Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår f-6

Transkript

1 EARTH HOUR 2013 Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår f-6

2 EARTH HOUR LÄR OCH AGERA FÖR MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 23 mars 2013 vill vi att en miljard människor över hela jordklotet släcker ner ljuset som en manifestation för klimatet. Nu vill vi engagera landets förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Som en hjälp till dig som pedagog presenterar vi nu ett utbildningsmaterial som ska stärka och fördjupa klimatundervisningen med fokus på Earth Hour. Vi vill att Earth Hour ska ge inspiration till att förändra och påverka i stort och smått, för en hållbar framtid. Anmäl din klass på Klimatförändringarna drabbar natur och människor på ett avgörande sätt. En temperaturökning på 4 grader ger mycket stora konsekvenser på alla plan och kan vara en realitet redan 2060 om vi inte förändrar vår energianvändning och konsumtion. Anmäl din klass wwf.se/earthhour Hur började det? Earth Hour är en global manifestation för klimatet som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien. Idén är att människor över hela världen kan förenas i en enkel handling vid samma tid, tidszon efter tidszon. Earth Hour genomfördes 2012 i 152 länder. FNs generalsekreterare Ban Ki-moon stöttar Earth Hour liksom kung Carl Gustaf, Sveriges miljöminister Lena Ek och regeringskansliet. Världsnaturfonden WWF är initiativtagare till Earth Hour, globalt och i Sverige. Enligt en SIFO undersökning, som gjordes 2012, var svenskarna detta år världsbäst på att släcka ljuset under klimatmanifestationen Earth Hour. Förra året släckte 55 procent av Sveriges befolkning en timme under lördagkvällen 31 mars en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Även flera företag, kyrkor och kommunhus mm släcktes ner. Speciellt engagerade är yngre människor och kvinnor. Earth Hour nådde också ett nytt globalt rekord med deltagare från 152 länder. Cirka städer var med och släckte vilket är en ökning med 30 procent. En viktig signal till jordens makthavare. Skolorna var mycket aktiva under kampanjen. En överväldigande majoritet (80 procent) av de anmälda skolorna jobbade även med WWFs utbildningsmaterial kring Earth Hour. Enligt 9 av 10 lärare har elevernas kunskap om klimatfrågor ökar tack vare skolornas medverkan. De har bland annat arbetat intensivt med att själva hitta och lösa problem runt energianvändning samt på olika sätt uppvaktat lokala politiker. Många av de som deltar gör mer än att bara släcka lyset. Årets Earth Hour- manifestation är inriktad på att få folk att utmana varandra i miljöfrågor I will if you will!. T ex genom att cykla och åka kollektivt istället för att ta bilen, att äta mer vegetariskt och att sänka värmen hemma. Earth Hour 2013 kommer att äga rum lördagen den 23 mars kl 20:30. 2

3 DU HAR VÄL INTE MISSAT PANDA PLANET pandaplanet.se är WWFs community för barn och unga mellan 8 och 13 år, med över 5000 medlemmar. Här lär sig barnen om miljöfrågor och djur, de kan diskutera i forum och ha åsikter, de kan delta i tävlingar, spela, göra quiz och samla poäng och pokaler. Men barnen sitter inte bara och snackar om att göra något bra för planeten de agerar också! Genom Panda Action uppmanar vi barnen att gå ut och hitta på saker som hjälper planeten. Det kan handla om att skriva en insändare om elefanter, utmana alla i sin trappuppgång att återvinna kartonger eller engagera sig i Earth Hour. Låt Hälsa på i barnens värld! Som vuxen är du välkommen att hälsa på i barnens värld och hämta inspiration till lektioner och samtal. För att du ska kunna utnyttja sajten på rätt sätt behöver du endast registrera dig som användare på sajten och uppge att du är vuxen. På så sätt vet barnen om det är en vuxen eller ett annat barn de möter på sajten. Det är helt gratis och går snabbt och enkelt att göra. Barn som skapar konton gör det enklast hemifrån eftersom målsman behöver godkänna registeringen. Sajten övervakas dygnet runt och har sedan starten i april 2012 varit helt fri från nätmobbing. Registrera dig genast, på 3

