmätare Utförande: Putsa metallplattorna, vid behov, med stålull eller sandpapper. Tryck in metallplattorna så djupt som möjlig i frukten/grönsaken, men var noga med att de inte rör vid varandra. Mät spänningen mellan metallerna (om mätaren ger negativt värde, byt polerna). Tolkning: Vilken metall kombination gav största spänningen? Vilken var den bästa elektrolyten? Vilken, den ädlare eller oädlare metallen var alltid pol? Med vilken metallkombination skulle man få spänningsmätaren att visa noll? 6/11
7 Arbete: Elev: 1 Utvärdering av: Skrivande av forskningsplan och presentation till läraren Grunderna för utvärderingen Kan forma lämpliga forskningsfrågor och/eller förstår forskningens syfte Skapar en ändamålsenlig forskningsplan Presenterar ändamålsenliga prognoser/hypoteser Utvecklar en ändamålsenlig arbetsplan(beaktande all behövlig utrustning/kemikalier och säkerhetsfrågor) och uttrycker vilka variabler som undersöks Vitsord: X, T, G, U 2 Utförande av forskning eller experiment Förstår forskningens mål och vet vilka försök och mätningar som utförs Utför forskningen genom att följa instruktioner eller planer Använder laboratorieutrustning och mätinstrument säkert och ändamålsenligt Handlar tryggt i förhållande till sig själv och andra Håller arbetsbordet snyggt och i ordning Antecknande av samlad experimentell fakta Tolkning av observationer och förmågan att dra slutsats Samarbete i grupp under forskningen Utförande av forskningen och muntlig framställning av resultaten Utför och antecknar på ändamålsenligt sätt observationer och fakta (antal observationer/noggrannhet/fel) Tolkar samlad information grundligt och gör ändamålsenliga diagram, tabeller och symboler Drar slutsats med forskningsfrågan som grund Deltar i gruppdiskussion under forskningens olika faser (ställer frågor, planerar forskning, presenterar prognoser, analyserar data, drar slutsatser, gör motiverade beslut) Fungerar tillsammans med gruppen och deltar till fullo i gruppens verksamhet Visar samarbetsförmåga-styr gruppen med skapande tankesätt, hjälper dem som behöver Presenterar uppgifterna tydligt och med motivering. Presenterar resultaten tydligt och med motivering. Använder noggranna termer och ett ändamålsenligt vetenskapligt språk. 7 Samhällelig inriktning och vetenskaplig slutledning Ger riktiga, motiverade förklaringar. Visar på ett skapande tänkande i sina förslag. Kan ge motiverade, samhällsinriktade beslut i frågor eller bekymmer och poängtera en riktig vetenskaplig sida av saken. X=underkänd, T=tillfredsställande, G=god, U=utmärkt 7/11
8 PROFILES-studiematerial Elevinstruktioner Hur kan vi skydda statyer och bultar m.m. mot korrosion? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Eget namn: Arbetets utgångsläge I denna studiehelhet ska du tillsammans med dina klasskamrater fundera på orsaker varför statyer och andra metallföremål förstörs utomhus. Först brainstormar ni om orsaker till att statyer korroderar och gör ett, med hela klassen gemensamt, sammandrag, t.ex. i form av en tankekarta. Sedan forskar ni i metallers inbördes reaktivitet och besluter vad som skulle vara det bästa sättet att skydda statyer. Ni fundera också på varför vi bör skydda statyer och vad statyer betyder för människan. Under forskningsuppgiften är det viktigt att noggrant anteckna alla mätresultat. 8/11
