Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan Världsnaturfonden WWF Ett undervisningsmaterial för förskolan

Transkript

1 Ett undervisningsmaterial för förskolan 1

2 Earth Hour Klimatundervisning Anmäl din förskola på Världen släcker för klimatet, släcker du? Förskolor släcker ner för klimatet. Släck ljuset, var en del av lösningen. Jag släcker, släcker du? Lördagen den 27 mars 2010 vill vi att 1 miljard människor över hela jordklotet släcker ner ljuset som en manifestation för klimatet. Vi vill nu engagera landets alla förskolor. Som en hjälp till förskolans pedagoger presenterar vi nu ett utbildningsmaterial som ska stärka och fördjupa klimatundervisningen med fokus på Earth Hour. Vi vill göra Earth Hour till en Earth Week d v s låta hela veckan fram till den 27 mars bli en klimatvecka. Anmäl din förskola redan idag på Ett fylligare och mer grundläggande material om hur en förskola kan arbeta med klimatfrågor på tre fronter hittar du på Det har namnet Förskolan för en hållbar utveckling (Resurs 4). 2 Barn Personal Föräldrar Klimatförändringarna berör alla. Förskolan kan arbeta på tre fronter: barnen, personalen och föräldrarna.

3 Syfte och pedagogiska grundstenar Syfte Att fördjupa kunskaperna om energi och klimat med fokus på Earth Hour samt att engagera och motivera barn, förskolepersonal samt föräldrar att göra aktiva, klimatsmarta val. Pedagogiska grundstenar Sex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling: 1. Livslångt lärande. Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför förskolan. Vi bär på personliga erfarenheter som är viktiga att lyfta fram, att någon lyssnar på mina funderingar. Nyfikenheten blir som en bro mellan oss och verkligheten. 2. Barnet i centrum. Barnet skapar själv sin kunskap i samspel med sin omgivning. Utgå från barnets förkunskaper, frågor och intressen. 3. Helhetssyn. Eftersom hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter är förskolans inriktning på att koppla ihop alla delar till en helhet viktiga och att beröra dåtid-nutid-framtid och lokala och globala aspekter. 4. Demokratiska arbetsformer En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga i sociala och mer formella sammanhang. Se leken som demokratins förutsättning. 5. Reflektion. Genom att dokumentera, förhålla sig kritiskt och nyfiket ställa frågor vidgas våra kunskaper. Det är när vi reflekterar som erfarenheten blir till kunskap. 6. Olika perspektiv. Ett ämne kan ses utifrån olika perspektiv, till exempel historiska, etiska och miljömässiga. Respektera varandras ståndpunkter och ta ställning. Tre fronter Klimatförändringar berör alla i stort som smått. Ett förslag är att förskolan arbetar på tre fronter: barnen, personalen och föräldrarna. Att tillsammans utveckla en handlingskompetens. Läs mer om detta i skriften Förskolan för en hållbar utveckling, www,wwf.se/earthhour (Resurs 4). Barn Personal Föräldrar 3

4 Uppvärmningsövningar 1. Släck lyset, tänd ett ljus! Släck ljuset i rummet. Samla barnen i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framtiden! Berätta kort om idén med Earth Hour, att släcka ner en timme den 27 mars för att få stopp på klimatförändringarna: Earth Hour (jordens timme), 60 minuter då människor över hela världen släcker ner visa att vi bryr oss om vår planet vi använder för mycket energi, jorden har fått feber visa bilder och filmer som finns på wwf.se/earthhour visa satelitbilden (Resurs 1) Läs mer på 2. Såpbubblan a) Blås några såpbubblor utomhus. Vad liknar en såpbubbla? Jordklotet är stort men ömtåligt. Vi måste vara rädda om planeten. b) Alla lägger sig på marken i ryggläge och ligger så en stund tysta och blundar. Tankar? Känslor? Kyla? c) När man är kall behöver man värme t ex från varm dryck. Drick något varmt. d) Gör upp en eld. e) Lek en värmande lek. f) Gör en åkarbrasa! KOMMENTAR När man blåser såpbubblor blåser man bl a in koldioxid in i bubblan. En tung och osynlig gas. Vi har för mycket koldioxid på planeten jorden. Det är den som skapar klimatförändringarna. 3. Vad är energi? a) Stå i ring. Håll varandra i händerna. Känn värmen i händerna. Vi värmer varandra. Energin går från människa till människa. b) Gnugga händerna mot varandra. Hur känns det? Vad kan man kalla det? c) Dela ut små äppelbitar och smaka på dem. I mat finns energi som gör att kroppen fungerar. Kroppen är som en motor som behöver bränsle. d) Vad tankar vi bilar med? Jämför med äppelbitarna ovan. e) Hur använder du energi där hemma? Ge exempel på leksaker och andra ting som drivs med el. KOMMENTAR Energi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något som behövs för att få något att hända. Vår energianvändning i direkt kopplad till klimatförändringarna. Vår stora användning av fossila bränslen skapar en s k växthuseffekt som alstrar en global uppvärmning. Vi lägger liksom en värmande filt över en jord som fått feber. 4