4 Låt din hand styra våra politiker Den 23 mars vill vi att så många som möjligt släcker för klimatet för att skicka en politisk signal till makthavarna att finna nya och långsiktiga lösningar på den globala uppvärmningen. Alternativen finns nu måste vi utveckla och använda dem. Inför Earth Hour 2013 vill vi förstärka signalen till de styrande med er hjälp i uppgiften Låt din hand styra våra politiker. Denna uppgift består av att varje elev ska göra 2 handavtryck. A. På den ena handen skriver eleven fem miljöhandlingar, en på varje finger, som han/ hon själv vill göra. Fundera på vilka miljöhandlingar som är roliga och lätta att genomföra. Välj dessa! Då är chansen störst att det blir en vana och det är ju det vår jord behöver, bra miljövanor! Det kan vara att cykla till skolan eller äta vegetarisk mat på måndagar t.ex. Låt dig inspireras av fler tips på Låt eleven ta hem sin hand tillsammans med miljökontraktet i bilaga 1 där varje elev tillsammans kan utmana sina föräldrar i aktiva miljöhandlingar resten av året. B. På den andra handen skriver eleven ned en uppmaning till en lokal politiker eller beslutsfattare. T.ex. bygga fler cykelbanor, servera ekologisk mjölk i skolan osv.genom att politikerna fattar rätt beslut kan vi få en grönare värld! Tänk fritt, tänk stort och tänk annorlunda! Med alla handavtryck i klassen skapar ni sedan en gemensam aktivitet för att just påverka den lokal politikern eller beslutsfattaren. Det kan vara en affisch ni sätter upp i samhället, en utställning, en handinstallation eller vilken manifestation ni vill. TÄVLING Påverka en politiker och bjud hela klassen på bio! Bjud hela klassen på bio Dokumentera kort i ord och bild när ni genom för er manifestation för att påverka en lokal politiker eller beslutsfattare. Skicka er t bidrag till henrik.lindgren@wwf.se senast den 25 mars. Vi väljer ut de tre smartaste, roligaste och påhittigaste bidragen att sprida sitt budskap med hjälp av händerna och delar ut biobiljetter till hela klassen tillsammans med SF-bio. Tävlingen sponsras av SF-bio. De bästa bidragen från varje årskurs från förskoleklass till åk 6 vinner ett VIP-medlemskap i Panda Planet för hela klassen. Då får klassen en stor affisch att sätta upp i klassrummet, klistermärken till alla och 6 nummer av Panda Planets fantastiska medlemstidning. Klassen får 5 exemplar per nummer så att alla får chans att läsa. Som lärare får du 5 nummer av WWF EKO en inspirerande och faktaspäckad tidning för alla som är intresserade av vår planet. Dessutom planterar WWF ett litet träd på Borneo för att hedra er klass och ert engagemang. Det gör även orangutangerna jätteglada! Läs mer om tidningen och trädplanteringen på 4

5 övningar Här följer en samling övningar som ger bakgrund till Earth Hour, inspirerar och motiverar 1 2 Släck lyset, tänd ett ljus Släck ljuset i klassrummet. Samla eleverna i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framtiden! Berätta kort om idén med Earth Hour - att släcka ner en timme den 23mars för att uppmärksamma klimatförändringarna. Läs mer på Vad är energi Gnugga händerna Gnugga händerna mot varandra och försök svara på frågan: Vad är energi? När vi kör bil på bensin och värmer våra hus med olja så påverkas klimatet. Hur då? Energi använder vi bland annat till att producera saker och få lampor och apparater att fungera. Hur ser användningen av energi ut hemma? Jämför den med energianvändningen i en enkel bostad i Zambia, Afrika (bild på ett hus finns som Resurs 4 på hemsidan) Lek med energi - ett gott liv för alla Bygg en vindsnurra av vikt papper, häftstift och blompinne (beskrivning i resurs) prova om den fungerar. Funderar över vilka typer av energi som finns i en snurrande vindsnurra. Hur kan den användas i vårt samhälle (beskrivning av vindsnurra, se Resurs 5) Hus i Zambia Energi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något som behövs för att få något att hända. Vår stora användning av fossila bränslen skapar en växthuseffekt som alstrar en global uppvärmning. Med fossila bränslen avses kol, olja och naturgas som är rester av miljontals års gamla djur och växtdelar. Tänd en brasa Tänd en brasa och fundera över vad som måste finnas för att det ska brinna? Vad händer om man tar bort någon del av det som behövs. Vilka former av energi finns här? Vilken nytta kan man ha av dem i samhället? 5

