Årsrapport 2017 Dna-registerverksamheten

Transkript

1 Årsrapport 217 Dna-registerverksamheten NFC Rapport Biologisektionen 218:2 Anna Granlund Nationellt forensiskt centrum, NFC

2 2 (19)

3 3 (19) 1 Sammanfattning Sedan toppåret 212 har allt färre misstänkta personer topsats. Ökningstakten av antal personer i dna- och utredningsregistret har avtagit men antal redovisade nationella träffar har inte förändrats så mycket de senaste fyra åren. Sverige har kopplats upp mot tre nya länder inom Prüm-samarbetet; Frankrike, Belgien och Danmark under 217. Det innebär att endast tre aktiva medlemsländer återstår i dagsläget.

4 4 (19) 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Syfte Bakgrund VERKSAMHETEN Personärenden och träffrapporter Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Manuella sökningar Kvalitet och registervård Felkoder Oklara identiteter Elimineringsdatabas Övrig registervård på NFC Förvaltning Forum produktråd Prüm förvaltningsråd Registerförvaltningsgruppen i Kiruna Samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten Samarbete med andra länder Konferenser och möten Kommunikation STATISTIK Personärenden Antal profiler i registren Nationella sökningar Internationella sökningar Prümträffar Manuella sökningar i dna-registren Utlämnande av dna-profil Antal träffar inom undersökningsärenden RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER Interna rapporter Notat Publikationer i Kriminaltekniktidningen Registerverksamhetens rapportserie KÄLLFÖRTECKNING... 19

5 5 (19) 3 Inledning 3.1 Syfte Syftet med årsrapporten är att beskriva verksamheten under året som gått samt att redovisa utvecklingen för dna-registren. 3.2 Bakgrund Dna-registren regleras av 4 kap. 1-1 polisdatalagen (21:361) och består av tre delar: Spårregistret; innehåller dna-profiler som tillvaratagits under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person. Dna-profilerna i spårregistret gallras när de träffat mot en person eller senast efter 3 år. Då brottet hänförs till utredningar om mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord eller terroristbrott gallras spåret senast efter 7 år. Utredningsregistret; innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap. rättegångsbalken och som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. En persons dna-profil i utredningsregistret gallras när uppgifterna förs över till dna-registret eller när inga misstankar på personen finns kvar i misstankeregistret (MR). Dna-registret; innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap. rättegångsbalken och som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. En persons dna-profil gallras ur dna-registret när personen inte har några belastningar kvar i belastningsregistret (BR). Alla dna-profiler som registreras förs även över till Combined DNA Index System (CODIS), en mjukvara som tillverkas och tillhandahålls av FBI. I CODIS sker alla sökningar och jämförelser mellan dna-profiler i de olika dna-registren. Varje vardag gallras profiler som inte längre ska finnas i dna-registren och nya dna-profiler från spår och misstänkta personer registreras. Därefter görs en sökning av alla nyregistrerade dna-profiler mot de personer och spår som finns i registret. Erhållna träffar redovisas digitalt till polisregionernas funktionsbrevlådor för träffrapporter. Nyregistrerade dna-profiler från personer och nya spår, som inte träffat mot någon person i den nationella sökningen, skickas automatiskt för sökning till de länder som Sverige har ett dna-utbyte med enligt Prümrådsbeslutet [1, 2].