5 4. Släck din lampa Sång och rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att spara energi och el genom att släcka lampor i rum där ingen är. Släck din lampa Melodi: Björnen sover Släck din lampa, släck din lampa, spara energi. När du lämnar rummet, släcker du din lampa. Släck din lampa, släck din lampa, spara vår planet. Rörelseaktivitet till sången Barngruppen är Glödlampor och de håller händerna över huvudet och bildar formen av en lampa. Ett barn sitter på marken (kallas Lysknappen) samtidigt som de andra sjunger sången. När de kommer till slutet, spara vår planet släpper de taget och springer sin väg. När Lysknappen kullat ett barn släcks den lampan och de är nu två släckta lampor. De andra sjunger sången en gång till och nu är det två barn som är på jakt efter lampor som lyser i onödan. KOMMENTAR Förslag på fortsättning: Den släckta lampan får gå iväg och släcka en lampa på förskolan som lyser i onödan. Leken kan göras utomhus när det är lite mörkt. Istället för händer som formas som glödlampor har alla fi cklampor som släcks om man blir kullad. Att samtala om efteråt Vad betyder ordet energi? (att man orkar göra saker, hoppa, leka). Vad är energi? Var får du din energi ifrån? (maten) Varför är det viktigt att vi inte låter lampor lysa i onödan? Vilken typ av lampor finns det? (lågenergi/ vanliga glödlampor, lysrör). Hur kan man skilja dem åt? Vilken ska jag välja? Med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus. Vilken typ av lampor har vi här på förskolan vilken typ har vi hemma? Vad gör man med en lampa som inte lyser längre? (återvinner) Alla kan hjälpa till att spara energi, återvinna och släcka. Även barnen i förskolan genom att släcka i ett rum där ingen är. Varifrån kommer strömmen som gör att lamporna lyser (vind, vatten, kärnkraft, olja)? Att samtala med föräldrar om Vikten av att låta barnet titta hemma vilken typ av lampor som används. Att lyssna på barnen och deras tankar. 5