6 3 Bilder att reflektera över Ladda ner bilder från Resurs 1, 2, 3 Jorden sedd från en satellit (resurs 1) Vilka tankar väcker bilden? Hur ser kartan ut om 50 år? Isbjörnsbild på isflak (resurs 2) Vilka tankar väcker bilden? Hur ser det ut i Arktis om 50 år? 4 Hållbar utveckling brukar förklaras med att man tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 5 Associationskort (resurs 3) Ordet energi står för olika saker.spar energi! Energitjuv! Jag har slut på energi! Reflektera tillsammans med barnen om olika begrepp. Associationskorten hjälper till att komma igång. Välj en bild som illustrerar energi/icke-energi eller klimat? Berätta om en energirik upplevelse knuten till den valda bilden. En upplevelse som gav dig mycket energi eller en miljö som ger dig kraft. Om 60 år eller om +4 grader en värderingsövning Earth Hour handlar om 60 minuter då vi släcker ner för klimatet. Denna övning tar sikte på framtiden, hur ser det ut i Sverige och i världen om 60 år? Hur gammal är du om 60 år? Känner du någon idag som är så gammal? Hur tror du att det var i Sverige för 60 år sedan? Bjud in en äldre person som minns hur det var för 60 år sedan och som kan berätta hur det såg ut och hur man gjorde. Hur såg fordonen ut, vad åt man, vad arbetade man med. Klassen bör förbereda frågor i förväg som man skickar till gästen. Lägg ut siffror 1-6 på golvet (finns färdiga, se Resurs 4). Siffran 1 står för Håller inte alls med och 6 för Håller helt och hållet med. Däremellan ligger 2-5 i en glidande skala. Ställ dig med bilden vid vald siffra. Ta ställning till hållbarheten som skildras i bilden. Diskutera i smågrupper, med hjälp av bilaga 2. Värderingsövningar görs enligt följande: individen tänker först själv individen tar ställning gemensam argumentation och reflektion läraren håller sig i bakgrunden. Framtidsvandring och ryggsäck Vi lyssnar ivrigt på väderprognoser. Vädret påverkar mig de närmaste dagarna. Klimatet är ett väderperspektiv på lång sikt. Hur blir klimatet i framtiden i Sverige och i andra delar av världen? Att titta in i framtiden kan liknas vid en resa. En ryggsäck eller resväska förstärker denna bild. Vad vill du stoppa ner i Framtidsryggsäcken? Vad kan vara bra att ha med sig in i framtiden för att möta det samhälle, de klimatutmaningar som då finns? Vad plockar du upp ur ryggsäcken när du är 60 år och utropar: Vad bra att jag tog med den! Rita en bild som visar något som är viktigt för dig. Stoppa den i ryggsäcken. 6

7 Ta fram en riktig ryggsäck. Låt varje elev rita en bild. Var och en stoppar ner bilden i säcken. Ryggsäck förknippas med att resa. Om du ska resa långt och vara borta flera år, vad är då viktigt? Vad kommer du att sakna? Vad måste du packa ner för att klara det nya klimatet? Plocka därefter upp alla bilder och lägg dem på golvet. Sortera dem i högar. Blir det många olika högar? Finns det något oväntat och påhittigt i ryggsäcken? Är allt som finns i ryggsäcken absolut nödvändigt? 6 Tipspromenad och klimatvandring Välj en stig utomhus. Sätt upp några bilder/texter/tipsfrågor som barnen får fundera över. Syftet är att stanna upp, reflektera och samtala. På hemsidan finns förslag på tipsfrågor och bilder som Resurs 7. Facit till tipsfrågorna: x21 2(1x2 - alla är rätt) x 211 x 7 Dramatisera Ibland ställs man inför en situation i vardagen som är jobbig. Man måste kanske fatta ett snabbt och svårt beslut. Här följer ett par sådana tillfällen. Försök dramatisera eller måla situationen. Situation 1 Kompisen undrar om dina föräldrar kan skjutsa till träningen. Din pappa tycker att ni kan cykla. Vad gör du? Situation 2 Du tycker det är viktigt att släcka lampor efter dig. Du vill inte slösa på el i onödan. En kväll när du kommer hem lyser det i alla rum, TV:n står på men ingen tittar. Du släcker flera lampor och stänger av TV:n. Då rusar någon (mamma, pappa, syskon...) ut från toaletten och skriker argt:... Vad svarar du och vad gör du? 7

