EARTH HOUR Ett undervisningsmaterial för förskolan

Transkript

1 EARTH HOUR 2011 Ett undervisningsmaterial för förskolan

2 EARTH HOUR KLIMAT- UNDERVISNING Världen släcker för klimatet, släcker du? Förskolor släcker ner för klimatet. Lördagen den 26 mars 2011 vill vi att en miljard människor över hela jordklotet släcker ner ljuset som en manifestation för klimatet. ANMÄL DIN KLASS WWF.SE/EARTHHOUR Vi vill nu engagera landets alla förskolor. Som en hjälp till förskolans pedagoger presen terar vi nu ett utbildningsmaterial som ska stärka och fördjupa klimatundervisningen med fokus på Earth Hour. Vi vill göra Earth Hour till en Earth Week, det vill säga låta hela veckan fram till den 26 mars bli en klimatvecka. Anmäl din förskola redan idag på Klimatförändringarna kommer att drabba natur och människor på ett avgörande sätt. Det gäller nu för oss alla, ung som gammal, rik som fattig, att dra sitt strå till stacken; kort sagt att tända hoppets och möjligheternas ljus. Vad kan då förskolan bidra med? Vilka tankar, handlingar och val gör barnen, personalen och föräldrarna för framtiden? anmäl förskolan till Earth Hour på läs på WWFs hemsida vad Earth Hour handlar om fundera över hur kan förskolan uppmärksamma Earth Hour vilka kunskaper behöver personalen utveckla hur kan föräldrarna involveras vilka aktiviteter är lämpliga att genomföra bland barnen Använd denna handledning och vår skrift som heter Förskolan för en hållbar framtid. Den finns att ladda ner bland utbildningsmaterialet till Earth Hour på hemsidan www. wwf.se/ehutbildning. Barn Föräldrar Personal Klimatförändringarna berör alla. Förskolan kan arbeta på tre fronter: barnen, personalen och föräldrarna. 2 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

3 11 ÖVNINGAR FÖR KLIMATET Handlingskompetensen för förändring är grundläggande kunskaper, motiva motiva tion och möjligheter att genomföra det man vill. Här följer några uppgifter inom energi- och klimatområdet. 1 Släck lyset, tänd ett ljus Släck ljuset i rummet. Samla barnen i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framtiden! Berätta kort om idén med Earth Hour, att släcka ner en timme den 26 mars för att uppmärksamma klimatför ändringarna: Earth Hour (jordens timme), 60 minuter då människor över hela världen släcker ner genom att släcka ner visar vi att vi bryr oss om vår planet jorden har fått feber vi använder för mycket energi inspireran genom att visa bilder och filmer som finns på wwf.se/earthhour visa satelitbilden (Resurs 1 på hemsidan, finns även längst bak i detta häfte) Titta tillsammans på en jordglob. Var bor vi, har någon av oss rest till andra länder? Kommer någon av oss från ett annat land och var ligger det? Alla vi bor på vår jord och nu har den fått feber! Hur ser det ut på globen där det är vatten och hur ser det ut där det är land? Skapa tillsammans ett jordklot med hjälp av papier mache och häng upp på förskolan. 2 Vad är energi? A. Stå i ring. Håll varandra i händerna. Känn värmen i händerna. Vi värmer varandra. Energin går från människa till människa. B. Gnugga händerna mot varandra. Hur känns det? Vad kan man kalla det? A. Dela ut små äppelbitar och smaka på dem. I mat finns energi som gör att kroppen fungerar. Kroppen är som en motor som behöver bränsle. B. Vad tankar vi bilar med? Jämför med äppelbitarna ovan. C. Leta efter hur energi används på förskolan. Var hittar ni saker som drivs med elek tricitet eller batterier, både inomhus och utomhus? Rita dem och skriv vad det heter. Aktivitet: leta hemma med mamma och pappa vad som drivs med elektricitet/ bat terier. Kommentar Energi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något som behövs för att få något att hända. Vår energianvändning i direkt kopplad till klimatförändringarna. Vår stora användning av fossila bränslen (när vi använder olja och kol) värmer upp jordklotet och atmosfären. De gröna växterna hinner inte ta upp all koldioxid som vi släpper ut. Detta gör att koldioxiden lägger sig som en varm filt över jorden som då blir varmare och får feber. Detta kallas för växthuseffekten. Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 3

