INFÖR VÅRBRUKET. tema. Teknik och ekonomi för lantbruket Årgång 97 Månadsbilaga till Landsbygdens Folk

Transkript

1 LoA 3 16 Teknik och ekonomi för lantbruket Årgång 97 Månadsbilaga till Landsbygdens Folk tema INFÖR VÅRBRUKET Spannmålsexport i egen regi kan bli början på en ny tid. Om man sköter det här bra, så kommer det att ge möjligheter som man kanske inte kommer att tänka på idag. Vi behöver något att diskutera om. Någonstans måste diskussionen börja. 18 Utsädesodling kräver noggrannhet 4 Uppdaterade kalkyler 20 3 Nytt från Avant 24

2 2 LoA KOMMENTAREN NÄR LJUSET ÅTERVÄNDER! Bakom oss ligger ett växtodlingsår med få ljusglimtar. Under fjolåret sken det fysiska ljuset bokstavligen bakom regntunga skyar. Den effektiva värmesumman var ännu i medlet av augusti blygsam, men tack vare några vackra höstveckor räddades skörden. Förmågan att tackla vädrets nycker har vi till all lycka redan fått via modersmjölken, men de politiska och byråkratiska utspelen och marknadskrafterna upplevs av många likt mörkrets makter. År 2015 var fyllt av utmaningar med den nya stödperioden och Rysslandsembargot. Läget blev inte heller ljusare av att stora delar av Europa och världen bärgade en stor skörd, som resulterade i ett slutlager av spannmål som är det största på 29 år. Det rasade råoljepriset har satt finansmarknaderna i svang och dragit alla råvaror inklusive spannmålen kraftigt nedåt. I SKRIVANDE STUND, när marssolen åter väcker både oss och naturen till liv, gäller det att inte göra som alla vårar tidigare, förivra sig och endast hoppas på bättre spannmålspriser nästa höst. Vill vi få en förändring till stånd måste vi själva skapa förändringen. Det visste redan Bonden Paavo han grävde dubbelt flere diken. Vi bör likt Paavo sätta ned svett och arbete på att få en förändring till stånd. Det finns inga enskilda eller enkla lösningar, men många bäckar små blir en stor å. Att år efter år producera bulkvara med finsk kostnadsnivå till produktpris som har ett så kallat Östersjöavdrag, ter sig föga attraktivt för oss och rent ohållbart för kommande generationer. Vad kan vi då göra? När förhållandet mellan intäkter och kostnader är så här snedvridet, är det lämpligt att dels satsa på att sätta åkerns produktionskapacitet i toppskick genom markförbättrande åtgärder såsom dikning, kalkning, växtföljd och så vidare. Dels kan man satsa på att extensivare odla mindre bördiga skiften. Att ta in olika specialväxter i växtföljen ter sig också lämpligt. Misstagen är mindre kostsamma när spannmålspriset är lågt. PÅ MARKNADSFÖRINGSSIDAN HAR vi ännu mycket att förbättra och lära oss. Enligt undersökningar har ännu allt för få av oss koll på våra produktionskostnader. Samtidigt är viljan att stödja en i grunden olönsam produktion med resurser från annat håll stor. Om man känner till produktionskostnaden kan man bättre bedöma den rådande prisnivån. Vi bör satsa mera på marknadsfrämjande åtgärder för våra produkter. Vi bör söka nya marknader och odla mera det som marknaden efterfrågar. För att det skall lyckas måste vi stå eniga. Hemmamarknaden är givetvis den viktigaste, men vi får inte glömma att solidariskt även se till att vår produktionskapacitet utnyttjas. Vår exportmöjlighet uppgår till endast 0,5 promille av världsskörden. Här finns en möjlighet för goda marknadsförare att skapa ett arktiskt brand, som ger ett mervärde ända ned till odlaren. EFTER EU-INTRÄDET MYNTADES uttrycket om 100 hektars ensamhet. Det ansågs då vara en driftsenhet som kunde försörja brukaren, men med den sidoeffekten att man blev ensam i byn. På VYR:s spannmålsseminarium den 17 februari klassificerade en ekonomirådgivare 100 hektar växtodling som ett bra deltidsjordbruk, 300 hektar ansågs försörja brukaren. I det sammanhanget har man nog helt glömt att gårdens viktigaste resurs är odlaren med familj och vänner. Vi lever ej av bröd allena. I EN MARKNADS- EKONOMI styr tillgång och efterfrågan priset. Om priset inte täcker produktionskostnaderna är produktionen ohållbar. Så länge vi producenter inte reglerar utbudet på vår närmarknad, kommer priset att vara lågt. Så länge vi producenter subventionerar matpriserna genom att pumpa in friskt kapital i produktionen, fortsätter den negativa trenden. VILL VI BRYTA den trenden kan vi utnyttja våra organisationer. Rådgivningen kan hjälpa oss på gårdsnivå med kalkyler och planer. Producentorganisationen skall skapa förutsättningar till att vi kan kräva en rättvis del av matens pris. ETT FÖRETAG MARKNADSFÖR sina produkter med frågan: Sår du eller odlar du? Jag frågar: Försöker vi gemensamt avskaffa Östersjöavdraget eller sår vi på i gamla spår? JAG ÖNSKAR ALLA läsare en ljus framtid! BENGT NYMAN, ordförande för SLC:s spannmålsutskott BILDEN PROAGRIA FAKTA kg ts/ha Medelskörd och produktionskostnader på ensilagevall Vallgruppens medeltal Hela Finland Vallgruppens produktionskostnader cent/kg ts RÄTT PÅ ETIKETTEN. I februarinumret av LoA publicerades en artikel om mjölkproduktionsuppföljningen. Den tillhörande bilden visade en provbägare som färdigt försetts med en förkodad streckkod. På sådana provbägare som producenten själv fäster etiketten ska etiketten fästas längs med burken, inte runt burken som på de förkodade bägarna. Om etiketten fästs fel kasseras provet. I båda varianterna går alltså streckkodens streck vågrätt, så att streckkoden kan avläsas korrekt. Foto: Pro Agria I ProAgrias smågrupper inom vallproduktionen analyserar man möjligheterna att effektivera ensilagehanteringen från åkern ända fram till utfodringsbordet. I smågrupperna söker man efter och delar med sig den bästa praxisen för förbättring av den egna gårdens hantering samt jämför den egna verksamheten med andra. Medelskörden i ProAgria Länsi-Suomis vallgrupper steg med 59 % på fyra år och produktionskostnaderna per producerat torrsubstanskilo sjönk med 33 %. Den genomsnittliga medelskörden på gårdarna som hör till grupperna har stigit oavbrutet varje år trots att tidsperioden har omfattat mycket varierande år, bl.a. torra år. Årligen har ungefär tio gårdar överskridit den magiska gränsen kg ts/ha. Källa: ProAgria Länsi-Suomi, årligen är ca 40 gårdar med i uppföljningen Lantmän och Andelsfolk LoA Årgång 97 Nummer 3/2016 Utgivare Svenska lantbruksproducenternas centralförbund r.f. Chefredaktör, ansvarig utgivare Micke Godtfredsen Redaktör Anna Kujala Layout Andrea Bergman Redaktion Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, Fredriksgatan 61 A 34, Helsingfors Tfn (09) Fax (09) E-post loa@slc.fi Annonser Annonschef Bjarne Jansson tfn (09) Annonssekreterare Kiiku Ikäläinen-Behm tfn (09) annons.loa@slc.fi Annonser bör insändas minst 8 dagar före publiceringsdagen.

3 LoA GRAINSENSE MÄTER SÄDESKVALITETEN MANUELLT FINLÄNDSKA GRAINSENSE HAR utvecklat en handhållen maskin för att mäta kvaliteten på sädeskornen. Produkten kommer ut på marknaden senare i år. Berner Ab är företagets partner inom marknadsföring, försäljning och utveckling i Norden och Baltikum. Grainsense mäter proteinhalten, olje- och kolhydrathalten samt fuktigheten i sädeskorn och andra odlingsväxter. Utifrån dessa uppgifter kan skördens värde och hanteringskostnader räknas ut redan då utsädet växer på åkern. Maskinen drivs med batterier och kräver endast några sädeskorn för mätningen. Mätningen tar några sekunder och kräver inga förberedelser. Finländska Grainsense är världens första handhållna apparat för att mäta sädens proteinhalt. På bilden en prototyp av maskinen, som kommer ut på marknaden i slutet av detta år. Foto: Grainsense. NYTTA ÄVEN FÖR KÖTTPRODUCENTER Maskinen erbjuder jordbrukare, sädesproducenter och växtförädlare en metod för att snabbt mäta skördens kvalitetsparametrar och utgående från dessa fatta beslut som förbättrar lönsamheten. Även köttproducenterna har nytta av maskinen eftersom den låter dem hantera proteinhalten i fodret vilket i sin tur väsentligt kan förbättra produktionens lönsamhet. GPS-positioneringen samt anslutningen till molntjänsterna ger maskinen mervärde. Grainsense är ett spinoff-företag från Teknologiska forskningscentralen VTT. Teamet som grundat företaget Grainsense består av Ralf Marbach (uppfinnare och grundare), Jouni Huopana (grundare), Ykä Marjanen (grundande medlem), Max Schulman (grundande medlem), Arve Lukander (grundande medlem) och Edvard Krogius (grundande medlem). VTT Ventures Oy, Berner Ab samt tre nordiska aktörer med jordbruksbakgrund är investerare. Dessutom har Tekes beviljat ett utvecklingslån på 1,4 miljoner euro åt Grainsense. VIKING MALT LANSERAR TRE NYA MALTKORN TRE NYA SPECIALSORTER av maltkorn har förädlats fram genom ett samarbete mellan Viking Malt och eal. De tvåradiga sorterna Repekka, Popekka och Vipekka har nyligen tagits med på den officiella sortlistan och kommer att odlas i större skala de kommande åren. Viking Malt förutspådde för fem år sedan att ett företag måste kunna specialisera sig även inom maltkornsbranschen för att förstärka sin marknadsposition. Konkurrensen på den globala maltmarknaden fortsatte att bli allt hårdare och utveckling av nya maltkornssorter kunde vara ett sätt att få nya fördelar. Specialmaltsproduktion kräver maltkornssorter som lämpar sig för användningsområdet och som har en skräddarsydd kvalitet, säger Timo Huttunen från Viking Malt. Eftersom sådana sorter inte var tillgängliga bestämde vi oss för att starta ett riktat förädlingsprojekt som satsade på anpassad kvalitet. FEMÅRIGT SAMARBETE MED BOREAL Viking Malts och eals maltkornssamarbete genomfördes åren eal valdes till samarbetspartner tack vare företagets kännedom om nordliga odlingsförhållanden och maltkornsförädling. De tre nya sorterna är enligt Viking Malt bättre än de sorter som funnits på marknaden och varit menade för specialbruk. Av trion är två tidiga sorter, den tredjes växttid motsvarar de i dag mest odlade maltkornens. Med beaktande av växttiden är alla tre sorternas avkastning på en god nivå och kornets kvalitetsegenskaper i skick. Stråstyvheten är bland de bästa för de tvåradiga sorterna, konstaterar eals Reino Aikasalo. ERBJUDER ODLINGSKONTRAKT De nya sorternas rättigheter innehas av Viking Malt, som kommer att erbjuda odlingskontrakt på sorterna för sina kontraktodlare. Vid Viking Malt tror man att dessa sorter gör det möjligt att tillgodose kundernas olika kvalitetsbehov. Trion skapar enligt Viking Malt förutsättningar för den inhemska maltkornsodlingen att producera högklassig råvara, från vilken man får malt som förutom i användningen inrikes skapar möjligheter till betydande export. Deltis- och Altis- Suomi Liftmonterade sprutor av Deltis Suomi modellen finns med 15 m och 18 m bom och Altis modellerna med 21 meters aluminiumbom. Suomi modellens växtskyddssprutor är utrustade med besprutningsautomatik. Quadro- Jet munstycken med fyra kanaler samt med mycket effektiv stabilisering av bommen. Fråga mera av våra försäljare. Deltis 1200 l / 15m, inkl.moms 24% Altis 1600 l / 21m, inkl.moms 24% Multi-Master 113 Multi-Master 113 modellerna erbjuder den tidigare bekanta 112-seriens KUHN-kvalitet. De storstilade plogarna finns att få som 3-, 4- eller 5-skäriga. Arbetsbredden justeras enkelt och genomförs mekaniskt mellan Den första skivans justering antingen mekaniskt eller hydrauliskt. Fråga mera av våra försäljare. MM 113 4ENSH, från inkl.moms 24% Vari-Master 123 Vari-Master 123 växelplogmodellerna är förstärkta och utvecklade för att passa till större traktorer.meningen är i alla fall att bibehålla alla KUHN plogarnas kända egenskaper. Plogarna finns att få som 3-, 4- eller 5-skäriga. Fråga mera av våra försäljare. Vari-Master 123 5NSH, från inkl.moms 24% Lautatarhankatu 3, Tavastehus asiakaspalvelu@nhk.fi

4 4 LoA Inför vårbruket Mera korn mindre vete Viking Räfså har varit utsädesodlare i 35 år. Noggrannhet och renlighet är viktiga saker då man skall producera bra utsäde, säger han. På basen av de beställningar utsädesodlaren Viking Räfså i Närpes fått hittills ser det ut som om vetearealen kommer att minska och kornarealen öka till våren. Det har varit mycket mindre efterfrågan på veteutsäde än förr om åren. Orsaken är säkert att vetepriset är lågt just nu. Dessutom var fjolårets skördesäsong dålig för vetet med tanke på vädret. Håll hjulen rullande med Aktias finansiering Att intresset för korn ökar beror i sin tur på att djurgårdarna har ett stort behov av foderkorn. De stora svingårdarna skall ha enorma mängder korn. Också inom hönssektorn har man mer och mer övergått till korn, producenter med köttdjur använder också korn. Inom mjölksektorn används numera hälften korn och hälften havre. Eftersom protein är viktigt inom djursektorn säger Räfså att efterfrågan på sorter med hög proteinhalt är stor. Viking Räfså har varit utsädesodlare i 35 år. Han var också en av de grundande medlemmarna då Tilasiemen grundades På den tiden var han ordförande för Svenska Österbottens utsädesodlarförening. Orsaken till att vi grundade Tilasiemen var att vi höll på att bli utan basutsäde. Numera odlar Räfså tre kornsorter: Wolmari, Elmeri och Kaarle, samt havresorterna Riina och Akseli. Dessutom har han en kontraktsodlare som odlar vetesorten Wellamo. Kaarle fick han som basutsäde i fjol och säljer nu det för första gången till spannmålsodlare. Egentligen är fjolårets skörd C1-utsäde och skall säljas till andra utsädesodlare, men jag skall klassa ner en del till C2-utsäde och sälja det redan nu till spannmålsodlare. Det betyder att en del odlare i år får utsäde av högre klass än de betalar för. Räfså säger att Kaarle är en bra sort som är relativt stråstyv och ger hög avkastning. Sorten är sexradig och grovkorning. Också till hösten har Viking Räfså en spännande nyhet att komma med. I år har han fått basutsäde av den nya havresorten Niklas. Det skall bli en intressant sort att pröva. Den skall vara högavkastande, relativt tidig och grovkorning. Mest fördelar alltså. Behöver du göra maskininvesteringar eller andra dyrare anskaffningar? Avbetalnings- eller leasingkontrakt kan vara det mest lämpliga sättet att finansiera investeringen. Berätta för oss om dina planer - tillsammans utreder vi det bästa alternativet för dig. Kontakta oss för mera information! Boka tid på tfn eller på Välkommen till Aktia Bank! Utsädet vägs automatiskt i samband med att säckarna fylls. Alla säckar skall ändå kontrollvägas på den stora vågen. STOR EFTERFRÅGAN PÅ RIINA På tal om havre säger Räfså att det varit stor efterfrågan på Riina detta år. Riina kan odlas till renhavre, det vill säga den kan användas i glutenfria livsmedel. Kraven är också höga. Det får finnas endast tre främmande korn per halvkilo. Det har varit större efterfrågan på Riina än på Akseli. Troligen eftersom Riina kan odlas som renhavre, och kan därför ge ett högre producentpris. Därför är det en tacksam sort.

