Årsrapport Dna-registerverksamheten. NFC Rapport vid Nationellt forensiskt centrum Biologisektionen 2016:02 Anna Granlund

Transkript

1 Årsrapport 2015 Dna-registerverksamheten NFC Rapport vid Nationellt forensiskt centrum Biologisektionen 2016:02 Anna Granlund Christina Widén, Karin Hedberg, Lars Andersson Nationellt forensiskt centrum, NFC

2 2 (17) 1 Sammanfattning 2015 har varit ett händelserikt år för dna-registerverksamheten på NFC, både på det nationella och på det internationella planet. Förutom ett stort antal redovisade träffar har också insatser i form av verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete, information och kommunikation utförts med goda resultat. Antalet dna-profiler i registren fortsatte att öka under 2015 men provtagning av skäligen misstänkta personer minskade jämfört med Därför minskade också antalet nationella träffar, framför allt träffar mellan person och spår. Antal spår som träffade mot spår ökade istället något. Uppkoppling mot fler länder i Prümsamarbetet under 2015, medförde att antalet Prümträffar ökade. De flesta Prümträffarna, 60 %, utgjordes av person-personträffar. Spår som träffade mot person utgjorde 30 %, vilket innebar en möjlighet till ökad uppklaring av 537 brott. Antalet dna-profiler i elimineringsdatabasen fortsatte att öka under 2015 och 18 kontaminerade spår upptäcktes. Genom återkoppling till de som orsakat kontaminationerna och deras chefer åstadkoms en ökad medvetenhet om hur material ska hanteras för att inte kontamineras avseende dna. Den nya Polismyndigheten har medfört nya möjligheter för dna-registerverksamheten, till exempel bättre tillgång till IT-system, användning av nya Intrapolis för informationsspridning och att utveckla kommunikationen mellan Polismyndighetens intressenter i dna-registerverksamheten arrangerades träffsamordnarmötet för första gången i Stockholm och samlade träffsamordnare/brottssamordnare från alla polisregionerna, samt representanter för Tullverket, Försvarsmakten och flera åklagarkamrar. Den nya nationella modellen för brottssamordning presenterades och diskuterades och mötet spelade därmed en viktig roll som startskott dels för själva införandet under 2016 och dels för fortsatta gemensamma möten för hela Sverige. Dna-registerverksamheten presenterades också på den internationella konferensen 7 th European Academy for Forensic Science, EAFS, i Prag. Ett föredrag handlade om resultatet av införandet av den svenska elimineringsdatabasen och ett om hur oklara identiteter hanteras och hur registervård och kvalitetsarbete bedrivs.

3 3 (17) 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Syfte Bakgrund VERKSAMHETEN Personärenden och träffrapporter Kvalitet och registervård Uppdatering av gamla spår i spårregistret Alla spår som träffar mot en person gallras oavsett slutsatsgrad Oklara identiteter Elimineringsdatabas Datainspektionen Övrig registervård på NFC Rättsavdelningen, Registerförvaltningsgruppen i Kiruna Samarbete med fingeravtrycksregistret Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Manuella sökningar Förvaltning Forum produktråd Dna-register förvaltningsråd Prüm förvaltningsråd Konferenser och möten Samarbete med andra länder Studiebesök och förfrågningar ISEC-projekt Kommunikation STATISTIK Personärenden Antal profiler i registren Nationella sökningar Internationella sökningar Prümträffar Manuella sökningar i dna-registren Utlämnande av dna-profil Antal träffar inom undersökningsärenden RAPPORTER OCH PUBLIKATIONER Registerverksamhetens rapportserie Publikationer i Kriminaltekniktidningen Övriga publikationer Rapporter om internationell verksamhet KONFERENSDELTAGANDE Presentationer KÄLLFÖRTECKNING... 17

