Bilaga Träffrapportinformation

Transkript

1 Sida nr: 1 (1) Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och förse uppdragsgivaren med de resultat som registrering och sökningar av DNA-profiler från personer och spår ger upphov till (registerträffar/träffrapporter). Nedan följer en översikt över de begrepp och definitioner som rör registren och hur de fungerar, samt hur SKL redovisar en registerträff/träffrapport och vad den innebär. Observera att informationen i denna bilaga kan komma att ändras genom tillägg eller ändringar, vilka kan vara viktiga för tolkningen av informationen i träffrapporten. Registerträffar och träffrapporter Träffrapport I en träffrapport redovisas resultatet av en automatisk jämförelse mellan DNA-profiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. SKL utför normalt registreringar och sökningar varje dag. En träffrapport kan innehålla en eller flera träffar mellan DNA-profiler från de olika registren. Det anges inte i vilket av registren DNA-profilerna ligger. Spår/person som ingår i denna träffrapport kan härröra från ärenden som ännu inte slutredovisats. Observera att det kan finnas ytterligare överensstämmande spår redovisade i det ursprungliga ärendet (Redovisning DNA/Sakkunnigutlåtandet). Personuppgifter och brottsmisstankenummer är hämtade från register som RPS Kiruna förfogar över och uppdaterar. Personuppgifter kan därför avvika från de uppgifter som angavs när DNA-provet skickades in för analys. Varje träff har ett unikt träff ID som är SKL:s interna löpnummer på träffen. Det finns ingen träffhistorik avseende spår som en person tidigare gett träff mot, eftersom spåren alltid gallras vid träff mot person. Sökprov i träffrapporten Sökprov är den DNA-profil som är senast registrerad och som vid sökning ger upphov till träff mot en eller flera tidigare registrerade DNA-profiler. Sökprovet kan komma från en person eller ett spår. Endast ett sökprov per träffrapport redovisas. Träffprov i träffrapporten Träffprov är den eller de DNA-profiler som finns registrerade sedan tidigare och som vid sökning träffar mot en ny DNA-profil som registrerats (sökprov). Träffprovet/en kan komma från en person och/eller spår. Registerträff En registerträff består av en kombination av ett sökprov och ett träffprov som har en gemensam DNA-profil. Den gemensamma DNA-profilen för sök- och träffprov är underlaget för den statistiska beräkningen av risken för slumpmässig överensstämmelse, vilket i sin tur utgör underlaget för slutsatsen. Om det finns flera sökprov (de har i så fall olika DNAprofiler) i ett ärende redovisas de i olika träffrapporter.

2 Sida nr: 2 (2) Slutsats Slutsatserna baseras på risken för slumpmässig överensstämmelse mellan två obesläktade personer. En referensdatabas baserad på ett urval av svensk normalbefolkning ligger till grund för denna statistiska beräkning. Nedanstående slutsatser för grad +3 och +4 gäller under förutsättning att man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting: Slutsats Nivå Risk för slumpmässig överensstämmelse mellan obesläktade personer Resultaten talar med visshet för... Grad +4 högst 1 på 1 miljon Resultaten talar starkt för... Grad +3 1 på på Resultaten talar för... Grad +2 1 på på 100 Uttrycket Resultaten talar XXX för i de fyra nivåerna skall tolkas som att resultaten är mer sannolika om det som påstås stämmer än om det inte stämmer. Nivån anger graden av hur mer sannolika resultaten är. Skillnaden mellan träffrapport och sakkunnigutlåtande I en träffrapport redovisas resultatet av automatiska jämförelser mellan DNA-profiler i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret. I ett sakkunnigutlåtande jämförs spår och person/personer manuellt inom ett ärende. Det innebär att blandbilder och partiella profiler kan jämföras mot misstänkta i ärendet vilket inte är möjligt vid en automatisk sökning i registren eftersom blandbilder och ofullständiga profiler inte registreras. I sakkunnigutlåtanden redovisas såväl uteslutningar som överensstämmelser mellan personer och spår inom ett ärende. I träffrapporten redovisas bara överensstämmelser, d v s negativa sökresultat redovisas inte. En träff i träffrapporten mellan ett sökprov och träffprov (DNAprofil från en person och/eller spår) innebär dock att ingen av alla de övriga DNA-profilerna i spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret kan ha samma ursprung som sökprovet och träffprovet/proven. Alla dessa övriga DNA-profiler är därför uteslutna. Ett enskilt resultat i en träffrapport är helt likvärdigt med motsvarande resultat i ett sakkunnigutlåtande. Resultatet (överensstämmelsen mellan DNA-profilerna) kan alltså inte bli mer säkert för att det har framkommit i en jämförelse mellan DNA-profiler från ett spår och en utpekad person i ett ärende. Resultatet förstärker eventuella kopplingar som har gjorts mellan spåret och personen utan beaktande av DNA-analysen. Metodik De metoder som använts vid undersökning av spår som ingår i träffrapporter anges i det sakkunnigutlåtande eller Redovisning DNA som redovisats i det ärende där spåret undersöktes. För personprov tagna efter 1 januari, 2006, har metoderna B-SF06, B-SF03, B- M65 och B-M72 använts i de fall salivprov tagits med SKLs provtagningssats för salivprov (FTA-kort). Standardförfarande (SF) och metoder (M) ingår i laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC Förklaring av kortkoderna för använda standardförfaranden och metoder finns på laboratoriets hemsida på IntraPolis eller Internet.