8 8 Vad ska bort Vi har samlat ett antal bilder fyra och fyra som på något sätt har eller kan ha en anknytning till energi och klimat. Resurs 9. Vad ska bort? Välj en bild som inte hör ihop med de andra. Förklara varför de som är kvar är bättre för vår miljö än den som togs bort. Ett tankeexempel: Fyra bilder (Resurs 9) visar elledningar, vindkraftverk, solceller och eldstad. Vindkraft och solceller producerar fossilfri elenergi som transporteras med hjälp av nödvändiga elledningar. Dessa tre bilder hänger ihop. Att laga mat över öppen eld är en energislösande form av matlagning som kan fungera i enstaka fall men inte i en tätort. Eldstaden ska bort. OBS! Detta resonemang är bara ett exempel och ingen absolut sanning! 9 Energi i mörkret 1. Låt eleven ta en promenad efter mörkrets inbrott i närheten av där du bor tillsammans men en vuxen (till exempel förälder, mor- / farföräldrar). Ta på osynliga energiglasögon och spana efter allt som drar energi (belysning, maskiner, bilar osv) 2. Vid hemkomsten, tas energiglasögonen av och prata om den energi som man har sett och upplevt. Var det mycket/litet energi? Varifrån kommer all energi? Har vår användning av energi några dåliga sidor? Vilka? Skriv en liten uppsats om energipromenaden eller gör en serie. På skolan - jobba fram en energiplan Hur grön är din skola? Använd Earth Hour som en inspiration till att göra en miljöinventering Gå på energijakt efter onödig användning av elektricitet. Hur blir det varmt i skolan? Hur kommer värmen in huset och hur kommer den ut? Hur blir det varmt på elementen? Följ några elledningar? Exempel på frågor eller undersökningar: Står lampor och brinner i rum som är tomma? Står maskiner, datorer och annan utrustning på även när ingen är där? Är TV och annan bild och ljudutrustning avstängd med tryckknapp eller Stand by? Kolla om värme slinker ut i onödan, står fönster eller ytterdörrar öppna, känns det som kall luft smiter in genom springan mellan fönster och karm? Står vattenkranar och droppar? Är det för varmt eller kallt i klassrummet? Rita av rummet och huset du ska undersöka rita in det du hittar på den teckningen. Fundera vad man kan göra åt det som inte är bra. Diskutera och kanske rita in förbättringar på teckningar. 8

9 Involvera skolans personal Gör en gemensam work shop där personal, skolledning och elever med sina lärare samlas i grupper och pratar runt ett tema som varje grupp väljer utifrån ett antal föreslagna. Perspektivet bör vara vad kan skolan göra för att bli klimatsmartare. Innan bör fakta om hur det fungerar idag tas fram till varje tema. Förslag på frågor Tema energi, så här får skolan värme och el. Använder man grön el? Andra teman kan handla om skolgårdens utformning, skolmaten, konsumtionsvaror, avfallshantering, resor/transporter. Jobba fram en miljöplan Alla teman förbereds på samma sätt genom att punkter som ger en bild över nuläget ställs samman som ett diskussionsunderlag av dels skolans personal, dels genom förberedande arbete i klasserna. Man kan även undersöka skolmaten, var kommer den ifrån, är den bra/dålig, hur mycket kastas, vad händer med det som kastas, skulle man kunna göra något bättre av det bortslängda eller minska detta på något sätt? Kanske en enkät om skolgården kan vara ytterligare en förberedelse, liksom en undersökning av avfallshanteringen. Målet för dagen bör vara att ta fram och helst besluta om en miljöplan. 9

