Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott"

Transkript

1 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott Inspektionsrapport 2011:1 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet April 2011

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA /10 Omslagsfoto: Elisabeth Hammami Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 100 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2011

3 innehåll FÖRKORTNINGAR OCH VISSA DEFINITIONER SAMMANFATTNING INLEDNING Bakgrund... 7 Direktiv Metod... 7 Brottsstatistik SANNOLIKA FRAMGÅNGSFAKTORER OCH REKOMMENDATIONER Inledning... 9 Initiala utredningsåtgärder Anmälningsupptagning Överlämnande av samtal till LKC m.m Hundpatrull till brottsplats Avrapporteringsrutiner Topsning Förundersökning Förundersökningsledare/vakthavande befäl STORM-systemets analysfunktion Utredningsverksamhet Åklagarkontakter/närvaro vid utsättningar Tillgång till andra polismyndigheters brottsanmälningssystem, RAR Förkallningsgrupp Brottssamordning Brottssamordningsfunktionen Ärendesamordning Brottsanalys Forensisk analys Kriminalunderrättelsetjänst Godsspaning Samverkansgrupper brottförebyggande/ brottsutredande verksamhet Kriminalteknik Teknisk undersökning TekPro och skodatabas Övrigt Utbildning/kompetensutveckling INSPEKTERADE MYNDIGHETER/ POLISMÄSTARDISTRIKT Inledning Polismyndigheten i Jönköpings län Organisation m.m Ärendehandläggning m.m Inspektionsgruppens reflektioner Polismyndigheten i Kalmar län Organisation m.m Ärendehandläggning Inspektionsgruppens reflektioner Polismyndigheten i Stockholms län /Södertälje polismästardistrikt Organisation m.m Ärendehandläggning Inspektionsgruppens reflektioner Polismyndigheten i Värmland Organisation m.m Ärendehandläggning Inspektionsgruppens reflektioner Polismyndigheten i Västernorrlands län Organisation m.m Ärendehandläggning Inspektionsgruppens reflektioner direktiv... 30

4 innehåll Förkortningar och vissa definitioner ASP-register Allmänna spaningsregistret DurTvå Datoriserad utredningsrutin och tvångsmedelshantering. Polisens IT-stöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering FU Förundersökning FU-ledare Används i rapporten som benämning på polisiär förundersökningsledare HOBIT Händelse- och brottsplatsinformationstjänst. Ett presentationsverktyg som visar brottsoch händelseinformation från RAR och STORM på karta HR Händelserapport. Varje ärende som kommer in till länskommunikationscentralen och vad som händer (utryckning, avspärrning, gripande etc.) loggas in i STORM och bildar en händelserapport med ett unikt HR-nummer IMSE Internetbaserad medborgarservice. Tjänst där allmänheten via Internet kan anmäla stöld och förlust KUT Kriminalunderrättelsetjänst. Ska förse verksamheten med beslutsunderlag och underrättelsestöd så att polisverksamheten inriktas mot bekämpning av de allvarligaste problemen LKC Länskommunikationscentral Lokus Lokal brottsplatsundersökare OLG Operativ ledningsgrupp PHS Polishögskolan PKC Polisens kontaktcenter. Teletjänstcentral där allmänheten kan anmäla brott och händelser, få upplysningar samt lämna tips till Polisen PNU Polisens nationella utredningskoncept. En samling metoder för effektiv brottsutredning av framförallt mängdbrott PUM Polisens underrättelsemodell. En ledning- och styrningsmodell som beskriver hur polisen ska bedriva planlagd polisverksamhet baserad på kunskap och underrättelser PUST Polisens utredningsstöd. Nytt IT-stöd under införande i polisorganisationen RAR Rationell anmälningsrutin. Polisens ärendehanteringssystem för anmälningsupptagning och diarieföring RB Rättegångsbalk RPS Rikspolisstyrelsen SKL Statens kriminaltekniska laboratorium STORM Polisväsendets IT-system för att dokumentera händelser och få överblick över resurserna i yttre tjänst TekPro Kriminaltekniska protokoll. VUP Polisens verksamhetsuppföljningsprogram Ärendesamordning samordna ärenden med t.ex. samma skäligen misstänkt till en utredare Brottsanalys samordna ärenden som saknar skäligen misstänkt bl.a. med hjälp av signalement och modus operandi Forensisk analys analysera spår från brottsplatser Förenklat utredningsförfarande utreda ärenden i enlighet med bestämmelserna i RB 23 kap. 21, 3 st. och 22. Seriebrott när samma person eller grupp av personer begår brott av liknande slag 4 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

5 1 Sammanfattning Under inspektionen av polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott har inspektionsgruppen fått många exempel på väl fungerande polisarbete. Inspektionsgruppen framhåller att önskan om högre uppklaring av inbrott i allmänhet och bostadsinbrott i synnerhet återfinns bland de befattningshavare som gruppen har sammanträffat med. Ett flertal intervjupersoner har gett uttryck för att det i den andan förekommer att man vidtar åtgärder som mera har karaktär av målsägandetröst än vad som är strikt motiverat av utredningstekniska skäl. Generellt framhålls en stor förståelse för den kränkning som det innebär att bli utsatt för brott i den egna bostaden. Trots detta är uppklaringsprocenten relativt låg. Inspektionsgruppen betonar vikten av ett gemensamt ansvarstagande för polisverksamheten som helhet. För att nå dit måste fler få insikt om och förståelse för de olika arbetsuppgifter som utförs vid en polismyndighet. Polismyndigheterna bör således arbeta med att integrera de olika verksamhetsgrenarna. Alla kan inte samarbeta med alla men det finns effektivitetsvinster att hämta för de polismyndigheter som väljer att arbeta med frågor av detta slag. När det gäller tillgreppsbrott är ingångsvärdena ofta dåliga. Därför är PNU med fokus på bl.a. initiala utredningsåtgärder en förutsättning för ökad lagföring. Vikten av att teknisk undersökning vidtas bör särskilt framhållas. En av intervjupersonerna anförde bl.a. det finns alltid spår på en brottsplats. Vid de flesta polismyndigheterna företas ärendesamordning. I någon utsträckning sker brottsanalys medan forensisk analys nästan inte alls förekommer. Inspektionsgruppen anser att en satsning härvidlag torde leda till högre brottsuppklaring. Vidare framhåller inspektionsgruppen betydelsen av att godsspaning bedrivs. Godsspaning är en arbetsuppgift som oftast är eftersatt. Godsspaning kan, med en förhållandevis liten arbetsinsats, leda till ökad brottsuppklaring när andra spår saknas och det inte finns någon som kan misstänkas för brottet. Det kan också leda till att den brottsdrabbade återfår tillgripet gods. Polismyndigheterna bör ha en rutin för avrapportering av utfört arbete. En utsedd befattningshavare bör ha en uttalad uppgift att kvalitetssäkra polispatrullernas arbete, ge feedback och fungera som bollplank till personal i yttre tjänst. Ett nära och konstruktivt arbete med åklagarna är av godo. Vid ett flertal av de besökta myndigheterna deltar åklagare vid polisens morgonmöten. Det innebär att åklagaren vid mötet kan ge direktiv om fortsatt handläggning och polisarbetet kan påbörjas snabbt. I organisationen efterfrågas lokala KUT-sambandsmän. Dessa lovordas vid de områden de verkar och de utgör en länk mellan den myndighetsgemensamma funktionen och närpolisområdet. De flesta polismyndigheter har beslutat att framförallt nyanställda poliser i någon form ska beredas möjlighet att arbeta på utredningsenhet i kompetensutvecklade syfte och generellt har myndigheterna satsat på utbildning av FU-ledare. De förslag till åtgärder som inspektionsgruppen redovisar i rapporten kan var för sig påverka brottsuppklaringen. Med beaktande av att det är fråga om integritetskränkande brott och att uppklaringsprocenten är låg bör särskilda satsningar göras vid respektive polismyndighet avseende arbetet med tillgreppsbrott. Polisanställda med olika kompetenser och specialkunskaper bör tillsammans utifrån den egna myndighetens förutsättningar skapa ett koncept att arbeta efter i syfte att effektivisera handläggningen och skapa förutsättningar för en ökad uppklaring. Härvidlag bör särskilt vikt läggas vid platsundersökning, brottsutredning, godsspaning, brottsanalys och forensisk analys. Tyngdpunkten i inspektionsgruppens rapport ligger i redovisningen av sannolika framgångsfaktorer som gruppen framhåller i syfte att polisens arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott ska förbättras. Ett flertal av dessa har emellertid en generell tillämplighet för att nå högre brottsuppklaring. I rapporten ges också en presentation av de inspekterade polismyndigheterna och en kortfattad beskrivning av ärendehandläggningen vid respektive polismyndighet. Därefter redovisas inspektionsgruppens intryck av besöket under rubriken Inspektionsgruppens reflektioner. Inspektionsgruppen anser utan inbördes prioritering sammanfattningsvis följande beträffande: Polismyndigheterna u Det bör klargöras vid polismyndigheterna vilka arbetsuppgifter som enligt regelverket åvilar PKC u Förutom kriminalteknikerna bör även lokus skriva sina protokoll i TekPro u Analysprogrammet i TekPro bör nyttjas av samtliga polismyndigheter Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 5

6 innehåll u Polismyndigheterna bör överväga nyttan av att ha KUT-sambandsmän alternativt kontaktpersoner i närpolisområden/motsvarande u KUT-personal bör närvara vid utsättningar för ett ömsesidigt informationsutbyte u Vakthavande befäl och jourhavande FU-ledare vid brottssamordningsfunktion bör ha sina arbetsplatser i omedelbar anslutning till varandra u STORM-systemets analysfunktion kopplat till person och fordon bör användas u Polismyndigheterna bör i ett skriftligt dokument klargöra arbetsfördelningen mellan kriminaltekniker, lokus och polispatrull i yttre tjänst u Polismyndigheterna bör bjuda in åklagare att delta vid morgonmöten u Vid anmälan om bostadsinbrott och inbrott i fritidsbostad bör vakthavande befäl alltid överväga om hundpatrull ska skickas till platsen för att spårsöka u FU-ledare bör ha minst tre års erfarenhet av utredningsverksamhet och ha genomgått den nationella FU-ledarutbildningen u Varje polismyndighet bör ha tydliga avrapporteringsrutiner och tillse att det finns en funktion som personal i yttre tjänst kan rådfråga vid behov u En aktiv godsspaning bör bedrivas vid varje polismyndighet u Vid brottssamordningsfunktionen ska ärendesamordning utföras u Varje polismyndighet bör ha en befattningshavare vid brottssamordningsfunktionen som utför brottsanalys u Varje polismyndighet bör ha en befattningshavare som utför forensisk analys u Polismyndigheterna bör överväga att tillskapa samverkansgrupper sammansatta med befattningshavare med olika kompetenser för att arbeta med en viss problematik eller ett särskild uppdrag, permanent eller för viss tid u Polismyndigheterna bör överväga behovet av en s.k. förkallningsgrupp u Polismyndigheterna bör, inom respektive samverkansområde, ge vissa befattningshavare tillgång till övriga myndigheters RAR-system Rikspolisstyrelsen u Utformningen av brottssamordningsfunktionen bör vara enhetlig inom polisorganisationen u Anmälningsrutinen i IMSE bör ses över i syfte att förhindra att felaktigt upprättade anmälningar registreras u Samtliga polismyndigheter bör ha en lokusorganisation u Polisaspiranter bör få personlig spårsäkringsutrustning under polisutbildningen u En FU-ledarutbildning anpassad till vakthavande befäl bör tas fram u Möjligheterna för att ha en samordnad FU-ledning inom samverkansområdena under ickekontorstid tid bör utredas särskilt u En kortare utbildning för utredare bör tas fram u RPS har i redovisningen av mängdbrottsuppdraget framfört att det råder osäkerhet om tillämpningen av reglerna om registertopsning. RPS framförde också behovet av en författningsändring i detta avseende. Frågan är emellertid ännu inte löst och det är angeläget att RPS återigen tar upp frågan om en författningsändring. 6 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