5 LoA För tre år sedan var det brist på utsäde. I år finns det hittills inga sådana problem, säger Räfså. Alla får vad de vill ha. Vi har ett stort sortiment inom Tilasiemen, har vi inte själv en viss sort så får vi den via andra packerier inom gruppen. Vi har också ett gott samarbete med utsädesproducenter utanför gruppen. FINNS ATT VÄLJA PÅ Tilasiemen består i dag av 39 packerier. Totalt odlas inom gruppen 11 kornsorter, 8 havresorter och sju vetesorter. Dessutom finns bland annat fyra sorter av hybridråg och fem sorter av ärter och bondböna samt raps- och rybssorter. Av småfrö finns 37 olika sorter, samt ett flertal färdiga blandningar. Viking Räfså har varit utsädesodlare i 35 år. Han började på den tiden då man ännu talade om elitutsäde. 80 procent av leveranserna säljs direkt till kunderna. Resten går via affärer eller på export. Tilasiemen har en viss export till Estland, Norge och Sverige. Räfså säger att det är som att vara inom pälsdjursbranschen då man är utsädesodlare. Det kan vara kraftiga svängningar i efterfrågan. Ett år kan det Inför vårbruket gå åt hur mycket utsäde som helst, ett annat år är det tvärtom. NOGGRANNHET OCH RENHET För att bli en duktig utsädesodlare krävs noggrannhet och renlighet. Det går inte att fuska. Då man byter sädesslag eller sort på en åker gäller det att plocka bort ärvingarna manuellt. Allt skall bort om man vill ha ett rent utsäde. Vi brukar vara ett par tre stycken som plockar bort ärvingarna för hand. Ärvingar är de strån som gror från korn från spillsäd som lämnats i marken. Sen är det mycket jobb med renligheten mellan hanteringen av varje sort. Tröskan skall dammsugas på varje korn. Samma med torken och med kärrorna. Det är mycket jobb, men det skall göras. Räfså tar alla rester från sorteringen till vara och använder dem till energi. I elva år har vi värmt upp 700 kvadratmeter med sorteringsrester. De rester vi får varje år motsvarar liter brännolja. TEXT & FOTO: TORE SNICKARS tore.snickars@slc.fi Sorteraren går för fullt och matar fram utsäde för vårbruket. Resterna används till energi. KÖP DIREKT AV VILJELIJÄNBERNER LANCELOT CLASSIC TWIN PRODUKTNYHET ÅRETS VIKTIGASTE NYHET FÖR BEKÄMPNING AV OGRÄS I STRÅSÄD Bred effekt även vid svalt väder Har effekt även mot åkertistel, åkermolke, gråbo och höstgroende baldersbrå NESTE OIL -VÅRKAMPANJ BETALNINGSTID ÄNDA FRAM TILL JULI FÖR BRÄNSLEBESTÄLLNINGAR Smörjmedel till offertpriser t.ex. NESTE FARM UNIVERSAL 10W l fat 410 moms. 0 % levererat till gården BETALNINGSTID FÖR GÖDSELMEDEL FRÅN YARA BESTÄLL NU, BETALA I MAJ-JUNI Leverans i april lämpligt före vårsådden Betalningsvillkor dagar efter leverans BRANDER VÅRHYBRIDRAPS TOPPSKÖRD MED MÅTTLIG VÄXTTID Skördenivån på bästa nivån för sorterna på marknaden Hög oljehalt, låg klorofyllhalt Stark stjälk: sorten med den lägsta liggväxtprocenten Den färdiga paketlösningen för ca 10 ha innehåller LANCELOT 250 g + PREMIUM CLASSIC SX 150 g NU LÖNAR DET SIG ATT SÅ OLJEVÄXTER INGÅ ETT ODLINGSAVTAL, KÖP UTSÄDET OCH AVAUNT 3 L FÖR BEKÄMPNING AV SKADEINSEKTER SÅ FÅR DU EN AVAUNT-SPORTVÄSKA PÅ KÖPET!

6 6 Inför vårbruket LoA Spannmålsgårdarnas ekonomi ansträngd Det var spannmålsgårdarnas ansträngda ekonomi och hur de enskilda gårdarna kan hitta på lösningar som upptog största delen av föreläsningarna på årets spannmålsdag i Tavastehus i februari. Fortfarande gäller det att se om sina kostnader och att försöka odla grödor som det finns efterfrågan på. Man kan i alla fall inte spara ihjäl sig, det är också viktigt att satsa på kvalitet och god skörd. När spannmålspriserna stigit har produktionsinsatserna stigit betydligt mer, sade professor Heikki Lehtonen vid naturresursinstitutet på spannmålsdagen. Professor Heikki Lehtonen vid naturresursinstitutet undrade bland annat över att världsmarknadspriset på olja måste halveras innan utvecklingen på jordbrukets produktionsinsatser i Finland börjar vända neråt. Det här har väckt undran också hos oss som sysslar med ekonomi, sade han. När spannmålspriserna stigit har produktionsinsatserna däremot proportionellt stigit betydligt mer. Under de senaste åren har resultatet för nästan alla växtodlingsgårdar försämrats, det gäller också för de gårdar som brukar visa bättre resultat än genomsnittet. Vi har nu fyra dåliga år bakom oss. Man kan fortfarande dela upp gårdarna i dem som klarar sig bättre, dem som klarar sig medelmåttigt och dem som gör sämre resultat. Enligt en statistik från gårdar i Egentliga Finland, där spannmål är den absolut viktigaste produktionen, har gårdarna i alla grupperna i vilket fall som helst gjort sämre resultat. Statistiken över företagsinkomsten visar dessutom på att också stora gårdar kan göra dåliga resultat. Det visar att man inte löser problemen bara med att bli större. En tumregel hittills har varit att goda skördar alltid är bättre TEXT & FOTO: MICKE GODTFREDSEN micke.godtfredsen@slc.fi SÄMRE RESULTAT FÖR NÄSTAN ALLA GÅRDAR än sämre sådana. I vilket fall som helst har skördenivåerna stigit långsammare än tidigare och det håller naturresursinstitutet miljöersättningen och frikopplingen från produktionen som huvudorsak till. Men skillnaderna mellan gårdarna och grödorna har också ökat. Havre är den gröda där skördenivån har stigit långsammast. Att mindre gödsel begränsar skördenivån är klart i synnerhet under de goda skördesäsongerna. Också kalkningen har minskat med åren vilket inte är bra. I synnerhet på områden där bördigheten är hög kan man öka skörden med kalkning. Varför ska vi odla dålig spannmål på dåliga jordar år efter år i stället för att satsa på de bördiga jordarna? En annan slutsats som Heikki Lehtonen kunde dra var att användningen av fungicider i spannmål lönar sig. Ju högre priset är på spannmålen, desto större är också nyttan. En bra skördenivå är en förutsättning för en bra inkomst och det gäller alla. En hög skördenivå kommer aldrig av tur, utan kunnande och satsning förutsätts. Lönar det sig att sätta dåliga åkrar i skick, frågade professor Lehtonen. Det kan man inte lova men situationen blir åtminstone inte bättre av att man inte satsar på dem. De stödpolitiska förutsättningarna är inte så omöjliga att man inte skulle kunna satsa, hävdade han och efterlyste tips från jordbrukarna om odlingsmetoder med bland annat lätta maskiner, som kan ge bra resultat. MG JORDBRUKAREN VINNER OCKSÅ PÅ ATT INDUSTRIN GÅR BRA VERKSTÄLLANDE DIREKTÖ- REN FÖR Helsingin Mylly, Miska Kuusela, hävdade att det är till den inhemska jordbrukarens fördel om industrin klarar sig bra, Professor Heikki Lehtonen konstaterade att när spannmålspriserna stigit har produktionsinsatserna stigit betydligt mer. och till nackdel om den inte gör det. Vi ska inte räkna med att den inhemska efterfrågan ökar, utvecklingen går snarare åt motsatt håll. Utsäde till våren korn, havre, vete vallfrön och blandningar olje- och baljväxter Utsädespackeri J Käldman Kb Edsevö Tel jps-mainos.fi Vi måste alltså exportera för att kunna växa. Enligt Miska Kuusela är kostnaderna för verksamheten visserligen viktiga men andra faktorer som försäljning och marknadsföring är ännu viktigare när det gäller vidareförsäljning. Det allra viktigaste för ett företag är förtjänsten i slutändan. Miska Kuusela vid Helsingin Mylly talade för kontraktsodling. Direktör Kuusela talade varmt för en lösning med kontraktsodling. Den form för odling används inte ännu i så stor utsträckning men det skulle ge bättre möjligheter för en kundcentrerad verksamhet ända till en individuell nivå. Det skulle också ge bättre möjligheter att organisera sig och förstärka förhandlingspositionen. På ekosidan finns således exempel på olika andelslag. Sådana skulle kunna förbättra vår position när vi går ut på världsmarknaden. Miska Kuusela försäkrade vidare att industrin inte har stora intressen i att importera. När det finns inhemskt så använder vi det, sade han. Ett minus är att marknaden är liten. Det finns en risk att det blir ont om råvara. Vidare konstaterade Miska Kuusela att försöken med att slå fast priset för kommande skördar inte riktigt har slagit igenom hos oss. Också bankerna har börjat backa med möjligheten att handla med futurer. Det skulle antagligen krävas stora volymer, är hans slutsats. Sedan spelar vår inhemska djurhållning också en roll, vad är lönsammare, att producera för livsmedel eller för foder? I det sammanhanget nämnde han att det finns stor efterfrågan på havre för livsmedel. Havre är inne just nu och det är trendigt, i synnerhet ekohavre och ren havre, som är bra råvara, till exempel i müsli. Miska Kuusela kunde också berätta att de baltiska länderna producerar sämre spannmål än vad vi gör i Finland men produktionen i Baltikum har förbättrats enormt under de senaste fem åren. Antagligen möts vi av konkurrens från det hållet. Tidigare kunde man inte köpa alls från Baltikum, nu är det bara att ringa, så kan man göra en affär med det samma. MG

7 LoA Inför vårbruket 7 GLOBALA SKÖRDEN BRA I FJOL DET FINNS GOTT om spannmål i världens lager, vilket gör att man tillsvidare inte ska räkna med dramatiska prishöjningar, hävdade Ilkka Pekkala vid Rautakesko. Produktchefen för Rautakeskos spannmålshandel Ilkka Pekkala konstaterade att den globala skörden senaste höst var bra för tredje året i rad och att det finns mer spannmål i lager nu än på närmare 30 år. Konsumtionen av spannmål har i vilket fall som helst också stigit. Vetet har haft bra kvalitet i Mellaneuropa. Hos oss gick det sämre, cirka 80 procent av vetet blev fodervete. Bland annat Ryssland har exporterat flitigt, det beror bland annat på att oljepriset har fallit kännbart. Också Ukraina har exporterat aktivt. EXPORTEN STIGIT I BALTIKUM Ilkka Pekkala kunde vidare berätta att ännu 2007 låg Baltikum på samma skördemängd som vi, men nu har produktionen vuxit enormt och då närmast med siktet på export. Den inhemska konsumtionen i Baltikum har inte stigit. De baltiska länderna producerar sammanlagt över 10 miljoner ton spannmål medan vi är Rautakeskos Ilkka Pekkala konstaterade att de få gånger som spannmålspriserna har höjts under Finlands EU-medlemskap har orsaken varit krympande världslager. kvar på nivån 4 miljoner ton. Här kan vi minnas att 1 miljon ton för 150 euro per ton är 150 miljoner euro. Det kan vi också notera för egna slutsatser: ju mer vi producerar, desto mer tjänar vi. Ingen vinner på att vi inte brukar jorden, utom kanske maskarna. Havre kan vi enligt Ilkka Pekkala i alla fall producera i Finland, vi står för cirka 15 procent av Europas havre. Han påpekade vidare att en stor del av spannmålen i södra Finland går på export. Det beror troligtvis på att spannmålsförädlingen har minskat kraftigt i landsändan. Man kunde överväga att odla en vara som det finns lokal efterfrågan på, sade han. Pengar försvinner också med längre avstånd. Som marknad har exempelvis Tyskland i alla fall betydelse, inte minst för vår havre. Konsumtionen i Tyskland växer och det finns efterfrågan. Därför bör vi odla för den tyska marknaden. Men tyvärr: Finlands andel av den tyska importen har minskat drastiskt. Det beror på att vi hade mindre skörd i fjol och därmed mindre havre att sälja. Men kvarnarna mal på nonstop så om inte vi har varan, har andra den, till exempel Sverige, Polen, Storbritannien och Danmark. Resultatet är att vi inte har fått andel i den ökade tyska efterfrågan. INGET TYDER PÅ ATT LAGREN MINSKAR Ilkka Pekkala konstaterade vidare att de få gånger som spannmålspriserna har höjts under Finlands EU-medlemskap har orsaken varit krympande världslager. Nu tyder inget direkt på att lagren minskar drastiskt. Därför tror han inte heller att priserna utvecklas i någon särskilt gynnsam riktning under de följande två åren. Åtminstone för vetets del tror jag det kan bli svårare att exportera, för det finns nog vete runt Östersjön så att det räcker för tillfället. Enligt en historisk återblick kunde produktchefen också berätta att de senaste tio åren har spannmålspriserna stigit de tre av åren under perioden januari-juni och sjunkit sju. EFTERFRÅGAN PÅ KORN OCH HAVRE Vad ska vi så då? Ilkka Pekkala framhöll att om man tänker så vete så bör man försöka få fram kvarnvete av god kvalitet. Enligt honom finns det också efterfrågan på korn, både hemma och för export. Dessutom borde man åtminstone kunna så mer havre, efterfrågan är i stigande både i Finland och på exportmarknaden. Men han uppmanade jordbrukarna att använda bra utsäde som ger stora korn, det är sådan havre som är efterfrågad. MTK:s spannmålsombudsman Max Schulman framhöll att vi måste få fram en bra kvalitet på varan. Vi borde satsa på kvalitetshavre och lämna resten åt andra. MG FÖLJ MED MARKNADSSVÄNGNINGAR OCH AGERA I RÄTT ÖGONBLICK MARKNADEN ÄR riskfylld om man inte följer med och försöker förstå vad som händer, påpekade SLC:s ombudsman Rikard Korkman som berättade om sina intryck från Spannmålsbranschens samarbetsgrupps studieresa i Frankrike nyligen. I Frankrike följer kring 90 procent av spannmålsodlarna marknaden och planerar sina odlingar därefter, sade han. I Finland har vi från Spannmålsbranschens samarbetsgrupp försökt komma med förfrågningar om odlingsavsikterna på vintern, men intresset såväl för att följa med marknaden som de egna produktionskostnaderna har varit mycket lågt. Vi kritiserar och är missnöjda, men ibland skulle vi kunna se oss i spegeln. Vi måste följa svängningarna på marknaden och handla i rätt ögonblick. Jag var själv en gång på skidsemester en vår, det skulle jag egentligen inte ha haft råd med utan jag borde ha följt med spannmålsmarknaden. FRANKRIKE BJUDER PÅ GOTT EXEMPEL Rikard Korkman rekommenderade deltagarna att bekanta sig med den franska rådgivningsfirman Agritel, I Finland har vi Spannmålsbranschens samarbetsgrupp och det är bra, men här hos oss måste vi själva vara aktiva och ta reda på. Agritel erbjuder marknadsinformation åt jordbrukarna, utbildar dem och hjälper den enskilda bonden att leta fram en skräddarsydd odlarstrategi. Det räcker inte att man bara är en bra odlare, slog Rikard Korkman fast. Vi kritiserar och är missnöjda men vi måste lära oss att förstå vad som händer på marknaden, sade Rikard Korkman. Vi måste också förstå vad som händer på marknaden, hålla ett professionellt grepp. Produktionskostnaderna är viktiga i sammanhanget. Enligt Agritel kan man inte överblicka marknaden om man inte känner till sina produktionskostnader. Vem känner de fasta kostnaderna på gården och vem känner de rörliga kostnaderna? Det är klart att produktionsförhållandena är annorlunda i Frankrike än här. Fransmännen får ut tio ton vete per hektar, medan medelskörden för gårdarna i lantbrukets intensivrådgivning, LIR-gårdarna, i Finland är 4,3 ton. Fransmännen har dock också haft problem med bland annat sjunkande proteinhalt, nu är den ofta mycket nära den lägsta gränsen för brödvete, det vill säga 11 procent. KONTRAKTSODLING EN MÖJLIGHET De franska bönderna kan inte heller sälja direkt till industrin, utan de säljer till sina egna andelslag eller till privata uppköpare. Fastän jag vet att många av er är skeptiska till kontraktsodling skulle jag vilja rekommendera det alternativet också i Finland. En möjlighet kunde vara ett indexkontrakt eller Against Actual (AA) som är vanligt i Frankrike. Odlarpriset är då bundet till priset för kvarnvete på Parisbörsen med en på förhand fastslagen basis, det vill säga skillnaden till börspriset. Priset kan till exempel vara 15 euro per ton under börspris. Odlaren har sedan friheten YEARS Det rätta valet att slå fast priset närsomhelst innan kontraktet förfaller till leverans. Rikard Korkman ansåg att det är viktigt att sälja spannmål, inte bara efter skörden men under hela året, också kommande skörd. Nu i vår kan det till exempel löna sig att sälja ut en liten del före skörden, fastän priset kan kännas lågt. Vid ett lågt pris kan man minska andelen, under de två senaste spannmålsåren har andelen spannmål som sålts före skörden i Franrike varit under 20 procent av totalskörden på gårdarna. Två år före det låg andelen på 40 procent. MG Finländsk produkt Avant Tecno Ab tillverkar alla Avant lastare i fabriken i Ylöjärvi, som sysselsätter 200 finländare. Hög kvalitet Den världsomfattande försäljningen i över 25 år har hjälpt utvecklingen så att maskinerna är hållbara och fungerar även i krävande förhållanden. Överlägsen konstruktion Enastående grundkonstruktion i sin storleksklass gör Avanten oslagbar Avantens servicenätverk och reservdelar Med över 75 servicepunkter runt om i Finland garanteras lätt tillgång till reservdelar och kunnig service nära kunden. Återförsäljningsvärde Avant bevarar sitt värde utomordentligt. Den begagnade Avantens återförsäljningsvärde är högt och åtgången säker.

