Förord 7 Varför behövs den här boken? 7 Vilka är vi? 8 Tack! 10 Guide till dig som läsare 11

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förord 7 Varför behövs den här boken? 7 Vilka är vi? 8 Tack! 10 Guide till dig som läsare 11"

Transkript

1 Innehåll Förord 7 Varför behövs den här boken? 7 Vilka är vi? 8 Tack! 10 Guide till dig som läsare 11 Kapitel ett Hållbarhetsredovisning i sitt sammanhang 13 Vad är en redovisning av hållbarhet? 14 Kort om GRI 14 Organisationer i behov av hållbar tillväxt 15 En global ekonomi i behov av hållbarhetsredovisning 17 Ökat intresse för hållbarhetsredovisning 18 Kapitel två GRI Riktlinjer för hållbarhetsredovisning 25 Vad är GRI och vad är GRI inte? 25 GRIs tillämpningsnivåer 27 Delvis eller fullt redovisad indikator 29 Något om GRIs brister 30 Kapitel tre Guide före start 33 Hållbarhetsredovisa eller inte? 33 Redovisning som förändringsprocess 34 Hur ofta ska man redovisa? 35 Hur lång tid tar det? 36 Vilka resurser krävs? Intern kunskap och extern rådgivning 36 Framgångsfaktorer för en bra hållbarhetsredovisning 37 Vem ska äga redovisningen och vem ska leda projektet? 39 Tryckt redovisning eller direkt på webben? 40 Separat, sammanfogad eller integrerad redovisning? 41 Krav vid redovisning av icke-finansiell information 42

2 Kapitel fyra Redovisningsprocessen från idé till redovisning 45 Planering 47 Produktion 53 Lärdomar 61 Distribution 61 Kapitel fem Bestyrkande och kvalitetssäkring 63 Bestyrkande eller inte? 63 Vad säger GRI om bestyrkande av hållbarhetsredovisning? 64 Vem ska åta sig bestyrkandeuppdraget? 65 Standarder för bestyrkande av hållbarhetsredovisning 66 Kvalitetssäkring en framgångsfaktor 66 Kapitel sex Intressentperspektiv och väsentlighetsanalys 71 En organisations förhållningssätt 72 Intressentdialog som gagnar alla parter 74 Vilka är våra intressenter? 75 Intressenternas trovärdighet 75 När samförstånd är utom räckhåll 76 Metodik identifiera och prioritera intressenter 76 Vilka frågor är av intresse? 84 Kapitel sju Använda och kommunicera hållbarhetsredovisningen 89 För vem/vilka redovisar vi? 90 Hur kommunicerar vi bäst? Utformning och kanalval 90 Målgruppsanpassad hållbarhetskommunikation 94 Trender i hållbarhetskommunikation 95 Utmaningen att redovisa etik och hållbarhet transparent 97 Hantering och kommunikation av särskilda frågor 100 Hållbarhetskommunikation och varumärke 100 Kapitel åtta Mer om GRI och kopplingen till andra standarder 103 GRIs koppling till Global Compact 103 Kopplingar mellan GRI och SS-EN ISO Kopplingar mellan GRI och ISO GRIs fördjupning inom särskilda indikatorområden 106

3 Kapitel nio Smått och gott för redovisningar i världsklass 113 Vad kännetecknar en bra hållbarhetsredovisning? 113 Forum för dialog om CSR, hållbarhet och redovisning 116 Tävlingar hållbarhetsredovisning 117 Prisbelönta redovisningar 120 Användbara länkar 123 Ordförklaringar 126

4 Kapitel tre Guide före start Att utforma en hållbarhetsredovisning innebär en mängd vägval. Det är de vägvalen vi ska vägleda dig som läsare i. Vår strävan är att vara så tydliga som möjligt kring de handlingsalternativ som finns. Men ofta beror det på. Hållbarhetsredovisa eller inte? Att ta fram en hållbarhetsredovisning, oavsett i vilket format den görs kräver både tid och kompetens. Därför är det viktigt att tänka igenom för- och nackdelarna med hållbarhetsredovisning innan man startar. Nedanstående tabell kan användas för att förstå var den egna organisationen befinner sig utifrån intressenternas perspektiv och förväntan. Intressentperspektiv We trust you ( trust me ) Förväntan hos intressenter Inga förväntningar. Intressenterna litar blint på organisationen. Relevans för hållbarhetsbokföring Hållbarhetsbokföring för att bedriva ett internt förbättringsarbete Tell me Kommunicera Bokföra hållbarhetsinformation kring det som är väldigt synligt och för de formella krav som finns. Show me Prove to me Kommunicera och illustrera Mäta, ta ansvar för, kommunicera och illustrera Bokföra hållbarhetsinformation för att kunna skapa en helhetsbild av företagets hållbarhetsarbete. Skapar en gedigen bas för resultat, transparens och verifikation Relevans för hållbarhetsredovisning Intern kommunikation för att skapa ett förbättringsarbete. Hållbarhetsredovisning ej nödvändigt. Hållbarhetsinformation i någon form som en viktig del av den interna och externa kommunikationen. Hållbarhetsredovisning är ett viktigt men fortfarande frivilligt åtagande. Hållbarhetsredovisning nödvändigt och fler förtroendebyggande aktiviteter krävs såsom t.ex. intressentdialoger. Källa: Sustainability Accounting and Reporting och tabell 1-1: Changing role of sustainability accounting and reporting in different societal business environments, by S.Schaltegger, M. Bennet and R. Burritt KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA 33