6 6 (19) 4 Verksamheten Personärenden och träffrapporter Det är endast personer som är skäligen misstänkta eller dömda till annan påföljd än böter som registreras i utrednings- eller dna-registret. Personer som topsats som annan eller målsägare jämförs enbart med dna-spår inom det ärendet som de topsades för. Under 217 topsades 3 44 personer varav (82 %) som skäligen misstänkta. Antal skäligen misstänkta var 843 (3 %) färre jämfört med 216. Efter toppåret 212 när drygt 5 misstänkta topsades har antalet minskat för varje år. Antal målsägare har under samma period legat runt 2 med en svag ökning för varje år. Antalet annan varierar i betydligt större utsträckning då denna kategori beror på vilket behov som finns i de utredningar som Polisen driver under året. Det minskade antalet topsningar tillsammans med att allt fler personer gallras från dnaregistret ledde till att ökningen av antal personer i registren avtar. I slutet av året sågs en nedgång av antal registrerade personer i både dna-registret och utredningsregistret. Det kan bero på att Polismyndigheten topsar allt färre misstänkta samtidigt som fler gallras från registren. Antal topsningar av misstänkta som göra av andra myndigheter (Tullverket, Kustbevakningen och Ekobrottsmyndigheten) har i stort sett legat på samma nivå de senaste tre åren. Antalet redovisade träffar från dna-registren var totalt sett något fler än 216 men ligger i stort sett på samma nivå som de senaste tre åren, se avsnitt 5.3. Det var antal träffar mellan spår från olika brottsplatser som ökade medan antal träffar mellan spår från brottsplats och person minskade något. Att antalet träffar mellan spår från olika brottsplatser ökar beror till stor del på ett stort antal ouppklarad brott där dna från samma person hittats. 4.2 Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Sedan november 213 är Sverige operativt enligt Prümrådsbeslutet [1]. Utbyte av dnaprofiler enligt Prümrådsbeslutet och genomförandebeslutet [2] sker genom att med ett land i taget först genomföra en massjämförelse då alla spår i spårregistret jämförs mellan de båda ländernas register. Sedan vidtar dagliga sökningarna då dna-profiler från alla nya personer och nya spår, som inte träffat mot någon person i de egna registren, söks mot det andra landets register. De flesta Prümträffar som uppstår mellan ett spår och en person erhålls vid den massjämförelse som inleder sammarbetet med ett nytt land. Många träffar vid de inledande massökningarna innefattar svenska spår från mängdbrott och ca 8 % av träffarna gäller ärenden som är mer än två år gamla. Tekniskt sköts sökningarna på NFC via CODIS. De träffar som erhålls redovisas av NFC i så kallade Prüm-träffrapporter. Dessa rapporter innehåller uppgifter om mot vilket land det är träff, om det är ett spår eller person i det andra landet samt ett referensnummer som används för att begära ut ytterligare uppgifter från det andra landet. Då en uppdragsgivare vill begära ut uppgifter om ett spår eller en person i en Prümträff i ett annat land kontaktas SPOC (Single Point of Contact) på Internationella enheten vid NOA, via en webbegäran som finns på Intrapolis. SPOC svarar sedan tillbaka till uppdragsgivaren när det andra landet skickat uppgifterna. Det kan ta allt från några timmar till flera veckor.

7 7 (19) Under 217 har Sverige kopplats upp mot tre nya länder: Frankrike, Belgien och Danmark. I slutet av 217 gjorde Sverige dagliga dna-sökningar mot 19 länder inom Prümsamarbetet: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien, Tyskland Ungern och Österrike. Detta innebär att, av de aktiva medlemsländerna vid årsskiftet, endast är Luxemburg, Cypern och Bulgarien kvar att koppla upp emot Manuella sökningar För att göra sökningar i och ta emot sökningar från de länder som Sverige ännu inte har ett Prümsamarbete med och länder utanför EU görs manuella sökningar med stöd av en blankett som Interpol tagit fram. Antalet ärenden med manuella sökningar i Sveriges register minskade under 217 jämfört med 216, se avsnitt Antalet svenska dna-profiler som skickades för manuella sökningar i andra länders register minskade även de, se avsnitt Möjligen är minskningen av antal manuella sökningar en följd av Prümsamarbetet. 4.3 Kvalitet och registervård De registervårdande åtgärder som krävs för att upprätthålla god kvalitet på informationen i dna-registren utförs av både NFC och registerförvaltningsgruppen i Kiruna. Gallring av uppgifter från dna- och utredningsregistret sker automatiskt genom kontroller mot misstankeregistret och belastningsregistret om personen har fullständigt person- eller samordningsnummer. Om fullständigt person- eller samordningsnummer saknas måste gallringen utföras manuellt. Registervård i dna-registren som utförs av NFC sammanställs årligen i rapporten Årssammanställning registervård av dna-registren. Diskussioner förs löpande om var i kedjan det är mest effektivt att lösa de olika typerna av fel som kan uppstå Felkoder När nya personer registreras i utredningsregistret görs en första sökning mot misstankeregistret för att kontrollera att uppgifterna stämmer överens mellan de båda registren. Om uppgifterna inte stämmer uppstår en eller flera felkoder i den så kallade registervårdsklienten och felen hanteras manuellt av registerförvaltningsgruppen i Kiruna. Totalt minskade antalet personer med felkod under 217, mest beroende på att antalet personer som saknar person- eller samordningsnummer (felkod 1) minskade med 53 till Oklara identiteter Träffar mellan personer där de inskickade dna-proven uppvisar överensstämmande dnaprofiler men där person- eller samordningsnummer inte överensstämmer redovisas sedan 27 rutinmässigt i så kallade aliasträffrapporter. 217 redovisades 25 aliasträffar till de polisregioner där proven på personerna tagits. I andel motsvarar detta ca,5 % av alla skäligen misstänkta personer som topsats under året. NFC markerar dessa personer i dna- och utredningsregistren med Identitet oklar. Det är mottagande polisregioners uppgift att därefter utreda vilken identitet som är den rätta. I vissa fall kan båda identiteterna vara korrekta då enäggstvillingar har identisk dna-profil (men olika namn och personnummer). Registerförvaltningsgruppen i Kiruna rättar uppgifterna i dna- och utredningsregistren på uppdrag av polisregionerna.