4 3 Såpbubblan D. Blås några såpbubblor utomhus. Vad liknar en såpbubbla (kanske ett jordklot)? Jord klotet är stort men ömtåligt. Vi måste vara rädda om planeten. E. Alla lägger sig på marken i ryggläge och ligger så en stund tysta och blundar. Tankar? Känslor? Kyla? F. När man är kall behöver man värme till exempel från varm dryck. Drick något varmt. G. Gör upp en eld. H. Lek en värmande lek. I. Gör en åkarbrasa! J. Veva med armarna som ett vindkraftverk. Kommentar När man blåser såpbubblor blåser man bl a in koldioxid in i bubblan, en gas som man inte kan se, den ärn osynlig gas. Vi har för mycket koldioxid på planeten jorden. Det är den som skapar klimatförändringarna. 4 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

5 4 Släck din lampa Sång och rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att spara energi och el genom att släcka lampor i rum där ingen är. Släck din lampa Melodi: Björnen sover Släck din lampa, släck din lampa, spara energi. När du lämnar rummet, släcker du din lampa. Släck din lampa, släck din lampa, spara vår planet. Att samtala med föräldrar om Vikten av att låta barnet titta hemma vilken typ av lampor som används. Att lyssna på barnen och deras tankar. Rörelseaktivitet till sången Barngruppen är Glödlampor och de håller händerna över huvudet och bildar formen av en lampa. Ett barn sitter på marken (kallas Lysknappen) samtidigt som de andra sjunger sången. När de kommer till slutet, spara vår planet släpper de taget och springer sin väg. När Lysknappen kullat ett barn släcks den lampan och de är nu två släckta lampor. De andra sjunger sången en gång till och nu är det två barn som är på jakt efter lampor som lyser i onödan. Att samtala om efteråt Vad betyder ordet energi? (att man orkar göra saker, hoppa, leka). Vad är energi? Var får du din energi ifrån? (maten) Varför är det viktigt att vi inte låter lampor lysa i onödan? Vilken typ av lampor finns det? (lågenergi/ vanliga glödlampor, lysrör). Hur kan man skilja dem åt? Vilken ska jag välja? Med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus. Vilken typ av lampor har vi här på förskolan vilken typ har vi hemma? Vad gör man med en lampa som inte lyser längre? (återvinner) Alla kan hjälpa till att spara energi, återvinna och släcka. Även barnen i förskolan genom att släcka i ett rum där ingen är. Varifrån kommer strömmen som gör att lamporna lyser (vind, vatten, kärnkraft, olja)? Kommentar Fortsättning: Den släckta lampan får gå iväg och släcka en lampa på förskolan som lyser i onödan. Leken kan göras utomhus när det är lite mörkt. Istället för händer som formas som glödlampor har alla ficklampor som släcks om man blir kullad. Nedsläckt dag Genomför en nedsläckt dag på förskolan. Barnen får då uppleva vad som sker när det saknas energi (låt det gälla även kaffebryggaren ). Barnen får pröva på att testa hur man kan laga mat utan energi, leka, gå på toaletten, hur värmen försvinner med mera. Då får barnen uppleva att släcka en lampa egentligen medför en mängd saker som man tar för självklart. Man får uppleva det med hela kroppen och alla sina sinnen. Detta kan också bli ett intressant samtalsämne på ett föräldramöte. Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 5