5 Att börja redovisa innebär dessutom ett åtagande som man inte lättvindigt avslutar. Även om hållbarhetsredovisning ännu inte blivit lagstadgat så kan det jämföras med den ekonomiska redovisningen som förväntas vara kontinuerlig. Hur skulle det uppfattas om en organisation plötsligt upphörde med att redovisa sina hållbarhetsfrågor? Redovisning som förändringsprocess Att redovisa hållbarhetsaspekter är kanske det bästa verktyget som finns för att åstadkomma verklig förändring av verksamheten. GRIs riktlinjer är ett utmärkt verktyg för att ta ett helhetsgrepp om de väsentliga hållbarhetsfrågorna. Processen kan och bör utgöra en central del i styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet genom grundlig utvärdering av resultat och vidareutveckling av strategier och mål. Den är också ett ypperligt tillfälle till förankring, lärande och dialog i organisationen. I och med att hållbarhetsredovisning är en återkommande kommunikation med intressenterna krävs dessutom att organisationen kan redovisa en utveckling av hållbarhetsarbetet över tid. Ett systematiskt arbetssätt behöver också utformas för att skapa en helhet i redovisningen. Datainsamling och andra delar av redovisningsprocessen lyfter frågorna och skapar en stolthet bland medarbetare. Hållbarhetsfrågorna är ofta tvärfunktionella. Inte sällan behöver avdelningar, som annars inte haft med varandra att göra, samarbeta för att driva arbetet framåt. Detta är av godo både för kärnverksamheten och kommunikationen i organisationen. Nya relationer skapas och i den dynamiken föds nya idéer och innovationer. Ett hinder för att redovisningen ska driva på hållbarhetsarbetet är om redovisningsprocessen blir en isolerad företeelse som involverar endast några få. Se till att involvera din organisation i hållbarhetsredovisningen! 34 KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA

6 Hur ofta ska man redovisa? Här ger dialogen med organisationens intressenter svar (läs mer om intressentperspektivet i kapitel sex). Det vanliga är årlig redovisning. Detta är också ett krav för till exempel de svenska statliga bolagen, där regeringen anger att hållbarhetsredovisningen ska följa årsredovisningscykeln och publiceras årligen och samtidigt med denna, senast 31 mars. När det gäller insamling av data och beräkning av nyckeltal är det också ofta mest praktiskt att göra detta på årsbasis. Utgångspunkten bör vara en kontinuerlig redovisning med det intervall som intressenterna har behov av. Man ska inte på något sätt vara rädd för att redovisa mer sällan än varje år. Eller oftare om det skulle behövas. Frågan man ska ställa till intressenterna som efterfrågar en mer frekvent redovisning än varje år är varför? Detta mot bakgrund av att hållbarhetsfrågorna i grunden är långsiktiga och kräver avgjort längre tidsperspektiv än den finansiella redovisningen. Från rapport till rapportering Trenden går inom de flesta områden mot ett ökat flöde av information, och en ökad förväntan på ständiga uppdateringar och aktuella siffror etc. Å ena sidan kan det finnas skäl att tillgodose sina intressenters behov av tillgänglig aktuell information, exempelvis genom att löpande publicera uppdaterade data och viktiga händelser. Samtidigt är hållbarhetsfrågor till sin natur ofta långsiktiga, och för många nyckeltal är det inte relevant med tätare intervall än årlig uppdatering. Internet och sociala medier möjliggör blandade intervall för olika former av redovisning och kommunikation. Alltfler väljer att kombinera årliga hållbarhetsrapporter för att kunna visa på utveckling, måltal och resultat, med löpande rapportering för att kunna föra dialog kring aktuella händelser och åtgärd. KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA 35