8 8 Inför vårbruket LoA RÄCKER PENGARNA PÅ GÅRDEN? Man kan inte säga att det går bra eller illa för bönderna, det varierar från gård till gård sade Pro Agrias Jarmo Keskinen. RÄCKER PENGARNA PÅ en spannmålsgård under det här året, frågade utvecklingschefen vid Pro Agria i södra Finland Jarmo Keskinen på spannmålsdagen. Han har under sin yrkeskarriär hunnit göra ekonomiska utredningar om ett tusental finländska gårdar, de flesta söder om Tammerfors. Pengarna räcker för några, inte för andra. Man kan inte säga att det går bra eller illa för bönderna eller någon annan enskild yrkesgrupp, ansåg Jarmo Keskinen. Det varierar mycket från gård till gård så som i andra branscher. Att stöden har minskat borde i alla fall ha märkts i arrendepriserna, men så verkar inte ha skett. Jarmo Keskinen framhöll att spannmålen som produktionsgren i sin helhet har förlorat, både när det gäller stöd och pris. Han lät förstå att det kan vara den produktionsgren som egentligen drabbats hårdast under de senaste åren. Vad kan man göra för att kompensera förlusten? Bli större? När arealen växer minskar de fasta kostnaderna per enhet, berättade Jarmo Keskinen. Men de rörliga kostnaderna ökar. Resultatet förbättras knappast för att man utvidgar. Ett bra eller dåligt resultatet beror i huvudsak på skuldsättningsgraden. Ju högre skuldsättningen är desto större andel går det åt för att sköta den, vilket minskar resultatet. När det däremot gäller lönsamheten och man räknar med de fasta kostnaderna, ändras bilden, de fasta kostnaderna minskar per enhet ju större jordbruket är. Man kan investera för att förbättra produktionen. Det skulle i alla fall förutsätta att man har en vettig och realistisk strategi. Kostnaderna för att sköta skulden borde således inte få överstiga 20 procent av omsättningen, gör den det inverkar det för hårt på likviditeten. UPP TILL 300 HEKTAR MED EN MASKINKEDJA Vid varje satsning borde man börja med att fundera på frågan hur man vill att gården ska se ut när man överlåter den. Erfarenheten är att man kan sköta cirka 300 hektar med en maskinkedja, det är alltså cirka 100 skiften à 3 hektar i medeltal och en vårsådd som får ta 10 arbetsdagar i anspråk. Samma sak gäller på hösten, man bör ha kapacitet att skörda på 10 dagar. När man gör en investering är det viktigaste att den lönar sig och att den betalar sig tillbaka. Det är klart att man kan göra en investering som inte är lönsam, till exempel i fall man vill utveckla gården, men då borde man få in en inkomst från annat håll för att täcka investeringen. I det sammanhanget kan man förstås fråga sig om det vore bättre att investera i skog eller exempelvis i en bostad i kyrkbyn. Enligt Jarmo Keskinen bör avkastningen på en spannmålsgård vara 3 procent av det investerade kapitalet liksom skogen. På en mjölkgård bör den vara 6 procent och på annan affärsverksamhet 8 procent. Vinstutdelningen på andelskapitalet bör vara 2 5 procent. Jarmo Keskinen rekommenderade också gårdarna att göra upp en kassabudgetering. För att följa ekonomin är siffrorna i skattedeklarationen ett bra verktyg, påpekade han. MG Det var spannmålsgårdarnas ansträngda ekonomi och hur de enskilda gårdarna kan hitta på lösningar som upptog största delen av föreläsningarna på årets spannmålsdag i Tavastehus i februari. MAN KAN NOG KLARA SIG... EN FUNGERANDE VÄXTFÖLJD och bra markstruktur samt en modern maskinpark är exempel på, vad bonden Kalle Vuori i Mäntsälä satsar på. För tillfället odlar han 330 hektar åker varav 295 är gårdens egen areal. Därtill kommer 260 hektar skog. Huvudgrödorna är maltkorn, höst- och vårvete samt oljeväxter. Gården har satsat på att förbättra arronderingen. Den har inte utomstående arbetskraft. Skiftenas genomsnittsstorlek är över 10 hektar och vi har alla åkrar inom 5 kilometers avstånd, berättade Kalle Vuori. Det finns Man ska sträva efter kvalitet och mängd, var Mäntsäläbonden Kalle Vuoris råd. visserligen de som räknar vad det kostar att köra på vägen men jag har intrycket att det inte är alla. Gården strävar bland annat efter en växtföljd som fungerar. Visserligen är det inte alltid möjligt, man måste till exempel följa med vilka åkrar som bär maskinerna på våren. DIKNING OCH KALKNING VIKTIGA ÅTGÄRDER Enligt Kalle Vuori är det viktigt att sköta om åkerns skick med dikning och kalkning och att måna om markstrukturen. Stort utbud av kvalitetssorter från våra gårdspackerier jips.fi Om man kör ut på fel tid med små ringar får det ödesdigra följder, sade han. Kalle Vuori strävar efter en så bra och riklig skörd som möjligt. Den genomsnittliga spannmålsskörden är nu på kilo. Vi använder växtskyddsmedel och gödslar maximalt enligt vad vi får i miljöprogrammet. Vi strävar efter att säkra skördens kvalitet genom att utföra odlingsåtgärder i rätt tid, genom effektiva och moderna maskiner och tillräcklig torkningskapacitet för att minimera väderrisken. Enligt honom är det även en fördel om gården har en egen lagringskapacitet. Det är svårt att sälja med kort varsel mitt i säsongen, därför är det viktigt att man kan lagra, sade han. Lagringskapaciteten kostar men det sliter också på mina nerver när jag inte vet var jag ska lagra min skörd. Jag har inte ännu kapacitet att lagra skörden ett helt år men jag tycker att man bör ha det. Därför tänker jag bygga ut lagringskapaciteten. Korn Toria Severi BOR Wolmari BOR Einar BOR Jyvä BOR Polartop BOR NYHETER! Cerbinetta Eifel Salome Fairytale BOR Barke Marthe Saana BOR Havre Obelix Akseli BOR Riina BOR Viviana BOR Peppi BOR Roope BOR Belinda Brödsäd Vårvete Sertori Lennox Anniina BOR Quarna BOR Zebra Vi har ett stort utbud av olje- och vallfrön, även ärter och bondböna. Höstråg Reetta BOR även hybrider Höstvete SW Magnifik MARKNADSFÖR OCH FÖLJ MED MARKNADEN I övrigt talade också han för ett effektivt marknadsföringsarbete samt kontraktsodling och att man håller sig ajour med marknaden. När det gäller villkoren i miljöersättningen, närmast gränserna för gödselspridning, ser inte Kalle Vuori direkta problem. Han menar att möjligheten att höja givan vid högre skörd underlättar mycket. Dessutom så sprider man ju inte heller gödsel för nöjets skull utan för att förse växterna med den näring de klarar av att ta upp. MG

9 LoA Inför vårbruket 9 Tvåradiga nykomlingar på sortlistan Under de senaste åren, , har många nya avkastningsrika kornsorter upptagits i sortförteckningen. Av dessa är två flerradiga och 22 tvåradiga sorter. Tiden får utvisa om de finner sin plats på de finländska åkrarna och om de kan motsvara de krav som ställs. De flesta av kornsorterna odlas för foderbruk, men en del används också inom malt-, enzym- och stärkelseindustrin. Till malt- och stärkelsekornen räknas både flerradiga och tvåradiga sorter. Alla maltkornssorter lämpar sig också som råvara för stärkelseindustrin. År 2015 odlades korn på cirka hektar. De mest odlade sorterna var flerradiga. Av dessa odlades Brage på 9 procent och Aukusti och Wolmari på 8 % av arealen. Den mest odlade tvåradiga sorten var Streif på 6 % av kornarealen. TEXT & GRAFIK: MERJA HÖGNÄSBACKA, Naturresursinstitutet, skötsel och produktion av förnybara resurser Foto: Anna Kujala KORNSORTERNA 2016 DE FLERRADIGA SORTERNA I TIDIGHETSORDNING: Voitto (eal 2005) är en synnerligen tidig sort. Skördenivån är något lägre än Vildes. Voitto är känslig för kornets bladfläcksjuka och dessutom kan nämnas att bladfläckar och fysiologiska fläckar sammanräknat har förekommit rikligt. Voitto är stråstyv. Vertti (eal 2015) är fyra dagar tidigare än Vilde och synnerligen stråstyv. Har en bättre kvalitet än äldre tidiga sorter. Den har den största kärnan av alla tidiga sorter. Mycket god resistens mot kornets bladfläcksjuka. Känsligare för sköldfläcksjuka. Mjöldagg kan förekomma. Aukusti (eal 2010) är en mycket tidig sort med hög avkastning. Både hektolitervikten och tusenkornsvikten är rätt höga. Kornets bladfläcksjuka och mjöldagg förekommer i någon mån. Wolmari (eal 2010) är en mycket tidig och samtidigt en avkastningsrik och stråstyv sort. God resistens mot växtsjukdomar. Mjöldagg kan förekomma. Jalmari (eal 2013) är en synnerligen avkastningsrik och tidig sort, två dagar tidigare än Vilde. Kvaliteten är god. Resistensen mot bladfläcksjukdomar är medelgod. Trym (Graminor, Norge 2014) är en dag tidigare än Vilde, mycket avkastningsrik. Kvaliteten lika god som Vildes. Kärnans proteinhalt något lägre. Mjöldagg kan förekomma. Resistensen mot sköldfläcksjuka är mycket god. Angrepp av kornets bladfläcksjuka bör kontrolleras. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Vilde (Graminor, Norge 2005) har ett mycket styvt strå, kärnan är stor och avkastningen mycket hög på alla odlingszoner. Rätt liten förekomst av växtsjukdomar, men förekomsten av kornets bladfläcksjuka bör kontrolleras. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Brage (Graminor, Norge 2010) är synnerligen avkastningsrik för att vara en flerradig sort. Den har en hög hektolitervikt och styvt strå. Sköldfläcksjuka har ej förekommit alls och resistensen mot andra sjukdomar är också någorlunda god. Den representeras i Finland av Rautakesko. Severi (eal 2013) är en av de mest avkastningsrika flerradiga sorterna. Utomordentlig motståndskraft mot sköldfläcksjuka. Goda strå- och kvalitetsegenskaper. Alvari (eal 2015) är en sort med hög skördepotential. Den har stora kärnor. En dag senare än Vilde, stråstyrkan god. Synnerligen god resistens mot sköldfläcksjuka. Resistensen både mot mjöldagg och kornets bladfläcksjuka är också god. Elmeri (eal 2009) är en synnerligen avkastningsrik och stråstyv sort med stor kärna. Proteinhalten relativt låg för att vara en flerradig sort. Lämpar sig som stärkelsekorn. Trivs utmärkt i sur jord. Resistent mot mjöldagg men känslig speciellt för sköldfläcksjuka och strimsjuka. Bladfläcksjukdomar och fysiologiska fläckar sammanräknat rätt litet. Justus (eal 2013) har lika lång växttid och lika god avkastningsförmåga som Edel. Trivs bäst på lerjord. Kärnan är stor, motståndskraften god. Edvin (eal 2008) är en sen och synnerligen avkastningsrik sort på alla odlingszoner. Proteinhalten är den lägsta för alla flerradiga sorter. Lämpar sig som stärkelsekorn. Den är motståndskraftig mot mjöldagg men något känslig för sköldfläcksjuka. Ragna (Graminor, Norge 2012) är en sen och rikt avkastande sort för foder- och stärkelseproduktion. Känslig för sköldfläcksjuka och strimsjuka. Stråstyrkan är den bästa av alla flerradiga sorter. Representeras i Finland av Rautakesko. Toria (Graminor, Norge 2011) är en sen kornsort för stärkelseproduktion med synnerligen god avkastningsförmåga. Toria är stråstyv. Den har trivts bäst av alla i sur jord. Motståndskraften mot sköldfläcksjuka är mycket god. Representeras i Finland av Rautakesko. Kaarle (eal 2014) är den allra senaste av de flerradiga sorterna och mycket avkastningsrik. Lika stråstyv som Vilde. Den har mycket goda kvalitetsegenskaper. Resistensen både mot fläcktypen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är synnerligen god. DE TVÅRADIGA SORTERNA I TIDIGHETSORDNING: Arild (Lantmännen, Sverige 2016) är en högavkastande och stråstyv nyhetssort. Den allra tidigaste av de flerradiga sorterna. Kvalitetsegenskaperna är utomordentliga. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka är god och mot sköldfläcksjuka medelmåttig. Den representeras av Rautakesko. SW Mitja (Lantmännen, Sverige 2012). En tidig sort med god avkastning. Lämpar sig både för foderoch stärkelseproduktion. Strået är kort och styvt. Kärnan är stor och såväl hektolitervikt, proteinhalt som stärkelsehalt är höga. Representeras i Finland av Rautakesko. Vilgott (Lantmännen, Sverige 2015) har god avkastning och är fem dagar tidigare än Tipple. Strået är kort. Mycket god resistens mot kornets bladfläcksjuka men mer känslig för sköldfläcksjuka. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Repekka (eal 2016) är en tidig sort med lika lång växttid som SW Mitja. Synnerligen stråstyv och därför odlingssäker. Hektolitervikten är över genomsnittet. Motståndskraften både mot kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är god. Förekomsten av bas- och fläcksjukdomar bör kontrolleras. Luhkas (RAGT2, Frankrike 2015) är fyra dagar tidigare än Tipple, en synnerligen avkastningsrik och stråstyv sort. Utmärkta kvalitetsegenskaper. Medelgod resistens mot kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka. Sorten representeras i Finland av Tilasiemen. Marthe (Nordsaat, Tyskland 2008) är en rätt avkastningsrik maltkorns- och stärkelsesort. Kvalitetsegenskaperna är på medelgod nivå. Representeras i Finland av Plantanova. Fortsätter på nästa sida UTSÄDE Korn: Toria, Einar och Wolmari. Havre: Obelix och Riina. Vårvete: Quarna. Fråga offert! Transport ordnas. Wik Jens S.Vassor Tel