7 2 Inledning Bakgrund RPS beslutade den 28 mars 2010 att genomföra en inspektion av polismyndigheternas arbete med inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott. RPS tillsatte därför en inspektionsgrupp under ledning av länspolismästaren Håkan Karlsson, Polismyndigheten i Norrbotten. Inspektionsgruppens uppdrag är att genomföra en fördjupad granskning av hanteringen av tillgreppsbrott vid polismyndigheterna i länen Jönköping, Kalmar, Värmland och Västernorrland samt Södertälje polismästardistrikt, tillhörande Polismyndigheten i Stockholms län 1. Inspektionsgruppen har i övrigt bestått av kommissarien Ola Strömberg, Polismyndigheten i Västerbottens län samt kommissarien Lars-Göran Johansson, controllern Berit Lind samt polisintendenten Ingegerd Nilsson Ramm, samtliga Polismyndigheten i Norrbotten. 1 När det i rapporten allmänt talas om de besökta polismyndigheterna åsyftas inte Polismyndigheten i Stockholms län utan endast Södertälje polismästardistrikt 2 Rikspolisstyrelsen, Enheten för inspektionsverksamhet, Polisens nationella utredningskoncept innehåller framgångsfaktorer för en effektiv brottsutredning, framförallt beträffande mängdbrott. En av tyngdpunkterna i konceptet är tidiga insatser och beslut. Den polis som först kommer till brottsplatsen ska inleda utredningen, säkra spår och höra vittnen så snart som möjligt. Kompetent förundersökningsledare ska finnas tillgänglig under brottsfrekventa tider. Ärendesamordning liksom brotts- och forensisk analys ska utföras Direktiv I den förstudie 2 som har föregått denna inspektion framkom bl.a. att brottstypen stöld genom inbrott kännetecknas av en hög inströmning av ärenden samt en relativt låg uppklaring. I genomsnitt redovisas 3,9 procent av alla inkomna ärenden till åklagare. Uppklaringen varierar mellan olika typer av tillgrepp genom inbrott, från 2 till 6,9 procent. Förstudien utmynnade i ett förslag att tillsätta en inspektionsgrupp med uppgift att inom ramen för införandet av PNU 3, bl.a. granska hur brottssamordningsfunktionerna är utformade, hur de fungerar och om det finns behov av förbättring. Enligt förstudien ska särskild vikt läggas vid tillgången till brotts- och forensisk analys. Inspektionen ska också studera vad beslut om avskrivning grundar sig på och göra en bedömning av om man skulle kunna uppnå en ökad lagföring genom att förbättra urvalet av de ärenden som bearbetas. Inspektionen ska vidare, enligt direktivet, eftersträva att söka goda exempel på handläggningsformer som kan påverka brottsuppklaringen av tillgrepp genom inbrott. Metod Inspektionen har genomförts genom besök vid respektive polismyndighet/polismästardistrikt. Myndighetsledningen har inledningsvis presenterat sin myndighet/ polismästardistrikt och därefter har inspektionsgruppen samtalat med företrädare för olika verksamhetsområden. Inspektionsgruppen har inför besöket begärt en skriftlig redogörelse för hur brottsutredningsprocessen är utformad vid den aktuella myndigheten/polismästaredistriktet. En granskning av ärenden har skett på plats. Intervjuerna har skett med ledning av bl.a. de frågeställningar som tillställts myndigheterna inför besöket: u Hur är brottssamordningen i myndigheten utformad? u Hur är förundersökningsledarfunktionen bemannad över dygnet? u Vilka prioriteringar görs om ett ärende ska direktavskrivas eller om det ska bearbetas vidare? u I vilken utsträckning utförs platsundersökningar? Utförs platsundersökning i tillgreppsbrott av polispatrull, lokus eller tekniker? u Utförs brottsanalyser? u Hur uppdagas eventuell förekomst av seriebrottslighet? Gruppen har sammanträffat med FU-ledare, vakthavande befäl, tekniker, lokus och befattningshavare vid brottssamordning och kriminalunderrättelsetjänsten. Alla befattningshavare som intervjuats har avslutningsvis ombetts att utifrån eget perspektiv och erfarenhet peka på troliga framgångsfaktorer avseende uppklaring av tillgreppsbrott. Inspektionsgruppen har vid varje polismyndighet gått igenom de senaste tio inkomna anmälningarna inom respektive brottskod räknat från och med 1 april Brottskod Benämning 0826 Stöld genom inbrott i fritidshus 0857 Försök till inbrott från villa/radhus 0874 Försök till inbrott från lägenhet 9801 Fullbordat inbrott i villa/radhus 9802 Fullbordat inbrott i lägenhet Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 7

8 inledning Brottsstatistik 2009 ökade antalet inbrottsstölder i villa och radhus markant jämfört med året innan. Från totalt i riket drygt fullbordade brott till ca minskade antalet till totalt knappt Den stora ökningen av inbrottsstölder har uteslutande skett i Stockholm Fullbordade inbrott i villa och lägenhet Antal redovisade ärenden till åklagaren Stockholm Skåne Västra Götaland Halland Jönköping Östergötland Västmanland Kronoberg Uppsala Örebro Södermanland Kalmar Värmland Dalarna Västernorrland Blekinge Gävleborg Norrbotten Västerbotten Jämtland Gotland 0 Bild 1. Antal fullbordade inbrott i villa och lägenhet samt antal ärenden redovisade till åklagare Brottskod Benämning År Antal inkomna ärenden Antal direktavskrivna Antal redovisade till åklagare 0826 Stöld i fritidshus Försök till inbrott i villa/radhus Försök till inbrott i från lägenhet Fullbordat inbrott i villa/radhus Fullbordat inbrott i lägenhet Tillgrepp genom inbrott, totalt (4,5 %) Bild 2. Antal inkomna ärenden, direktavskrivna och redovisade till åklagare avseende fritidshus och bostad samt totalt antal anmälda tillgreppsbrott riket Källa: VUP 8 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

9 3 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer Inledning Den förstudie som ligger till grund för den företagna inspektionen visar att förhållandevis få tillgreppsbrott klaras upp av svensk polis. Inspektionsgruppen har inte haft till uppgift att göra några jämförande studier avseende uppklaringsprocenten i andra länder. Vissa typer av inbrott, framförallt i fritidshus, förråd och vind, uppdagas och anmäls ofta långt efter det att de har inträffat. Det finns således omständigheter som i det närmaste är omöjliga att påverka utifrån polisens perspektiv, vilket försvårar uppklaringsmöjligheterna. När det gäller tillgreppsbrott är ingångsvärdena vanligtvis dåliga gärningsmannen är okänd och spaningsuppslag saknas jämfört med t.ex. relationsbrott eller ekonomisk brottslighet. Vid de sistnämnda brottstyperna är gärningsmannen många gånger känd redan vid anmälningstillfället eller så finns det omständigheter som gör att möjligheterna att identifiera gärningsmannen ofta är förhållandevis goda. Flera myndigheter delar upp tillgreppsbrott i kategorier utifrån vilka ingångsvärden som ärendet har. Ärenden med känd gärningsman separeras från ärenden med okända gärningsmän och ärenden med misstänkta under 18 år utgör ytterligare en kategori. Det finns en risk att för många kategoriindelningar kan inverka menligt på möjligheterna att klara upp brott. Det får t.ex. hållas för sannolikt att en gärningsman som är känd i ett ärende kan ha utfört flera brott där han inledningsvis är okänd. Det informationsglapp som riskerar att uppkomma mellan de olika kategorierna kan försvåra möjligheterna till brottsuppklaring. I den förhållandevis stora ärendemängd som direktavskrivs finns det antagligen ärenden som kunde ha klarats upp om anmälningarna hade bearbetats. Ett räkneexempel kan åskådliggöra detta. Om man utgår från att tillgreppsbrotten utgör cirka hälften av den totala ärendemängden och av dessa 50 procent direktavskrivs ca 85 procent, dvs. förundersökning inleds inte då spaningsuppslag saknas. Av återstående 15 procent klaras ca 5 procent upp. Den slutsats inspektionsgruppen drar av detta räkneexempel är att polisen bör satsa resurser på ett bättre urval och en ökad bearbetning av ärenden om man vill öka den totala uppklaringen. Inspektionsgruppen delar naturligtvis uppfattningen att polisen inte ska lägga ner resurser på att utreda ärenden där utsikten till framgång är obefintlig, dessa ska direktavskrivas. Dagens situation är emellertid inte tillfredsställande. I mängden direktavskrivna ärenden finns sannolikt ett antal ärenden där man, under förutsättning att initiala utredningsåtgärder hade vidtagits, sannolikt hade kunnat bearbeta ärendet vidare. Inspektionsgruppen konstaterar att det vid de besökta polismyndigheterna förefaller råda viss okunskap om hur verksamheten inom den egna myndigheten i stort fungerar och vilka arbetsuppgifter som utförs vid andra enheter än den egna. Med ett större gemensamt ansvarstagande för polisverksamheten som helhet kunde en bättre polisverksamhet kunna bedrivas. För att nå dit måste fler få insikt om och förståelse för de olika arbetsuppgifter som utförs vid en polismyndighet. Alla kan inte samverka med alla men det finns effektivitetsvinster att hämta för de myndigheter som väljer att arbeta med frågor av detta slag. Helhetssynen är ofta bättre vid mindre närpolisområden/motsvarande där alla mera naturligt får insyn i varandras arbete och mera påtagligt ser konsekvenserna av ett visst handlande. Mot bakgrund av det stora antalet anmälda tillgreppsbrott anser inspektionsgruppen att varje polismyndighet efter den egna myndighetens förutsättningar bör ta fram ett koncept att arbeta efter i syfte nå en ökad uppklaring. Polisanställda med olika kompetenser och specialkunskaper bör arbeta tillsammans för att effektivisera handläggningen. En ökad uppklaring förutsätter att hela handläggningsprocessen håller god kvalité, från anmälningsupptagning till slutredovisning. Verksamheten bör bedrivas i nära samarbete med KUT-funktionen. Det förhållandet att det finns ett nationellt mål uppsatt avseende tillgrepp genom inbrott visar att detta är en brottstyp som är prioriterad. Förutom vikten av att nå de satta målet vill inspektionsgruppen ändå särskilt framhålla den integritetskränkning som det många gånger innebär att bli utsatt för ett sådant brott och att det därför är av största vikt för polisen att satsa resurser både på brottsförebyggande insatser och på ökad uppklaring. Syftet med inspektionen är bl.a. att hitta arbets- Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 9