6 5 Träd - människans bästa vän Övningen syftar till att göra barnen medvetna om trädens förmåga att lagra energi och ta upp koldioxid. Möt ett träd Hälsa på ett träd, känn och studera det. Prata med det. Intervjua det. Vad tänker det på? Hur känner det sig? Trädets gratistjänster Träden är verkligen våra vänner; det ger oss syre att andas, tar hand om vår koldioxid mättade andedräkt, ger virke till möbler.trädets löv tar emot solens strålar som är fulla av energi. Vatten och näring suger trädet upp genom rötterna. Det gör att trädet växer och energi lagras i trädet. Jämför med oss. Vi äter för att växa, hålla värmen och orka röra på oss. Trä (virke) ger mycket värme när det brinner och det brinner bra. Energin frigörs och blir ljus och värme. Tänd en tändsticka och titta på hur fint den brinner eller sitt vid lägerelden och titta på lågorna och känn värmen. Värmen är egentligen lagrad solenergi. Kanske finns det energiskog i närheten som man kan samtala om och eventuellt besöka. Att samtala med föräldrar om Föräldrarna skulle kunna enas om att stödja träd planteringar i världen t ex Vi-skogen i Östafrika. Lär känna träden där du bor Krama ett träd! Beskriv vad ett träd är för dig eller rita ett träd som du har träffat. Lär känna träden runt din förskola med alla dina sinnen. Titta på trädets stam, gre nar och knoppar genom luppen. Slut ögonen och lyssna på ditt träd. Samla blad, barr och frukter från olika träd. Lägg blad och barr i en hög och frukter i en hög. Para ihop rätt löv med rätt frukt. Följ ett årstidsträd. Var vän med ett träd under ett år och se hur det förändras från årstid till årstid. Plocka in grankottar och lägg dem lite varmt på en bricka över natten. Kotten kommer då att ha öppnat sej och lämnat frön efter sej. Plantera fröna i halv mjölkförpackning med jord och ha lite tålamod. Det tar en ganska lång tid innan plantan börjar visa sig Odla kärnor som du själv har hittat i frukt och grönsaker. När man har tagit ut kärnan från frukten eller grönsaken ska den läggas på hushållspapper och torka. Sen är det bara att plantera den i en halv mjölkförpackning med jord och vänta på resultat. En glasspinne och med fruktens namn underlättar. Gå ut och leta harpluttar och plantera dem sedan i en mjölkförpackning som man har klippt av på hälften med lite jord i. Undrar vad haren har ätit? Efter någon vecka får man svar på frågan. Kommentar För varje kubikdecimeter ny ved ditt träd växer till kommer det att suga upp ett kilo koldioxid och ge ifrån sig 7 hg syre. En kubikmeter trä lagrar 1000 kg koldioxid. 6 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

7 6 Leta energislukare på förskolan och hemma Övningen syftar till att göra barnen medvetna om att vi alla kan hjälpas åt att spara på jordens resurser genom att spara energi. Ta på energiglasögonen och leta efter energislukare hemma och på förskolan. Gör glasögon av t ex piprensare. Med dem på näsan skall energislukare upptäckas. Exempel: onödigt många tända lampor öppna fönster som släpper ut värme en radio som står på stand by en dator som är på fast ingen använder den en kran som droppar öppna dörrar som släpper ut värme leta efter energislukare tillsammans och prata om varför de är just energislukare och hur man tillsammans kan spara energi genom att vara medveten om dessa energislu kare. 7 Energilek Rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att det finns olika typer av energi och energikällor. Material: Bilder på olika föremål kopplade till energi i 2-3 upplagor d v s 2-3 bilder av varje föremål. Exempel på bilder: lågenergilampa, vindkraftverk, vattenkraft, sol, olja/ fossila bränslen, batteri, mat. Resurs 2 Diskussioner kring varje bild vad den visar och hur den kopplas till energi. Övningen kan kopplas ihop med övning 3 och 8 (Snöflingan utan namn). Lågenergilampa: med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus. Vindkraftverk: miljövänligt energialternativ. Vinden driver runt propellern. Vattenkraft: miljövänligt energialternativ. Vattnet driver propellern. Solen: stor energikälla som ger värme och ljus, solens energi driver fotosyntesen. Olja: gamla döda djur och växter. Inte någon bra energikälla då det bildas mängder med koldioxid som gör att jorden blir varmare (växthuseffekt). Batterier: lagrad/sparad energi. Mat: energi finns i växter och djur som i sin tur ger oss energi när vi äter. Trä/förbränning: träden lagrar energi som vi kan använda till exempel när vi eldar för att få varmt. Lägg ut en eller två exemplar av varje bild på golvet/marken (beroende på hur många barn som är med) och placera ett barn vid varje bild. En lekledare som blir utropare får de andra bilderna. Utroparen håller upp och visar två av bilderna och säger t ex Vindkraftverket och solen byter plats med varandra. Variera utropen så att alla får möjlighet att byta plats. Försvåra genom att ropa ut tre olika och så vidare. Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 7