10 10 Inför vårbruket LoA VOITTO VERTTI AUKUSTI WOLMARI JALMARI Rusalka (Ackermann, Tyskland 2015) är en rätt tidig sort, mycket avkastningsrik och stråstyv. Kvalitetsegenskaperna är goda. Har trivts bra isynnerhet på lerjord. God resistens mot kornets bladfläcksjuka, litet känsligare för sköldfläcksjuka. Representeras i Finland av SG Nieminen. Popekka (eal 2016) är en tidig, synnerligen stråstyv och odlingssäker nyhetssort, en dag senare än SW Mitja. Kvalitetsegenskaperna är goda men ger inga fördelar gentemot äldre sorter i sortförteckningen. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka är god och mot sköldfläcksjuka medelmåttig. Salome (Nordsaat, Tyskland 2013) är mycket avkastningsrik. Strået är kort och styvt. Både tusenkornsvikten och hektolitervikten är höga. Proteinhalten är låg. Representeras i Finland av Plantanova. Streif (Streng, Tyskland 2009) är en stråstyv sort med mycket god avkastningsförmåga. Tål sur jord bäst av alla tvåradiga kornsorter. Ingen känslighet för någon speciell sjukdom har noterats. Lämpar sig för stärkelseproduktion. Representeras i Finland av Plantanova. Cerbinetta (Ackermann, Tyskland 2014) är tre dagar tidigare än NFC Tipple men har en högre avkastning än denna. Sorten är synnerligen stråstyv. Motståndskraften mot nättypen av kornets bladfläcksjuka är mycket god. Sorten representeras i Finland av S.G. Nieminen. TRYM Eifel (Secobra researches S.A.S., Frankrike 2015) hör till de medeltidiga tvåradiga sorterna. Avkastningen är mycket god och kärnan stor. Trivs bra i sur jord. Inte speciellt känslig för mjöldagg. God motståndskraft mot bladfläcksjukans nättyp. Resistensen mot sköldfläcksjuka är medelgod. Sorten representeras av Plantanova. Fortuna (Ackermann, Tyskland 2015) är tre dagar tidigare än Tipple. En mycket avkastningsrik, kortvuxen och stråstyv sort. Kvaliteten god. Motståndskraften mot alla växtsjukdomar är god. Sorten representeras i Finland av S.G. Nieminen. Pompe (Nordsaat, Tyskland 2015) är en medelsen sort med extra god avkastningsförmåga. Drygt två dagar tidigare än Tipple. Kvalitsegenskaperna är mycket goda. God motståndskraft såväl mot kornets bladfläcksjuka som sköldfläcksjuka. Sorten representeras i Finland av Plantanova. Fairytale (Sejet, Danmark 2009) är en malt- och stärkelsekornssort som representeras av eal. Sorten ger en väldigt god avkastning. Kärnan har en låg proteinhalt. Tusenkornsvikten är låg och sjukdomsresistensen god. Barke (BayWa, Tyskland 2000) är en malt- och stärkelsekornssort som länge har varit en av de mest odlade. Stråstyrkan är lika god som hos de nyare sorterna men ifråga om avkastning har de nyare sorterna visat bättre resultat. Representeras i Finland av S.G. Nieminen. Fabiola (Nordsaat, Tyskland 2015) är en bra avkastande, stråstyv, medelsen sort som är två dagar tidigare än Tipple. Kvaliteten är mycket god. God resistens Utsäde från Bonäs VILDE BRAGE De flerradiga kornens avkastning (kg/ha) på odlingszonerna I och III åren Sorterna anges i tidighetsordning ARILD SW MITJA VILGOTT REPEKKA LUHKAS MARTHE RUSALKA POPEKKA SALOME STREIF CERBINETTA EIFEL FORTUNA POMPE FAIRYTALE BARKE SEVERI Spannmål och vallväxter. FABIOLA HARBINGER GRACE MELIUS De tvåradiga kornens avkastning (kg/ha) på odlingszonerna I och III åren Sorterna anges i tidighetsordning. ALVARI Bostrand Ab Torolf Bonäs torolf.bonas@multi.fi UTA TOCADA MILFORD RGT PLANET GESINE RHEINGOLD ELMERI AMBER KWS SPECTRA TREKKER JUSTUS PROPINO AVALON EDVIN CRESCENDO SOULMATE VIPEKKA RAGNA OVERTURE KWS IRINA TORIA FENNICA KAARLE zon I zon III mot alla växtsjukdomar. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Harbinger (eal 2009). Denna avkastningsrika sort har ett mycket styvt strå, bland det styvaste av alla tvåradiga malt- och stärkelsekorn. Sjukdomsresistensen är god. Grace (Nordsaat, Tyskland 2011) är en sort med mycket hög avkastning. Stråstyrkan är en av de sämsta av de flerradiga sorterna. Kärnan är stor, hektolitervikten mycket hög och proteinhalten låg. Motståndskraften mot mjöldagg och bladfläcksjukdomar är god. Den representeras i Finland av Plantanova. Melius (Syngenta, UK 2015) har en mycket god avkastningsförmåga och ett styvt strå. Två dagar tidigare än Tipple. Kvaliten är god och kärnan stor. Motståndskraften mot kornets bladfäcksjuka och sköldfläcksjuka är god. Representeras i Finland av Syngenta. Uta (Nordsaat, Tyskland 2016) är en nyhetssort med en avkastning i nivå med de äldre högavkastande sorterna. Den ärsynnerligen stråstyv och har en stor kärna. Motståndskraften mot nättypen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är medelgod. Ingen speciell känslighet för fläcktypen av kornets bladfläcksjuka. Angrepp av kornets bas- och bladfläcksjuka bör kontrolleras. Sorten representeras av Plantanova. Tocada (Lochow, Tyskland 2006) är en stråstyv sort med en synnerligen stor kärna och mycket hög avkastning. Mjöldagg har ej förekommit, men andra bladfläcksjukdomar i någon mån. Representeras i Finland av eal. Milford (Saatzucht Josef Breun, Tyskland 2014) är en dryg dag tidigare än NFC Tipple men något mer avkastningsrik än denna. Kärnskördens proteinhalt är dock på samma nivå som Tipple. Kärnan är mindre. Motståndskraften mot mjöldagg är total, mot kornets bladfäcksjuka mycket god och mot sköldfläcksjuka medelgod. Representeras i Finland av S.G. Nieminen. NFC TIPPLE QUENCH PRUNELLA SHANDY zon I zon III RGT Planet (RAGT, Frankrike 2016) är två dagar tidigare än Tipple och har en avkastning i nivå med de bäst avkastande sena sorterna. Den är mycket stråstyv. Motståndskraften mot kornets sköldfläcksjuka är riktigt god. Motståndskraften mot nättypen av kornets bladfläcksjuka är medelmåttig, men angrepp av fläcktypen av kornets bladfläcksjuka bör granskas i fält. Sorten representeras i Finland av Tilasiemen. Gesine (Nordsaat, Tyskland 2015) är en avkastningsrik sort, nästan två dagar tidigare än Tipple. Stråstyrkan är väldigt god. Kvaliteten är god. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är något svagare än genomsnittet. Representeras i Finland av Plantanova. Rheingold (Saatzucht Josef Breun, Tyskland 2016) är en avkastningsrik nyhetssort i nivå med de äldre sena sorterna. Den har en väldigt god stråstyrka och en god kvalitet. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka är bättre än genomsnittet och mot sköldfläcksjuka är den medelmåttig. Sorten representeras i Finland av eal. KWS Spectra (KWS, Tyskland 2016) är en dryg dag tidigare än Tipple och har en avkastning i nivå med de sena sorterna. Stråstyrkan är väldigt god och kvaliteten är god. Den är inte speciellt känslig för någon bladfläckssjukdom. Representeras i Finland av S.G. Nieminen. Trekker (eal 2013) är vår nyaste maltkornssort. Avkastningen är god men något lägre än för nyhetssorterna. Hektolitervikten och tusenkornsvikten är höga. Proteinhalten är låg, men proteinskörden hög. Propino (Syngenta, UK 2011) är en sen och avkastningsrik sort. Strået är mycket styvt och benägenheten för liggsäd liten. Tusenkornsvikten är hög. Motståndskraften mot mjöldagg och sköldfläcksjuka synnerligen god. Den representeras i Finland av Syngenta Avalon (Saatzucht Josef Breun, Tyskland 2016) är en nyhetssort med synnerligen god avkastningsförmåga. Stråstyrkan är väldigt god och kvalitetsegenskaperna goda. Isynnerhet kärnan är stor. Motståndskraften mot nättypen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är medelmåttig. Mot bas- och bladfläcksjukdomar är resistensen bättre än genomsnittet. Sorten representeras i Finland av S.G. Nieminen. Crescendo (Secobra Researches, Frankrike 2016) är en nyhetssort som representeras av RaisioAgro. Denna högavkastande sort är rätt sen. Stråstyrkan är på medelnivå eller strax under. Kvaliteteten är god. Motståndskraften mot kornets sköldfläcksjuka är mycket god och mot kornets bladfläcksjuka god. Förekomsten av bas- och bladfläcksjukdomar bör granskas i fält. Soulmate (Nordic Seed, Danmark 2015) är en sen sort, nästan en dag tidigare än Tipple. Mycket avkastningsrik och stråstyv. Kvaliteten är god. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är något under medelnivå. Sorten representeras i Finland av Hankkija. Vipekka (eal 2016) är en nyhetssort med lika lång växttid och lika hög avkastning som Tipple. Avkastningen dock något lägre än för de sorter som avkastar allra mest. Den är mycket stråstyv och kvalitetsegenskaperna är goda. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka är god. Overture (Limagrain, Danmark 2013) är en mycket avkastningsrik sort med stor kärna. Proteinhalten är låg. Motståndskraften mot växtsjukdomar är mycket god. Representeras av eal. KWS Irina (KWS Lochov, Tyskland 2014) har samma växttid, avkastningsförmåga och stråstyvhet som NFC Tipple. Kvaliteten är medelmåttig. Motståndskraften mot mjöldagg är total och mot nättypen av kornets bladfläcksjuka mycket god. Sorten representeras i Finland av Raisioagro. Fennica (eal, 2015) är en synnerligen avkastningsrik och stråstyv sort som är lika sen som NFC Tipple. Motståndskraften mot nättypen av kornets bladfläcksjuka är god och mot sköldfläcksjuka medelgod. NFC Tipple (Syngenta, England 2008) är en mycket avkastningsrik och stråstyv malt- och stärkelsekornssort som i försöken använts som mätarsort. Tusenkornsvikten är mycket hög och proteinhalten låg. Den är inte känslig för någon speciell växtsjukdom. Representeras i Finland av Syngenta. Quench (Syngenta, England 2008) är lik Tipple ifråga om växttid och avkastning. Den är alltså en dryg vecka senare än de tidiga flerradiga sorterna. Quench har låg proteinhalt. Ingen sköldfläcksjuka har observerats och inte heller känslighet för någon annan växtsjukdom. Sorten representeras i Finland av Syngenta. Prunella (Secobra Researches, Frankrike 2016) representeras av Plantanova. Avkastningen ligger på samma nivå som de bästa i sortförteckningen. Strået är mycket styvt och kvalitetsegenskaperna goda. Motståndskraften mot sköldfläcksjuka är mycket god och den har inte heller någon större känslighet för någon annan växtsjukdom. Representeras i Finland av Syngenta. Shandy (Secobra Researches, Frankrike 2014) är en tvåradig sort som är nästan en dag senare än NFC Tipple. Synnerligen stråstyv. Proteinhalten är en av de lägsta av alla och kärnan en av de största. Den är resistent mot mjöldagg. Motståndskraften mot kornets bladfläcksjuka är medelgod. Sorten representeras i Finland av Raisioagro.