10 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer sätt och andra faktorer som kan öka den idag alltför låga uppklaringen. Av de rekommendationer som inspektionsgruppen redovisar nedan bygger ett flertal på PNU och är överlag principiella och avser inte endast tillgreppsbrott. Gruppens rekommendationer, uppdelade enligt PNU, grundar sig på kunskaper och erfarenheter från erfarna poliser inom olika verksamhetsgrenar och gruppmedlemmarnas egen kunskap om polisverksamheten. Initiala utredningsåtgärder Anmälningsupptagning Av polisens totala anmälningsvolym 2009, omfattande 1,4 miljoner anmälningar, hanterades 51 procent av PKC. 4 Tillkomsten av PKC har således inneburit en effektivisering och att polismyndigheterna har avlastas en resurskrävande arbetsuppgift. Enligt RPS föreskrifter och allmänna råd om PKC 5, ska PKC ta emot, upprätta och granska anmälningar som kommer in till PKC via telefon eller IMSE. I de ärenden som rör egen polismyndighet ska PKC fatta beslut om förundersökning. PKC ska efter granskning föra över anmälan till berörd polismyndighets brottsamordningsfunktion för vidare hantering. En anmälan om pågående brott och en anmälan som kräver omedelbara eller skyndsamma åtgärder ska kopplas till berörd LKC. FU-ledare vid PKC ska granska upprättade anmälningar och efter granskning tillse att ofullständiga anmälningar kompletteras innan de överförs till berörd polismyndighet. Förutom RPS föreskrifter och allmänna råd finns också en nationell rutinbeskrivning 6 för PKC. De flesta befattningshavare som inspektionsgruppen har sammanträffat med har uttryckt sitt gillande över tillkomsten av PKC, men det finns också poliser som är av den uppfattningen att kvalitén på anmälningarna härigenom har blivit sämre och att framförallt godsbeskrivningarna är undermåliga. Det har också anförts att vissa ärenden inte borde ha överlämnats till brottssamordningsfunktion utan nedlagts av undersökningsledare vid PKC. I anledning härav har inspektionsgruppen haft anledning att ställa sig frågan om det i polisorganisationen står klart vilket uppdrag PKC faktiskt har. Vad gäller påståendet om bristande kvalité bör det 4 Uppgiften avser både anmälningar upptagna per telefon vid PKC och anmälningar gjorda via Internet 5 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC), FAP 150-1, RPSFS 2008:4 6 Nationell rutinbeskrivning för Polisens Kontaktcenter, RPS, Enheten för strategisk service Nationell funktion för PKC, beaktats att PKC-personalen inte kan påverka innehållet i en upprättad internetanmälan. Det finns, enligt inspektionsgruppens uppfattning, anledning att se över rutinerna i IMSE så att inte felaktigt upprättade anmälningar kan registreras. I föreskrifterna sägs att FU-ledare vid PKC endast leder förundersökning vid den egna myndigheten. Efter samråd med RPS kan emellertid en polismyndighet ingå en överenskommelse med en annan polismyndighet om att FU-ledare vid PKC, i ärenden som kommer in till PKC, får leda förundersökning i ärende hos den andra polismyndigheten. PKC:s uppgift bör klargöras vid samtliga polismyndigheter. Den kritik som har framförts mot PKC bottnar i vissa fall i okunskap om PKC:s uppdrag. Anmälningsrutinerna i IMSE bör ses över för undvikande av att felaktigt upprättade anmälningar registreras. Vid varje polismyndighet bör det föras en diskussion kring påståendet att anmälningar som tagits upp av polis generellt håller en högre kvalité jämfört med de anmälningar som upptagits vid PKC. Det är inspektionsgruppens uppfattning att de anmälningar som upptagits av PKC håller väl så hög kvalité och att tillkomsten av PKC är ett effektivt sätt att hantera en del av antalet anmälningar som årligen inkommer till polisen. FU-ledare vid PKC har ett stort ansvar för att kvalitetssäkra upptagna anmälningar. Överlämnande av samtal till LKC m.m. Av den nationella rutinbeskrivningen framgår att en anmälan som kräver omedelbara eller skyndsamma åtgärder ska kopplas till berörd LKC. När så sker väntar PKC-operatören tillsammans med den som har ringt in anmälan. Det har framkommit att väntetiden tidvis kan bli oacceptabelt lång, i synnerhet med beaktande att det är fråga om prioriterade ärenden. Det råder hög samstämmighet bland intervjupersonerna om att anmälan om bostadsinbrott i normalfallet ska underställas LKC. När ett ärende har anmälts till LKC så innebär detta, enligt inspektionsgruppens uppfattning, att LKC äger den fortsatta handläggningen av ärendet. Under förutsättning att det finns polisresurser att tillgå så skickas polis omgående till brottsplatsen för anmälningsupptagning och brottsplatsundersökning. I de fall polis inte finns tillgänglig inom rimlig tid ska vakthavande befäl tillse att anmälan upptas av annan, exempelvis av jourhavande FUledare eller av LKC-operatör. Anmälaren bör då också 10 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

11 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer upplysas om den fortsatta handläggningen av ärendet, t.ex. när polis kan förväntas anlända till brottsplatsen eller om vakthavande befäl gjort den bedömningen att det inte finns anledning att skicka någon polispatrull till platsen. Anmälaren bör under inga förhållanden hänvisas tillbaka till PKC. Vid ärendegranskningen har inspektionsgruppen noterat att det förekommer att PKC-operatören frågar anmälaren om det finns några spår på brottsplatsen. Besvaras denna fråga nekande inleds vanligtvis inte förundersökning. Inspektionsgruppen anser förutom möjligen vid inbrott som anmälts långt efter det att brottet inträffat att bedömningen av om det finns spår på brottsplatsen inte enbart ska grunda sig på anmälarens uppgifter. Innehållet i anmälan utgör grund för kommande beslut i ärendet, varför de frågor som ställs till anmälaren måste formuleras med omsorg. Det bör finnas två direktlinjer från PKC till respektive LKC. En linje för ärenden med hög prioritet och en för ärenden med normal prioritet. Det är inte rimligt att en PKC-operatör med ett prioriterat ärende ska vänta i telefonkö. Anmälan om bostadsinbrott bör i normalfallet underställas LKC:s bedömning. Hundpatrull till brottsplats Några polismyndigheter har som rutin att om möjligt skicka en hundpatrull till den plats där inbrott har begåtts. Om det finns tecken på att inbrottet relativt nyligen har begåtts anser inspektionsgruppen att hundpatrull ska utföra spår- eller saksök. Vakthavande befäl bör vid anmälan om framförallt bostadsinbrott, men även vid övriga tillgrepp genom inbrott, överväga att beordra hundpatrull till platsen för brottet. Avrapporteringsrutiner Det finns, anser inspektionsgruppen, anledning för polismyndigheterna att se över de avrapporteringsrutiner som tillämpas. Det bör beaktas att det inom svensk polis under förhållandevis kort tid har anställts ett stort antal nyutexaminerade poliser och att många av dem arbetar i yttre tjänst. Någon befattningshavare (inre befäl eller motsvarande) bör ha till uppgift att kvalitetssäkra polispatrullernas arbete, ge feedback och fungera som bollplank till personal i yttre tjänst. Införandet av PUST torde inte förändra detta. Initialt kan PUST t.o.m. medföra ett ökat behov av att en sådan kompetens finns tillgänglig. Det finns anledning att än en gång understryka att väl genomförda förstahandsåtgärder, inte minst topsning, ofta lägger grund för ärendets fortsatta handläggning. Behovet av detta stöd finns dygnet runt och ansvaret bör varken åvila vakthavande befäl eller jourhavande FU-ledare. Polismyndigheterna bör ha en rutin för avrapportering samt tillse att det finns en utsedd befattningshavare som kvalitetssäkrar utfört arbete och som personal i yttre tjänst kan rådfråga vid behov. Topsning Enligt RB 28 kap. 12 och 12 a får kroppsbesiktning genom tagande av salivprov ske på den som skäligen kan misstänkas för ett brott på vilket fängelse kan följa om syftet är att göra en DNA-analys av provet och registrera uppgifter om resultatet av analysen i det DNA-register eller det utredningsregister 7 som förs enligt polisdatalagen (1998:622). Utifrån de erfarenheter som dragits av det brittiska DNA-registret, anförs i förarbetena 8 som föregick införandet av den aktuella bestämmelsen, bl.a. följande. Ett väl utbyggt DNA-register som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella i landet skulle kunna utgöra ett effektivt redskap för polisen i det brottsförebyggande arbetet. För att det ska vara aktuellt med provtagning bör dock, liksom vid annan kroppsbesiktning, proportionalitetsprincipen, som bland annat kommer till uttryck i RB 28 kap. 3 a, tillämpas. Med tillämpningen av den principen säkerställs att brott, där påföljden kan förväntas bli enbart böter, inte kommer att föranleda provtagning på den misstänkte. Flera av de intervjupersoner som inspektionsgruppen har sammanträffat med har gett uttryck för att Justitieombudsmannens (JO) beslut i ett ärende om s.k. registertopsning 9 har fått stort genomslag inom polisen. I JO-beslutet betonas att beslut om topsning endast får fattas när påföljden kan förväntas att bli annan än enbart böter. JO skriver vidare i beslutet att det kan vara förenat med svårigheter att redan när misstanke uppkommit om att ett visst brott har begåtts 7 En DNA-profil kan registreras i DNA-registret, utredningsregistret eller i spårregist-ret. Sedan den 1 januari 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott, på vilket fängelse kan följa, topsas och registreras i utredningsregistret 8 Prop. 2005/06:29 9 Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län för ett beslut om s.k. registertopsning (beslut den 23 december 2009, diarienummer ) Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 11