7 Hur lång tid tar det? Att utforma en bra hållbarhetsredovisning tar tid. I undantagsfall kan det göras på runt två månader, men vår rekommendation är att processen bör ges åtminstone fyra månader. Om det saknas upparbetade rutiner kring redovisningen av hållbarhetsfrågor och man vill vara ute i god tid avsätt sex månader för arbetet. Vilka resurser krävs? Intern kunskap och extern rådgivning Att budgetera för en hållbarhetsredovisning blir lättare när man vet vad man vill åstadkomma. Projektledning, textförfattande, GRI-genomgång, formgivning och granskande revisorer är alla uppenbara kostnadsposter. Ett allt mer förekommande sätt att ta sig an hållbarhetsredovisningen är att anlita extern hjälp för i princip allt förutom intern projektledning år ett och under detta år försöka lära sig så mycket det går om redovisningsprocessen och GRIs riktlinjer. År två kan man förhoppningsvis nöja sig med extern hjälp i vissa delar av processen, t.ex. under uppstartsmöte, med GRI-indikatorer och med korrekturläsning av texterna. Vad bör man göra själv? Det är viktigt att organisationen äger sin hållbarhetsredovisning och att man har fokus på innehållet. Ytterligare saker vi rekommenderar att man gör själv är att: jobba med den interna förankringen hålla i den interna samordningen och vara pådrivande välja sina interna remissinstanser. Vad kan det vara bra att ta hjälp med? GRI-kompetens Textförfattande Förståelse och kunskap om hållbarhetsfrågorna Målgruppsanalys Formgivning Extern projektresurs Tredjeparts granskning för bestyrkande 36 KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA

8 Bra konsulters kunskap och erfarenheter av många redovisningprocesser är ett värdefullt stöd. Råd med utifrån-ögon på texter, processen med mera tillför mervärde. Vi vill dock poängtera värdet av att själv äga sin process. Om externa konsulter tar på sig ägarskapet och håller i alla trådar så är risken stor att redovisningprocessen inte kommer att åstadkomma några resultat för själva hållbarhetsarbetet. Framgångsfaktorer för en bra hållbarhetsredovisning Många är faktorerna för framgång men om vi ska nämna några alldeles särskilt viktiga så är det att: Säkerställa att arbetet med hållbarhetsfrågorna görs gediget och effektivt. Vara ute i god tid åtminstone sex månader innan tryck första gången man gör en hållbarhetsredovisning. Avsätta en person som under en period åtminstone till 50 % kan fokusera enbart på att projektleda arbetet, förankra arbetet hos uppgiftslämnare, göra dem delaktiga. Ta hänsyn till deras arbetsbörda och se till att datainsamling och korrläsning är relevant och inte har för snäva deadlines. Vid anlitande av konsulthjälp/externt stöd Vi vill här passa på att utifrån vår egen erfarenhet ge några tips om vad man bör tänka på, och vilka förutsättningar som bör gälla för att få ut bästa nytta av en anlitad konsult. Bra konsultstöd kräver bra beställning: Tänk igenom och var tydlig med vilka behov du har. Vill du ha stöd i hållbarhetsfrågorna? GRI? Projektledningen? Skrivandet? Rätt konsult för rätt jobb: Kolla kompetens och referens. Hållbarhetsredovisningsprocesser är ofta lite trixiga och knöliga till sin natur. Samarbeta med en konsult du litar på och trivs med rent personlighetsmässigt. Före start: Se till att alla parter vet vem som ska göra vad, tydliggör ansvarsfördelningen. Ibland finns oklara gränsdragningar kring exempelvis korrektur, layout, framtagande av bildmaterial etc. som behöver redas ut. KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA 37

9 Få med vd och ledning på tåget. Validera innehåll med centrala intressenter. I den bästa av världar har man alla framgångsfaktorer på plats. Men verkligheten har ju ofta sina brister vilket vi utifrån vår egen erfarenhet av många organisationers hållbarhetsarbete och redovisningar är väl medvetna om! Vi vill därför poängtera att det ofta fungerar trots allt och att det är värt att hållbarhetsredovisa även när det haltar här och där. Här är några råd: Hållbarhetsarbetet är långt ifrån gediget och effektivt! Åtgärd: Redovisa ändå allt. Säkerligen finns där några guldkorn att lyfta fram. Genom att lyfta fram bristerna så kommer ni visa att ni är öppna och ärliga och därmed få förtroende. Men glöm inte att vara tydliga med era planer och mål för att få fart på arbetet. Vi är inte ute i god tid hur ska vi hinna? Åtgärd: Lugn bara lugn. Många är de konsulter som gärna hjälper er med att leverera en redovisning i tid. Om resurser inte finns för konsulter, banta era ambitioner och ta nya tag till nästa år. Vi har inte vd och ledning med på tåget (men beslut finns på att redovisningen ska göras) Åtgärd: Detta är inte ovanligt. Se processen som en möjlighet att få dem på banan. Ibland kanske de ska vara involverade kring innehåll och text i stort. Ibland bara genom att lyfta specifika resultat och frågeställningar som ska redovisas. När ledningen inte är med på tåget: Använd redovisningen som verktyg att diskutera och få upp CSRfrågorna på bordet internt Koppla tydligt till affärsverksamheten Försök få till en workshop/startmöte med ledningen Stretcha innehållet, tvinga ledningen att ta ställning till avgörande frågor ledningen är remissinstans för redovisningen Ta med allt viktigt du vill få sagt i vd-ordet. Är det något som vd/ ledning vill ha koll på och därför läser noga så är det detta! Hänvisa till regelverk och GRIs riktlinjer. 38 KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA

10 Innehållet är inte validerat med intressenter Åtgärd: Det kan göras inför nästa års redovisning. Ta tillfället i akt att efterfråga intressenternas synpunkter på redovisningen så fort den är klar. Det är också möjligt att göra en mindre intressentundersökning även i sista minuten som kan ge en del nytta, exempelvis en kvalitativ intervjuundersökning med några få nyckelpersoner. Vem ska äga redovisningen och vem ska leda projektet? I Sverige har de statliga bolagen krav på sig att hållbarhetsredovisa enligt GRI samt få redovisningen bestyrkt av tredje part. I dessa bolag är också styrelsen avsändare av redovisningen och utvärderas på denna. Att ha revisionsutskottet, och i förlängningen styrelsen, engagerad i framtagandet av hållbarhetsredovisningen är en oerhörd styrka. Det stärker kunskapen om hållbarhetsfrågorna i styrelsen och säkerställer att företagsledningen tar sitt ansvar för redovisningen. Styrelsens ansvar och roll bör då vara att säkerställa så att projektet löper enligt tidplan och budget samt godkänna redovisningens innehåll och distributionsplan. Det är viktigt att redovisningen och dess process får ett ägarskap. Ett så kallat processägarskap. Eftersom hållbarhetsfrågorna går rakt igenom en organisations samtliga avdelningar är det inte självklart var processägarskapet för redovisningen ska ligga. Det viktigaste är att processägaren får de befogenheter som krävs för att göra jobbet. Målstyrningen är också helt central för att göra redovisningsprocessen så effektiv som möjligt. Vanligast som processägare är CSR-chef, kommunikationschef, eller ekonomichef. Det är processägarens roll och ansvar att sätta samman en Tappa inte ekonomichef/cfo när tvärfunktionella råd tillsätts. Ofta har denna funktion mycket att säga till om och risken är att hållbarhetsfrågorna utan förankring med denna funktion lever sitt eget liv vid sidan om den vanliga verksamheten. KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA 39

11 kompetent styrgrupp och projektledare. I styrgruppen bör en mindre del av ledningsgruppen sitta, eller tillika de ytterst ansvariga kring kommunikation, redovisning och hållbarhet. Det är inte ovanligt att organisationer och företag organiserar hållbarhetsfrågorna i så kallade etiska råd där ofta stabschefer inom HR, Ekonomi, CSR, Miljö, Kommunikation m.m. sitter. Om årsredovisning och hållbarhetsredovisning är ett integrerat dokument bör eventuell hållbarhetsdel ha sin egen projektledare eftersom den redovisningen kräver sin separata kompetens. Tryckt redovisning eller direkt på webben? Få organisationer har börjat med att redovisa på webben. Många väljer dock att publicera redovisningen i PDF-format på hemsidan. Om de viktigaste intressenterna inte efterfrågar en tryckt redovisning kan man låta bli detta och därmed undvika tryckkostnaden. Många företag vittnar ändå om att det ofta är en fördel att kunna lämna över en tryckt redovisning i handen på sina intressenter. Särskilt gäller detta i kontakt med studenter, i rekryteringssituationer, gentemot sina leverantörer, vid bolagsstämman samt i kundrelationer. Fler och fler mer erfarna redovisare är idag på väg ifrån den tryckta redovisningen till ett mer anpassat webb-gränssnitt. Tidskrävande aspekter: Första gången man redovisar många nyheter sen förra redovisningen nya medarbetare som är centrala i processen första gången man har extern granskning av redovisningen. Tidsbesparande aspekter: erfarna medarbetare professionell expertis som kan guida organisationen i processen återanvändning av fortfarande aktuellt material. 40 KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA

12 Separat, sammanfogad eller integrerad redovisning? En av de vanligaste frågorna som uppstår är huruvida hållbarhetsinformationen ska tryckas i en separat redovisning eller sammanfogas med årsredovisningen. Det finns också några få fall där hållbarhetsredovisningen helt har integrerats i förvaltningsberättelsen och därmed också kommit att omfattas av den vanliga revisionen. Den trend vi ser hos de lite mer erfarna redovisarna är att redovisningarna oftare görs sammanfogade och målgruppsanpassade. Fördelar sammanfogad redovisning Om hållbarhetsinformationen vävs in i årsredovisningen, inklusive lämpliga ställen i förvaltningsberättelsen så signaleras att frågorna är en integrerad del av verksamheten och inte lever sitt eget liv. Inte sällan hamnar hållbarhetsredovisningen i den främre delen av årsredovisningen, före förvaltningsberättelsen, den s.k. framvagnen. Framvagnen omfattas också av revisionsberättelsen men då bara i form av en översiktlig analys (enligt Revisionsstandard 720). Nackdel sammanfogad redovisning En väl sammanfogad redovisning är utmanande eftersom sidantalet oftast är begränsat. Nackdelen kan då vara att väsentliga hållbarhetsaspekter inte ges det utrymme de behöver. En sammanfogad redovisning ger heller samma möjligheter att utforma och målgruppsanpassa hållbarhetsredovisningen. Det blir också svårare att positionera och särskilt lyfta fram hållbarhetsredovisningen internt. Fördelar integrerad redovisning Om hållbarhetsinformationen integrerats i förvaltningsberättelsen visar man med än större tydlighet att frågorna är en del av kärnverksamheten. Ett exempel på detta är företaget Green KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA 41

13 Cargo som också fått pris i Finforums tävling Bästa Hållbarhetsredovisning i kategorin bästa hållbarhetsupplysning i förvaltningsberättelse. Nackdelar integrerad redovisning Eftersom allt som står i förvaltningsberättelsen enligt lag kräver revision av tredje part av hela det underlag som ligger till grund för informationen så blir förstås kostnaden för granskning/bestyrkande avsevärt mycket högre än om hållbarhetsinformationen endast fanns i den s.k. framvagnen. Samtidigt blir säkerheten i bestyrkandet hög, dock ej absolut. Krav vid redovisning av icke-finansiell information Oavsett storlek på företaget finns det idag både informella och formella krav på företag att redovisa icke-finansiell information. Bland dessa är följade lagrum samt rekommendationer värda att nämnas: Årsredovisningslagen (ÅRL): ÅRL 6 kap 1 2 st (Allmänna perspektivet), 4 st (Miljöperspektivet), 4 st (Icke-finansiella perspektivet) Sveriges Finansanalytikers Förenings (SFF): rekommendation om Corporate, Responsibility. Far redovisningsrekommendation RED R1, om icke-finansiell information i den lagstadgade års- och koncernredovisningen. Vår absoluta rekommendation är att styrelsen står som avsändare och har ett tydligt engagemang i hållbarhetsredovisningen. Detta värderas också högt i redovisningstävlingarnas kriterier (mer om tävlingar i kapitel nio). 42 KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA

14 Med icke finansiell information menas upplysningar i förvaltningsberättelsen som ger en ökad förståelse för företagets verkliga förhållanden, så som resultat, ställning och utveckling. Man bör inte avgränsa vilken information det handlar om utan att först göra en analys av företagets verksamhet, storlek samt dess intressenters åsikter om vad som utgör värdefull information i det enskilda fallet. Vissa upplysningar är dock värdefulla för flertalet intressenter, däribland kan nämnas personalfrågor samt frågor om hur företaget tar miljö- och socialt ansvar. Men även information med finansiell betydelse för företaget, såsom t.ex. förändrade marknadsförutsättningar, betydande saneringsbehov eller överskridanden av tillståndsvillkor är lagstadgade att ta med. Källa: Far Att ha en separat hållbarhetsredovisning men att i stort utelämna hållbarhetsfrågorna i organisationens årsredovisning. Då visar man att hållbarhetsfrågorna är skilda från verksamheten. KONSTEN ATT HÅLLBARHETSREDOVISA 43

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig

Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig Utbildningar inom miljö och CSR - nära dig TEM:s utbildningar vår och höst 2013 Malmö, Skåne, Sverige Stiftelsen TEM Stortorget 17 211 22 Malmö 040-606 55 80 VÅRA UTBILDNINGAR Välkommen till TEM:s inspirerande