11 Inför vårbruket LoA KORNSORTERNA I DE OFFICIELLA SORTFÖRSÖKEN Rekommenderad odlingszon Skörd jämförelsetal Växttid dygn Liggsäd % Längd cm Tkv g Hlv kg Protein % Gr Gr Gr Gr Gr I-IV I-IV I-IV I-IV I-IV I-IV I I I I I I Ie Ie Ie Ie ,3 43,7 42,5 40,2 41,5 41,1 40,1 39,2 41,3 45,7 42,6 42,5 40,5 43,5 45,4 45,5 63,5 65,9 64,9 63,5 63,9 63,6 63,3 65,5 65,0 66,0 64,8 65,3 64,3 65,8 65,9 64,8 12,2 11,8 11,7 11,8 12,0 11,7 12,3 11,5 10,9 11,4 11,0 11,2 10,9 11,2 11,1 10,8 Lantm Lantm Lantm RG NS Acker NS Str Acker SecR Acker NS SPB SJB NS NS SS NS KWS SJB RG NS SJB Lantm KWS SS SJB SecR Nordic S Lim KWS SS SS SecR SecR Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie ,4 47,9 45,7 45,0 49,3 44,7 48,9 45,9 48,9 49,6 49,7 52,2 52,6 52,6 43,5 49,6 49,6 47,7 50,0 52,1 54,4 52,6 47,2 49,8 50,0 49,9 49,9 49,3 50,0 52,5 52,5 51,3 47,6 48,1 48,4 49,7 47,6 50,7 47,5 51,8 52,2 70,0 69,0 66,7 68,7 68,6 67,7 66,9 67,0 67,1 68,4 65,7 66,5 66,5 65,9 67,5 69,2 68,0 68,1 69,5 67,4 66,6 66,2 65,2 66,5 67,5 69,1 68,2 65,6 68,1 66,5 66,4 65,3 67,0 68,1 66,3 64,9 66,6 67,3 67,1 66,4 65,2 11,8 11,7 11,6 12,2 11,2 11,8 10,5 12,0 11,0 11,6 11,1 11,1 10,8 10,7 11,0 12,4 11,4 11,5 11,7 10,8 10,6 11,4 11,0 10,3 11,1 11,4 11,5 10,3 10,9 11,4 10,8 10,5 10,5 11,8 10,7 10,8 10,7 10,7 11,2 10,9 10,5 Sort Förädlare Flerradiga Voitto Vertti Aukusti Wolmari Jalmari Trym Vilde Brage Severi Alvari Elmeri Justus Edvin Ragna Toria Kaarle Tvåradiga Arild SW Mitja Vilgott Repekka Luhkas Marthe Rusalka Popekka Salome Streif Cerbinetta Eifel Fortuna Pompe Fairytale Barke Fabiola Harbinger Grace Melius Uta Tocada Milford RGT Planet Gesine Rheingold Amber KWS Spectra Trekker Propino Avalon Crescendo Soulmate Vipekka Overture KWS Irina Fennica NFC Tipple Quench Prunella Shandy Vildes skörd 5372 kg/ha, odlingszonerna I-IV. Foto: Anna Kujala 11

12 12 Inför vårbruket LoA Vårvetesorterna 2016 Odlingsarealen av vårvete år 2015 var hektar. Medelskörden för hela landet blev kilogram per hektar. De mest odlade sorterna enligt odlingsarealen var Anniina 15 procent, Zebra 12 %, Demonstrant 11 %, Quarna 11 %, Amaretto, Marble och Wellamo alla på 7 %, samt Kruunu 6 %. Anabel och KWS Jetstream är nya vårvetesorter i sortförteckningen. Idag finns det 34 kvarnvetesorter som godkänts i den officiella sortförteckningen och en fodersort. I det följande presenteras de vårvetesorter som under de senaste åren varit med i de officiella sortförsöken i tidighetsordning. TEXT & GRAFIK: ANTTI LAINE OCH MARJA JALLI, Naturresursinstitutet, skötsel och produktion av förnybara resurser Anniina (eal 2001) är den tidigaste sorten. Avkastningen på odlingszonerna I och II är anspråkslös och kärnan är liten. Strået är styvt och både proteinhalten och hektolitervikten är höga. Falltalet sjunker snabbt och sorten är rätt känslig för bladfläcksjukdomar. Aino (eal 2005) är en tidig sort. Dess avkastning är klart lägre än Kruunus på odlingszon I. Kärnan är liten och proteinhalten är rätt låg. Också falltalet är lågt men dess strå är rätt styvt. Sorten har rätt dålig motståndskraft mot mjöldagg och bladfäckssjukdomar. Lumikki (eal 2014) år två dagar tidigare än Kruunu och har ett något styvare strå än denna. Lumikkis avkastning är 20 % lägre än Kruunus men pga kärnans höga proteinhalt och de övriga synnerligen goda bakningsegenskaperna lämpar den sig för Foto: Anna Kujala kvarnindustrins behov. Det är därför möjligt att göra odlingsavtal som garanterar ett pris som kompenserar den lägre skördenivån. Den är dock en av de känsligaste sorterna för bladfläcksjukdomar, motståndskraften mot mjöldagg är också svag. En lämplig sjukdomsbekämpning förbättrar dock dess avkastning. Wappu (eal 2012) är en tidig nyhetssort. Dess avkastning är något högre än Anniinas och stråegenskaperna goda. Kärnan är stor. Både proteinhalten och falltalet är höga. Sorten har en rätt dålig resistens mot bladfläckssjukdomar. Wanamo (eal 2009) är en tidig sort, vars avkastning är i klass med Ainos. Sorten lägger sig lätt och dess kärna är liten. Kärnan har en rätt hög proteinhalt och falltalet är högt och stabilt. Sorten är känslig för mjöldagg och bladfläckssjukdomar. Herttua (eal 2015). Herttua har visat en god stråstyrka. Dess tusenkornsvikt och hektolitervikt har varit högre än Kruunus. Gulrost har förekommit något mer i Herttua än i Kruunu, ifråga om bladfäcksjukdomar är resistensen medelgod. Sorten lämpar sig för odling av kvarnvete på alla odlingszoner där vete odlas. Bjarne (Graminor, Norge 2007) är en sort med rätt låg avkastning. Strået är mycket kort och styvt. Kärnan är liten och dess proteinhalt är hög. Falltalet är högt men inte alltför stabilt. Sorten har en god resistens mot växtsjukdomar. Quarna (Delley, Schweiz 2008) är en sort som representeras av eal. Stråstyrkan är på samma nivå som Kruunus och avkastningen lika hög. Dess hektolitervikt och proteinhalt är höga. Falltalet är högt och stabilt. Sortens motståndskraft mot bladfläcksjukdomar är tämligen låg. Kruunu (eal 2001) är försökens mätarsort. Strået är inte särdeles styvt. Kärnan är rätt liten. Hektolitervikten är låg och proteinhalten medelmåttig. Falltalet är högt och stabilt. Sorten är rätt känslig för mjöldagg och bladfläckssjukdomar. Kreivi (eal 2015) är en stråstyv sort som är en dag senare än Kruunu. Dess falltalsegenskaper hör till den bästa kategorin. Bakningskvaliteten är utmärkt. Sorten är inte speciellt känslig för vare sig mjöldagg eller gulrost. Motståndskraften mot pricksjuka är på samma nivå som Anniina och Zebra. Ifråga om motståndskraft mot brunfläcksjuka är Kreivi på medelgod nivå. Krabat (Graminor, Norge 2014) har en något högre avkastning och längre växttid än Kruunu. Falltalsegenskaperna är på samma nivå som för Kruunu men kärnans proteinhalt är något högre. Motståndskraften mot mjöldagg och rostsjukdomar är god, och resistensen mot bladfläcksjukdomar är en av de allra bästa bland vetesorterna. Krabat lämpar sig för intensiv odling på grova mineraljordar där den når sin högsta avkastning. KWS Scirocco (KWS Lochow) är en sort som representeras av Agrimarket och Raisioagro, men som inte ingår i vår sortförteckning. Sorten är litet senare än Kruunu och har en litet högre skördenivå. Strået är styvt. Kärnan är stor och dess hektolitervikt är hög. Också sortens proteinhalt har varit hög. Dess falltalsegenskaper är medelmåttiga, falltalet är inte stabilt. Wellamo (eal 2009) har en något högre avkastning än Kruunu. Strået är inte särdeles styvt. Kärnan är liten men hektolitervikten är hög. Dess falltal är lågt och ej heller särdeles stabilt. Sorten har en rätt god motståndskraft mot växtsjukdomar. Lennox (Strube Research Gmbh Co. K, Tyskland 2014) är en sort som representeras av Plantanova. Den når en lika hög avkastning som Kruunu, men dess växttid är några dagar längre. Falltalet har varit lägre än för Kruunu men kärnans proteinhalt en aning hö-

13 LoA Inför vårbruket 13 VÅRVETESORTERNA I DE OFFICIELLA SORTFÖRSÖKEN Sort Rekommenderad Växttid Avkastning på olika odlingszoner Liggsäd Strålängd Tkv Hlv Protein Falltal odlingszon dygn I II III % cm g kg % norm. Anniina I/l 98, ,1 78,8 14,8 264,4 Lumikki I/l 100, ,7 74,9 14,4 219,3 Wappu I/l 101, ,5 77,2 14,6 269,7 Wanamo I/l 101, ,2 77,5 14,2 329,4 Herttua I/l 102, ,5 77,9 13,6 258,5 Bjarne I/l 102, ,3 77,2 13,6 288,3 Kruunu I/l = = = ,2 76,4 12,9 298,2 Quarna I/l 103, ,6 79,4 14,9 270,9 Aallotar I/l 103, ,1 77, ,9 Seance I/l 103, ,6 78,9 11,6 209 Kreivi I/l 104, ,2 78,4 12,8 304,1 Krabat I/l 104, ,9 77,8 13,3 2,8 Wellamo I/l 104, ,8 79,1 13,3 250 Lennox ,8 78,8 13,4 259,3 Prosa ,3 79,1 15,9 255,3 Zebra 105, ,3 79,3 12,6 285,6 Demonstrant 105, ,7 79,5 12,8 279,3 Marble /e 105, ,1 79,7 12,8 257,6 KWS Jetstream /e 105, ,6 80,8 12,6 207,7 Anabel /e 106, ,2 78, ,6 Dafne /e 106, ,5 78, ,1 Calixo /e 106, ,6 78,4 12,3 205,1 Sertori /e 106, ,5 80,7 13,6 275,7 Amaretto /e 106, , ,9 239 Puntari /e ,5 80,1 11,8 199,4 Epos I 107, ,5 12,9 294,1 Draco I 107, , ,9 250,6 Wicki I 107, ,9 79, ,9 Cornetto I 108, , ,3 gre. Varken mjöldagg eller rostsjukdomar har noterats, men pricksjuka och brunfläcksjuka har förekommit. Prosa (Delley, Schweiz 2015) är en sort som representeras av Agrimarket. Den är två dagar senare än Kruunu, har ett styvt strå och ett ax med borst. Dess skördenvå är lägre än Kruunus, men den kännetecknas av en mycket hög proteinhalt och goda bakningsegenskaper. Prosa kan därför klassificeras som ett specialkvarnvete. Sorten är inte speciellt känslig för mjöldagg eller gulrost. Motståndskraften mot pricksjuka är medelgod och motståndskraften mot brunfläcksjuka på samma nivå som Kruunu eller också på medelnivå. Zebra (Lantmännen ek för. Sverige 2002) har ett långt strå som dock är ganska styvt. Kärnan är stor och hektolitervikten är hög. Falltalet är rätt högt och stabilt. Sorten är rätt motståndskraftig mot växtsjukdomar, men pricksjuka har förekommit rikligt. Demonstrant (Graminor, Norge 2009) är en avkastningasrik sort som representas av Kesko. Dess kärna är rätt liten men hektolitervikten är hög. Falltalet är rätt högt och stabilt. Sortens motståndskraft mot växtsjukdomar är rätt god. Picolo (Ackermann, Tyskland 2006) har en stor kärna. Dess hektolitervikt är låg. Falltalet sjunker snabbt. Sorten är rätt känslig för mjöldagg och bladfläckssjukdomar. Marble (eal 2008) har en stor kärna och en hög hektolitervikt. Falltalet är rätt högt och stabilt. Sorten har rätt god resistens mot växtsjukdomar. Seance (Selgen, Tjeckien 2013) har en något högre avkastning än Amaretto men är en dag tidigare än denna. Strået är kort men lägger sig lättast av alla vårveten, därför kan stråreglering vara att rekommendera. Dess tusenkornsvikt är lägre än Amarettos men hektolitervikten på samma nivå. Sorten är ett fodervete. Calixo (Secobra Saatzucht, Tyskland 2015) är en sort som representeras av Nordic Seed. Dess växttid och hektaravkastning är på Amarettos nivå. Ingen gulrost har förekommit. Förekomsten av bladfläcksjukdomar har varit liten i jämförelse med mätarsorterna. KWS Jetstream (KWS Lochow, Tyskland 2016) är en sort med god avkastningsförmåga som representeras av S.G.Nieminen. Dess proteinhalt har varit högre än Kruunus. Sortens motståndskraft mot pricksjuka är bättre än för Kruunu och Amaretto och dess motståndskraft mot bladfläcksjukdomar i allmänhet är bättre än för vårveten i genomsnitt, på ungefär lika god nivå som Zebra. Ingen speciell känslighet för mjöldagg har noterats. Gulrost kan dock förekomma. Anabel (Selgen, Tjeckien 2016) representeras i Finland av Plantanova. Den har en mycket god avkastning och är inemot en dag tidigare än Amaretto. Dess motståndskraft mot pricksjuka är bättre än för Kruunu och Amaretto och dess motståndskraft mot bladfläckssjukdomar i allmänhet är högre än för vårveten i genomsnitt, på ungeför lika god nivå som Zebra. Dafne (Selgen Tjeckien 2015) är en sort som represeneras av Plantanova. Dess växttid är två dagar längre än Amarettos. Sortens falltal är lågt men tillräckligt hög för ett kvarnvete. Bladfläcksjukdomar förekommer i någon mån, men varken gulrost eller mjöldagg har noterats. Amaretto (Schweiger Weizen, Tyskland 2003) är en sen och avkastningsrik sort som i försöken dock haft en låg proteinhalt. Strået är långt och inte särskilt styvt. Kärnan är stor och hektolitervikten hög. Falltalet är rätt högt, men sjunker snabbt. Motståndskraften mot växtsjukdomar är rätt god. Sertori (Delley, Schweiz 2010) är en sen sort som representeras av S.G. Nieminen. Strået är styvt. Kärnan är mycket stor och hektolitervikten hög. Falltalet är högt och stabilt. Sorten har en god resistens mot växtsjukdomar, pricksjuka har förekommit i någon mån. Wicki (Secobra Saatzucht GmbH, Tyskland 2014) är en sort som representeras av Plantanova. Sorten ger en betydligt högre avkastning än Kruunu, men är över 4 dagar senare än denna. Trots den högre skördenivån har kärnans proteinhalt varit något högre. Falltalsegenskaperna är likvärdiga med Kruunus. Varken mjöldagg eller rostsjukdomar har noterats, ej heller känslighet för bladfläcksjukdomar och vetets brunfläckssjuka. Puntari (Lantmännen ek.för., Sverige 2009) är en sen sort som representeras av Kesko. Den har en synnerligen hög avkastning och dess strå är rätt styvt. Hektolitervikten är hög men dess proteinhalt har i försöken varit låg. Falltalet är lågt och sjunker lätt. Sorten lämpar sig närmast för foderproduktion. Den har en rätt god motståndskraft mot växtsjukdomar. Trappe (KWS Lochow) är en sort som representeras av Hankkija. Den finns ej på den officiella sortlistan. Trappe är senare än Amaretto och har en aning högre avkastning än denna. Strået är styvt. Dess proteinhalt och falltal har varit något lägre än Amarettos. Varken gulrost eller mjöldagg har noterats, tämligen god resistens mot bladfläcksjukdomar. Epos (Schweiger, Tyskland 2007) är en synnerligen sen och avkastningsrik sort. Strået är rätt långt men styvt. Sortens hektolitervikt är rätt låg men falltalet är högt och stabilt. Motståndskraften mot växtsjukdomar är god. Draco (Secobra Saatzucht, Tyskland 2013) är en sort som representeras av Nordic Seed. Dess avkastning är på samma nivå som Amarettos, men dess växttid är en dag längre. Dess strå är lika långt som Amarettos, men andelen liggsäd har i de officiella sortförsöken varit betydligt mindre. Dess tusenkornsvikt är betydligt högre än för Amaretto. Både dess proteinhalt och falltalsegenskaper är likadana som för Amaretto. Dess resistens mot växtsjukdomar är tämligen hög. Cornetto (Secobra Saatzucht, Tyskland 2015) är en sort som representeras av Plantanova. Sorten är några dagar senare än Amaretto, men dess avkastning är betydligt högre. Dess proteinhalt är minst på samma nivå som Amaretto. Sorten rekommenderas speciellt för intensiv odling på odlingszonerna I och II. Motståndskraften mot bladfläcksjukdomar är god. Cornetto har ej visat speciell känslighet vare sig för mjöldagg eller gulrost. Från betjänande Tilasiemen! Spannmål, vallfrön och -blandningar, fång- och saneringsgrödor Vete, havre, korn, timotej, ryps och raps, bondböna, ärt... Hitta din närmaste Tilasiemen-förpackare Kg/ha Vårvetesorternas avkastning på odlingszon I i tidighetsordning. De officiella sortförsöken åren MATTY RIINA BOR AKSELI BOR ROCKY VENLA BOR RGT PLANET LUHKAS STREIF, POMPE BARKE HARBINGER BOR KAARLE BOR WOLMARI BOR ELMERI BOR WELLAMO BOR QUARNA BOR ANNIINA BOR ANABEL, WICKI AMARETTO ARKTIKA BOR OLIVIN CEYLON TULUS SEQUENZ REETTA BOR + HYBRIDRÅG SAIJA BOR ILTE BOR YNGVE BJURSELE SONJA, FRIDA RUBINIA BOR TAMMISTO II BOR GRINDSTAD UULA BOR KAROLINA BOR VALTTERI BOR KASPER ROKKA JERMU BOR ROCKET BOR HULDA BOR INGRID KONTU BOR CORDELIA BOR APOLLO BOR TRAPPER BOR Växel