12 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer att göra en välgrundad prognos om ett eventuellt senare påföljdsval. Enligt JO:s mening kan det därför inte krävas annat än att det görs en summarisk bedömning av vilken påföljd som kan förväntas i det enskilda fallet. Inspektionsgruppen har förståelse för svårigheten för den enskilde polisen att i en given situation bedöma om påföljden kan förväntas bli annan än böter särskilt då den slutliga hanteringen av ett ärende ligger hos annan myndighet. Svårigheten härför bör dock inte överdrivas. Inspektionsgruppen kan emellertid konstatera att flertalet intervjupersoner anför att det uppstått osäkerhet kring användningen av registertopsning. Om det är en målsättning att ha ett såsom det anges i förarbetena väl utbyggt DNA-register som omfattar merparten av samtliga aktivt kriminella bör förutsättningarna förenklas. Den omständigheten att RPS följer upp antalet genomförda topsningar och att SKL nyligen uttalat att de har kapacitet att utföra fler analyser sätter press på polismyndigheterna att utföra fler samtidigt som JO:s uttalande verkar i motsatt riktning. RPS har i redovisningen av mängdbrottsuppdraget framfört att det råder osäkerhet om tillämpningen av reglerna om registertopsning. RPS framförde också behovet av en författningsändring i detta avseende. Frågan är emellertid ännu inte löst och det är angeläget att RPS återigen tar upp frågan om en författningsändring. JO:s uttalande om s.k. registertopsning har medfört viss osäkerhet kring användningen därav. Inspektionsgruppen föreslår att RPS återigen tar upp frågan om en ändring av RB 28 kap. 12 och 12 a så att topsning kan göras i de fall det föreligger skälig misstanke om brott där fängelse ingår i straffskalan. Förundersökning Förundersökningsledare/vakthavande befäl Inspektionsgruppen framhåller fördelarna med ett nära samarbete mellan vakthavande befäl och FU-ledare. Inspektionsgruppen anser också att en förutsättning för att detta ska fungera är att de båda befattningshavarna de facto har sina arbetsplatser i omedelbar anslutning till varandra. Den modell som Polismyndigheten i Värmland har valt, där de som upprätthåller dessa funktioner endast är åtskilda av en öppningsbar glasruta, torde vara ett bra exempel på detta. FU-ledaren bör, förutom att utföra sedvanliga uppgifter som åvilar denne, ha tillgång till STORMsystemet och aktivt följa verksamheten för att kunna ge direktiv i pågående ärenden. Tjänstgörande vakthavande befäl bör, förutom att ägna sig åt vaktuppdraget, vara lyhörd för FU-ledarens rekommendationer om åtgärder i pågående ärenden. Vakthavande befäl och jourhavande FU-ledare bör ha sina arbetsplatser i omedelbar anslutning till varandra för att underlätta kommunikationen och samordningen arbetsuppgifterna. STORM-systemets analysfunktion När det gäller inläggning av uppgifter i STORM-systemet bör namn på person och fordons registreringsnummer skrivas in så att uppgifterna blir sökbara i systemet och på så sätt kan kopplas till upprättade HR. STORM-systemets analysfunktion kopplat till person och fordon bör användas under förutsättning att inga juridiska hinder föreligger häremot. Utredningsverksamhet De ärenden som inte avslutas vid brottssamordningsenheten förs vidare till en utredningsenhet för fortsatt handläggning. Det är viktigt att så få överlämningar som möjligt görs, men vissa ärenden är av den karaktären att de måste bearbetas vidare av utredningspersonal. När det gäller bostadsinbrott anser inspektionsgruppen att målsättningen ska vara att målsägandeförhör ska hållas inom 24 timmar och absolut senast inom 72 timmar. Inspektionsgruppen anser vidare i de fall brottet inte kan klaras upp att en polis ska kontakta målsäganden och förklara läget i utredningen och efterhöra om ytterligare information framkommit eller om det finns behov av annat stöd innan beslut om nedläggning fattas. Ur ett brottsofferperspektiv kan det upplevas som kränkande att utan närmare motivering få ett brev med innehåll att anmälan har nedlagts utan spaningsresultat. Polismyndigheterna har olika rutiner avseende slutredovisning av ärenden. Vid vissa myndigheter utförs uppgiften av den utredande polismannen själv och vid andra finns det civilanställd personal som utför den uppgiften. Utvecklingen med dagens systemstöd går mot att den enskilde polismannen själv slutredovisar sina ärenden. Inspektionsgruppen betonar också i sammanhanget det system med förkallningsgrupp som tillämpas vid Polismyndigheten i Jönköpings län 10. En grupp poliser 10 Se sida 13, Förkallningsgrupp 12 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

13 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer håller framförallt kompletterande förhör på beställning från andra enheter. I PNU framhålls att uppgiften som FU-ledare bör renodlas och att befattningen inte bör förenas med något personalansvar. Några intervjupersoner har framfört att en nackdel med detta är att vissa enhetschefer får ansvar för ett mycket stort antal befattningshavare och att de inte lär känna sin personal på samma sätt som FU-ledaren. Detta upplevs vara till nackdel vid t.ex. utvecklings- och lönesamtal. Inspektionsgruppen, som i och för sig anser att det kan vara rationellt att ha FU-ledare utan personalansvar, kan ändå ha förståelse för den anförda uppfattningen och föreslår ett mera flexibelt synsätt. Vid större utredningsenheter bör man kunna ha förundersökningsledare både med och utan personalansvar. När det gäller bostadsinbrott ska målsättningen vara att målsägandeförhör ska hållas inom 24 timmar och absolut senast inom 72 timmar. Målsäganden ska kontaktas innan beslut om nedläggning av ett ärende fattas. Den handläggande polismannen bör ta ett större ansvar vid slutredovisningen av ärenden. Åklagarkontakter/närvaro vid utsättningar De flesta polismyndigheter har ett gott och nära samarbete med åklagarkammaren på orten. Förutom regelbundna träffar på chefsnivå framhålls från många intervjupersoner fördelen med att åklagare närvarar vid morgonmöte eller motsvarande. Åklagaren kan då redan vid ärendegenomgången eller kort därefter ge direktiv om fortsatt handläggning, vilket innebär att det fortsatta polisarbetet snabbt kan komma igång. Inspektionsgruppen anser att polisen vid de myndigheter där åklagarnärvaro vid utsättningar inte tillämpas bör bjuda in till detta. Möjligheterna för de olika åklagarkamrarna att ha representanter närvarande varierar naturligtvis och detta måste givetvis respekteras. Inspektionsgruppen redovisar den uppfattning som har framförts under inspektionen att om åklagaren väljer att förundersökningsbegränsa blir polisens statistik missvisande. Det aktuella ärendet redovisas inte som uppklarat, vilket det i själva verket är, och inte heller som redovisat till åklagare. Inspektionsgruppen framhåller att målsättningen ska vara att effektivt använda tillgängliga resurser i syfte att klara upp brott. Om vissa beslut får negativa konsekvenser i redovisningshänseende så får det åtgärdas på annat sätt. Från polisens sida är det önskvärt att åklagare närvarar vid morgonmöte eller motsvarande för att informeras om pågående/inkomna ärenden varför de myndigheter som ännu inte tillämpar denna rutin bör bjuda in åklagarna för att om möjligt skapa en sådan ordning. Tillgång till andra polismyndigheters brottsanmälningssystem, RAR Polismyndigheterna har idag inte generell tillgång till varandras brottsanmälningssystem. Ett flertal intervjupersoner har framfört att det skulle vara till stor hjälp att kunna läsa anmälningar som är upprättade vid andra polismyndigheter, inte minst när det gäller att upptäcka seriebrottslighet. Det skulle också möjliggöra ärendesamordning och brottsanalys i ett större perspektiv. I avvaktan på ändring av Datainspektionens tillstånd eller framtagande av ett nytt system kan den enskilda polismyndigheten på ansökan medge befattningshavare vid annan polismyndighet tillgång till RAR. Polismyndigheterna kan förslagsvis inom samverkansområdena ge vissa befattningshavare behörighet, detta skulle då vara till ömsesidig nytta. Inspektionsgruppen anser att fördelen med ett nationellt anmälningssystem överväger eventuella nackdelar. Men förutom rättssäkerhetsaspekter måste man också beakta konsekvenser såsom att en följd av ärendesamordning kan bli att en myndighet/arbetsställe får en arbetsbörda den inte har förutsättningar för att hantera. Ärendesamordningen, som den hanteras idag, skulle kunna leda till att den polismyndighet vid vilken en brottsbelastad person grips får hantera alla i landet öppna ärenden beträffande den aktuella gärningsmannen. Polismyndigheterna inom respektive samverkansområde bör komma överens om att befattningshavare förslagsvis vissa anställda vid brottssamordningsfunktion bör ges tillgång till RAR i de övriga i samverkansområdet ingående polismyndigheterna. Förkallningsgrupp Polismyndigheten i Jönköpings län har inrättat en s.k. förkallningsgrupp. En grupp poliser håller förhör på beställning från andra enheter. Det förekommer att det finns ett behov av ett kompletterade målsägande- eller vittnesförhör innan beslut kan fattas om vidare åtgärd. Det har också påpekats i JO-inspektioner att det i myndigheternas balanser ofta finns ärenden som bara Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 13

14 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer med ett enklare förhör hade kunnat avslutas i stället för att bli liggande. En förkallningsgrupp enligt Jönköpingsmodellen arbetar effektivt. Förhören hålls efter ett upplägg om tre fasta tider per dag och om någon som är kallad till förhör uteblir så finns det utrymme att genomföra de förhör som FU-ledare bedömt kan ske via telefon. Arbetssättet medför viss administration genom att någon måste hantera kallelsesystemet samt att FUledarna måste ge direktiv inför förhöret, då förhörsledaren på relativt kort tid måste sätta sig in i ärendet. Oaktat detta anser inspektionsgruppen att detta är ett intressant arbetssätt och att det lämpar sig särskilt väl för poliser som inte arbetar heltid och därmed kan ha svårare att planera för löpande handläggning av ärenden. Respektive polismyndighet bör utifrån sina förutsättningar överväga att inrätta en förkallningsgrupp. Brottssamordning Brottssamordningsfunktionen I 8 i Rikspolisstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC), FAP anges att anmälan ska överföras från PKC till berörd polismyndighets brottssamordningsfunktion för vidare hantering. I allmänna råd till föreskriften beskrivs brottssamordningsfunktionen i förhållande till PKC som en funktion hos polismyndighet till vilken PKC kan överföra inkomna ärenden för beslut och vidare handläggning. Enligt PNU ska funktionen ansvara för en myndighetsgemensam brottssamordning. För de tre storstadsmyndigheterna ska det finnas en sådan funktion per polismästardistrikt respektive polisområde. Funktionen ska vara bemannad av kunniga FU-ledare som kan ge direktiv och fatta initiala beslut för fortsatt handläggning i nära anslutning till att anmälan inkommit eller brottet kommit till polisens kännedom. Ärenden som inte direktavskrivs, eller som kan avslutas efter det att någon mindre omfattande utredningsåtgärd har vidtagits, lämnas därefter till utredningsavdelning för vidare handläggning. Samordningsfunktionerna har, vilket konceptet ger möjlighet till, utformats något olika. Vid funktionen ska ärendesamordning, brottsanalys och forensisk analys utföras. Inspektionsgruppen anser att polismyndigheterna på sikt bör ha en mera likartad organisationsstruktur, det gäller inte minst brottssamordningsfunktionen. De befattningshavare som arbetar där ska vara kunniga förundersökningsledare och enheten bör vara bemannad så att den kan fullgöra sitt uppdrag enligt PNU. Några av dem bör vara utpekade befattningshavare som handhar ärendesamordning, brottsanalys och forensisk analys 11. Befattningshavare vid brottssamordningen bör lämpligen vara föredragande vid morgonmöte eller motsvarande, där inkomna ärenden föredras och fördelas för vidare handläggning. Om funktionen är underbemannad får det negativa konsekvenser för verksamheten i stort, då en stor del av utredningsarbetet initieras vid samordningsfunktionen. Det är också av största vikt att det tydligt klargörs både för de som arbetar vid funktionen och övriga medarbetare vilka arbetsuppgifter som de facto åvilar funktionen. Ett flertal intervjupersoner framhåller att man på inkomna anmälningar och vissa tips måste agera förhållandevis snabbt och att alla ärenden inte kan avvakta beslut i OLG. Det är sannolikt endast de största polismyndigheterna som har ett motiverat behov av att bemanna funktionen dygnet runt under veckans alla dagar. Vid de flesta polismyndigheterna har man i anledning därav satsat på att utbilda vakthavande befäl i FU-ledning. Det återstår att se om utbildningsinsatserna lett till önskat resultat. Vid inspektionsgruppens samtal med vakthavande befäl har det vanligtvis anförts att FUledning riskerar att bli eftersatt på grund av tidsbrist. Som ett alternativ till att vakthavande befäl fungerar som FU-ledare under ickekontorstid kan man tänka sig en samordnad FU-funktion inom samverkansområdena. Inom polisorganisationen finns ett behov av en väl fungerade FU-ledning oavsett tid på dygnet under veckas alla dagar. Inspektionsgruppens anser därför att frågan om samordnad FU-funktion bör utredas särskilt. En brottssamordningsfunktion enligt PNU bör tillskapas på enhetligt sätt vid varje polismyndighet. FU-ledare vid funktionen bör ha minst tre års erfarenhet av utredningsarbete och ha genomgått den nationella förundersökningsledarutbildningen för FU-ledare RPS bör i form av allmänna råd eller på annat sätt tydliggöra brottssamordningens roll, utformning och arbetssätt. En samordnad FU-ledning under ickekontorstid i samverkansområdena bör utredas. 11 Se sida 13, Ärendesamordning och Brottsanalys 14 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