Läs mer

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ

KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ KURSER HÖSTEN 2016 KVALITET MILJÖ HÅLLBARHET ARBETSMILJÖ Välkommen på kurs Vi får ofta höra att vi har engagerade och kompetenta kursledare, vilket är precis det vi strävar efter! En anledning till att

Läs mer

UTBILDNING: Socialt ansvar

UTBILDNING: Socialt ansvar UTBILDNING: Socialt ansvar Introduktion Företag och organisationers intressenter och kunder ställer allt högre krav på hur de jobbar med att ta ett samhällsansvar och på hur och vad som kommuniceras utifrån

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Hållbarhetsarbete 2013/2014

Hållbarhetsarbete 2013/2014 Hållbarhetsarbete 2013/2014 Vad är hållbarhetsarbete? Det ansvarsfulla företaget: Agerar etiskt i affärsrelationer och i marknadsföring Arbetar aktivt för en sund arbetsmiljö Arbetar för en minskad negativ

Läs mer

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.

SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco. SWECO AB (publ) Org nr 556542-9841 Gjörwellsgatan 22, Box 34044, 100 26 Stockholm Tel: 08-695 60 00 Fax: 08-695 60 10 E-post: info@sweco.se www.swecogroup.com Code of Conduct Code of Conduct Brev från

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet

Ledningssystem för kvalitet Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur

Läs mer

Hållbarhetspolicy. Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 15 april 2015.

Hållbarhetspolicy. Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 15 april 2015. Hållbarhetspolicy Denna hållbarhetspolicy fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 15 april 2015. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Hållbarhetsdefinition...

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Bedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats

Bedömningsunderlag 2010. - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 2010-06-07. Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats 2010-06-07 Bedömningsunderlag 2010 - Östersunds kommuns övergripande kvalitetspris 2010 Uppgifter om sökande enhet/arbetsplats Enhet/arbetsplats: Bygg & Projektering Chef för enheten/kontaktperson: Bo

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24

En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Yttrande R.nr 46.15 2015-10-14 Dnr 17/15 Saco Tiina Kangasniemi Box 2206 103 15 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden, SOU 2015:24 Utredningens förslag Utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro

skapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar

Läs mer

Fouriertransform AB. GRI-komplement 2013

Fouriertransform AB. GRI-komplement 2013 Fouriertransform AB GRI-komplement 2013 Om Fouriertransforms hållbarhetsrapportering 2013 Fouriertransform redovisar för fjärde året i rad sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna från Global

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

Uppsiktsplikt och ägarstyrning

Uppsiktsplikt och ägarstyrning www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013

Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013 Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Principer för styrning av Sundbybergs stads bolag 1

Principer för styrning av Sundbybergs stads bolag 1 Principer för styrning av Sundbybergs stads bolag 1 1 Antagna av kommunfullmäktige den 16 februari.2009 och gäller från och med den 1 mars 2009 till och med 2012 Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Att tänka på vid upphandling av en konsultmäklare

Att tänka på vid upphandling av en konsultmäklare Att tänka på vid upphandling av en konsultmäklare Att upphandla en konsultmäklare skiljer sig från att upphandla konsulter på traditionellt vis. Normalt tittar man på konsulternas kompetens men här måste

Läs mer

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. Det här är ICA Gruppen, omslag, En stark affärsmodell, ICA Gruppens segment,

Vd-ord. G4-3 Redovisa organisationens namn Not 1. Det här är ICA Gruppen, omslag, En stark affärsmodell, ICA Gruppens segment, ICA Gruppens hållbarhetsredovisning följer den senaste versionen av GRI:s, Global Reporting Initiatives, riktlinjer (G4). Den täcker alla väsentliga principer i FN:s Global Compact och beskriver hållbarhetsfrågor

Läs mer

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag Näringsutskottets betänkande 2015/16:NU21 Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2015/16:60

Läs mer

Revisorerna i Skurups kommun. Revisionsstrategi. November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290

Revisorerna i Skurups kommun. Revisionsstrategi. November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290 Revisorerna i Skurups kommun Revisionsstrategi November 2011 Anmäld kommunfullmäktige 2011-12-12 290 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 REVISORERNAS UPPGIFTER ENLIGT LAGSTIFTNINGEN... 3 ARBETSFORMER...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12

ABCD. Tranås kommun. Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete. KPMG 12 november Tommy Nyberg. 2014-11-03 Antal sidor:12 Granskning av socialnämnden Försörjningsstöd och arbetsmarknadsarbete KPMG 12 november Tommy Nyberg 2014-11-03 Antal sidor:12 Tranås Kommun Granskning av socialnämnden försörjningsstöd 2014-11-03 Innehåll

Läs mer

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensområden och kompetensnivåer vid miljöförvaltningen Kompetensförsörjningsprocessen är en del av verksamhetsutvecklingen och syftar till

Läs mer

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN

VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN VÄLJ SMART! ETT IDÉ- OCH ARBETSHÄFTE FÖR DEN VIKTIGA VALBEREDNINGEN INNEHÅLL 3 Vilka sitter i valberedningen? 4 Vad gör valberedarna? 7 Liten checklista för valberedningen 8 Världens bästa styrelse 10

Läs mer

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Uppdraget Under 2013 och 2014 har 18 myndigheter fått ett särskilt uppdrag av regeringen att arbeta med jämställdhetsintegering.