8 8 (19) Ytterligare 559 aliasträffar redovisades inte till polisen eftersom det vid utredningen på NFC visade sig vara en och samma person som provtagits vid två eller flera tillfällen med ofullständigt personnummer eller med små skillnader i namn, person- eller samordningsnummer. Registerförvaltningsgruppen i Kiruna korrigerar i dessa fall personuppgifterna utifrån slagningar i andra register och slår samman personobjekten så att varje person endast förekommer en gång i dna-registren. Oklara identiteter upptäcks även när olika personer med samma personnummer provtas. En person med fullständigt personnummer kan registreras automatiskt endast en gång i dna- eller utredningsregistret. Om det inkommer en ny person med samma personnummer men med annan dna-profil fastnar den i ett kontrollsystem på NFC, det uppstår en så kallad registerkonflikt. Båda personerna markeras med Identitet oklar i dna- eller utredningsregistret. Vid behov redovisar NFC en så kallad konfliktrapport till de myndigheter som tagit prov på personerna. I konfliktrapporten finns information som kan vara till hjälp för att utreda vilken identitet som är korrekt. Under 217 avslutades 14 ärenden där registerkonflikter utreddes varav alla kunde lösas utan redovisning av konfliktrapport, exempelvis genom telefonkontakt med den som tog provet. Under 216 infördes en ny funktion som gör att när en person som är markerad med Identitet oklar i dna- eller utredningsregistret blir provtagen på nytt så flaggas detta på NFC som en uppdaterad oklar identitet. Identiteten kan då oftast redas ut, exempelvis genom kontakt med de som skickade in det nya provet. Den 31 december 217 fanns totalt personer markerade med Identitet oklar i dnaoch utredningsregistren, vilket motsvarar ca 1 % av alla registrerade personer. Av dessa var 275 bekräftade enäggstvillingar. Ett antal oklara identiteter har retts ut under året. En person som är markerad med Identitet oklar i dna- eller utredningsregistren är också markerad med Identitet oklar i polisens multifrågor (PMF). Enäggstvillingar är inte markerade med detta i PMF Elimineringsdatabas Den 1 juli 214 trädde lagen och förordningen om elimineringsdatabas (EDB) i kraft [3,4]. I EDB ingår dna-profiler från personer som genom sitt arbete kan komma att kontaminera bevismaterial som ska undersökas med avseende på dna. Syftet med EDB är att upptäcka kontaminationer, utreda varför de uppstått och att därigenom försöka förhindra att liknande kontaminationer uppstår igen. Enligt lagen får dna-profiler från brottsplatsspår, som ska registreras i spårregistret, sökas mot EDB innan de registreras. Under 217 registrerades dnaprofiler från 273 personer i EDB och vid årets slut fanns totalt 1 9 dna-profiler i registret, en ökning med 9 %. Vid sökningar mot EDB erhölls under året 37 träffar vilket är 11 fler (42 %) än under Övrig registervård på NFC Dna-registren kommunicerar med flera andra system inom polisen (exempelvis misstankeregistret, belastningsregistret, PMF, Internationella enhetens ärendehanteringssystem DAR) och det är viktigt att kommunikationen fungerar och att informationen är korrekt. Övrig registervård som utförs av NFC genomförs i huvudsak för att kontrollera och övervaka att kommunikation mellan Forum och CODIS samt mellan olika delar av Forum har fungerat. Genom att jämföra data i de olika system som ska kommunicera med varandra kontrolleras