14 14 Inför vårbruket LoA Tre nya havresorter i förteckningen Havrearealen uppgick år 2015 till hektar. De mest odlade i fjol enligt odlingsstatistiken var Akseli 21 procent, Belinda 10 % och Veli 7 %. År 2015 upptogs tre nya sorter i sortförteckningen Symphony, Avenue och Donna. För sortvalet bör noteras att en god havresort skall vara avkastningsrik, tidig och stråstyv. En hög hektolitervikt, låg skalhalt och hög proteinhalt, är viktiga egenskaper för en god foderkvalitet. Grynhavre skall bland annat ha stora kärnor. Växtsjukdomarnas inverkan på skörden är i allmänhet ett klart mindre problem för havre än för korn och vårvete. Fusariumsvampar och de toxiner som de alstrar har medfört kvalitetsproblem. TEXT & GRAFIK: MERJA HÖGNÄSBACKA, Naturresursinstitutet, skötsel och produktion av förnybara resurser HAVRESORTERNA 2016 Eemeli (eal 2007) är en tidig havresort. Strået är kort och styvt. Kärnan har en tämligen hög skalhalt. Bladfläcksjukdomar förekommer i någon mån. Meeri (eal 2013) hör till de allra tidigaste sorterna. Strået är styvt. I synnerhet tusenkornsvikten är hög. Motståndskraften mot havrens bladfläcksjuka är på samma nivå som de övriga tidiga sorternas. Riina (eal 2013) har lika goda avkastnings- och kvalitetsegenskaper som de andra tidiga sorterna. Motståndskraften mot växtsjukdomar är en aning bättre. Niklas (eal 2014) är lika avkastningsrik som Akseli. Också stråstyrkan är lika god. Dess kärna är den största bland de tidiga havresorterna. Bladfläcksjukdomar förekommer i någon mån. Avetron (Graminor, Norge 2014) är lika tidig och avkastningsrik som Akseli. Lika stråstyv som Belinda. Kvalitetsegenskaperna har varit synnerligen goda. Bladfläcksjukdomar förekommer i någon Foto: Micke Godtfredsen mån. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Salaojitettu Täckdikad åker pelto producerar! tuottaa! Anssi Erkki Venla (eal 2007) har en kärna med hög proteinhalt. Avkastningen är högre än Eemelis. Hög hektolitervikt. Angrips av bladfläcksjuka men i mindre grad än Eemeli. Marika (Graminor, Norge 2004) tillhör sorterna med hög skalhalt. Den är fyra dagar senare än Eemeli och avkastningsrik. Hög tusenkornsvikt. Bladfläcksjukdomar förekommer, men i mindre grad än hos de tidigaste havresorterna. Representeras i Finland av Rautakesko. Akseli (eal 2009) är en mycket stråstyv sort med liten kärna. Den är mycket avkastningsrik på alla odlingszoner. Hektolitervikten är hög. Även om sorten är tidig är förekomsten av bladfläcksjukdomar liten. Akseli är den mest odlade i Finland idag. Peppi (eal 2006) är en rätt lågvuxen sort med högre avkastning än Eemeli. Kärnan har en mycket hög hektolitervikt och en hög proteinhalt. Bladfläcksjuka förekommer i någon mån. Ringsaker (Graminor, Norge 2008) är avkastningsrik och har samma växttid som Roope. Kärnans skalhalt är tämligen låg. Motståndskraften mot växtsjukdomar i klass med Akseli. Representeras i Finland av Rautakesko. Roope (eal 19) är en mycket avkastningsrik sort med gulfärgat skal. Den har långt strå och låg hektolitervikt. Mycket låg skalhalt. Alku (eal 2013) är en dag senare än Roope och mer avkastningsrik än denna. Kärnan är tillräckligt stor och stråstyrkan god. Liksom Roope har den god motståndskraft mot växtsjukdomar. Steinar (eal 2009) är synnerligen avkastningsrik och mycket stråstyv. Hektolitervikten är låg. Förekomsten av bladfläcksjukdomar är synnerligen liten. Viviana (eal 2008) är två dagar tidigare än Belinda. Skalhalten är hög. Tusenkornsvikten är hög. Mirella (eal 2011) är två dagar tidigare än Belinda men ändå lika avkastningsrik. Kärnan är liten och motståndskraften mot

15 LoA Inför vårbruket 15 bladfläcksjukdomar är mycket god. Symphony (Nordsaat, Tyskland 2016) är en dryg dag tidigare än Belinda. Avkastningen är på samma nivå som de bäst avkastande sorterna. Stråstyrkan i klass med Belindas. Mycket hög kvalitet, stora kärnor. Lika god resistens mot växtsjukdomar som Akseli. Den representeras i Finland av Hankkija. Obelix (Saatzucht Bauer, Tyskland 2014) har en lika hög avkastning som Belinda, men är en dag tidigare än denna. Stråstyrkan lika god. Kvalitetsegenskaperna synnerligen goda. Sorten representeras i Finland av Plantanova. Matty (Nordsaat, Tyskland 2014) är en sen sort, en dag tidigare än Belinda. Avkastningsförmågan är synnerligen god. Kvalitetsegenskaperna är synnerligen goda. Sorten representeras i Finland av Plantanova. Rocky (Nordsaat, Tyskland 2012) är lika sen och avkastningsrik som Belinda. Stråstyrkan är under genomsnittet. Skördekvaliteten är god. Har den minsta förekomsten av bladfläcksjuka. Representeras i Finland av Plantanova. Charly (Nordsaat, Tyskland 2012) har samma växttid och avkastningsnivå som Belinda. Av de sena sorterna är Charly en av de stråstyvaste. En sort med mycket låg skalhalt. Representeras i Finland av S.G.Nieminen. Iiris (eal 2010) är en synnerligen avkastningsrik, mycket stråstyv sort med stor kärna. Motståndskraften mot växtsjukdomar på samma nivå som de andra sena sorterna. HAVRESORTERNA I DE OFFICIELLA SORTFÖRSÖKEN Akseli är mätarsorten. Avkastning på Sort Ägare Rekommenderad Växttid olika Liggsäd Strålängd Tkv Hlv Protein Skalhalt odlingszon odlingszoner dygn I III % cm g kg % % Eemeli I-IV ,3 54,2 13,9 23,9 Meeri I-IV ,3 54,4 13,2 23,7 Riina I-IV ,9 55,1 13,3 23,6 Niklas I-IVe ,3 54,2 13,2 23,6 Avetron Gr I-IVe ,3 55,3 13,0 22,5 Venla I-IVe ,6 55,2 14,2 23,8 Marika Gr I-IVe ,0 55,0 12,7 23,5 Akseli I-IVe ,6 55,1 13,2 23,2 Peppi I-IVe ,7 55,8 13,9 23,2 Ringsaker Gr I ,0 54,6 12,2 23,0 Roope I ,6 52,7 12,9 22,0 Alku I ,5 53,8 11,8 22,7 Steinar I ,0 52,8 11,7 23,2 Viviana I ,6 53,2 11,6 24,6 Mirella I ,8 52,9 11,5 23,3 Symphony NS ,2 54,5 11,3 23,7 Obelix Bauer ,3 55,0 11,8 20,3 Matty NS ,2 54,8 11,3 22,1 Rocky NS ,4 53,7 11,7 22,4 Charly NS ,8 53,4 12,4 21,5 Iiris ,1 54,2 11,8 23,2 Avenue Bauer ,2 53,3 11,5 23,4 Harald Bauer ,8 54,1 11,9 22,4 Donna ,1 54,1 11,4 21,9 Bettina SW ,8 53,0 11,5 24,5 Avanti Lant ,5 53,5 11,3 23,1 Moby NS ,3 54,3 11,2 24,0 Belinda SW ,5 53,2 11,6 24,4 Akseli skörd på odlingszon I, 100 = 5994 kg/ha och odlingszon III, 100 = 5926 kg/ha. Avenue (Saatzucht Bauer, Tyskland 2016) är en sort med toppavkastning. Kärnan är mycket stor. Växttiden lika lång som för Belinda. Stråstyrkan är medelgod och hektolitervikten på samma nivå som Belinda. Motståndskraften mot växtsjukdomar lika god som för Akseli. Sorten representeras i Finland av Plantanova zon I Zon III Harald (Saatzucht Bauer, Tyskland 2015) är en sen och avkastningsrik sort. Dess kvalitet är mycket god. Kärnan är störst av alla havresorter. Motståndskraften mot växtsjukdomar lika hög som för Akseli. Representeras i Finland av Plantanova EEMELI MEERI RIINA ASLAK NIKLAS AVETRON MARIKA AKSELI VENLA FIIA PEPPI SW VAASA RINGSAKER ROOPE ALKU STEINAR SKARNES MIRELLA VIVIANA FLOCKE HARALD SW INGEBORG ROCKY MATTY OBELIX CHARLY IIRIS BETTINA MOBY AVANTI BELINDA IVORY Donna (eal, 2016) är den stråstyvaste sorten av alla. Kärnans skalhalt är mycket låg. God resistens mot havrens bladfläcksjuka. Bettina (Lantmännen, Sverige 2010) är en synnerligen avkastningsrik, rätt stråstyv sort. Kärnans skalhalt är hög. Har klarat sig bra isynnerhet på odlingszon I. Representeras i Finland av Rautakesko. Avanti (Lantmännen, Sverige 2014) är en stråstyv sort med samma växttid som Belinda. Av- Havresorternas hektarskörd (kg/ha) på odlingszon I och III i de officiella sortförsöken Sorterna anges i tidighetsordning. kastningsförmågan är synnerligen god. Kvalitetsegenskaperna har varit goda. Dess motståndskraft mot havrens bladfläcksjuka är synnerligen god. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Moby (Nordsaat, Tyskland 2014) har en högre avkastning än Belinda men när det gäller växttid, stråstyrka och sjukdomsresistens är de på samma nivå. Kvaliteten är medelgod. Sorten representeras i Finland av S.G. Nieminen. Belinda (Lantmännen, Sverige 1999) är en sen sort som är mycket avkastningsrik på de sydligaste odlingszonerna. Skalhalten är hög. Kärnan är lika stor som de sena sorternas i genomsnitt och proteinhalten är låg. Hektolitervikten är låg. Den näst mest odlade havresorten i Finland. Representeras av Rautakesko. 3, 4, 6, 8, 9, 12 m Världsrekord med Centurion kg/ ha korn Kombisåmaskiner, Vertikal Till harvar, LandPride trädeskrossar och gräsklippare, sprutor och ytspridare

16 16 Inför vårbruket LoA Nya avkastningsrika rybs- och rapssorter för vårbruket Våroljeväxternas sorturval kompletteras i år av rybsoch rapssorter med hög avkastning. Nyhetssorterna erbjuder tidiga alternativ med goda kvalitetsegenskaper. Text & grafik: MARJA KUJALA, Naturresursinstitutet, skötsel och produktion av förnybara resurser I februari upptogs igen flera nya sorter i den nationella sortförteckningen. Urvalet för oljeväxter kompletteras nu av vårrapssorterna Cleopatra och Drago samt vårrybssorterna Synthia och Birta. Alla nyhetssorter har testats minst två år i de officiella sortförsöken för att se om de har bättre egenskaper i fråga om skördenivå eller -kvalitet än de äldre sorterna. Skördens kvalitet har jämförts med de kriterier som ställs av industrin för mottagning och vidareförädling. Oljehalten i fröskörden skall alltså minst uppgå till 40 procent och klorofyllhalten i oljan till högst 20 mg/kg. I det följande presenteras de sorter för vilka finns resultat för de senaste åren. Sortens ursprungsland och årtalet för när den upptagits i sortförteckningen i Finland anges inom parentes. VÅRRAPSSORTENA FÅR TIDIGA ALTERNATIV De flesta vårrapssorter som testas i de officiella sortförsöken är numera hybridsorter. Nyhetssorten Drago ger ett tidigt alternativ med hög avkastning. Cleopatra är å sin sida den första syntetiska sorten i förteckningen. En syntetisk sort är en mellanform mellan en konventionell sort och en hybrid. Andelen fettfri och proteinfri skörd har i försöken varierat mellan procent. Nordlig tillväxt Foto: Anna Kujala Genom att välja lämpliga och grundligt testade sorter som passar till våra växtförhållanden vet du säkert vad du sår - och säkrar bästa skörden även för de kommande åren. Våra konkurrenskraftiga, inhemska sorter är lätta att känna igen från BORmärket, som är ett tecken på en kvalitetssort för finländska förhållanden. eal Växtförädling Ab CL (Storbritannien, 2015) är en tidig sort av CL- typ. För en sort av CL-typ är avkastningen god. Fröet är klart mindre än andra sorters. Fröskördens kvalitet har varit god och klorofyllhalten mycket liten. Stjälken är något svagare än Trappers. Cleopatra (eal, 2016) är en ny syntetisk sort. Dess växttid och avkastning är på samma nivå som Trapper. Stjälken är kort och mycket styv. Fröskördens proteinhalt har varit låg men oljehalt rätt hög. Klorofyllhalten är låg. Trapper (Tyskland, 2009) är en tidig och rätt avkastningsrik hybridsort. Fröskördens protein- och oljehalt är på medelgod nivå. Klorofyllhalten är låg. Stjälken är rätt kort och styv. Smilla (Tyskland, 2012) är en tidig och avkastningsrik hybridsort. Stjälken är styv. Fröskördens kvalitet är god. Drago (eal, 2016) är en ny, tidig och synnerligen avkastningsrik hybridsort. Den medellånga stjälken verkar mycket styv. Fröskördens protein- och oljehalt är på medelnivå, men då avkastningen beaktas är kvalitetsegenskaperna mycket goda.