15 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer Ärendesamordning Ärenden rörande samma misstänkta gärningsman bör samordnas för att utredas vid samma organisatoriska enhet och om möjligt av samma handläggare. Ärendesamordning utförs vid de flesta polismyndigheter, vanligtvis vid dess brottssamordningsfunktion. Brottsanalys Idag direktavskrivs en stor del av antalet inkomna anmälningar och ytterligare ärenden läggs ned efter att vissa utredningsåtgärder har vidtagits. Inspektionsgruppen anser att man i förlängningen skulle klara upp fler brott om man behandlade inkomna anmälningar enligt den procedur som anges i PNU. Sannolikt skulle man med dessa rutiner också kunna fånga upp brott av seriebrottskaraktär. Brottsanalys dvs. att samordna ärenden som saknar skäligen misstänkt med hjälp av t.ex. signalement och modus operandi utförs i dag i tämligen blygsam omfattning. Den generella uppfattningen inom polisen är att brottsanalys utförs vid KUT, vilket således sällan är fallet. Det ska givetvis framhållas att poliser utan att reflektera över det dagligen utför brottsanalyser. Det är emellertid inspektionsgruppens uppfattning att brottsanalys är en särskild arbetsuppgift som bör utföras av en utpekad befattningshavare. Denne bör vara placerad vid brottssamordningsfunktionen men uppgiften ska utföras i samarbete med KUT-funktionen och andra utredningsenheter inom myndigheten. Vidare ska de som utför brottsanalys bilda ett nätverk för informationsutbyte med särskild fokus på myndighetsöverskridande brottslighet. Verksamheten torde naturligt främst utvecklas inom respektive samverkansområde. Vid varje polismyndighet bör en befattningshavare vid brottssamordningsfunktionen ha till uppgift att utföra brottsanalys. Dessa ska bilda ett riksomfattande nätverk tillsammans med de befattningshavare som utför forensisk analys och ska ha särskilt fokus på myndighetsöverskridande brottslighet. Forensisk analys I PNU framhålls att kopplat till brottsanalysen bör forensisk analys dvs. att samordna spår från brottsplatser utföras när förutsättningar föreligger. Ingen av de granskade myndigheterna har någon genomtänkt rutin för att samordna spår utan vanligtvis bifogas träffrapporterna från SKL det ärende i vilket DNA-profilen säkrats utan att någon närmare analys utförts. I en s.k. träffrapport redovisar SKL resultatet av en automatisk jämförelse mellan DNA-profiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret 12. Träffrapporterna bör därefter systematiskt och strukturerat analyseras avseende träff mellan person/spår och mellan spår/spår. Information (spår, modus, vittnesuppgifter) från andra brott som begåtts inom t.ex. ett visst geografiskt område eller under en viss tidsperiod bör jämföras och analyseras. Jämförelseuppgifter kan hämtas från bl.a. anmälningar, HOBIT och TekPro. Ett exempel kan åskådliggöra arbetet 13. En anmälan om villainbrott inkommer till polisen. Vid brottsplatsundersökningen hittar kriminalteknikern en halvdrucken läskedrycksflaska som villaägaren inte känns vid. Det är troligt att gärningsmannen har druckit ur den och teknikern topsar flasköppningen i förhoppning om att SKL ska få fram en DNA-profil. Den framtagna DNA-profilen registreras i spårregistret. Därefter görs jämförelser mot innehållet i de övriga registren för att se om det blir träffar mot person eller mot spår. I detta exempel blir det träff mot 37 andra spår i spårregistret, men inte mot någon person i DNA-registret. Träffrapporten som visar resultatet av spår mot andra spår sänds till polismyndigheten och teknikern får besked om att gärningsmannen lämnat spår på 38 brottsplatser och att det handlar om villaoch lägenhetsinbrott i stora delar av Sverige. Gärningsmannens identitet är inte känd. I samband med ett grovt rån en månad senare grips en gärningsman och ett blodprov, ett jämförelseprov för DNA-analys, tas och skickas till SKL. Genom detta får man träff mellan person och spårregistret. Det visar sig att rånaren är samma person som tidigare har lämnat DNA-spår vid bostadsinbrotten och därmed ökar möjligheterna att klara upp dessa ärenden. Det finns, anser inspektionsgruppen, anledning att anta att om provtagning sker när möjligheterna står till buds och att analys sker av de redovisade resultaten så kan det förbättra uppklaringsprocenten väsentligt. Inspektionsgruppen anser att myndigheterna på motsvarande sätt som beträffande brottsanalys bör ha en särskilt ansvarig för den forensiska analysen. Efter 12 I spårregistret registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med en brottsutredning vilka inte kan kopplas till en person. I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som dömts till annan påföljd än böter. Den som är skäligen misstänkt för brott som kan ge fängelse kan testas och registreras sedan i utredningsregistret 13 Exemplet hämtat från tidningen Kriminalteknik nr på SKL:s hemsida Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 15

16 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer att ha övervägt andra möjligheter föreslår inspektionsgruppen att även denna befattningshavare bör tillhöra brottssamordningsfunktionen. Det primära är emellertid att forensisk analys utförs, den kan likväl utföras vid teknisk rotel eller vid KUT-enhet. Den ansvarige ska givetvis ha behörighet i TekPro och använda analysverktyget i systemet. I likhet med de befattninghavare som utför brottsanalys ska även de som utför forensisk analys bilda ett nätverk. Vid varje polismyndighet bör en befattningshavare ha till uppgift att utföra forensisk analys. Dessa ska bilda ett riksomfattande nätverk tillsammans med de befattningshavare som utför brottsanalys och ha särskild fokus på myndighetsöverskridande brottslighet. Kriminalunderrättelsetjänst Det är inspektionsgruppens uppfattning att KUT-verksamheten i huvudsak bedrivs enligt PUM och att medarbetarna vid enheterna har ett stort engagemang och besitter goda kunskaper om brottsligheten inom i sitt län. Inspektionsgruppen har inte haft till uppgift att studera KUT-arbetet men vill ändå nämna den arbetsmetod som används bl.a. i Södertälje polismästardistrikt, det s.k. Göteborgsfönstret. Metoden kan tillämpas på i princip alla uppkomna ärenden och är ett sätt att visualisera operativt polisarbete. Den kunskap som KUT har om exempelvis bostadsinbrott inom ett område kan, enligt ett visst arbetssätt, utmynna i en konkret arbetsuppgift för en operativ enhet. När det gäller uppföljning bör KUT-funktionen vid Polismyndigheten i Kalmar län framhållas, där uppgifter hämtas från bl.a. HOBIT och TekPro och sammanställs med uppgifter om gods och andra uppgifter som inkommit till KUT. Inspektionsgruppen konstaterar att det hos många polisanställda tycks råda viss okunskap om vilka arbetsuppgifter som utförs vid myndigheternas KUTfunktioner och framförallt dess roll i polisarbetet i stort. Den allmänna uppfattningen är att befattningshavarna vid funktionerna besitter goda kunskaper om brottsligheten, att de har kontakter med andra polismyndigheter och att de analyserar och bearbetar tillgängligt material. Det är emellertid, enligt inspektionsgruppens uppfattning, tydligt att det hos många polisanställda är oklart vem som är mottagare av KUT:ens arbete och hur den samlade kunskapen omsätts i brottsförebyggande och brottsuppklarande syfte. De flesta KUT-funktioner ger ut ett KUT-info och vissa av intervjupersonerna uppger att de tar del av informationen, ibland i samband med utsättningar. De flesta anser att det vore värdefullt om någon från KUT-funktionen kunde närvara vid utsättningar. Det anses att det tar mycket verksamhetstid i anspråk när alla poliser ska logga in för att ta del av infobladet men verksamhetsnyttan skulle framförallt vara att KUT-funktionen vid dessa tillfällen skulle delges information som inte nedtecknas i form av spaningsuppslag. Några myndigheter har lokala KUT-sambandsmän i närpolisområdena och dessa lovordas enhälligt i dessa områden. De utgör en länk mellan den myndighetsgemensamma funktionen och närpolisområdet. Polismyndigheterna bör klargöra KUT:ens roll i polisarbetet. Det är önskvärt att en befattningshavare från KUT-funktionen närvarar vid utsättningar för att delge aktuell information. KUT bör ha en länk till närpolisområdena i form av en lokal sambandsman eller kontaktperson. Godsspaning Godsspaning kan vara ett sätt att öka brottsuppklaringen vid avsaknad av skäligen misstänkt eller modus operandi. Godsspaning är dock en arbetsuppgift som tycks vara mycket eftersatt, i den mån den överhuvudtaget förekommer. Anledningen till detta är vanligtvis att de som har haft uppgiften har gått i pension och att någon annan inte har tagit över. Det finns emellertid goda exempel där det omvända gäller. I Södertälje polismästardistrikt bedrivs en aktiv godsspaning. Godsspaning utförs i stort sett på allt beslagtaget gods, även i nedlagda ärenden där varken ägare eller anspråkstagare finns. Godsspaning utförs både på traditionellt sätt genom sökning i RAR och i andra polisiära register men också genom kontroller hos generalagenter för olika produkter. Vidare sker också godsspaning på olika försäljningssajter på Internet. Vid Polismyndigheten i Kalmar län utförs godsspaning av särskilt utsedd personal vid KUT-enheten. De flesta polismyndigheter har endast kontakt med guldsmeder och andra uppköpare av ädla metaller samt i förekommande fall med pantbanker. Flertalet av intervjupersonerna anser att en aktiv godsspaning är en viktig framgångsfaktor i tillgreppsärenden. Den som arbetar med godsspaning ska vara kreativ och uppfinningsrik varför man inte kan räkna med samma resultat om uppgiften läggs ut på alla befattningshavare. Vidare omnämns vikten av att polisen verkar för att den enskilde märker värdefull 16 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