9 9 (19) att förväntad information finns och att dna-profiler från de personer som ska finnas i registren verkligen gör det. 4.4 Förvaltning NFC äger och ansvarar för förvaltningen av dna-registren. Frågor som rör förvaltningen av IT-systemen, förvaltning av personuppgifter samt kvalitetsfrågor och rutiner hanteras i olika mötesformer Forum produktråd Dna-registren och registervårdsklienten finns i Forum, som är NFC:s ärendehanterings- och labdatasystem. Frågor som bland annat rör systemutveckling av Forum och systemtester behandlas i Forum produktråd som har möten en gång per månad. En representant i produktrådet ansvarar för IT-stöden för dna-register och registervård Prüm förvaltningsråd Frågor som rör Prüm dna och Prüm finger hanteras i Prüm förvaltningsråd. I förvaltningsrådet ingår representanter från NFC, Internationella enheten på NOA, NFC Stockholm och IT-avdelningen. Frågor som behandlas är bland annat önskemål om systemförändringar, önskemål om rättsanalyser eller lagförändringar, statistik och gemensamma rutiner. Under året har mötet främst behandlat frågor rörande utbytet av fingeravtryck Registerförvaltningsgruppen i Kiruna En gång om året reser representanter för registergruppen till Kiruna för att träffa och arbeta tillsammans med registerförvaltningsgruppen. Representanter från registerförvaltningsgruppen besöker också NFC. Utbildningar hålls och arbetsrutiner diskuteras. Man tar även upp frågor av mer strategisk karaktär som juridiska frågor och utveckling av IT-stöd. En gång i månaden hålls videomöten mellan NFC och registerförvaltningsgruppen i Kiruna. På dessa möten tas dagliga operativa frågor och problem upp. 4.5 Samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten Under 215 inleddes ett samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten. Syftet är att utbyta erfarenheter och att på sikt ha en gemensam registervård för de båda registren. Arbetet har till stor del varit vilande under Samarbete med andra länder Då Sverige har en hög automatiseringsgrad både för registervård och träffhantering samt en unik integration mellan CODIS och Forum, finns ett stort intresse från andra länder. Inget studiebesök har tagits emot under 217 men frågor rörande Prüm från bland annat Polen, Portugal, Litauen, Norge och Danmark har besvarats.

10 1 (19) 4.7 Konferenser och möten Möten och konferenser ger tillfälle att skapa kontakter och få kunskap om registerverksamheterna i andra länder och att informera andra om registerverksamheten i Sverige. Den 25 april deltog en representant från registergruppen på 13th European CODIS User Conference i Vilnius, Litauen. På mötet, som arrangeras av ENFSI, presenterades nyheter och kommande uppdateringar av CODIS. Ländernas representanter berättade hur CODIS fungerar hos dem och om det finns några problem man vill diskutera vidare på mötet. Information från mötet har sammanfattats i NFC RIA 217:9. Den 7 juni föreläste en representant från registergruppen om EDB på det Svensk/Finska mötet i Linköping. Den november hölls International CODIS User Meeting och 23rd Annual National CODIS Conference i Norman, Oklahoma, USA som en representant från registergruppen deltog på. En medarbetare från CODIS helpdesk berättade om aktuella krav på hårdvara och operativsystem samt gav och tips och rekommendationer för arbetet med CODIS. FBI berättade om kommande versioner av CODIS och vilka nya funktioner som kommer att ingå. Några länders representanter, inklusive representanten från registergruppen, höll presentationer om sitt arbete med CODIS och dna-register ur olika aspekter. Information från mötet har sammanfattats i NFC RIA 217:34. En brottssamordningskonferens för Polismyndighetens brottsamordningsfunktioner anordnades den 2-21 november av NOA och NFC. Konferensen ersätter träffsamordnarmötena som tidigare anordnades av NFC (och före detta SKL) Även Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Försvarsmakten (Militärpolisen) deltog på mötet. På mötet hölls presentationer som visade på svårigheter för brottssamordningen och vilka framgångsfaktorer som finns. Det hölls också grupparbeten om hur brottssamordningen fungerar idag och vad som skulle behöva förbättras. 4.8 Kommunikation Det finns ett stort medialt intresse för dna-registerfrågor i allmänhet och för utbytet inom Prümrådsbeslutet i synnerhet. Vid ett par tillfällen har statistik rörande de svenska dna-registren lämnats ut till journalister vilket har resulterat i ett par intressanta artiklar om dna-registren, bland annat i Länstidningen Södertälje. NFC ansvarar för två sidor på Intrapolis rörande registerverksamhet. På sidan DNA- och fingeravtrycksregister, samverkan publiceras bland annat resultaten av Prümuppkopplingarna, nyheter, notiser och länkar. På sidan Träffrapportering, dna- och fingeravtrycksregister återfinns information, så som faktablad och kontaktuppgifter.