10 Tips och exempel Här följer några exempel på vad en skola kan göra under Earth Hour (exemplen kommer från skolors tidigare arbeten med Earth Hour): Skolor kan spara el En fjärdedel av Sveriges skolors energiförbrukning går till belysning. 72 procent av skolorna har gammal belysning och om den skulle bytas ut skulle totalt 346,8 miljoner kronor kunna sparas. Det motsvarar förskolelärare, 929 grundskolelärare eller 38 miljoner portioner skolluncher/år. Risbroskolan i Fagersta sänkte förbrukningen med 73 procent Risbroskolan bytte ut sin gamla belysning mot ny. Den nya moderna belysningen tillsammans med ett styrsystem som styr belysningen efter närvaro och dagsljus sparar hela 73 procent energi. Den nya belysningen innebär dessutom mer och bättre ljus i rummet, en rymligare känsla och mindre blänk på bänkarna. Källa: Energimyndigheten Laga klimatsmart mat hela veckan. Arbeta med hållbar utveckling och anpassa uppgifterna efter elevernas ålder. De äldre eleverna gör uppdrag i samhället för att synliggöra temat även utanför skolan. Använda stearinljus under veckan. Arbeta med energi på olika sätt. Ha någon form av mörkerfest som fredagsmys. Skicka hem infobrev till alla föräldrar på olika språk. Läsa böcker med ficklampa som belysning. Inför årets Earth Hour ska barnen själva få välja hur de vill arbeta, det kanske blir en sång eller en teaterföreställning... Vi flyttar ut verksamheten. Vi tillagar mat och leker utomhus hela fredagen för att verkligen visa på att det går att bedriva en verksamhet ute under en hel dag utan el. Sopsortera och ta till vara all mat så att den inte slängs. Opinionsbildning: informera om Earth Hour och uppmana alla våra familjer att delta i Earth Hour. Vi kommer också att släcka ner alla våra lokaler och öva med barnen. Sätta upp posters på skolan på väl synliga ställen för att uppmana familjerna att de ska släcka ljuset. Prata om hur vi kan spara på energi och vara rädd om vår jord. Tända ljus, sjunga och läsa... Låta barnen få vara med och forma veckan utifrån sin kunskap och sitt stora intresse för natur och bevarande. Skapa en mysstund och uppleva hur det är att vara utan el. Laga klimatsmart mat och äta med tända ljus. Spela spel. Tända ett ljus i fönstret så det syns att vi deltar! Spela teater. A. Släcka ljuset när du går ut ur rummet. B. Stänga av vattnet när du borstar tänderna och när du tvålar in dig/schamponerar dig. C. Samåka mer. D. Stänga av elektroniska apparater när de ej används, ej vara i stand by läge. Samla in namnunderskrifter av eleverna/personalen som ska genomföra ovanstående under en vecka. Börja med dig själv för att spara på energiförbrukningen. Få alla på skolan att: Göra Earth Hour till en helt elfri dag. Arbeta både ute och inne. Förbereda mat inne och tillaga ute. Tillverka affischer med budskap om Earth Hour, skriva vykort och skicka. Gå filosofiska promenader och diskutera. Skapa en lista på elfria aktiviteter och dela ut till alla. Se över alla transporter, till och från skolan. 10

11 Syfte och Pedagogiska Grundstenar WWF har identifierat sex stycken grundstenar när man undervisar med lärande för hållbar utveckling (LHU) som ett övergripande perspektiv. Genom att få med så många av dessa som möjligt i undervisningen, utvecklas en kvalitet i handlingskompetensen för förändring. Syfte Att fördjupa kunskaperna om energi och klimat samt att engagera och motivera barn och ungdomar att göra aktiva, klimatsmarta val. Pedagogiska grundstenar Sex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling: 1. Livslångt lärande Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför skolan. Det är viktigt att vi vågar tänka nytt, vara innovativa och lösningsinriktade. Både process och resultat är värdefulla. 2. Den lärande i centrum Eleven skapar själv sin kunskap i samspel med sin omgivning. Utgå från elevernas förkunskaper, frågor och intressen. 3. Helhetssyn Hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vilket påverkar innehållet i undervisningen och betonar ämnessamverkan. 4. Demokratiska arbetsformer En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga och engagerade i sociala och mer formella sammanhang i skolan och det omgivande samhället. Detta kräver träning av förmågor som att formulera frågor, delta i debatter och göra val. 5. Reflektion Reflektion kan ske på olika sätt: tala, lyssna, skriva och skapa. Det handlar om att kritiskt analysera vart vi är på väg och finna strategier för ett mer hållbart samhälle. Att utveckla egna värderingar och beteendemönster är också viktiga. 6. Olika perspektiv Tillvaron kan kritiskt betraktas ur olika perspektiv där diskussioner och intressefrågor är viktiga. Både skolan och den omgivande närmiljön är centrala lärandearenor. 11