6 5. Träd - människans bästa vän Övningen syftar till att göra barnen medvetna om trädens förmåga att lagra energi och ta upp koldioxid. Möt ett träd Hälsa på ett träd, känn och studera det. Prata med det. Intervjua det. Vad tänker det på? Hur känner det sig? Trädets gratistjänster Träden är verkligen våra vänner; det ger oss syre att andas, tar hand om vår koldioxidmättade andedräkt, ger virke till möbler. Trädets löv tar emot solens strålar som är fulla av energi. Vatten och näring suger trädet upp genom rötterna. Det gör att trädet växer och energi lagras i trädet. Jämför med oss. Vi äter för att växa, hålla värmen och orka röra på oss. Trä (virke) ger mycket värme när det brinner och det brinner bra. Energin frigörs och blir ljus och värme. Tänd en tändsticka och titta på hur fint den brinner eller sitt vid lägerelden och titta på lågorna och känn värmen. Värmen är egentligen lagrad solenergi. Kanske finns det energiskog i närheten som man kan samtala om och eventuellt besöka. Lär känna träden där du bor - Krama ett träd! - Beskriv vad ett träd är för dig eller rita ett träd som du har träffat. - Lär känna träden runt din förskola med alla dina sinnen. Titta på trädets stam, grenar och knoppar genom luppen. Slut ögonen och lyssna på ditt träd. - Samla blad, barr och frukter från olika träd. Lägg blad och barr i en hög och frukter i en hög. Para ihop rätt löv med rätt frukt. - Följ ett årstidsträd. Var vän med ett träd under ett år och se hur det förändras från årstid till årstid. Plantera en klimatdunge Träd är viktiga i klimattider. De tar upp gasen koldioxid som vi har för mycket av. Att följa ett träd från liten planta till stort träd är ett spännande trolleri. KOMMENTAR För varje kubikdecimeter ny ved ditt träd växer till kommer det att suga upp ett kilo koldioxid och ge ifrån sig 7 hg syre. En kubikmeter trä lagrar 1000 kg koldioxid. Att samtala med föräldrar om Föräldrarna skulle kunna enas om att stödja trädplanteringar i världen t ex Vi-skogen i Östafrika. 6

7 6. Leta energislukare på förskolan och hemma Övningen syftar till att göra barnen medvetna om att vi alla kan hjälpas åt att spara på jordens resurser genom att spara energi. Ta på energiglasögonen och leta efter energislukare hemma och på förskolan. Gör glasögon av t ex piprensare. Med dem på näsan skall energislukare upptäckas. Exempel: onödigt många tända lampor öppna fönster som släpper ut värme en radio som står på stand by en dator som är på fast ingen använder den en kran som droppar öppna dörrar som släpper ut värme leta efter energislukare tillsammans och prata om varför de är just energislukare och hur man tillsammans kan spara energi genom att vara medveten om dessa energislukare. 7. Energilek Rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att det finns olika typer av energi och energikällor. Material: Bilder på olika föremål kopplade till energi i 2-3 upplagor d v s 2-3 bilder av varje föremål. Exempel på bilder: lågenergilampa, vindkraftverk, vattenkraft, sol, olja/fossila bränslen, batteri, mat. Resurs 2 Diskussioner kring varje bild vad den visar och hur den kopplas till energi. Lågenergilampa: med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus. Vindkraftverk: miljövänligt energialternativ. Vinden driver runt propellern. Vattenkraft: miljövänligt energialternativ. Vattnet driver propellern. 7

8 Solen: stor energikälla som ger värme och ljus, solens energi driver fotosyntesen. Olja: gamla döda djur och växter. Inte någon bra energikälla då det bildas mängder med koldioxid som gör att jorden blir varmare (växthuseffekt). Batterier: lagrad/sparad energi. Mat: energi finns i växter och djur som i sin tur ger oss energi när vi äter. Trä/förbränning: träden lagrar energi som vi kan använda till exempel när vi eldar för att få varmt. a) Lägg ut en eller två exemplar av varje bild på golvet/marken (beroende på hur många barn som är med) och placera ett barn vid varje bild. b) En lekledare som blir utropare får de andra bilderna. c) Utroparen håller upp och visar två av bilderna och säger t ex Vindkraftverket och solen byter plats med varandra. Variera utropen så att alla får möjlighet att byta plats. Försvåra genom att ropa ut tre olika o s v. Tips: Man kan efter aktiviteten bygga egna små vindsnurror och vattenhjul med barnen och se hur de snurrar med hjälp av vind och vatten. Man kan till aktiviteten också använda bilder på energislukare t ex öppet fönster, TV som står på utan på standby, öppen kylskåpsdörr, vanlig glödlampa o s v. 4 övningar för klimatet 1. Vad väger en snöflinga? Sång: Guldflingan 1. Snöfl ingorna faller från rymden mot oss ner, jag tittar upp mot himlen, det faller fl er och fl er. Dom virvlar och dom blåser, kan aldrig vara still. Och jag önskar få se hur dom blir till. 2. En snöfl inga den bildas utav en iskristall, som faller ner från himlen, när luften den är kall. Ett sandkorn från Sahara kan fi nnas där jag vet, och jag önskar jag kunde hitta det. 3. Ett stoftkorn från en stjärna kan också fi nnas där, så spännande att veta att det är så det är. Och någonstans i en saga en guldfl inga man ser, och jag önskar mej allt och inget mer! 4. Men vad tror du händer om jorden blir för varm, ska aldrig mera snöfl ingor landa på min arm, och isbjörnens isberg, tänk om dom smälter ner, och pingvinerna aldrig mer jag ser En enda önskan har jag att vi ska hjälpa till, för leva här på jorden är det vi alla vill. Vi släcker våra lampor och sparar energi, för tillsammans, så bra allting kan bli! 8