11 11 (19) 5 Statistik 5.1 Personärenden Antal inkomna personärenden (dna-prov från misstänkt, målsägare och annan ) ökade med (5 %), till 3 44 jämfört med 216, se figur 1. Ökningen av antalet personärenden beror på att ovanligt många topsades som annan under 217. Antal skäligen misstänkta som topsas fortsätter att sjunka, se figur 2. Majoriteten av personärendena (9 %) kommer från polisregionerna Figur 1. Antal personärenden per år Figur 2. Antal personärenden från skäligen misstänkta per år. Personprover skickas även in av andra brottsbekämpande myndigheter, såsom Ekobrottsmyndigheten, se figur 3, samt Tullverket, figur 4 och Kustbevakningen, figur 5.

12 12 (19) Figur 3. Antal personärenden per år från Ekobrottsmyndigheten Figur 4. Antal personärenden per år från Tullverket.

13 13 (19) Figur 5. Antal personärenden per år från Kustbevakningen. 5.2 Antal profiler i registren Antalet spår i spårregistret ökade med under 217 och vid årets slut fanns spår i spårregistret. Ökningen av spårregistret har varit i samma storleksordning sedan 21. Större delen av alla spår i spårregistret kommer från brott som stöld, tillgrepp och skadegörelse (ca 6 %). Spår gallras från spårregistret när de träffat mot en person. Antal registrerade profiler från personer ökade med (1 %) under med 217 och vid årets slut fanns personer registrerade, se figur spårregistret Personer Figur 6. Antal registrerade dna-profiler från spår och personer. 5.3 Nationella sökningar Vid nationella sökningar av dna-profiler från spår och personer redovisas endast träffar, om det inte blir någon träff vid sökningarna redovisas inget till uppdragsgivaren. Träffarna

14 14 (19) redovisas normalt samma dag som sökningen i registren görs. Under 217 redovisades nationella träffar från registren vilket är 4 % fler än 216, se figur Figur 7. Antal redovisade registerträffar per år. Under året registrerades spår i spårregistret. Av dessa träffade (47 %) mot en person och gallrades. Ytterligare 88 spår, som registrerats innan 217, träffade mot person och gallrades, se figur Brott tre år eller äldre Brott inträffat under föregående år Brott inträffat under aktuellt år Figur 8. Antal träffar mellan spår och person per år fördelat på ålder på spåret i träffen De flesta spår som registreras i spårregistret härrör från stöld och tillgreppsbrott där det oftast inte finns någon känd misstänkt i ärendet att jämföra erhållna dna-resultat med. Endast en mindre andel av de registrerade spåren i spårregistret härrör från grova brott. Majoriteten av spåren som ingått i en spår-personträff härrör därför från stöld och tillgreppsbrott, se tabell 1. Fördelningen av träffar inom respektive brottstyp har visat sig vara relativt konstant över åren.