8 8 Sången finns som en l j u d fi l s o m r e s u r s 3 och med noter som Resurs 4 på hemsidan. Vad väger en snöflinga? Sång: GULDFLINGAN av Gerd Strandberg Intro och mellanspel E#m7 Dm7 G/D C G F 1. Snöflingorna faller från rymden mot oss ner, F F jag tittar upp mot himlen, det faller fler och fler. G Fmaj Dom virvlar och dom blåser, kan aldrig vara still. C F G C E#m7 Dm7 Och jag önskar få se hur dom blir till. 2. En snöflinga den bildas utav en iskristall, som faller ner från himlen, när luften den är kall. Ett sandkorn från Sahara kan finnas där jag vet, och jag önskar jag kunde hitta det. 3. Ett stoftkorn från en stjärna kan också finnas där, så spännande att veta att det är så det är. Och någonstans i en saga en guldflinga man ser, och jag önskar mej allt och inget mer! 4. Men vad tror du händer om jorden blir för varm, ska aldrig mera snöflingor landa på min arm, och isbjörnens isberg, tänk om dom smälter ner, och pingvinerna aldrig mer jag ser En enda önskan har jag att vi ska hjälpa till, för leva här på jorden är det vi alla vill. Vi släcker våra lampor och sparar energi, för tillsammans, så bra allting kan bli! a) Samtala om sången Vad handlar sången om? Vad är en guldflinga för dig? Hur bildas en snökristall? Hur går det för isbergen i norr? Försvinner de? Vad händer med isbjörnar och pingviner om isbergen smälter? Vad kan jag/vi göra för att jorden inte ska ha feber och vara så varm? Kommentar Snökristaller bildas runt små dammkorn och fin sand som finns på flera tusen meters höjd. När snön smälter på våren och lämnar lite smuts efter sig kan det vara sand från Saharaöknen. Vi har med andra ord hela världen i vår närhet. Snökristallen är alltid olika men har en sexkantig grundform. Isen i Arktis smälter. Detta påverkar isbjörnar som kan vara utrotade om 100 år. Det drabbar också människor som lever av fiske, säljakt och annat. 8 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