Läs mer

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam

Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam En guide till ditt fondval 1 Ansvarsfullt fastighetsägande inom Folksam Folksam Fastigheter September 2015 2 Enguide till ditt fondval Innehåll Ett ansvarsfullt fastighetsägande...3 Ansvarsfullt fastighetsägandeinom

Läs mer

INKÖPSSTRATEGI Inköpsbarometern rapport nr 1 februari 2012

INKÖPSSTRATEGI Inköpsbarometern rapport nr 1 februari 2012 INKÖPSSTRATEGI Inköpsbarometern rapport nr 1 februari 2012 ProSourcia AB Tegelviksgatan 79 116 47 Stockholm www.inkopsbarometern.com info@inkopsbarometern.com Inköpsstrategi 2 Executive Summary Inköpsbarometerns

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

Rapport avseende granskning av resursfördelning

Rapport avseende granskning av resursfördelning Rapport avseende granskning av resursfördelning inom kultur- och fritidsnämnden Östersunds kommun April 2014 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Revisionell bedömning 5

Läs mer

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11

Hällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11 Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

http://www.easyresearch.se/s.asp?id=27275423&pwd=4lrkvm8l&showresponses=true

http://www.easyresearch.se/s.asp?id=27275423&pwd=4lrkvm8l&showresponses=true Page 1 of 14 Language: Svenska Som ägare önskar vi lyfta fram betydelsen av att svenska börsbolag arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågor, som en förutsättning för långsiktigt värdeskapande och finansiell

Läs mer

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet

Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet 1. (7) Utvecklingssamtal vid Stockholms universitet Inledning Detta dokument är en beskrivning av processen i ett utvecklingssamtal. I dokumentet får du en bild av utvecklingssamtalets syfte och uppbyggnad.

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen

Lönsam syn på lön. är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? En gemensam skrift från Ledarna och Industri- och KemiGruppen Lönsam syn på lön är det möjligt? Inga potter och garantier och inga begränsningar Många ser alltjämt lön

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

ÄGARDIREKTIV för LSR Landskrona- Svalövs Renhållnings AB (556195-7506)

ÄGARDIREKTIV för LSR Landskrona- Svalövs Renhållnings AB (556195-7506) Sidan 1 av 7 ÄGARDIREKTIV för LSR Landskrona- Svalövs Renhållnings AB (556195-7506) Bakgrund Landskrona kommun (212000-1140) och Svalövs kommun (212000-0993) äger gemensamt ett aktiebolag. LSR Landskrona

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar

Läs mer

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch.

Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch. Trampolinen Steg för steg En guide för dig som ska handleda morgondagens arbetskraft in i din yrkesroll, ditt företag eller din bransch. Årskurs 8-9 Trampolinen Yrkeslivet Det ska vara lätt att hitta rätt

Läs mer

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET

Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Policy för hållbar utveckling, miljömål och handlingsplan LUNDS UNIVERSITET Lunds universitets policy för hållbar utveckling Lunds universitet ska förstå, förklara och förbättra vår värld och människors

Läs mer

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA

BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) BRA FÖR ALLA, NÖDVÄNDIG FÖR NÅGRA Tillgänglighetsdatabasen (TD) 1 Tillgänglighetsdatabasen (TD) 2 Förord Tillgänglighet handlar om att göra verksamheter och miljöer tillgängliga

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram

Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Protokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te 2012 05 04

Protokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te 2012 05 04 Protokoll Standards Exposure Arbetsgruppen Yrkestekniska fra gor, Mo te 2012 05 04 Inledning... 2 Sammanfattande bedömning och generella kommentarer... 2 Redovisning av ändringar och synpunkter... 3 I.

Läs mer

Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer

Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer Hållbara och trygga lösningar. För miljön, våra kunder och framtida generationer Vi siktar högt. Men arbetar jordnära. Sandström erbjuder kvalificerade konsulttjänster inom Mark & Miljö, Bygg & Anläggning

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

De statliga bolagens ansvarsarbete Vad lär det oss?