15 15 (19) Tabell 1. Antal och andel registerträffar mellan person och spår fördelat på olika brottskategorier. Registerträffar, person mot spår från Antal Andel (%) Antal Andel (%) Mord, dråp, misshandel Narkotika Olaga hot, olaga tvång m. m Rån Sexualbrott Skadegörelse Stöld, tillgrepp Trafikbrott Vapenbrott Övrigt och spår utan brottskod Totalt Internationella sökningar Prümträffar Under 217 har Sverige kopplats upp mot tre nya länder, se Totalt redovisades Prümträffar under 217, se tabell 2. Träffrapporterna redovisas normalt samma dag som sökningen görs. Den stora merparten är person-personträffar vilket beror på att samma person finns registrerad i flera länders register, se figur Svenskt spår mot utländsk person Svensk person mot utländskt spår Spår mot spår Person mot person Figur9. Antal Prümträffar 217 mellan Sverige och andra EU-länder i utbytet av dna-profiler enligt Prümrådsbeslutet.

16 16 (19) Tabell 2. Antal Prümträffar per land 217 fördelat på träfftyp. Land SE spår/ SE pers/utl Spår/spår Pers/pers Totalt utl pers spår Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Lettland Litauen Malta Nederländerna Polen Portugal 1 1 Rumänien Slovakien Slovenien Spanien Tjeckien Tyskland Ungern 6 6 Österrike Totalt Manuella sökningar i dna-registren Under 217 handlades 167 ärenden med utländska profiler som söktes manuellt i svenska dna-register, se figur 1. Mindre än 5 % av alla manuella sökningar av utländska dna-profiler gav träff i de svenska registren. 8 % av de manuella sökningarna handläggs inom fem dagar Utländsk profil i svenskt register Utlämnande av svensk profil för sökning i annat land Figur 1. Antal ärenden för manuell sökning och begäran om utlämnande av dna-profil.

17 17 (19) Utlämnande av dna-profil Svensk polis kan begära att få dna-profiler utlämnade från NFC för att via Internationella enheten skicka dem till länder som Sverige inte har ett automatiskt utbyte med. Profilerna kan även skickas för sökning i Interpols dna-register. Under 217 handlades 293 ärenden rörande utlämnande av dna-profiler vilket är 11 % färre än under 216, se figur Antal träffar inom undersökningsärenden När ett spår i ett undersökningsärende träffar mot en person i samma undersökningsärende registreras inte spåret i spårregistret utan träffen redovisas i sakkunnigutlåtandet för det aktuella undersökningsärendet. Antalet redovisade dna-träffar med slutsatsgraden Grad +4 inom ärenden, det vill säga mellan misstänkt, målsägare eller annan och ett eller flera spår i samma ärende var 217 totalt

18 18 (19) 6 Rapporter och publikationer 6.1 Interna rapporter - Christina Widén och Ricky Ansell. EDB 216. NFC rapport, Biologisektionen 217: Notat - Christina Widén, Marianne Mattsson och Ricky Ansell. Söka och registrera blandbildsspår i dna-spårregistret. NFC Notat, Biologisektionen Lars Andersson. Årssammanställning registervård av dna-registren 216. NFC Notat Biologisektionen 217_ Publikationer i Kriminaltekniktidningen - Christina Widén och Ricky Ansell. Inventering av elimineringsdatabasen 216. Kriminalteknik nr 1, sid 9. Artikeln i Kriminalteknik har även publicerats i webbtidningen Kriminalteknik.nu eller på websidan Registerverksamhetens rapportserie - Anna Granlund. Halvårsstatistik 217. DNA-register Registerverksamhetens publiceringar på Intrapolis Länk till sidan på Intrapolis där publiceringarna skett: - Prüm dna-sökningar mot Frankrike - nu har vi ett resultat. Publicerad 15:e september Prüm dna-sökningar mot Belgien. Publicerad 29:e september Resultat för Prüm dna-sökningar mot Danmark. Publicerad 23:e oktober 217

19 19 (19) 7 Källförteckning 1. Rådets beslut 28/615/RIF av den 23 juni 28 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. 2. Rådets beslut 28/616/RIF av den 23 juni 28 om genomförande av beslut 28/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet. 3. Lag (214:4) om Polismyndighetens elimineringsdatabas. 4. Förordning (214:45) om Polismyndighetens elimineringsdatabas.