9 Vad väger en snöflinga? Si-si-si. En svartmes sjunger så fint i skogen och påminner oss om fabeln om två fåglar som sitter på en gren i skogen och betraktar ett ymnigt snöfall. - Vet du vad en snöflinga väger? frågar svartmesen. - Just ingenting, svarar duvan. Reflektera! Övningen kan också användas som en reflektionspromenad/ tankepromenad i skog och mark. Både barn och vuxna, kanske även föräldrar, kan refle ktera kring bilderna. Laminera och sätt ut korten längs med en lämplig slinga och sam tala om korten vartefter ni ser dem. Då berättar svartmesen att han en gång räknade snöflingor som landade på trädets gre nar. När den :e flingan, den som väger just ingenting, la sig till rätta bland alla de andra bröts en stor gren av med dunder och brak. b) Snö-övningar Samla in snö som faller på en vit bricka eller tallrik, kan ni upptäcka några små smutspartiklar som snöstjärnorna haft med sig/bildats kring. Samla snö som faller på ett svart papper eller ett svart tygstycke. Låt barnen titta på stjärnorna med lupp/förstoringsglas. Måla med vattenfärger på snö/is. Samla in snö från olika ställen och se vad som finns i snön när den smälter. c) Snöflingan utan namn En arg snöflinga landar på din hand. Den har dansat ner genom luften för att träffa sina kompisar i snöhögen. Under resan ner tittar den på vårt fina jordklot. Oj, vad mycket lampor som är tända! Snöflingan ser att vi slösar med energi. Jorden har fått feber och blivit för varm. Låt oss göra snöflingan glad igen genom att inte slösa på energi. 1. Ge snöflingan ett namn. 2. Rita och måla snöflingor i olika situationer. 3. Placera glada snöflingor på lämpliga ställen. Snöflingan får bli en påminnelse om att spara på el, värme och onödiga saker. 9 Bild och tänk Bilderna (Resurs 3) kan till exempel ligga i en låda. Låt barnen ta upp en bild i taget och sätt dem på en tavla till exem pel på en flanotavla. Fundera och diskutera: Vad ser du på bilden? Kan du berätta något om bilden? Är det något särskilt som du tänker på när du ser bilden? Finns det några bilder som hör ihop? Finns det några bilder som är bra/dåliga? Man kan även använda bilderna som ett Memory. Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 9

10 KLIMATSMARTA TIPS Miljötipsen är hämtade från Där finns ännu fler förslag. Bilresor Kolla så att du har rätt lufttryck i däcken. Du kan spara 140 kilo koldioxid per år. Kör smartare. Lägg i en högre växel och undvik snabba inbromsningar och fartökning. Du kan spara över 330 kilo koldioxid per år. Minska farten från 110 till 90 kilometer i timmen under en tiondel av bilfärden. Du kan spara 55 kilo koldioxid per år. Åk tillsammans med andra eller gå med i en bilpool. I hemmet Välj grön el. Väljer du miljömärkt el kan du sänka ditt totala koldioxidutsläpp med över 2 ton per år. Ställ in termostaten så att det är kallare hemma på natten och när du inte är hemma. Du kan spara 440 kilo koldioxid per år. Matlagning Välj grönsaker och frukt efter årstiden, till exempel jordgubbar och tomater på sommaren, morötter och vitkål på vintern. Ät mer vegetariskt och mindre kött och fisk. Köp miljömärkt mat (till exempel Krav). Köp lokalproducerad mat. Köp färsk mat som inte är fryst. Drick vanligt vatten. Buteljerat vatten transporteras. Minska temperaturen hemma med en grad. Du kan spara upp till 300 kilo koldioxid per år. Ersätt fem vanliga glödlampor med lågenergilampor. Du kan spara 250 kilo koldioxid per år. Släck lampor och undvika standby-läge på din tv, video eller dvd så kan du minska dina koldioxidutsläpp med upp till 300 kilo per år. Häng tvätten i stället för att köra den i torktumlaren. Du kan spara 280 kilo koldioxid per år. 10 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