9 a) Samtala om sången Vad handlar sången om? Vad är en guldflinga för dig? Hur bildas en snökristall? Hur går det för isbergen i norr? Försvinner de? Vad händer med isbjörnar och pingviner om isbergen smälter? Vad kan jag/vi göra för att jorden inte ska ha feber och vara så varm? KOMMENTAR Snökristaller bildas runt små dammkorn och fi n sand som fi nns på fl era tusen meters höjd. När snön smälter på våren och lämnar lite smuts efter sig kan det vara sand från Saharaöknen. Vi har m a o hela världen i vår närhet. Snökristallen är alltid olika men har en sexkantig grundform. Isen i Arktis smälter. Detta påverkar isbjörnar som kan vara utrotade om 100 år. Det drabbar också människor som lever av fi ske, säljakt och annat. Vad väger en snöflinga? Si-si-si. En svartmes sjunger så fi nt i skogen och påminner oss om fabeln om två fåglar som sitter på en gren i skogen och betraktar ett ymnigt snöfall. - Vet du vad en snöfl inga väger? frågar svartmesen. - Just ingenting, svarar duvan. Då berättar svartmesen att han en gång räknade snöfl ingor som landade på trädets grenar. När den :e fl ingan, den som väger just ingenting, la sig till rätta bland alla de andra bröts en stor gren av med dunder och brak. b) Snöflingan utan namn En arg snöflinga landar på din hand. Den har dansat ner genom luften för att träffa sina kompisar i snöhögen. Under resan ner tittar den på vårt fina jordklot. Oj, vad mycket lampor som är tända! Snöflingan ser att vi slösar med energi. Jorden har fått feber och blivit för varm. Låt oss göra snöflingan glad igen genom att inte slösa på energi. 1. Ge snöflingan ett namn. 2. Rita och måla snöflingor i olika situationer. 2. Placera glada snöflingor på lämpliga ställen. Snöflingan får bli en påminnelse om att spara på el, värme och onödiga saker. 2. Bild och tänk Bilderna (Resurs 3) kan t ex ligga i en låda. Låt barnen ta upp en bild i taget och sätt dem på en tavla t ex på en flanotavla. Fundera och diskutera: Vad ser du på bilden? Vad vill bilden berätta? Kan du berätta något om bilden? Är det något särskilt som du tänker på när du ser bilden? Finns det några bilder som hör ihop? Finns det några bra bilder/dåliga bilder? Man kan även använda bilderna som ett Memory. 9