9 Scenario Många vackra bronsstatyer pryder byar och städer. Statyerna är en del av vårt kulturarv. Brons är en bra metall för att tillverka statyer, men då statyerna står utomhus uppstår emellertid problem. På många statyer kan man se ett ojämnt grönvitt lager. Speciellt i nedre delarna av statyerna kan man se sprödhet. Vad är problemet? Kan vi göra något för att skydda våra statyer? Ofta behöver vi olika fastsättningssystem utomhus som vi hoppas att skulle hålla i många år, men så kan vi överraskas av att de har korroderat och måste förnyas tidigare än beräknat. Problem uppstår då bronsstatyerna (och andra metallföremål) utsetts för uteluft. Man kan på många statyer se, att de har en ojämn vit-grön beläggning som täcker den ursprungliga bronsfärgen och många invecklade detaljer. Speciellt i de nedre delarna kan skörhet iakttas, vilket kallas metallens korrosion. Din uppgift är att med dina studiekamrater fundera på möjliga orsaker till skadorna på statyerna, att undersöka saken och att göra motiverade förslag för att bevara statyerna.. 9/11
10 Arbetets gång Ni arbetar i grupper om fyra. Då ni utför forskningsuppgiften ska ni vara noga med att göra tydliga och exakta anteckningar. 1. Brainstorma, d.v.s. kasta ut i luften förslag, om möjliga kemiska orsaker varför statyer förstörs statyer. Gör en lista över de orsaker som verkar mest troliga. 2. Tillsammans med läraren och de övriga grupperna görs en lista på tavlan, eller en tankekart, över eventuella orsaker. 3. Diskutera i gruppen hur detta fenomen( ) skulle kunna undersökas och möjliga lösningar för hur man i kemiklassen kunde observera dessa fenomen. Utveckla en forskningsplan för att mäta reaktionsbenägenheten och visa planen för läraren då ni har tillgång till följande: Vatten och elektrolyter (lösningar som leder ström) o citron o Saltsyra Koppar (i stället för brons) och andra metaller Spänningsmätare Sladdar Krokodilklämmor 4. Då läraren godkänt er plan utför ni försöken. Anteckna noggrant vad ni mäter och mätresultaten. 5. Tolka era resultat och bedöm på basen av detta ordningen på dessa metallers reaktivitet.. 10/11
11 Beslutsfattande Fundera i grupp på möjliga lösningar till problemet med att statyerna förstörs p.g.a. korrosion. Skriv upp era lösningar. Diskutera i grupp också följande frågor och skriv upp era svar: Enligt er forskning: vilket skulle vara det bästa sättet att skydda statyerna mot korrosion? Man har föreslagit att trafikavgaserna (kol- och svaveloxider) tillsammans med luftens fuktighet är den största orsaken till att bronsstatyernas korroderar. Är du av samma åsikt och i så fall varför? Av vilken metall skulle det vara bäst att tillverka statyer, så att korrosionen inte skulle ha så stor inverkan? Varför används inte den metallen? Varför bör vi skydda bronsstatyerna? Presentation av experiment och slutsatser Presentera er grupps resultat och lösningsmodeller på korrosionsproblemet för hela klassen. Diskutera hela klassen tillsammans svaren till frågorna ovan, och försök komma till samförstånd, om vi borde göra något mer för att skydda värdefulla statyer mot korrosion och vad vi i så fall kunde göra. FUNDERA OCKSÅ på att: Varför skall vi skydda statyer från att förstöras, vad har statyerna för betydelse för människan? 11/11
Kan vi lita på att järnbron håller?
PROFILES-studiematerial - Översikt Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll
Läs merHur fungerar en generator?
PROFILES-studiematerial - Översikt Hur fungerar en generator? Naturvetenskap - Fysik årskurs 7-9 Utvecklare: Antti Lehtonen, Kirkkoharjun koulu (2011) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll
Läs merÄmne: Biologi, kemi (scenariofasen integreras med gymnastiklektion)
PROFILES-studiematerial - Översikt Återvinning Naturvetenskap Biologi, Kemi årskurs 5-6 Utvecklare: Oula Kerkelä, Soile Pajunen, Tiia Riihiluoma, Kari Sormunen ja Ilpo Jäppinen (2012) Soveltavan kasvatustieteen
Läs merCrime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan?