11 10 Det blå kortet Den 26 mars är det Earth Hour. Låt hela veckan fram till denna dag bli en Earth Week, en vecka som siktar mot stjärnorna det vill säga bra klimatsmarta handlingar som bar nen, föräldrarna och personalen gör för planeten jorden hemma och/eller på förskolan. Några exempel: släcka alla lampor i ettt rum som man inte är i använda tygkasse då man handlar leka istället för titta på TV tömma komposthinken cykla eller gå till förskolan äta upp maten istället för att kasta den vara en bra kompis laga en leksak istället för att slänga den sopsortera Låt barnens tankar styra. Undvik att säga fel utan led tankarna rätt. Sätt stjärnor på ett blått kort. En stjärna för varje bra sak som man kommer på. Låt det bli riktiga stjärnbilder eller fantasibilder. 11 Barnen och jordklotet Om man valt att arbeta med Earth Hour under en längre period så kan man avsluta med att stanna upp vid bilden där man ser 9 barn vara aktiva på olika sätt i anslutning till jordklotet. Visa bilden. Ställ gärna frågor som: Samla ett eller flera barn och be dem be rätta om bilden. Vad händer? Vad kan du se i bilden? Varför gör de detta tror du? Är det något mer du vill berätta för mig om bilden? Resurs 4, se sid. 15 i detta häfte). Bilden kommer från ett världsprojekt inom OMEP - World Organiza tion for Early Childhood Education. Information och rapport om projektet finns på gu.se OMEP är en internatio nell, icke-statlig och icke vinstdrivande organisa tion som arbetar för en god uppväxt och utbild ning för barn (0-8 år). Illustration: Anna-Karin Engberg Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 11

12 TÄVLING En bild säger mer än tusen ord. Rita och måla. Skicka sen bilden som vykort till någon som behöver en hälsning. Earth Hour handlar om vårt klimat och vår framtid. Earth Hour är världens största klimatmanifestation. Låt barnen rita och måla vykortsstora bilder, skicka dem till WWF. Vi kommer därefter att välja ut några som vi publicerar på vår hemsida. TÄVLING Gör så här 1. Vykort Efter att ha arbetat med Earth Hour på något sätt, låt barnen rita och måla bilder som illustrerar vårt klimat, vår miljö, vår framtid. Bilderna ska vara i vykortsstorlek det vill säga 15 x 10 cm. 2. Skicka Skicka bilderna per post eller e-post till: Världsnaturfonden WWF Ulriksdals slott Solna Märk kuvertet med Vykort Earth Hour. E-post: germund.sellgren@wwf.se 3. Vad vinner man? Äran att bli publicerad på vår hemsida är priset i denna tävling. Vi kommer att ha en skickafunktion på hemsidan. Ett urval av bilderna kommer att kunna skickas som digitala vykort. 4. Hälsning Skicka ett digitalt vykort till någon som du tycker behöver få en hälsning. Uppmana gärna att vara med och släcka den 26 mars. Uttryck! Uppmana! Utmana! 12 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

13 SYFTE OCH PEDAGOGISKA GRUNDSTENAR WWF har identifierat 6 stycken grundstenar när man undervisar med lärande för hållbar ut veckling (LHU) som ett övergripande perspek tiv. Genom att få med så många av dessa som möjligt i undervisningen, utvecklas en kvalitet i handlingskompetensen för förändring. Syfte Att fördjupa kunskaperna om energi och klimat samt att engagera och motivera barn och ungdomar att göra aktiva, klimatsmarta val. Pedagogiska grundstenar Sex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling: 1. Livslångt lärande Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför skolan. Det är viktigt att vi vågar tänka nytt, vara innovativa och lösningsinriktade. Både process och resultat är värdefulla. 2. Den lärande i centrum Eleven skapar själv sin kunskap i samspel med sin omgivning. Utgå från elevernas för kunskaper, frågor och intressen. 3. Helhetssyn Hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vilket påver kar innehållet i undervisningen och betonar ämnessamverkan. 4. Demokratiska arbetsformer En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga och engagerade i sociala och mer formella sammanhang i skolan och det omgivande samhället. Detta kräver träning av förmågor som att formulera frågor, delta i debatter och göra val. 5. Reflektion Reflektion kan ske på olika sätt: tala, lyssna, skriva och skapa. Det handlar om att kritiskt analysera vart vi är på väg och finna strategier för ett mer hållbart samhälle. Att utveckla egna värderingar och beteendemönster är också viktiga. 6. Olika perspektiv Tillvaron kan kritiskt betraktas ur olika perspektiv där diskussioner och intressefrågor är viktiga. Både skolan och den omgivande närmiljön är centrala lärandearenor. Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 13