De statliga bolagens ansvarsarbete Vad lär det oss? CSR FORUM 2013 Change & Borders Framåt tillsammans De statliga bolagens ansvarsarbete Vad lär det oss? Emma Ihre Ansvarig för Hållbart företagande, Svenska Mässan, Göteborg, 25 november 2013 Även CSR-området

Läs mer

CSR corporate social responsibility (socialt ansvarstagande)

CSR corporate social responsibility (socialt ansvarstagande) CSR corporate social responsibility (socialt ansvarstagande) Annika Malm FFA konferens 2013-11- 22 CSR socialt ansvarstagande Vad är CSR? Vilka möjligheter skapar begreppet CSR och för vem? Vilka kopplingar

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2015-10-01. Föreläsare

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2015-10-01. Föreläsare Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2015-10-01 Föreläsare Satish Sen Kaleidoscope Ann Theander Grant Thornton Hans Svedberg Maqs Advokatbyrå

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED

RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur

Läs mer

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet

Idéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Rapport skolinspektionen vt-11

Rapport skolinspektionen vt-11 Rapport skolinspektionen vt-11 De förskolor vi granskat klarar inte sitt pedagogiska uppdrag fullt ut. Det finns ibland också en ovilja att dokumentera barnens lärande av rädsla för att detta ska ses som

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2

Innehållsförteckning... 1. 1. Kvalitetsdefinition... 2. 2. Bakgrund...2. 3. Syfte... 2 KVALITETSPOLICY 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Kvalitetsdefinition... 2 2. Bakgrund...2 3. Syfte... 2 4. Mål... 3 4.1 Verksamhetsuppföljningar... 3 4.2 Information om den kommunala

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

Utvärdering 2015 målsman

Utvärdering 2015 målsman Utvärdering 2015 målsman 284 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Jag upplevde en god organisation och intresserade ledare.

Läs mer

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen

Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Vad är Strategisk Planering

Vad är Strategisk Planering Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att

Läs mer

Kommunikationsstrategi Studentboet

Kommunikationsstrategi Studentboet Antagen av Studentboets styrgrupp den 24/05/2016 Detta dokument utgör riktlinjer för Studentboets kommunikation. Riktlinjerna omfattar all kommunikation där Studentboet står som avsändare. Riktlinjerna

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

FRAMTIDSPROGRAMMET 2023

FRAMTIDSPROGRAMMET 2023 HSB Stockholms ordinarie föreningsstämma 2015. Flik 5 FRAMTIDSPROGRAMMET 2023 HSB Stockholm initierade under 2013 en medlemsdialog som gick under rubriken HSB 100 år. Syftet med dialogen var att ge alla

Läs mer

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare Ny roll för chefer och för medarbetare Vår omvärld förändras i snabb takt och vår verksamhet berörs på många sätt. Det handlar om allt från digitalisering

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun

Mål- och resultatstyrning i Kungsörs kommun Livskraftiga L kompetenta och unika Kungsör lockar företag, boende och besökare med hjälp av attraktiva boendeformer, ett företagsamt förhållningssätt samt en kunglig miljö och historia. Mål- och resultatstyrning

Läs mer

Beslut om rekommendationer för informationsgivning på riskkapitalbolagens webbplatser

Beslut om rekommendationer för informationsgivning på riskkapitalbolagens webbplatser Svenska Riskkapitalföreningens Tillsynsnämnd Beslut 2016-04-27 Beslut om rekommendationer för informationsgivning på riskkapitalbolagens webbplatser Beslutet i korthet Ärendet. Tillsynsnämnden har genomfört

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG

hälsa och framtid Sammanfattning DELSTUDIE 1 4 ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG hälsa och framtid ETT FORSKNINGSPROJEKT OM LÅNGTIDSFRISKA FÖRETAG DELSTUDIE 1 4 Sammanfattning 2008 I Hälsa och framtid undersöks vad som utmärker privata företag med friska medarbetare friska företag.

Läs mer

Revisionsrapport Mönsterås kommun

Revisionsrapport Mönsterås kommun Revisionsrapport Granskning av hur kommunstyrelsen utövar sin förvaltningskontroll (uppsiktsplikt) Mönsterås kommun Malin Kronmar Caroline Liljebjörn 8 november 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1

Läs mer

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering

Riktlinjer och Instruktion för klagomålshantering Instruktion för klagomålshantering Fastställd av styrelsen för Länsförsäkringar Fondförvaltning 2015-06-02 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande...

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv?

Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv? Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller kan jag göra det själv? Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment Level Recruitment AB - 2015 Rekryteringskonsulter Behövs de verkligen eller

Läs mer