17 LoA Inför vårbruket 17 DK 7150CL (Storbritannien, 2014) är en tidig sort av CL-typ. Den har en klart lägre avkastning än konventionella rapssorter. Den är mera liggsädsbenägen än sorterna i genomsnitt. Fröskördens proteinhalt är hög men klorofyllhalt mycket hög. DK 7160CL (Storbritannien, 2014) är också en tidig sort av CL-typ. Dess avkastning har varit den lägsta av vårrapssorterna. Stjälken är mycket kort men trots det rätt svag. Fröskördens proteinhalt är hög, men oljehalt låg och dess klorofyllhalt rätt hög. Campino (Tyskland, 2009) är en rapssort av sedvanlig typ, vars egenskaper och avkastning är i nivå med Trapper. Fröskördens proteinhalt är lägre än Trappers men oljehalten något högre. Klorofyllhalten är på rapssorternas medelnivå. DK 7175 CL (Storbritannien, 2015) är en sort av CL-typ. Dess avkastning är på CL- sorternas medelnivå. Stjälken är lång men styv. Fröskördens proteinhalt är på samma nivå som Trappers och oljehalten är synnerligen hög. Klorofyllhalten är på medelnivå. Proximo (Tyskland, 2014) är en sort av konventionell typ. Växttiden är medellång och avkastningen en aning högre än för Trapper. Stjälken är medellång och styv. Fröskördens proteinhalt är låg men oljehalt är hög. Belinda (Tyskland, 2014) är en hybridsort med ungefär samma egenskaper som Trapper. Dess avkastning har varit en aning lägre än Trappers och fröskördens klorofyllhalt rätt hög. Brando (Sverige, 2011) är en hybridsort som är avkastningsrik isynnerhet på odlingszon I. Stjälken är lång och styv. Både proteinskörden och oljeskörden är på Trappers nivå, också klorofyllhalten är god. Brander (Tyskland, 2015) är en hybridsort med medellång växttid. Den har varit mycket avkastningsrik både på odlingszon I och II. Stjälken är lång och styv. Fröskördens proteinhalt har varit något lägre än för Trapper men oljehalten är hög. Klorofyllhalten är på medelnivå. Tamarin (Sverige, 2011) är en sort av konventionell typ som gett en god avkastning på odlingszon I. Stjälken är medellång och styv. Fröskördens proteinhalt har varit rätt hög men oljehalten har varit under genomsnittet. Klorofyllhalten är på bra nivå. Majong (Sverige, 2012) är en sen och mycket avkastningsrik hybridsort, på odlingszon I och II. Stjälken är lång men styv. Både protein-, olje- och klorofyllhalten är på medelgod nivå trots att växttiden är lång och avkastningsnivån hög. Dodger (Tyskland, 2015) är en sen hybridsort. Den har haft en litet högre avkastning än Trapper. Den långa stjälken är synnerligen styv och skördens kvalitet överstiger genomsnittet. Fröskördens klorofyllhalt är på medelnivå. Axana (Tyskland, 2015) är en sen hybridsort, vars klorofyllhalt kan stanna på en hög nivå. Stjälken är lång och styv. Skördenivån är en aning högre än Trappers. Proteinhalten är på samma nivå som Trapper, men oljehalten är hög. Builder (Tyskland, 2015) är en synnerligen sen hybridsort. Dess växttid har varit två dagar längre än Majongs. Den har en god avkastning och lång och styv stjälk. Fröskördens proteinhalt är på samma nivå som för Trapper, men oljehalten är synnerligen hög. Skörden har också en synnerligen hög klorofyllhalt och sorten rekommenderas därför inte för odlingszon II. VÅRRYBSSORTERNA Urvalet av vårrybssorter består fortfarande av traditionella populationssorter samt av sorten Aurea CL. Skillnaderna i växttid är små. Nyhetssorten Synthia blir den tidigaste i den nu kompletterade sortförteckningen, medan den andra nyhetssorten Birta är den allra senaste i förteckningen med bara två dagar längre växttid. De testade sorternas fettfria och proteinfria del har varierat mellan procent och fröskördens klorofyllhalt mellan 7 och 13 ppm. Aurea CL (Försörjningsberedskapscentralen, 2010) är fortfarande den enda sorten i förteckningen som tål bekämpning av bredbladiga ogräs med det kemiska sprutmedlet Clamox. Sortens avkastning är lägre än de andra sorternas och fröskördens oljehalt är låg. Proteinhalten är dock hög. För sorten finns i år inga nya resultat i den officiella sortförsöken. Synthia (eal, 2016) är en ny tidig sort som verkar ha en synnrligen hög skördepotential. Stjälken har varit en aning kortare än Cordelias och betydligt styvare än andra rybssorter. Också kvalitetsegenskaperna är goda: klorofyllhalten är mycket låg och både proteinhalten och oljehalten är höga. Apollon (eal, 2006) har haft en något lägre avkastning än de andra sorterna. Apollon är mer liggsädsbenägen än de övriga vårrybssorterna, trots att stjälken är rätt kort. Också protein- och oljeskörden är lägre. Klorofyllhalten har dock varit låg. Henrika (eal, 2014) hade den högsta avkastningen innan sortförteckningen kompletterades med årets nyhetssorter. Fröskördens proteinhalt och oljehalt är båda höga och klorofyllhalten är låg. Dess korta stjälk kan dock lägga sig lätt. Juliet (eal, 2010) är en avkastningsrik sort av medellängd. Stjälken är medelstyv. Isynnerhet fröskördens oljehalt och klorofyllhalt är på god nivå. RAPSSORTERNA I DE OFFICIELLA SORTFÖRSÖKEN Sort Representant Växttid Avkastning Liggsäd Protein Olja 2) Klorofyll dygn zon I zon II % % % mg/kg 7130 CL 1) Monsanto ,2 43,3 7 Cleopatra eal ,0 43,4 16 Trapper 1) eal ,9 42,9 14 =100 =100 Smilla 1) eal ,0 41,7 20 Drago 1) eal ,4 42,8 19 DK 7150 CL 1) Monsanto ,6 43,9 47 DK 7160 CL 1) Monsanto ,0 42,6 28 Campino eal ,5 43,4 21 DK 7175 CL 1) Monsanto ,7 44,5 24 Proximo Bayer ,9 43,8 19 Belinda 1) Bayer ,4 42,9 33 Brando 1) Kesko ,4 42,7 21 Brander 1) Bayer ,5 44,5 22 Tamarin Kesko ,2 42,0 19 Majong 1) Kesko ,5 44,3 21 Dodger 1) Bayer ,8 44,2 24 Axana 1) Bayer ,9 44,0 36 Builder 1) Bayer ,0 44,7 48 1) hybridsort 2) 9 % fukthalt RYBSSORTERNA I DE OFFICIELLA SORTFÖRSÖKEN Sort Representant Växttid Avkastning Liggsäd Protein Olja 1) Klorofyll dygn zon I zon II zon III % % % mg/kg Synthia eal ,6 41,9 7 Apollo eal ,6 41,3 9 Henrika eal ,8 42,6 9 Juliet eal ,5 42,4 13 Cordelia eal ,8 41,9 12 =100 =100 =100 SW Petita Rautakesko ,7 43,2 13 Birta Rautakesko ,4 42,3 12 1) 9 % fukthalt kg/ha CL Cleopatra Trapper Smilla Drago DK 7150 CL Olja Protein PRA DK 7160 CL kg/ha Campino Synthia DK 7175 CL Vårrapssorternas skördekvalitet i de officiella sortförsöken PRA anger andelen fettfri och proteinfri skörd. SW Petita (Sverige, Sverige 2005) har en stjälk som är rätt kort men medelstyv. Fröskördens proteinhalt är den lägsta av sorterna på sortlistan, men oljehalten är hög. Cordelia (eal, 2009) är den sort som odlas allra mest. Dess stjälk är lång och rätt styv. Fröskördens kvalitetsegenskaper är goda. Birta (Rautakesko, 2016) är en ny avkastningsrik rybssort. Stjälken är lång och rätt styv. Fröskördens oljehalt och klorofyllhalt är på god nivå. Proximo Apollo Belinda Olja Protein PRA Henrika Brando Vårrybssorternas skördekvalitet i de officiella sortförsöken PRA anger andelen fettfri och proteinfri skörd Juliet Brander Cordelia Tamarin Majong SW Petita Dodger Birta Axana Builder

18 18 Inför vårbruket LoA Rocket, Karita och Hulda populäraste ärtsorterna År 2015 odlades ärter på hektar. Rocket var den mest odlade ärtsorten med en andel på 22 procent, följd av Karita 19 %, Hulda 15 % och Rokka med 10 % av arealen. Foderärter odlades på 57 procent av arealen. För en god ärtsort är avkastningen en viktig egenskap men också dess växttid och stjälkstyrka. För matärter är dessutom kokkvaliteten viktig och för foderärter deras proteinskörd. TEXT & GRAFIK: ANTTI LAINE Naturresursinstitutet, skötsel och produktion av förnybara resurser ÄRTSORTERNA 2016 Rokka (Lantmännen ek för, Sverige 2006) är en tidig sort. Den har den kortaste stjälken av alla sorter på sortlistan och andelen liggsäd är minst. Rokka har stora ärtor med hög proteinhalt. Vid kokning är andelen mjuka ärtor hög. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Jermu ( 2011) är en synnerligen avkastningsrik sort med små och gula ärtor. Stjälken är styv och andelen liggsäd är liten. Växttiden ÄRTSORTERNA I DE OFFICIELLA SORTFÖRSÖKEN Rekommenderad Avkastning Växttid Proteinskörd Liggsäd Längd Ärtornas färg Tkv Protein Blomingstid Kokning Felfria Sort odlingszon zon I II III dygn kg/ha % cm g % % *) % Rokka I/e Grön , Hulda I/e Grön , Karita I/e 3378= = = Grön , Jermu I/e Gul Rocket I/e Gul , Jymy I/e Grön , Ingrid I/e Gul Antti I/e Grön , Sisu I/e Grön , *) Mognad: andelen mjuka ärtor vid kokning i 60 minuter. är medellång. Enligt kokningsförsök är kokningskvaliteten och andelen felfria ärtor på medelnivå. Hulda ( 2003) har också en medellång växttid. Trots en lång stjälk är andelen liggsäd inte särdeles hög. Proteinhalten är hög och kokningsegenskaperna goda. Karita (Lantmännen ek för, Sverige 1995) är en tidig och avkastningsrik sort, vars härdighet mot liggsäd är god. Ärtorna är stora och proteinhalten högre än genomsnittet. Den representeras i Finland av Rautakesko. Rocket (Scandinavian Seed, Sverige 2012) är en rikt avkastande tidig sort med gula ärtor. Ärtorna är små och proteinhalten låg. Sorten representeras i Finland av eal. Jymy ( 2012) är en tidig sort med god avkastning. Ärtorna är medelstora. Kokningskvaliteten är god och proteinskörden hög. Ingrid (Lantmännen ek för, Sverige 2013) är den ärtsort som avkastar allra bäst. Växttiden är två dagar längre än för Karita. Ingrid har också den styvaste stjälken. Dess tusenkornsvikt är den högsta på sortlistan. Ärtorna är gula. Proteinhalten ligger på medelnivå men proteinskörden är den största. Sorten representeras av Rautakesko. Antti (Lantmännen ek för, Sverige 2010) är en sort med hög avkastning och lång stjälk. Trots den långa stjälken har andelen liggsäd varit liten. Skörden mognar tre dagar senare än de tidigaste sorterna. Den har små ärtor. I kokningsförsök är andelen mjuka ärtor hög. Sorten representeras i Finland av Rautakesko. Sisu ( 2016) är en sort som förädlats av eal. Den är synnerligen avkastningsrik. Stjälken är rätt styv, nästan lika styv som för Karita. Sorten har gröna ärtor. Kokning till 60 grader tar en aning längre tid än för de bästa matärtsorterna, oftast har dock kokkvaliteten varit lika god. Tack vare den höga avkastningen har också proteinskörden varit hög. PÅ BÖNDERS VIS Hur kan vi få bättre betalt för spannmålen? Kg/ha Skörd kg/ha Proteinskörd kg/ha Rokka Hulda Karita Jermu Rocket Jymy Ingrid Antti Ärtsorternas hektar- och proteinskörd på odlingszon I, i de officiella sortförsöken Sorterna anges i tidighetsordning. Nitouche (Limagrain, Frankrike 2005) är en synnerligen avkastningsrik och sen sort. Relativt härdig mot liggsäd. Ärtorna är stora och mjuka ärtornas andel i kokning är hög. Brutus (Limagrain, Frankrike 2005) har hög avkastning och är den allra längsta växttiden på sortlistan. Rätt härdig mot liggsäd. Ärtorna är stora och mjuknar bra vid kokning. Vi kan få ett bättre spannmålspris genom att vara aktiva och delta i exportmöjligheter som ordnas via producentorganisationer. Detta ger både direkt och indirekt effekt. Jag måste ge beröm åt SLC då det gäller spannmålsexport i egen regi som hittills har ordnats. Till en början förstod jag inte riktigt hur viktigt en sådan här sak är. Först och främst ger det möjlighet att få några euro mera per ton spannmål. Det som är desto mera viktigt är att det försvinner några tusen ton spannmål från Finland. Detta påverkar andra spannmålsköpares prissättning. Som bonus kommer andra saker med i bilden. Jag har en längre tid beklagat att diskussionen mellan bönder och producentorganisationer kunde vara på en bättre nivå. De som är invalda diskuterar förstås, men övriga medlemmar är tysta. Vill man inom producentorganisationer ha en aktivare diskussion? SPANNMÅLSEXPORT I EGEN regi kan bli en början på en ny tid. Om man sköter det här bra så kommer det ett ge möjligheter som man kanske inte kommer att tänka på idag. Vi behöver något att diskutera om. Någonstans måste diskussionen börja. Om spannmålsexportförfrågan skickades ut till jordbrukarna i ett tidigt skede, till exempel efter vårsådden, så skulle det ge flera fördelar. Förfrågan skulle inte vara bindande. Man fick fylla i olika spannmålssorters mängder och i vilken årstid man kunde tänka sig att exportera. Dessutom kunde man i samma frågeformulär ställa några frågor till jordbrukarna. Frågor som kunde ställas är till exempel om hur bönderna tycker att spannmålsmarknaden fungerar etcetera. Jag tycker det vore bäst om lokalföreningarna fick sköta om informationsuppsamlingen. Man kunde också ordna en odlarkväll sista dagen frågeformuläret skall inlämnas. Då kunde bönder ta med sig formuläret och det blev mera personligt än att bara skicka det via post eller e-post. Vid mötet fick bönderna fråga om olika praktiska saker och framföra sina åsikter. Den sociala biten är också viktig, bönder tycker om att träffa kollegor och diskutera. Vi bönder vill ha information i ett tidigt stadium. Då hinner man smälta informationen och frågor som man inte kom på tidigare kommer fram då exporten närmar sig. Vill man ytterligare visa intresse för en ännu mera levande producentorganisation kunde man skaffa några utmärkelser att dela ut efter att säsongens exporter är avslutade. Man kunde ge ett pris till den producent som har exporterat mest inom lokalföreningen. Detta skulle säkert sporra producenterna. Utöver detta så kunde man ha ett pris som utlottades bland alla som deltar i exporten oavsett mängd. Jag tror att medlemmarna skulle må bra av ett sådant här förfarande. Visst krävs det en del av lokalföreningarna men som tack fick de istället mera diskussion med sina medlemmar. DET SER INTE ljus ut för lantbruket i Finland just nu. Som jag tidigare har nämnt så kan vi alla påverka. Vi får inte ut ett bra pris för spannmålen om det råder överbud. Då kan vi fundera på alternativen, vill du producera mindre eller exportera? De flesta bönder har envist fortsatt att odla lika mycket spannmål som tidigare år trots sämre priser. Detta har lett till ännu större överproduktion. Nu är det minsann hög tid att fundera hur ni ska ha det? Som man bäddar får man ligga brukar man ju säga. Om ni vill fortsätta att producera lika mycket spannmål som tidigare år så ber jag er att överväga export i så stor utsträckning som möjligt. Rikard Korkman berättade om sina tankar på Greppa marknaden-seminarium i februari i Vasa. Om vi borde exportera 25 procent av landets spannmål, då betyder det att jag borde själv exportera 25 procent av min spannmål. Då blir saken mycket mer konkret. EXPORT LÅTER ENKELT i teorin men i praktiken är det lite annorlunda. Jag tror att spannmålsutskott inom SLC i samråd med Polar Oats borde ordna ett infopaket åt jordbrukarna. Vilka spannmålsslag, vilka sorter, vilka kvalitetskrav och vilka hamnar som kommer att vara mest aktuella då det gäller skörden år Detta infopaket borde vara utskickat åt bönderna senast i början av april. Då kan man ännu göra vissa ändringar då det gäller sorter eller andra saker. Det har på senare tid kommit fram att sorterna har stor betydelse i hur nöjda man är med till exempel havren utomlands. Information och diskussion är två saker som vi måste fokusera allt mera på i framtiden. Jag anser att vi har en hel del att förbättra då det gäller dessa två saker. Vi har verktygen, men vi måste börja använde dem ännu mera. JAG TÄNKTE ÄNNU ge ett råd då det gäller vårsådden. Att minska på insatsmedel från grundnivå är ett dåligt alternativ. Minska hellre på spannmålsarealen så ni har råd att köpa insatser enligt grundnivå det vill säga det som en 4 5 tons hektarskörd kräver. Som bonus får ni bättre skördar följande år tack vare förbättrad växtföljd. JOHNNY GRANQVIST. heltidsjordbrukare från Närpes med familjeliv och långdistanslöpning som hobby