17 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer egendom. Det bör framhållas att en viktig förutsättning för en framgångsrik godsspaning är att godsbeskrivningarna i anmälningarna håller hög kvalité. Ju mera detaljerade uppgifter som finns att tillgå för godsspanaren ju större möjlighet till framgång i ärendet. Målet med en aktiv godsspaning är förutom att lagföra gärningsmannen även att rättmätig ägare ska återfå stulet gods. Många gånger ersätts förlusten av det tillgripna godset till viss del av en försäkring, men inte så sällan besitter det tillgripna godset ett affektionsvärde. Det innebär att det primära inte alltid är att få ekonomisk kompensation, utan den drabbade önskar att få det tillgripna godset åter. Varje polismyndighet bör ha någon/några befattningshavare som arbetar med godsspaning, var de organisatoriskt är placerade är av underordnad betydelse. Arbetsuppgiften kräver både kunskap och fallenhet varför inspektionsgruppen är övertygad om att man inte når samma resultat om uppgiften läggs ut på var och en. Samverkansgrupper brottförebyggande/ brottsutredande verksamhet Ett flertal polismyndigheter har bildat olika former av samverkansgrupper/insatsgrupper, där personal både från den brottsförebyggande och den brottsutredande verksamheten deltar. Gruppen kan antingen vara tillsatt för att under viss tid arbeta med en viss problematik (tex. bostadsinbrott under hösten) eller mera permanent men med olika uppdrag beroende på vad verksamheten efterfrågar. Det kan också finnas behov av vissa spaningsinsatser. När det gäller tillgreppsbrott kan det finnas ett behov av spaningsinsatser både för att gripa gärningsmän men också för att förhindra brott. Inspektionsgruppen betonar att spaningsenheter ofta i hög grad är inriktade mot narkotika och sällan bedriver spaning efter kända gärningsmän som sysslar med annan brottslighet. Inspektionsgruppen anser att arbete i samverkansgrupper kan vara ett sätt att integrera verksamhetsområden och framförallt finns det anledning att anta att grupper med representanter från olika sakområden har goda möjligheter att prestera bra resultat. Vidare kan det för den enskilde polismannen vara värdefullt att prova på annat arbetssätt utan att ta steget till en annan avdelning. Vikten av att integrera olika verksamhetsgrenar är en framgångsfaktor. Polismyndigheterna bör i tidsbegränsade projekt sätta samman grupper med representanter från olika verksamhetsområden för att arbeta med vissa problemfrågor. Kriminalteknik Teknisk undersökning Det är utan tvekan en framgångsfaktor att en noggrann brottsplatsundersökning genomförs i nära anslutning till att ett brott har begåtts. Utvecklingen tycks gå mot att det i allt större utsträckning erfordras teknisk bevisning för att nå en fällande dom. Samtliga polismyndigheter har en teknisk rotel eller motsvarande med utbildade tekniker och vanligtvis finns där också fotografer, kemister och IT-forensiker. Kriminalteknikerna utför vanligtvis undersökningar i vad som betecknas som grövre brottslighet och mera sällan i ärenden om tillgrepp genom inbrott. De flesta poliser i yttre tjänst har en personlig spårsäkringsutrustning. Detta innebär att den patrull som kommer till platsen, förutom att vidta förundersökningsåtgärder såsom att hålla förhör och genomföra dörrknackning, även kan göra en enklare brottsplatsundersökning. Det har framförts att polisaspiranterna borde få sin personliga spårsäkringsväska redan under studietiden. Ett flertal av landets polismyndigheter har därutöver utbildat lokus. Inspektionsgruppen förordar en lokusorganisation. En lokus har längre utbildning än en ingripande polis och är i normalfallet inte inplanerad i den löpande polisverksamheten på samma sätt som en ingripande polis vanligtvis är. Om platsundersökningen ska genomföras av ingripandepoliser så måste de ges tid till att genomföra arbetet och inte annat än i undantagsfall beordras till andra arbetsuppgifter. I vissa lägen kan det vara bättre att spärra av platsen och genomföra undersökningen påföljande dag. Ett alternativ kan vara att en lokus bildar patrull tillsammans med en ingripandepolis. Lokus utför platsundersökningen och den andre polismannen tar upp förhör och utför övriga utredningsåtgärder. Inspektionsgruppen rekommenderar de myndigheter som inte redan har gjort det, att ta fram en skriftlig rutin för när och av vilka befattningshavare teknisk undersökning ska utföras. En sådan underlättar både för beslutsfattare och utförare. Kriminalteknikerna framhåller också vikten av att ha aktuella daktningsfoton. Vid fotokonfrontation och för identifiering kan förekomsten av välliknande foto vara av stor vikt, varför daktning bör ske när regelverket ger möjlighet därtill. I fråga om tillgreppsbrott anser inspektionsgruppen att lokus (alternativt kriminaltekniker) bör utföra brottsplatsundersökning i ärenden gällande fullbordat Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 17

18 Sannolika framgångsfaktorer och rekommendationer inbrott i bostad. I övriga fall av tillgreppsbrott kan personal i yttre tjänst utföra platsundersökning under förutsättning att dessa har erforderliga kunskaper. Det har vid besöken framkommit att intresset och därmed kunskapsnivån i detta hänseende uppvisar stora variationer bland yttre personal. Det är vanligtvis polismyndighetens kriminaltekniker som utbildar lokus. För att få en enhetligt utbildad lokusorganisation har ett flertal tekniker föreslagit att det borde tillskapas en nationell utbildning för lokus. En sådan utbildning är under utveckling. En lokusorganisation bör byggas upp vid samtliga polismyndigheter. Lokus eller kriminaltekniker ska utföra brottsplatsundersökning vid inbrott i bostad. Polispatrull ska alltid skickas till platsen för att uppta anmälan och för att hålla förhör med målsägande och eventuella vittnen. Patrullen kan också vidta vissa kriminaltekniska åtgärder, såsom att skydda känsliga spår i avvaktan på annan kriminalteknisk kompetens. Vid tid då lokus eller kriminaltekniker inte tjänstgör kan undersökningen i normalfallet avvakta till påföljande dag. Varje polismyndighet bör utforma skriftliga rutiner för när teknisk undersökning ska utföras och riktlinjer avseende arbetsfördelningen mellan kriminaltekniker, lokus och polispatrull. Polisstudenterna bör under studietiden erhålla sin personliga spårsäkringsväska. TekPro och skodatabas Inspektionsgruppen anser att såväl lokus som kriminaltekniker bör skriva sina protokoll i TekPro. Gruppen anser också att systemets analysfunktion bör användas, då där tillgängliga uppgifter bör vara av vikt i den forensiska analysen. Ett antal polismyndigheter använder sig i dag av ett s.k. skospårsregister. Att bygga upp och ansvara för en skodatabas kräver resurser och detta måste vägas mot den erhållna nyttan. Inspektionsgruppen anser att värdet av de skodatabaser som finns idag bör bli föremål för en djupare analys av juridiska och tekniska hinder. Om utfallet blir positivt bör en nationell databas som samtliga polismyndigheter har tillgång till byggas upp. Såväl kriminaltekniker som lokus bör skriva sina protokoll i TekPro och systemets analysfunktion ska användas. Nyttan av de s.k. skospårsdatabaser som byggts upp vid vissa myndigheter bör bli föremål för en djupare analys. Vid positivt utfall bör samtliga myndigheter ges tillgång till en nationell databas. Övrigt Utbildning/kompetensutveckling En väl fungerade FU-ledning är av största vikt för att nå framgång i utredningsarbetet. En FU-ledare bör ha god erfarenhet av utredningsarbete för att upprätthålla en sådan funktion. De som arbetar som FU-ledare bör ha genomgått den nationella FU-ledarutbildningen. För vakthavande befäl, som är FU-ledare under ickekontorstid, är det tillräckligt med en kortare utbildning. Några av de besökta polismyndigheterna har som målsättning att samtliga befattningshavare som i någon mån fungerar som FU-ledare bör genomgå den nationella FU-ledarutbildningen. Inspektionsgruppen ifrågasätter om den som har ringa erfarenhet av utredningsarbete har förutsättningar för att tillägna sig en sådan utbildning. Satsningen på utbildning bör i sådana fall föregås av minst sex månaders tjänstgöring på en utredningsenhet. Flera polismyndigheter har beslutat att nyutexaminerade poliser ska tjänstgöra på en utredningsenhet ett antal månader. Vid några polismyndigheter är det krav på utredningsvana för att kunna befordras till inspektör eller till viss befattning. Detta är ett led i integrationen mellan verksamhetsområden och har stor vikt, inte minst mot bakgrund av införandet av PUST. På sikt bör därför samtliga poliser som tjänstgör i yttre tjänst ges möjlighet till sådan kompetensutveckling. FU-ledare bör ha minst tre års erfarenhet av utredningsverksamhet samt ha genomgått den nationella FU-ledarutbildningen. Vakthavande befäl, som upprätthåller funktionen under ickekontorstid bör ha arbetat minst sex månader på en utredningsenhet samt genomgå en kortare FU-ledarutbildning. Inspektionsgruppen föreslår att en FU-ledarutbildning för vakthavande befäl tas fram. Gruppen anser också att det finns behov av en kortare utbildning för utredare. De polismyndigheter som ännu inte har infört krav på att nyanställda poliser ska tjänstgöra vid en utredningsenhet bör överväga detta, inte minst mot bakgrund av införandet av PUST. Successivt bör sådan tjänstgöring erbjudas även övriga poliser i yttre tjänst. 18 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

19 4 Inspekterade myndigheter /polismästardistrikt Inledning Intervjupersonerna vid de besökta polismyndigheterna uppger att verksamheten bedrivs enligt PNU. Inspektionsgruppen konstaterar att t.ex. brottssamordningsfunktionen utformats på olika sätt vid de besökta polismyndigheterna, vilket PNU ger utrymme för. Av avsnitt 2.3 framgår vilka frågeställningar som de besökta polismyndigheterna fått besvara. Under rubriken inspektionsgruppens reflektioner behandlas i huvudsak de omständigheter som har betydelse för polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott. De synpunkter som gruppen tar upp kan också ha betydelse för brottsuppklaring i andra typer av ärenden. Bild 3. Andel redovisade i procent av inkomna ärenden vid de inspekterade polismyndigheterna jämfört med motsvarade siffror för riket Polismyndigheten i Jönköpings län Organisation m.m. Jönköpings län består av 13 kommuner och antalet invånare uppgår till ca Befolkningsmässigt innebär detta att Jönköpings län är det femte största i landet. Polismyndigheten i Jönköpings län har ca 750 anställda varav ca 550 är poliser. Polismyndighetens Operativa avdelning består av verksamhetsgrenarna Brottsförebyggande, Brottsutredningar och Extern service. Vidare finns också Enheten för planering, uppföljning och analys, samt Enheten för stöd och utveckling. Geografiskt är polismyndigheten indelad i tre närpolisområden: Höglandet, Jönköping och Värnamo. I respektive närpolisområde finns en brottsförebyggande enhet, en kriminalenhet samt ett receptionsteam. Polismyndigheten i Jönköping är ansvarig för ett av polisens sju kontaktcenter. Ärendehandläggning m.m. Brottskod Benämning År Antal inkomna ärenden Antal direktavskrivna Antal redovisade till åklagare 0826 Stöld i fritidshus Försök till inbrott i villa/radhus Försök till inbrott i från lägenhet Fullbordat inbrott i villa/radhus Fullbordat inbrott i lägenhet Tillgrepp genom inbrott, totalt (4,1 %) Bild 4. Polismyndigheten i Jönköpings län Källa: VUP Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott 19