PROFILES-studiematerial- Översikt Crime Scene Investigation Joensuu: Vem är skyldig till trafikolyckan? Naturvetenskap - Fysik åk 7-9 Utvecklare: Ilpo Jäppinen ja Kari Sormunen(2012) Soveltavan kasvatustieteen
Läs merKEMI. Läroämnets uppdrag
1 KEMI Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i kemi är att stöda eleven i naturvetenskapligt tänkande samt i att skapa sig en världsbild. Undervisningen i kemi hjälper också eleven att förstå betydelsen
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merFYSIK. Läroämnets uppdrag
FYSIK Läroämnets uppdrag Undervisningen i fysik har som uppgift att stöda utvecklingen av elevens naturvetenskapliga tänkande och världsbild. Fysikundervisningen hjälper eleven att förstå betydelsen av
Läs merÖppna laborationer i kemi- och fysikundervisningen
Öppna laborationer i kemi- och fysikundervisningen Bakgrund Dagens och morgondagens samhälle blir allt mera komplext. Dagens unga behöver bl.a. utveckla sin förmåga att identifiera och lösa problem i samarbete
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merFYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Läs merKemi Kunskapens användning
Delmål Delmål Kemi Kunskapens användning 2010-06-14 utvecklar kunskap om hur kemiska teorier och modeller samt personliga erfarenheter kan användas för att behandla miljö-, säkerhets- och hälsofrågor,
Läs merArbetshäfte kemi 9. Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi. KEMI 9
Arbetshäfte kemi 9 Namn: Det här arbetshäftet innehåller dina anteckningar från genomgångarna i kemi.!1 Repetition Grundämne eller kemisk förening 1. Rita och beskriv skillnaden mellan ett grundämne och
Läs merSvar till Tänk ut-frågor i faktaboken
Sid. 269 13.1 Vad menas med att en metall ar adel? Den reagerar inte sa latt med andra amnen, den reagerar inte med saltsyra. 13.2 Ge exempel pa tre oadla metaller. Li, Mg, Al, Zn, Fe, Pb 13.3 Ge exempel
Läs merLokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur
Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,
Läs merBetyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
Läs merFörmågor och Kunskapskrav
Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens
Läs merModell och verklighet och Gy2011
Modell och verklighet och Gy2011 Innehållet i Modell och verklighet stämmer väl överens med ämnesplanen och det centrala innehållet i Gy2011. I ämnesplanen för Kemi, www.skolverket.se, betonas att undervisningen
Läs merFÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA
FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
Läs merKemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna
Elektrokemi Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna Elektrokemiska spänningsserien: Alla metaller i det periodiska systemet finns
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling
Läs merKol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7
ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
Läs merRagnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet
2017-02-02 Dnr LiU-2014-00147 1(7) Ragnhild Löfgren, Astrid Berg & Martin Nelzén Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISV Linköpings universitet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2(7) När studenterna
Läs mer3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merVatten. Vad löser sig i vatten? Utvecklar förmåga. Centralt innehåll. Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240).
Vatten Vad löser sig i vatten? Lärarhandledningen, uppgift 2, sida 219 (elevblad sida 240). Genomföra systematiska undersökningar i kemi. Använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
Läs merKUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Läs merBedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
Läs merNO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 BIOLOGI Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i biologi. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Biologisk kunskap och förståelse M1 hjälpa
Läs merLPP Energi och elektricitet År 7
LPP Energi elektricitet År 7 Namn: Klass: Syfte: Under det här området kommer du att få lära dig mer om varifrån vi får elektricitet dvs.olika energikällor, till vad vi behöver elektricitet, hur vi gjorde
Läs mer5.10 Kemi. Mål för undervisningen
5.10 Kemi Undervisningen i kemi ska hjälpa de studerande att utveckla ett naturvetenskapligt tänkande och en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen ska ge de studerande
Läs merBIOLOGI. Läroämnets uppdrag
1 BIOLOGI Läroämnets uppdrag Biologiundervisningens uppdrag är att hjälpa eleven förstå livet och dess utveckling, utöka elevens naturkännedom och hjälpa eleven förstå hur ekosystemet fungerar och människans
Läs merKursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13
Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt
Läs merLPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.
LPP i Kemi ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? Hur skriver vi en labbrapport jan 30 14:41 1 Varför läser vi Kemi?
Läs merNO: KEMI. Årskurs
NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell
Läs merPedagogisk planering
Pedagogisk planering Årskurs 6 Ämne: Rörelse och konstruktion (NTA-låda) Period: Vecka 39 ca: vecka 51 Det här ska vi träna på: (Syfte) Hur framgångsrik en teknisk produkt är beror på den vetenskap som
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merAtt undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare?
Att undervisa nyanlända naturvetenskap på gymnasiet Var börjar man som lärare? Per-Olof Wickman, Dana Seifeddine Ehdwall Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik Leda lärande,
Läs merSLÖJD. Läroämnets uppdrag
SLÖJD Läroämnets uppdrag Läroämnet slöjd har som uppdrag att lära eleverna att hantera på ett heltäckande sätt. I detta ingår självständig eller gemensam planering och framställning av en produkt eller
Läs merREPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP
KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merKEMINS GRUNDER. Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt:
7A ht.2012 KEMINS GRUNDER Nedanstående förmågor kommer vi att träna på följande avsnitt: Använda kemins begrepp, modeller teorier för att förklara beskriva samband i samhället naturen Genomföra systematiska
Läs merKap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)
Kap 8 Redox-reaktioner Reduktion/Oxidation (elektrokemi) Zinkbleck (zinkplåt) i en kopparsulfatlösning Zn (s) + CuSO 4 (aq) Zn (s) + Cu 2+ (aq) + SO 4 2+ (aq) Vad händer? Magnesium brinner i luft Vad
Läs merSlumpförsök för åk 1-3
Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merProgrammering och begrepp
Lektionen handlar om att få förståelse för begrepp kopplade till programmering och datorer. Lektionsförfattare: Christina Löfving Till läraren 1. Brainstorma kring begreppet kod 2. Diskutera betydelsen
Läs merLaborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2
Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 Det laborativa momentet av prövningen i Naturkunskap B och Naturkunskap 2 består av ett antal laborationer som genomförs vid ett laborationstillfälle på
Läs merKRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor. Reviderade 2010-07-09
KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor NO Reviderade 2010-07-09 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram i ett
Läs merÄmnesplan i Kemi Treälven
Ämnesplan i Kemi Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Kemi Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Eleven skall Vad kan jag göra för att visa det? Mål för godkänt skolår
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen
Läs mernyckeln till intresse och förståelse Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag gör och jag förstår.