19 LoA Spannmålsmarknaden 19 SPANNMÅLSAFFÄRER PÅ BÖRSEN Artikeln avspeglar situationen per Stora spannmålslager dämpar priset Priset på kvarnvete på Parisbörsen för kontraktet med närmaste förfallodag (maj-16) har stigit en aning från bottennoteringen i början på mars (4.3.) på 140 euro per ton och ligger nu på dryga 154 euro per ton. Nedgången i priset kommer inte som någon stor överraskning med beaktande av de fundamentala faktorerna, utbud och efterfrågan som styr spannmålsmarknaden. Internationella spannmålsrådet IGC räknar upp följande faktorer sin februariprognos (25.2.) för pågående spannmålsår 2015/16 som hämmar en positivare prisutveckling: 1) Spannmålsproduktionen 2015/16 förväntas överskrida miljoner ton för tredje året i följd. 2) De globala slutlagren för spannmål är på sin högsta nivå på närmare 30 år. 3) Även skörden av sojabönor, den viktigaste oljeväxten globalt är på rekordnivå i de viktigaste producentländerna. 4) Trots att mindre skördar för vete, majs och korn förutspås för kommande spannmålsår 2016/17 så dämpar de stora ingående lagren av spannmål effekten av eventuella skördebortfall. I IGC:s februariprognos höjdes majsproduktionen med 10 miljoner ton jämfört med januariprognosen och står för den största förändringen i prognosen denna gång. Totalproduktionen av spannmål ligger bara 2 % under förra årets (2014/15) rekord på miljoner ton. Totalkonsumtionen har också skrivits upp en aning och ligger på miljoner ton jämfört med 2002 miljoner ton 2014/15. IGC publicerar sin första uppskattning över produktion och konsumtion under det kommande spannmålsåret 2016/17 i sin marsapril prognos som utkommer 1.4. I det här skedet ser skördeutsikterna för vintergrödorna på norra halvklotet huvudsakligen positiva ut och några stora förändringar i marknadsläget inför den nya odlingssäsongen är inte att vänta. BASIS HAR FÖRSVAGATS Begreppet basis är ett viktigt nyckeltal för att förstå marknaden. Det beskriver skillnaden mellan marknadspriset på börsen och dagspriset som erhålls på den fysiska spannmålsmarknaden på den inhemska marknaden. Basis berättar om det inhemska priset är starkt eller svagt i förhållande till marknadspriset på börsen. Basis berättar mycket om vilken efterfrågan på spannmål det finns på den inhemska marknaden. Om skillnaden är liten till börspriset eller till och med över börspris är det inhemska priset starkt (bra efterfrågan), om skillnaden växer är det inhemska priset allt svagare i förhållande till börspriset. I Finland har vi ingen systematisk uppföljning av den historiska basisen, men under de senaste åren har den i medeltal rört sig kring euro per ton, det vill säga euro per ton under börspris. Skillnaden kan dock variera märkbart under och mellan åren. I LoA-kolumnens noteringar 2014 varierade skillnaden för vårvete mellan -4,75 och -45,75 euro per ton och 2015 varierade skillnaden mellan +12,25 och -27,25 euro per ton. I tabell 2 jämförs hur skillnaden mellan vårvete (Avena, Svartå) och börsen (Euronext, NYSE, Paris) har utvecklats under de tre senaste månaderna, Efter att ha vi haft ett relativt starkt pris i förhållande till börspriset sedan december med en basis på cirka -10 euro per ton har basis nu försvagats och ligger för tillfället på -18,75 euro per ton, vilket tyder på svagare efterfrågan för närvarande. Vilka faktorer inverkar då på basis? Förutom efterfrågan inverkar till exempel balansen mellan utbud och efterfrågan, det vill säga om till exempel det ingående spannmålslagret för Finland ökar jämfört med föregående år inverkar också detta på basis.på ett negativt sätt. RIKARD KORKMAN Skicka gärna synpunkter och kommentarer gällande kolumnen och marknadsutvecklingen per e-post, rikard.korkman@slc.fi Terminspriserna för kvarnvete-nyse Euronext-Paris (Matif) enligt följande, /ton: Maj ,25 171,00 159,25 154,75 Sep ,25 176,50 167,00 163,75 Dec ,75 180,00 171,50 168,75 Mar ,00 182,50 175,50 173,25 Maj ,00 178,00 175,75 Sep ,50 Terminspriserna för rybs/rapsfrö-nyse Euronext-Paris (Matif) enligt följande, /ton: Maj ,50 359,50 353,75 354,75 Aug ,50 351,00 346,75 350,00 Nov ,25 354,50 349,75 353,00 Feb ,75 357,00 352,00 356,00 Maj ,75 355,25 355,00 358,50 Aug ,75 353,00 3 Utvecklingen av IGC:s senaste majsprognos 2015/16 jämfört med två föregående år och föregående månads prognos, milj. ton. 2013/ / Produktion Konsumtion Slutlager Slutlager/konsumtion, % 19,1 21,0 17,7 20,2 21,2 1 Jämförelse av prisutvecklingen på börsens terminskontrakt med närmaste förfallodag eller handelns spotpris och terminskontrakten för nästa höst 2016, euro/ton, moms 0 %. Eurons värde i USD 1,11 och GBP (engelska pund) 0,78. TERMINSKONTRAKT PÅ BÖRSEN Nu Nu Nov/dec 16 Nov/dec Kvarnvete, Frankrike (NYSE LIFFE, Paris) 152,00 154,75 171,50 168,75 Rapsfrö, Frankrike (NYSE LIFFE, Paris) 353,75 354,75 349,75 353,00 Fodervete, Storbritannien (NYSE LIFFE, London) 133,65 129,87 151,41 149,87 4 Utvecklingen av IGC:s senaste veteprognos för det nya skördeåret 2015/16 jämfört med två föregående år och föregående månads prognos, milj. ton. 2013/ / Produktion Konsumtion Slutlager Slutlager/konsumtion, % 27,2 28,2 27,5 29,6 29,6 SPANNMÅLSKONTRAKT MED HANDELN Nu Nu Nov 2016 Nov 2016 Vårvete, Finland (Avena, Svartå) 142,00 136,00 154,00 148,00 Fodervete, Finland (Avena, Lovisa) 130,00 126, Rybs/raps, Finland (Avena, Kantvik) 346,00 340,00 351,00 343,00 Havre, Finland (Avena, Kotka hamn) 133,00 122,00 140,00 129,00 Korn, Finland (Avena, Nådendal) 131,00 124,00 132,00 125,00 Råg, Finland (Avena, Svartå) 158,00 154,00 165,00 161,00 Maltkorn, Finland (Avena, Nådendal) 135,00 131,00 5 Utvecklingen av IGC:s totala spannmålsprognos (per ) sedan spannmålsåret 2012/13, milj. ton. 2012/ / / /16 Produktion Konsumtion Slutlager årlig förändring Gödselmarknaden Yara Mila Åker Y 1(Agrimarket, webbutik) 409,32 409,32 Vårvete, Finland (ton) för att köpa 1 ton gödsel 2,88 3,01 *Soft Red Winter Wheat, låg protein och gluten kexvete ** Hard Red Winter Wheat, medium till hög protein, medium gluten brödvete 2 Skillnaden (basis) mellan spotpris (dagspris) i Finland och börspris på kvarnvete för terminskontrakt med närmaste förfallodag, euro/ton Vårvete, Finland (Avena, Svartå) Kvarnvete, Frankrike (NYSE LIFFE-Paris 165, ,75 Skillnad till börspris -7, ,75 Nästa LoA ute 22.4 Tema: Vall GLAD PÅSK!

20 20 Modellkalkyler LoA Kalkylerna på nätet har uppdaterats Modellkalkylerna på nätet för vårvete, maltkorn, havre och rybs på AB-området samt C1- och C2-området har uppdaterats med priser vid leverans enligt noteringarna 14 mars. I övrigt baserar sig modellkalkylerna på kalkylerna i Lantbrukskalendern Du kan ladda ner kalkylerna och sätta in egna siffror. Allteftersom skördesäsongen framskrider kan du uppdatera med exempelvis nya försäljningspriser. Kalkylmallen är gjord som en pdffil. Har du inte Acrobat Reader kan du ladda ner en gratis version från Internet. Du kan gå in på hemsidan och tasta in koderna här intill under rubriken Så här kommer du till kalkylerna. Vi har utgått från Lantbrukskalenderns Kalkyl 3 för alla grödor, det vill säga den kalkyl som baserar sig på de största satsningarna. Kalkylerna baserar sig liksom i Lantbrukskalendern på en modellgård med växtodling på 50 hektar. Driftskostnaderna är i de rörliga kostnaderna. De fasta kostnaderna omfattar avskrivning, ränta, försäkring, förvaring och underhåll. Stödberäkningarna varierar enligt stödområden i kalkylerna. För miljöersättningens del utgår kalkylen från en gårdsvis åtgärd plus de skiftesvisa åtgärderna 40 procent växttäcke, 20 procent fånggröda, 2 hektar skyddszoner samt 20 procent organisk gödsel eller placeringsspridning. Vi kommer då fram till 120 euro per hektar på AB-området och 118 euro på områdena C1 och C2. Lägg märke till att de nordliga stöden för växtodling på C-området har minskat betydligt jämfört med Således finns inte längre nordligt stöd för vete, och det allmänna hektarstödet på C2-området har också slopats. KAN LÄGGA TILL ARRENDEKOSTNADERNA Det har inte varit möjligt att komma med en pålitlig beräkning av arrendekostnaderna i modellkalkylen. Vi har därför nöjt oss med att lämna en rad för arrendekostnader under övriga kostnader i tabell nummer 7, som du kan fylla i själv. Du kan räkna ihop alla dina arrendekostnader och dela med den arrenderade arealen, då får du fram den genomsnittliga kostnaden per hektar. Om du sätter med arrendekostnaderna så kom ihåg att du bara bör räkna ränta för åkern och kostnader för täckdikning på den areal som du själv äger, inte arrendejordarna. I fall det finns variationer i priserna beroende på mottagningsplatserna har vi försökt beakta det i kalkylerna enligt AB-området och områdena C1-C2, så att det pris vi använt gäller leverans på en mottagning inom eller nära stödområdet. Således gäller exempelvis priset på rybs på AB-området till Avena i Kyrkslätt i september (340 euro per ton), medan vi på C1- och C2-området utgår från leverans i Seinäjoki i september (325 euro per ton). Du kan byta siffran med priset vid exempelvis närmaste leveransplats. Några av kostnaderna har vi förenklat i kalkylerna jämfört med Lantbrukskalendern, så att de fasta kostnaderna i huvudsak är en för alla grödor. Den enda skillnaden är skördetröskan för rybs. Orsaken är att man utgår ifrån att det tar längre tid att tröska en hektar rybs än exempelvis en hektar vårvete. Man kan sätta in en egen siffra i fall man har en annan åsikt. TÄCKNINGSBIDRAG PÅ FEM NIVÅER Man kan räkna täckningsbidraget på upp till fem nivåer: efter de rörliga kostnaderna, arbete, maskinkostnader, byggnadskostnader och övriga kostnader. De kommer upp i kolumnen uppe till höger med förkortningen TB. Du kan till exempel räkna ut dina egna kostnader till och med rörliga kostnader eller arbetet och sluta där, om du tycker det räcker. Då kan du välja att använda de färdigt ifyllda siffrorna i de fasta kostnaderna. Du kan också nolla siffrorna så att du inte alls har med siffror på de fasta kostnaderna. Så här kommer du till kalkylerna: Programmet Acrobat Reader måste finnas installerat i din dator. (Ifall du inte har Acrobat Reader eller har en för gammal version kan du ladda ner programmet gratis från Adobes sidor.) Slå upp adressen i din dators internetbrowser. Du kan nu klicka på någon av kalkylerna. Därefter frågar nätet efter användarnamn (username). Här skriver du LOA. I fältet för lösenordet (password) skriver du Kalkyler. OBS! Vi informerar i LoA eller LF ifall det blir nödvändigt att ändra användarnamn eller lösenord. Det gäller också ifall det kommer andra större ändringar. Du har nu tillgång till kalkylen och kan spara den på en plats du själv väljer på din hårdskiva. Namnge gärna kalkyldokumentet med ett eget namn som ger information om tiden för nedladdning, egna beräkningar och så vidare. Du kan nu ändra i kalkylen genom att sätta in dina egna siffror. Kom ihåg att spara dina ändringar! NOLLPUNKTEN VIKTIG Nollpunkten framkommer i fältet med förkortningen NP. Nollpunkten bör räknas ut, när man till exempel gör upp kalkyler för att prissäkra sig. Nollpunkten berättar också produktionskostn aden per ton. Alla är inte överens om att de fasta kostnaderna ska räknas med och vilka nivåerna i så fall är. Argumentet är att de finns där oavsett vad man gör. De borde i alla fall vara relevanta att granska när man funderar på att investera i exempelvis maskiner, tillskottsåker och byggnader. Även när man försöker spara kostnader måste man veta vilka och hur stora de fasta kostnaderna är. Den bästa bilden får man om man själv kan räkna ut gårdens fasta kostnader och fylla i. Du ska i så fall helst ha kännedom om de årliga kostnaderna för maskiner och byggnader. Det kan bli ett ganska stort jobb att räkna ut, men har man en gång gjort det är det lättare att följa upp de fasta kostnaderna också framöver. Lantbrukskalendern 2016 innehåller modellkalkyler som kan vara en hjälp vid beräkning av fasta kostnader för maskiner (sidorna ). Har man en bild av de fasta kostnaderna kan man bättre jämföra dem med motsvarande entreprenadkostnader som man kan bilda sig en uppfattning om på sidorna i Lantbrukskalendern.