3 Sida nr: 3 (3) Utredning av oklara identiteter SKL upptäcker två typer av oklara identiteter, vilka båda ska utredas av polisen: Personer som topsats minst två gånger och vid topsningstillfällena har samma personuppgifter men olika DNA-profiler. I dagsläget kan endast DNA-profilen från den första topsningen bli registrerad (teknisk begränsning). I DNA-/utredningsregistret kommer sådana personer att vara registrerade som Identitet oklar. SKL kontaktar de polismyndigheter som utfört topsningarna på personerna. I kommande träffrapporter där en sådan person träffar mot spår anges Identitet oklar för personen tills polisens utredning är färdig. Personer som topsats minst två gånger och vid topsningstillfällena har olika personuppgifter men samma DNA-profiler, ger s.k. aliasträffar. Dessa redovisas i träffrapporter till de polismyndigheter som utfört topsningarna på personerna (de adresser i Group Wise som angetts för träffrapportmottagning). I träffrapporten där aliastäffen redovisas anges Identitet oklar för personerna och i kommande träffrapporter där sådana personer ingår kommer Identitet oklar att anges tills polisens utredning är färdig. Polisens utredning av oklara identiteter kan innebära att ny topsning av personerna blir aktuell. När polisens utredning är färdig ska registervårdsenheten, RPS i Kiruna, meddelas i första hand via Group Wise (mrbr@polisen.se), telefon , så att personuppgifterna kan korrigeras i DNA-/utredningsregistret och registreringen som Identitet oklar kan tas bort. Denna kontakt ska tas även om utredningen inte kommer fram till vilken som är den rätta identiteten. Polisen har 60 dagar på sig att utreda detta. Personer vars identiteter inte har utretts kommer fortsatt att ha statusen Identitet oklar i DNA-/utredningsregistret. I kommande träffrapporter kommer det att anges att en sådan person finns registrerad som Identitet oklar i DNA-/utredningsregistret. I fallet där en identitet har använts av olika personer ska även SKL kontaktas för att säkerställa att rätt personuppgifter är kopplat till rätt DNA-profil i registret. Aliasträffar Slutsatsen DNA-profilerna för sökprov och träffprov överensstämmer sinsemellan tillämpas i träffrapporterna med aliasträffar. Flera möjliga förklaringar till aliasträffar kan finnas (denna information finns också i varje träffrapport som redovisar en aliasträff). DNA-proven kommer från en och samma person och att personen vid minst ett tillfälle angivit/erhållit felaktiga personuppgifter DNA-proven kommer från en och samma person och att personen erhållit nya personuppgifter DNA-proven kommer från enäggstvillingar DNA-proven kommer från olika närbesläktade personer t ex helsyskon DNA-proven kommer från olika personer, där den ena personen är mottagare av stamceller och den andra är donator DNA-proven kommer från olika obesläktade personer, d.v.s. det är en slumpmässig träff