14 Tips och exempel Här följer några exempel vad andra förskolor/skolor har gjort un der tidigare år under Earth Hour: Laga klimatsmart mat hela veckan. Arbeta med hållbar utveckling under hela veckan och anpassa uppgifterna efter elev ernas ålder. De äldre eleverna gör uppdrag i samhället så att vi på detta sett synliggör temat även utanför skolan. Använda stearinljus under veckan. Arbeta med energi på olika sätt. Ha någon form av mörkerfest som fredagsmys. Skicka hem infobrev till alla föräldrar på olika språk. Läsa böcker med ficklampa som belysning. Inför årets Earth Hour ska barnen själva få välja hur de vill arbeta, det kanske blir en sång eller en teaterföreställning... Vi flyttar ut verksamheten. Vi tillagar mat och leker utomhus hela fredagen för att verkligen visa på att det går att bedriva en verksamhet ute under en hel dag utan el. Sopsortera och ta till vara all mat så att den inte slängs. Opinionsbildning: informera om Earth Hour och uppmana alla våra familjer att delta i Earth Hour. Vi kommer också att släcka ner alla våra lokaler och öva med barnen. Sätta upp posters på förskolan på väl synliga ställen för att uppmana familjerna att de ska släcka ljuset. Prata om hur vi kan spara på energi och vara rädd om vår jord. Tända ljus, sjunga och läsa... Låta barnen få vara med och forma veckan utifrån sin kunskap och sitt stora intresse för natur och bevarande. Använda Skurts tankar om el som kan fås kostnadsfritt genom Utbudet. Skapa en mysstund och uppleva hur det är att vara utan el. Laga klimatsmart mat och äta med tända ljus. Spela spel. Tända ett ljus i fönstret så det syns att vi deltar! Spela teater. Börja med dig själv för att spara på energiförbrukningen. Få alla på skolan att: A. Släcka ljuset när du går ut ur rummet. B. Stänga av vattnet när du borstar tänder na och när du tvålar in dig/schamponerar dig. C. Samåka mer. D. Stänga av elektro niska apparater när de ej används, ej vara i stand by läge. Samla in namnunderskrif ter av eleverna/personalen som ska genomföra ovanstående under en vecka. Göra Earth Hour till en helt elfri dag. Arbeta både ute och inne. Förbereda mat inne och tillaga ute. Tillverka affischer med budskap om Earth Hour, skriva vykort och skicka. Gå filosofiska promenader och diskutera. Skapa en lista på elfria aktiviteter och dela ut till alla. 14 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

15 RESURS 1 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 15

16 RESURS 4 Illustration: Anna-Karin Engberg 16 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan

17 Världsnaturfonden WWF Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 17

18 RECYCLED 26 MARS EARTH WEEK Lördagen den 26 mars infaller Earth Hour. Earth Hour infaller en lördag när förskolor är stängda. Varför inte arbeta med ett klimattema en hel vecka inför lördagen. ÖVNINGAR I lärarhandledningen finns 11 förslag på övningar som ger en bakgrund till Earth Därför viinspirerar. här Hourär och För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och Textbidrag: bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. Carina Brage, Calluna Linköping Gerd Strandberg, Uppsala Därför är vi här För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.. Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, Solna. Telefon info@wwf.se, plusgiro , bankgiro KLIMAT Earth Hour är världens största klimatmanifestation. EARTH HOUR - ETT UNDERVISNINGSMATERIAL FÖR FÖRSKOLAN gular 100% RL TRYGG HANSA FINANSIERAR VÄRLDSNATURFONDENS SVENSKA SATSNING PÅ ETT UTBILDNINGSMATERIAL FÖR EARTH HOUR.