10 Matlagning Välj grönsaker och frukt efter årstiden, till exempel jordgubbar och tomater på sommaren, morötter och vitkål på vintern. Ät mer vegetariskt och mindre kött och fi sk. 3. Det blå kortet Den 27 mars är det Earth Hour. Låt hela veckan fram till denna dag bli en Earth Week, en vecka som siktar mot stjärnorna d v s bra klimatsmarta handlingar som barnen, föräldrarna och personalen gör för planeten jorden hemma och/eller på förskolan. Några exempel: släcka alla lampor i ettt rum som man inte är i använda tygkasse då man handlar leka istället för titta på TV tömma komposthinken cykla eller gå till förskolan äta upp maten istället för att kasta den vara en bra kompis laga en leksak istället för att slänga den sopsortera Låt barnens tankar styra. Undvik att säga fel utan led tankarna rätt. Köp miljömärkt mat (till exempel Krav). Köp lokalproducerad mat. Bilresor Kolla så att du har rätt lufttryck i däcken. Du kan spara 140 kilo koldioxid per år. Kör smartare. Lägg i en högre växel och undvik snabba inbromsningar och fartökning. rtökning. Du kan spara över 330 kilo koldioxid per per år. år. I hemmet Välj grön el. Väljer du miljömärkt el kan du sänka ditt totala koldioxidutsläpp med över 2 ton per år. Minska farten från 110 till 90 kilometer ter i i timmen under en tiondel av bilfärden. Du Du kan kan spara 55 kilo koldioxid per tim- år. Ställ in termostaten så att det är kallare hemma på natten och när du inte är hemma. Du kan spara 440 kilo koldioxid per år. Åk tillsammans med andra eller gå gå med med i i en en bilpool. Minska temperaturen hemma med en grad. Du kan spara upp till 300 kilo koldioxid per år. Ersätt fem vanliga glödlampor med lågenergilampor. Du kan spara 250 kilo koldioxid per. Släck lampor och undvika stand-by-läge på din tv, video eller dvd så kan du minska dina koldioxidutsläpp med upp till 300 kilo per år. Häng tvätten i stället för att köra den i torktumlaren. Du kan spara 280 kilo koldioxid per år. - KLIMATSMARTA TIPS Miljötipsen är hämtade från Där finns ännu fler förslag. Köp färsk mat som inte är fryst. Sätt stjärnor på ett blått kort. En stjärna för varje bra sak som man kommer på. Låt det bli riktiga stjärnbilder eller fantasibilder. Drick vanligt vatten. Buteljerat vatten transporteras n 10

11 4. Släck för en ljusare framtid... Släck ljuset, var en del av lösningen har vi som slogan i årets Earth Hourkampanj. Klimatförändringarna kommer att drabba natur och människor på ett avgörande sätt. När vi vandrar mot framtiden kan tillvaron upplevas som mörk. Det gäller nu för oss alla, ung som gammal, rik som fattig, att dra sitt strå till stacken; kort sagt att tända hoppets och möjligheternas ljus. Vad kan då förskolan bidra med? Vilka tankar, handlingar och val gör barnen, personalen och föräldrarna för framtiden? anmäl förskolan till Earth Hour på läs på WWFs hemsida vad Earth Hour handlar om fundera över hur kan förskolan uppmärksamma Earth Hour vilka kunskaper behöver personalen utveckla hur kan föräldrarna involveras vilka aktiviteter är lämpliga att genomföra bland barnen Använd denna handledning och vår skrift som heter Förskolan för en hållbar utveckling. Den finns att ladda ner bland utbildningsmaterialet till Earth Hour (Resurs 4). TÄVLING Vi utlyser en tävling där förstapriset är kr. Berätta på max en A4-sida hur din förskola/avdelning har arbetat med Earth Hour på tre fronter. Bifoga gärna bilder och annan dokumentation. En jury tar ställning till innehåll, utförande, påhittighet och långsiktighet. De sex grundstenarna på sidan 3 och hållbar utvecklings tre aspekter, ekologiska, sociala och ekonomiska, är vägledande. Bidragen skall skickas till WWF senast 15 april Barn Personal Barnen Föräldrar Personalen bygg snölyktor laga mat över öppen eld släpp loss energin plantera frön upplev naturen odlas med mening återvinn bygg vindsnurror gör eget papper känn energin i en hand involvera föräldrarna i klimatarbetet samla föräldrarna till ett klimatmöte uppmuntra minskning av de ekologiska Föräldrarna n hand ät klimatsmart öka kunskapen minska de ekologiska avtrycken bli barnens medupptäckare n fotavtrycken plantera ett träd Världsnaturfonden WWF Ulriksdals slott Solna germund.sellgren@wwf.se 11

12 I samarbete med: Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: - bevara världens biologiska mångfald - verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt - minska föroreningar och ohållbar konsumtion. Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott Solna Tel Fax info@wwf.se Plusgiro Bankgiro