4 Sida nr: 4 (4) Nära släktingar Om man bortser från enäggstvillingar, som har identiska DNA-profiler, är risken för att t.ex. två syskon har identiska DNA-profiler i de 10 DNA-markörer som SKL analyserar mycket liten, men man måsta ändå alltid ta den i beaktande. I SKL:s utlåtanden görs detta genom förbehållet om man bortser från möjligheten att DNA:t kommer från en nära släkting. Detta innebär att risken, att två personers DNA-profiler stämmer överens, är högre om de är nära släkt (i synnerhet syskon) än om personerna är helt obesläktade med varandra. För att vara helt säker på om två närbesläktade personer har identiska DNA-profiler eller inte kan man begära att DNA-prov/DNA-profiler från båda begäras jämförda. Register med DNA-profiler Spårregistret I spårregistret registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med en brottsutredning och som inte kan kopplas till person. Om flera spår inom ett ärende har samma DNAprofil registreras enbart DNA-profilen från ett av spåren. Innan registrering, görs en rimlighetsbedömning om spåret kan komma från en gärningsman eller på annat sätt bidra till att brottet klaras upp vid en eventuell framtida träff. Slutligen måste DNA-profilen uppfylla vissa kvalitetskrav som minimerar risken för slumpmässig överensstämmelse. Av 10 DNAmarkörer måste 5 eller 7 markörer (beroende på brottskod) vara godkända för att profilen ska få registreras i spårregistret. För närvarande registreras inte blandbilder (DNA från mer än en person) i spårregistret. Gallring från Spårregistret Vid träff mellan person och spår gallras spåret automatiskt under förutsättning att slutsatsnivå (Grad +4) har erhållits. Annars ska spår gallras när brottet är uppklarat eller på annat sätt är irrelevant. Detta ska meddelas SKL och ansvaret ligger på den polismyndighet som skickat in spåret. Beroende på brottets brottskod gallras spåren 15 respektive 30 år efter registrering. Utredningsregistret I utredningsregistret registreras DNA-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon misstanke i misstankeregistret (MR), och som lämnat DNA-prov för analys. Detta register hette med tidigare misstankeregistret. Gallring från Utredningsregistret När en person gallras från MR görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Finns personen registrerad i BR för brott med annan påföljd än böter, flyttas DNA-profilen från utredningsregistret till DNA-registret. Om personen varken finns registrerad i MR eller BR gallras personens DNA-profil från utredningsregistret.

5 Sida nr: 5 (5) DNA-registret I DNA-registret registreras DNA-profiler (normalt med 10 DNA-markörer) från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott med annan påföljd än böter och som lämnat DNA-prov för analys. Gallring från DNA-registret När en person gallras från BR gallras personens DNA-profil från DNA-registret, normalt 10 år efter avtjänad påföljd. Om DNA-profilen har registrerats med stöd av lagstiftningen fr o m 1 januari, 2006 görs en kontroll mot MR innan gallring och om personen är registrerad i MR flyttas DNA-profilen från DNA-registret till utredningsregistret. Vem får träffrapporten? När en person träffar mot spår i spårregistret När en ny DNA-profil från en person söks mot spårregistret och ger träff mot ett eller flera spår skickas träffrapporten elektroniskt med digital signatur till: myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in provet från personen myndighetsbrevlådan hos den myndighet där brottet begicks om det är en annan myndighet än den myndighet som skickat in provet myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in spåret/spåren När ett spår träffar mot en person eller annat spår När en ny DNA-profil från ett spår ger träff mot en person eller ett eller flera andra spår skickas träffrapporten elektroniskt till: myndighetsbrevlådan hos den myndighet som skickat in spåret den handläggare som skickat in det nya spåret myndighetsbrevlådan hos den myndighet där det nya brottet begicks om det är en annan myndighet än den myndighet som skickat in det nya spåret. myndighetsbrevlådan för den myndighet där brottet för träffprovet begicks, vilket kan vara en annan än den myndighet som skickade in provet