Öppna laborationer nyckeln till intresse och förståelse Toppkompetens, Åbo 6.3, Helsingfors 7.3, Vasa 23.4.2014 Berit Kurtén-Finnäs Kinesiskt ordspråk: Jag hör och jag glömmer, jag ser och jag minns, jag
Läs merPlanering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.
Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,
Läs merKemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47
Kemiska reaktioner, syror och baser - 9E - ht16 v39-47 Inledning Under denna period repeterar vi kemins grunder och läser sedan om - periodiska systemets, samt atomens, uppbyggnad - olika former av kemiska
Läs merAtomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder
KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera
Läs merAllmänt om kraft. * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft.
Kraft Allmänt om kraft * Man kan inte se, känna eller ta på en kraft, men däremot kan man se verkningarna av en kraft. * Det finns olika krafter t ex; tyngdkraft, friktionskraft, motkraft. * Krafter kan
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merExempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap
Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med
Läs merKursplan för Naturorienterande ämnen
Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör
Läs merPedagogisk planering kemi åk 4
Pedagogisk planering kemi åk 4 Generella förmågorna Analysförmåga beskriva orsaker och konsekvenser, förslå lösningar, förklara och påvisa samband, se utifrån och växla mellan olika perspektiv, jämföra;
Läs merÄmnesområde Hållbar konsumtion
Ämnesområde Hållbar konsumtion Årskurs Gymnasiet Lektionstid 180 min Lektionstyp Arbetsuppgift LÄRARINSTRUKTION Skriv en insändare Uppgift Eleverna ska skriva en insändare under temat Gör något, för att
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merKEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2
LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merGEOGRAFI. Läroämnets uppdrag
GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får
Läs merFYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009
FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du
Läs merIntroduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever
Dokument till elev Introduktion av Estetisk kommunikation Introduktion av Estetisk kommunikation Lektionsupplägg för 75 min. Underlag till ca 24 elever Gymnasium: kursen estetisk kommunikation, 100 poäng,
Läs merSAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag
SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden
Läs merPlanering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och
Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merMarcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet
Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm
Läs merProgrammering och begrepp
Programmering och begrepp Lektionen bygger på att ge eleverna en möjlighet att prata om och få förståelse för några ord och begrepp som de kopplar till programmering och datorer. Lektionen grundar sig
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merExtramaterial till Matematik X
LIBER PROGRAMMERING OH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik X NIVÅ TVÅ Statistik LÄRARE I den här uppgiften kommer dina elever att använda sig av kalkylprogrammet Google Kalkylark. Deras uppgift
Läs merALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2
ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET MATEMATIK I ÅRSKURS 1-2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleverna. Undervisningen
Läs merKunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården
Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera
Läs merMATEMATIK. Läroämnets uppdrag
MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska
Läs merGenom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:
Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merPlanering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7
Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7 Syfte Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör samhälle. genomföra systematiska undersökningar
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
RELIGION Läroämnets uppdrag Religionsundervisningens uppdrag är att ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. Undervisningen ska göra eleven förtrogen med den religion som studeras
Läs merVarför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016
LPP i Fysik ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merAtt använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning
Att använda den didaktiska modellen organiserande syften för att planera och analysera naturvetenskaplig undervisning Malin Lavett Lagerström Licentiand NV-didaktik på Stockholms universitet NV/teknik-lärare
Läs merLÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?
LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck
Läs merDen elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén
Den elektrokemiska spänningsserien Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner till andra ämnen p.g.a. låg elektronegativitet och eftersom de metalljoner som
Läs merPlanering Ljud,hörsel och vågrörelse år7
Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7 Centralt innehåll Fysik: Fysiken och vardagslivet Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan
Läs merfinlandssvenska och svenska kemiklassrum
Textanvändning ndning i finlandssvenska och svenska kemiklassrum NNMF Mars 2010 Kristina Danielsson Institutionen för nordiska språk och Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot språk
Läs mer