20 Inspekterade myndigheter/polismästardistrikt Merparten av alla polisanmälningar tas upp av PKC. Därutöver tas anmälningar upp av befattningshavare vid LKC eller av annan utsedd anmälningsupptagare alternativt av polispatrull på plats. Cirka 50 procent av upprättade händelserapporter och inkomna anmälningar berör Närpolisområde Jönköping medan 30 procent avser Närpolisområde Höglandet och återstående 20 procent avser Närpolisområde Värnamo. I Jönköping finns en myndighetsgemensam brottssamordningsfunktion. Vid enheten arbetar tre FUledare och tre civilanställda. Där granskas inkomna ärenden under dagtid och en FU-ledare beslutar om FU ska inledas eller ej. Därefter vidtas sedvanliga handläggningsåtgärder och ärendena lottas i enlighet med bestämmelserna i FAP FU-ledaren skriver direktiv om fortsatt utredning och samordnar ärenden med skäligen misstänkt till någon av utredningsenheterna för vidare handläggning. Den s.k. arkivskrivaren är placerad på brottssamordningsenheten. En av uppgifterna för brottssamordningsfunktionen är att hantera ärenden avseende personer som har frihetsberövats sedan föregående arbetsdag. Inkomna ärenden kvalitetsgranskas och förbereds inför föredragning i den s.k. tvångsmedelsgruppen (TMG). Gruppen består av mängdbrottsåklagare, FU-ledare vid brottssamordningen och företrädare från kriminaljourerna i områdena. TMG sammanträder varje dag och befattningshavare som tjänstgör utanför Jönköping deltar via telefonuppkoppling. Efter föredragning av aktuella ärenden beslutas om fortsatt handläggning. Inom varje utredningsenhet finns en kriminaljour som handlägger ärenden med frihetsberövade men som också bedriver viss utredningsverksamhet. Personalen i jouren arbetar periodplanerat. Arbetstiden är förlagd till dagtid och kvällstid måndag fredag samt lördag och söndag dag- och kvällstid. Vid brottssamordningsfunktionen finns ett antal utredare som handlägger vissa enklare typer av ärenden i sin helhet. Snatterier och andra enklare ärenden som handläggs enligt bestämmelserna i RB 23 kap st. eller 22 slutredovisas på samordningsfunktionen. FU-ledare vid samordningsenheten tar också hand om analysbesked från SKL och beslutar om fortsatt handläggning. Vid polismyndigheten finns åtta kommissarier med funktionen vakthavande befäl. De har periodplanerad arbetstid. Man planerar in två kommissarier på frekvent tid, en som vakthavade befäl och en som FUledare. På ickefrekvent tid eller om det fattas personal 14 Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål; RPSFS 2009:11. upprätthåller tjänstgörande både vaktuppdraget och FU-ledarskapet. De anmälningar som granskats av vakthavande befäl går därefter vidare till brottssamordningsfunktionen. Bostadsinbrott flaggas alltid i STORM-systemet. På ett särskilt Excelblad förs noteringar om alla aktuella frihetsberövade och om t.ex. DNA-test utförts. Sex vakthavande befäl har genomgått den nationella FU-ledarutbildningen, två har genomgått en lokal utbildning samt haft praktik på åklagarkammaren. Polismyndigheten har inrättat en s.k. förkallningsgrupp i Jönköping. Gruppen består av ett antal befattningshavare som på begäran av FU-ledare håller förhör i ärenden. Den mest förekommande situationen är att det föreligger ett behov av ett kompletterade målsägande- eller vittnesförhör innan beslut fattas om hur man ska gå vidare i ett ärende. Organisatoriskt tillhör gruppen verksamhetsgrenen brottsutredningar. FU inleds i princip alltid när det är fråga om bostadsinbrott och brottsplatsundersökning görs i uppskattningsvis procent av dessa anmälningar. Myndigheten har beslutat att förutom tekniker bör även en hundpatrull åka till brottsplatsen i samband med platsundersökning. Myndigheten har ingen lokusorganisation. I Närpolisområde Värnamo tillämpas ett system med s.k. prio 3-patruller. Det innebär att vid utsättning utses en patrull att under arbetspasset inneha uppgiften att vid uppkommet behov utföra teknisk undersökning. Vid de övriga närpolisområdena utförs brottsplatsundersökning av vissa utpekade poliser om inte tekniker tillkallas. Alla poliser i yttre tjänst har personlig spårsäkringsutrustning. Förutom spårsökning ska dörrknackning genomföras. Vid den tekniska enheten finns förutom tekniker även två IT-forensiker samt en kemist. Tekniker finns också i Närpolisområdena Höglandet och Värnamo. I myndigheten, direkt underställd chefen för den brottsutredande verksamhetsgrenen, finns en enhet som arbetar med grova brott samt i förekommande fall även vissa spaningsärenden. Vid spaningsenheten i Jönköping finns en godsspaningsgrupp. Där arbetar två poliser och en civilanställd. Enheten handhar även beslagshanteringen i huvudorten. Därutöver bedriver poliserna vid enheten godsspaning i polisens register 15 men de arbetar också aktivt med att spåra stöldgods på Internet. Godssökning utförs även i nedlagda ärenden när stöld- och hittegods inkommer till myndigheten. I KUT-funktionen ingår teknikspaning. KUT-funktionen består av en desk, en berednings- och analys- 15 RAR, DurTvå, nationellt gods och lokalt hittegods. 20 Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott

BESLUT. Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k.

BESLUT. Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k. BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2009-12-23 Dnr 2703-2008 Sid 1 (6) Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k.

Läs mer

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn

Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Överväganden med anledning av det förslag till utveckling av utredningsverksamheten som lämnats av kommissarie Stefan Thörn Allmänt Kommissarie Stefan Thörn fick den 15 juni 2009 i uppdrag att tillsammans

Läs mer

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63) Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer

Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Redovisning av åtgärder för bättre bemötande av brottsoffer Rikspolisstyrelsen 2013-08-23 RAPPORT 2 (6) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING... 3 2 UPPDRAGET... 3 2.1 Uppdragets genomförande... 3 3 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER

Läs mer

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010

Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 Dokumentnamn Samverkansinriktning 2010 Handläggare Tom Jensen Sidan 1 (7) Datum Diarienummer 2010-03-10 AA 160-11184/10 Samverkansinriktning för Sydsamverkan 2010 1 Arbetet med samverkansinriktningen Bakom

Läs mer

Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor

Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Inspektionsrapport 2010:9 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet November 2010 Vald_mot_kvinnor_101026.indd 1 2010-11-17

Läs mer

Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott. Rikspolisstyrelsen

Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott. Rikspolisstyrelsen Tillsynsrapport 2013:6 Polismyndigheternas hantering av miljöbrott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Inledning Inspektionen har avsett polisens hantering av brott mot miljöbalken där

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128

Kommittédirektiv. Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn. Dir. 2014:128 Kommittédirektiv Ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn Dir. 2014:128 Beslut vid regeringssammanträde den 4 september 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-12-15 Dnr 47-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne

Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne Polismyndigheten i Skåne Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten Rapport 2010:5 Uppföljning av mängdbrotten i Nordöstra Skåne 2011-01-07 År 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Tertialrapport 2, 2012

Tertialrapport 2, 2012 Tertialrapport 2, 2012 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Oktober 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto:

Läs mer

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne

Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Diarienummer: A046.674/2013 Saknummer 400 År 2013 Mängdbrottsutveckling Polisområde Nordöstra Skåne Kriminalunderrättelsetjänsten PONS Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Uppdrag och syfte... 1 Metod...

Läs mer

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen

Tertialrapport 1. Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012. Rikspolisstyrelsen Tertialrapport 1 Redovisning av Polisens resultat t.o.m. första tertialet 2012 Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Juni 2012 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm Omslagsfoto: Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Bilaga 3. Frågor i Riksrevisionens aktgranskning

Bilaga 3. Frågor i Riksrevisionens aktgranskning Bilaga 3. Frågor i Riksrevisionens aktgranskning RiR 2015:21 It-relaterad brottslighet polis och åklagare kan bli effektivare RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FRÅGOR I RIKSREVISIONENS AKTGRANSKNING Frågor i

Läs mer

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper

Nationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning

Läs mer

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?

SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till

Läs mer

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott

Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 1 (16) 2015-10-22 Område Livsmedelskontroll Avdelning Support Sammanställning: enkät om livsmedelsbrott 2 1. Sammanfattning För att ta reda på vilka möjligheterna är för livsmedelskontrollmyndigheterna

Läs mer

Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten

Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2014-12-11 Dnr 69-2014 Polismyndigheten i Östergötlands läns behandling av personuppgifter i underrättelseverksamheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och

Läs mer

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121)

Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter, mansvåld och makt (SOU 2004:121) ÅKLAGARMYNDIGHETEN YTTRANDE Sida 1 (5) Extra åklagaren Erik Wendel Er beteckning N2004/9764/JÄM Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet Slag i luften En utredning om myndigheter,

Läs mer

Vid Marcus Nilssons presentation av regionens organisation och utredningsgruppens arbetssätt kom bl.a. följande fram.

Vid Marcus Nilssons presentation av regionens organisation och utredningsgruppens arbetssätt kom bl.a. följande fram. PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 7204-2015 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten, gränspolissektionen i region Nord, gränspolisgrupp 2 (Umeå) den 26 januari 2016 Inledning På uppdrag

Läs mer

Rikspolisstyrelsens IT-system OBS-portalen

Rikspolisstyrelsens IT-system OBS-portalen Samrådsyttrande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-03-21 Dnr 230-2012 Rikspolisstyrelsens IT-system OBS-portalen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden rekommenderar Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten.

Polisaspiranter vid Polismyndigheten i Kalmar län har sin anställning vid Personalenheten. POLISASPIRANTPOLICY DATUM: 2005-09-11 DIARIENR: A-761-4849/05 PERSONALENHETEN Policy beträffande polisaspiranter (Syfte, mål och innehåll enligt nationell plan samt lokala tillägg med inspiration från

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-09-11 Dnr 156-2014 Granskning av tre inhämtningsärenden vid Polismyndigheten Dalarna 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-03-21 Dnr 153-2012 Användning av kvalificerade skyddsidentiteter vid Rikskriminalpolisen 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målsättning... 3 Redovisning av resultat... 4 Referenser... 11

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målsättning... 3 Redovisning av resultat... 4 Referenser... 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målsättning... 3 Redovisning av resultat... 4 Hur den ändrade arbetsmetodiken påverkar användarna avseende arbetsmiljö och effektivitet...

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Bilaga Träffrapportinformation

Bilaga Träffrapportinformation Sida nr: 1 (1) Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och förse uppdragsgivaren med de resultat

Läs mer

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser

Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Inspektion av Polismyndigheten, polisområde Västerbotten, lokalpolisområde Umeå, den 10 12 november 2015

Inspektion av Polismyndigheten, polisområde Västerbotten, lokalpolisområde Umeå, den 10 12 november 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 5474-2015 Sid 1(10) Inspektion av Polismyndigheten, polisområde Västerbotten, lokalpolisområde Umeå, den 10 12 november 2015 Inledning Den 10 12 november

Läs mer

Inspektion av Polismyndigheten, gränspolissektionen i region Syd, utredningsgrupp 2 (Malmö-Helsingborg) den 15 mars 2016

Inspektion av Polismyndigheten, gränspolissektionen i region Syd, utredningsgrupp 2 (Malmö-Helsingborg) den 15 mars 2016 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 334-2016 Sid 1 (5) Inspektion av Polismyndigheten, gränspolissektionen i region Syd, utredningsgrupp 2 (Malmö-Helsingborg) den 15 mars 2016 Inledning

Läs mer

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-11-18 LS 2015-1121 Landstingsstyrelsen Yttrande över E-delegationens slutbetänkande En förvaltning som håller ihop (SOU 2015:66)

Läs mer

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten

Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte Forensisk vetenskap 1 Utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014

Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-05-26 Diarienummer SCN-2015-0180 Socialnämnden Inspektionen för vård och omsorg IVO: Tillsyn av bostadssamordningen, Dnr 8.5-29206/2014 Förslag

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 724-2011 Hälso- och sjukvårdnämnden Region Gotland 621 81 Visby Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 30 augusti

Läs mer

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet.

Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Stockholm 15 juni 2015 Remissvar angående SOU 2015:3 Med fokus på kärnuppgifterna En angelägen anpassning av Polismyndighetens uppgifter på djurområdet. Övergripande synpunkter Djurskyddet Sverige vill

Läs mer

Tillsynsrapport Misshandel av obekant

Tillsynsrapport Misshandel av obekant Tillsynsrapport Misshandel av obekant Kvaliteten i den brottsutredande verksamheten Tillsynsrapport 2012:3 Utvecklingscentrum Göteborg 2012-11-21 (dnr ÅM-A 2012/0823) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015

Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 PROTOKOLL Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Dnr 2313-2015 Sid 1 (8) Inspektion av Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Borås, den 25 27 maj 2015 Inledning Den 25 27 maj 2015 genomförde justitieombudsmannen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Polismyndigheternas handläggning av ärenden om handräckning och vissa tvångsåtgärder

Polismyndigheternas handläggning av ärenden om handräckning och vissa tvångsåtgärder Tillsynsrapport 2013:9 Polismyndigheternas handläggning av ärenden om handräckning och vissa tvångsåtgärder Rikspolisstyrelsen Samanfattning 3 Sammanfattning Rikspolisstyrelsen (RPS) beslutade den 25

Läs mer

Chef till verksamhetsområde biologi vid nationellt forensiskt centrum

Chef till verksamhetsområde biologi vid nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till verksamhetsområde biologi vid nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd, Väst, Öst, Stockholm, Mitt, Bergslagen, Nord)

Läs mer

Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP

Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-01-22 Dnr 15-2013 Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP

Läs mer

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen

Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datum Diarienr 2012-06-15 738-2011 Landstingsstyrelsen Norrbottens läns landsting 971 89 Luleå Tillsyn patientens rätt till spärr enligt 4 kap. 4 och 6 kap. 2 patientdatalagen Datainspektionens beslut

Läs mer

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) 2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning

Läs mer

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014

Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 ~pmmunstyrelsens handling nr 63/2012 Polismyndigheten i söderman~ands vän _ Katrineholms kommun ~ Samverkansavtal mellan polis och kommun 2013-2014 Avtalande parter Polismyndigheten Södermanland och Katrineholms

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) YTTRANDE Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Datum 2015-10-23 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 97-2015 Sid 1 (6) Yttrande över betänkandet Skapa tilltro Generell tillsyn,

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande

Läs mer

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till underrättelseverksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Hemköpskedjan AB

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Hemköpskedjan AB Beslut Diarienr 1 (15) 2015-12-16 347-2015 Hemköpskedjan AB Norra stationsgatan 80 C 171 54 Solna Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Hemköpskedjan AB Datainspektionens

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret Beslut Diarienr 1 (8) 2015-04-27 1259-2014 1260-2014 Ert diarienr A218.732/2014 Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av

Läs mer

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen

Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport Djurplågeri och brott mot djurskyddslagen Tillsynsrapport 2013:2 Utvecklingscentrum Malmö Januari 2013 2 1 Sammanfattning... 3 2 Arbetets bedrivande... 4 2.1 Projektorganisation... 4 2.2

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare

Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2335 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot företag och företagare Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens skjutvapen m.m.; beslutade den 30 mars 2012.

Läs mer

1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7

1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 2 Författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken... 9 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods

Läs mer

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015

Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015 PROTOKOLL Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura Dnr 1997-2015 Sid 1 (6) Protokoll fört vid inspektion av Kriminalvården, frivården Helsingborg, den 16 april 2015 Inspektionens genomförande Den 16 april

Läs mer

Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart Örnsköldsviks kommun, 212000-2445, 891 38 Örnsköldsvik

Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart Örnsköldsviks kommun, 212000-2445, 891 38 Örnsköldsvik Överklagande Diarienr 1 (11) 2015-12-11 2171-2015 Förvaltningsrätten i Härnösand Box 314 871 27 Härnösand Överklagande Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm Motpart Örnsköldsviks kommun,

Läs mer

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors

BESLUT. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors BESLUT Justitieombudsmannen Cecilia Renfors Datum 2014-09-24 Dnr 457-2014 Sid 1 (8) Kritik mot Polismyndigheten i Stockholms län, för att polisen i strid mot proportionalitetsprincipen gripit personer

Läs mer

SÄKERHETS- OCH 2011-06-09. Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1.

SÄKERHETS- OCH 2011-06-09. Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1. SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN RAPPORT DNR 887-2010 2011-06-09 Ändrade förhållanden under verkställighet av hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning, m.m. 1. BAKGRUND Enligt lagen (2007:980)

Läs mer

Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar

Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr: 533 Medling vid ungdomsbrott Svårigheter med polisens ansvar Emelie Brodin Hanna Rolinder Abstract Rapporten

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens kontaktcenter (PKC); beslutade den 31 oktober

Läs mer

Inspektion av polismyndigheternas arbete med brottssamordning

Inspektion av polismyndigheternas arbete med brottssamordning Tillsynsrapport 2013:12 Inspektion av polismyndigheternas arbete med brottssamordning Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Begreppet brottssamordning omfattar processerna ärendesamordning

Läs mer

Inspektion av Polismyndigheten i Västernorrlands län, arresten Sundsvall, den 14 15 november 2013

Inspektion av Polismyndigheten i Västernorrlands län, arresten Sundsvall, den 14 15 november 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 6066-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten i Västernorrlands län, arresten Sundsvall, den 14 15 november 2013 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen Cecilia Renfors

Läs mer

Policy för anställning och omplacering vid Polismyndigheten i Stockholms län

Policy för anställning och omplacering vid Polismyndigheten i Stockholms län Policy för anställning och omplacering vid Polismyndigheten i Stockholms län Rekrytering av nya medarbetare innebär en stor investering och en långvarig relation. Det är därför viktigt ur alla perspektiv

Läs mer

Polismyndigheternas handläggning av ärenden om immaterialrättsliga brott

Polismyndigheternas handläggning av ärenden om immaterialrättsliga brott Tillsynsrapport 2013:2 Polismyndigheternas handläggning av ärenden om immaterialrättsliga brott Rikspolisstyrelsen Sammanfattning 3 Sammanfattning Denna inspektionsrapport handlar om Polisens verksamhet

Läs mer

Västerortspolisen informerar:

Västerortspolisen informerar: Polismyndigheten i Stockholms län Västerorts polismästardistrikt Information Västerortspolisen informerar: Stort intresse för Grannsamverkan Hörsalen på huvudstationen i Solna var mer än fullsatt när distriktets

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin

BESLUT. Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2007-04-24 Dnr 5433-2006 Sid 1 (6) Kritik mot Polismyndigheten i Skåne och åklagare vid Åklagarmyndigheten, åklagarkammaren i Kristianstad, för långsam

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-01-22 Dnr 104-2011 Förstöring av upptagningar och uppteckningar från tvångsmedelsanvändning enligt lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN 2010-01-21 AA-191-6780/09

POLISMYNDIGHETEN I ÖREBRO LÄN 2010-01-21 AA-191-6780/09 Innehållsförteckning 1. Länspolismästarens inledning...3 2. Långsiktiga förutsättningar för polisverksamheten...5 2.1. Verksamhetsstyrning...5 2.2 Polisens underrättelsemodell (PUM)...5 2.3 Polisens nationella

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om postbehandling och diarieföring vid polismyndigheterna;

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005

ANALYSERAR Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 ANALYSERAR 2006:12 Försäkringskassans arbete med misstänkta brott 2005 Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för gemensamma försäkringsfrågor Ylva Rånge 08-786 98 60 ylva.range@forsakringskassan.se

Läs mer

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Lindex Sverige AB

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Lindex Sverige AB Beslut Diarienr 1 (13) 2015-12-16 342-2015 Lindex Sverige AB Nordstadstorget 6 plan 8 411 05 Göteborg Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på Lindex Sverige

Läs mer

Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013

Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 1997-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Polismyndigheten i Kalmar län, arresten i Kalmar, den 16 april 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde

Läs mer

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund

SVAR 1 (7) Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Inläsningscentralen, 839 88 Östersund SVAR 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF:s rapport (2012:3) Handläggning av bostadstillägg Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har granskat Pensionsmyndighetens

Läs mer

Åklagarmyndighetens användning av s.k. postkontroll

Åklagarmyndighetens användning av s.k. postkontroll SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande med beslut 2016-02-17 Dnr 151-2015 Åklagarmyndighetens användning av s.k. postkontroll 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1319-2013 Västmanlands tingsrätt Box 40 721 04 Västerås Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på MQ Retail AB

Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på MQ Retail AB Beslut Diarienr 1 (13) 2015-12-16 340-2015 MQ Retail AB Box 119 19 404 39 Göteborg Tillsyn enligt kameraövervakningslagen (2013:460) kameraövervakning av anställda på MQ Retail AB Datainspektionens beslut

Läs mer

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003

ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET. jämställdhetsombudsmannen. Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 ARBETSFÖRHÅLLANDEN INOM BRANDFÖRSVARET Granskning av 4-6 jämställdhetslagen inom kommunal räddningstjänst 2003 jämställdhetsombudsmannen Innehållsförteckning Bakgrund 2 Sammanfattning 2 Resultat av granskningen

Läs mer

Polishundverksamheten i Skellefteå

Polishundverksamheten i Skellefteå Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen 2008 Rapport nr. 512 Polishundverksamheten i Skellefteå Magnus Ahlqvist Abstract Den svenska polisen har stor användning

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå Beslut Diarienr 1 (10) 2016-02-17 1805-2015 Södermalms stadsdelsnämnd Box 4270 102 66 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) avseende behörighetsstyrning i ParaGå Datainspektionens beslut

Läs mer

Rapport 2013:6. Polisens utredningar av butiksrån. Kan fler brott klaras upp?

Rapport 2013:6. Polisens utredningar av butiksrån. Kan fler brott klaras upp? Rapport 2013:6 Polisens utredningar av butiksrån Kan fler brott klaras upp? Polisens utredningar av butiksrån Kan fler brott klaras upp? Rapport 2013:6 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1316-2013 Attunda tingsrätt Box 940 191 29 Sollentuna Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden

Kungl. Tekniska högskolans hantering av överklaganden Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-563 087 27 mikael.herjevik@uk-ambetet.se BESLUT 1(1) Kungl. Tekniska högskolan Universitetsstyrelsen 100 44 Stockholm Kungl. Tekniska högskolans

Läs mer

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Lagrådsremiss Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 november 2009 Beatrice Ask Gunnel Lindberg (Justitiedepartementet)

Läs mer

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5)

Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju 2012/4191/L5) Justitieombudsmannen Lars Lindström YTTRANDE Datum 2012-11-23 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 51-2012 Sid 1 (8) Yttrande över betänkandet Nya påföljder (SOU 2012:34) (Ju

Läs mer

Barn som far illa Polisens skyldigheter

Barn som far illa Polisens skyldigheter Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Skriftligt fördjupningsarbete Höstterminen, 2009 Rapport nr. 581 Barn som far illa Polisens skyldigheter Hämtat från: http://www.lulea.se/images/18.cbcf80b11c19cd633e800016527/sick_350.png

Läs mer

Protokoll fört vid besök hos Polismyndigheten i Uppsala län, arresten Uppsala, den 10 12 januari 2012

Protokoll fört vid besök hos Polismyndigheten i Uppsala län, arresten Uppsala, den 10 12 januari 2012 PROTOKOLL NPM-enheten Datum 2012-02-21 Dnr 117-2012 Sid 1 (6) Protokoll fört vid besök hos Polismyndigheten i Uppsala län, arresten Uppsala, den 10 12 januari 2012 Inledning På uppdrag av justitieombudsmannen

Läs mer