12 Bilaga 1 Miljökontrakt 2013 I vår familj planerar vi att: Och för att komma ihåg vad vi planerat så skriver vi under Elev Förälder Syskon 12

13 Bilaga 2 Sammanfattning av storleken på världens koldioxidutsläpp och vad det innebär Hittills (sedan ungefär 1850) har vi människor släppt ut 1020 miljarder ton koldioxid. - Hittills har jordens medeltemperatur ökat med 0,8 grader. Bara under talet har vi släppt ut ca 308 miljarder ton. Det är med största sannolikhet oundvikligt att medeltemperaturen ökar med 1,5 grader. Det skulle innebära en höjning av havsnivåerna med 0,85 meter Om vi ska hålla oss under 2- gradersmålet kan har vi bara ungefär 500 miljarder ton kvar. Även om vi klarar målet innebär det en höjning av havsnivåerna med en dryg meter vilket till exempel skulle innebära att Amsterdam översvämmades. Man räknar med att det finns runt 745 miljarder ton tillgängligt - Använder vi hela den reserv som finns tillgänglig når vi en medeltemperaturhöjning på mellan 3 och 4 grader. Detta skulle leda till en havsnivåhöjning som dränker exempelvis New York. Man beräknar att det finns ytterligare drygt 2000 miljarder ton i ännu icke funna fossila bränsledepåer. Använder vi även detta blir höjningen i medeltemperatur mellan 5 och 6 grader. För närvarande släpper vi ut ungefär 31 miljarder ton per år Det innebär att vi har ca 13 år kvar att spendera innan vi når gränsen för 2- gradersmålet. Några förväntade effekter av uppvärmningen och skillnader mellan 2 och 4 graders ökning: 2 grader 4 grader Fler värmeböljor (liknande den 2003 då människor Ett flertal länder i södra Europa går mot ett dog och turismen i många länder drabbades hårt) ökenliknande landskap och städer som London kan ha sommartemperaturer på uppemot 45 grader. Ca 30% av jordens arter riskerar utrotning Ca 40% av jordens arter riskerar utrotning Amsterdam och en del andra låglänta och kustnära orter kan komma att dränkas Blekning av större delen av alla korallrev, innebär att korallerna får svårare att ta upp näring och göra sig av med slaggprodukter Sannolikt hamnar ett flertal stora städer under vatten, bl.a. London, New York, Hong Kong och Shanghai Stora delar av världens korallrev dör Ökning av kraftiga oväder i form av regn och orkaner med mellan 13 och 15 % Stora förändringar i ekosystem runt hela världen på grund av förändrade havsströmmar Ingen is på Nordpolen sommartid Dubbelt så stor ökning (26-30 %) av regn och orkaner, skulle bland annat leda till brist på färskvatten i delar av Afrika och Europa Ett stort antal européer skulle tvingas flytta norrut 13

14 Trygg-Hansa finansierar världsnaturfondens svenska satsning på ett utbildningsmaterial för earth hour. no URL - Regular Earth Week Earth Hour infaller en lördag när förskolor är stängda. Varför inte arbeta med ett klimattema en hel vecka inför lördagen. övningar I lärarhandledningen finns förslag på övningar som ger en bakgrund till Earth Hour och inspirerar. Textbidrag: Därför är vi här Carina Brage, Calluna För att hejda Linköping förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. Gerd Strandberg, Uppsala Annika Söderholm, Lekotopia, Västervik Därför är vi här För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, Solna. Telefon info@wwf.se, plusgiro , bankgiro mars Lördagen den 23 mars infaller Earth Hour. klimat Earth Hour är världens största klimatmanifestation. Earth hour - Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår f-6 WWF.se