4 4 (17) 3 Inledning 3.1 Syfte NFC är processägare och förvaltare av dna-registren. Syftet med årsrapporten är att beskriva verksamheten under året som gått samt att redovisa utvecklingen för dnaregistren. 3.2 Bakgrund Dna-registren regleras av 4 kap polisdatalagen 2010:361 och består av tre delar: Spårregistret innehåller dna-profiler som tagits under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person. Dna-profilerna i spårregistret gallras när de träffat mot en person eller senast efter 30 år. Då brottet hänför sig till utredningar om mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord eller terroristbrott gallras spåret senast efter 70 år. Utredningsregistret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap. rättegångsbalken och som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. Dnaprofilerna i utredningsregistret gallras när uppgifterna förs över till dna-registret eller när inga misstankar finns kvar i misstankeregistret. Dna-registret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap. rättegångsbalken och som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. Dna-profilen gallras ur dna-registret när inga belastningar finns kvar i belastningsregistret. Alla dna-profiler som registreras förs även över till Combined DNA Index System (CODIS), en mjukvara som tillverkas och tillhandahålls av FBI. I CODIS sker alla sökningar och jämförelser mellan dna-profiler i de olika dna-registren. Varje vardag gallras profiler som inte längre ska finnas i dna-registren och nya dna-profiler från spår och misstänkta personer registreras. Därefter görs en sökning av alla nyregistrerade dnaprofiler mot de personer och spår som redan är registrerade. Träffrapporter redovisas digitalt till funktionsbrevlådor för träffrapporter. Nyregistrerade dna-profiler från personer och nya spår som inte träffat mot någon person i den nationella sökningen skickas automatiskt för sökning till de länder som Sverige har ett dna-utbyte med enligt Prümrådsbeslutet [1, 2]. 4 Verksamheten Personärenden och träffrapporter Under 2015 topsades personer varav skäligen misstänkta. Det är (11 %) skäligen misstänkta färre jämfört med Av de inskickade personärendena 2015 var andelen skäligen misstänkta 89 %, målsägare 6 % och annan 5 %. Fördelningen har varit relativt konstant genom åren men andelen annan var något högre under 2015, dels på grund av att antal misstänkta sjunkit och dels på grund av att antal annan var något fler än vanligt. Det är endast personer som är skäligen

5 5 (17) misstänkta som registreras i utrednings- eller dna-registret. Personer som topsats som annan eller målsägare jämförs enbart med dna-spår inom det ärendet som de topsades för. Antal personärenden från Ekobrottsmyndigheten ökar stadigt inkom personärenden från Ekobrottsmyndigheten vilket är 216 fler än under Av dem var det personer som registrerades i dna-registret. Trots att dessa personer endast utgör 8 % av det totala antalet topsade misstänkta personer under 2015, står misstänkta personer topsade av Ekobrottsmyndigheten för 19 % av ökningen av personer i dna-registren. Antalet redovisade träffar från dna-registren var totalt sett något färre än 2014, se avsnitt 5.3. Träffar mellan spår och personer stod för minskningen medan antalet träffar mellan spår från olika brottsplatser ökade något. 4.2 Kvalitet och registervård För att upprätthålla god kvalité på informationen i dna-registren utförs en rad registervårdande åtgärder både av NFC och av Registerförvaltningsgruppen i Kiruna. Registervård som utförs av NFC i dna-registren sammanställs årligen i rapporten Årssammanställning registervård av dna-registren [3] Uppdatering av gamla spår i spårregistret 2001 bytte dåvarande SKL dna-analyskit. Det nya kitet innehöll fler och delvis nya markörer jämfört med det gamla. Spår och personer som var registrerade i dna-registren analyserades om med det nya kitet. Av resursskäl gjordes inte omanalyser av alla spår utan endast spår från de grövsta brotten spår analyserades aldrig om. En konsekvens av detta var att de spårprofilerna inte kunde ge träff mot nya spår och personer då de hade för få gemensamma markörer med de nya profilerna. Enligt en överenskommelse med cheferna för de forensiska sektionerna i april 2015 skickades listor till respektive region där de ombads uppge vilka av de spåren som hörde till brott som ännu inte var preskriberade och om de skulle uppdateras. 40 spår uppdaterades och resten gallrades [4] Alla spår som träffar mot en person gallras oavsett slutsatsgrad I spårregistret får det endast finnas dna-profiler från okända. Det innebär att när ett spår träffar mot en person och anses identifierat måste det gallras. För att anse att ett spår är identifierat har det hittills krävts slutsatsgraden Grad +4 (vid träff mot person). Den 17:e november 2015 beslutade Biologisektionens ledningsgrupp att spår i spårregistret som träffar mot en person även med slutsatsgraden Grad +3 och Grad+2 ska anses vara identifierade och därför gallras från spårregistret om träffen godkänts och redovisats. Beslutet började gälla i praktiken från den 2:a december då inställningen för detta ändrades i ärendehanteringssystemet Forum. Då gallrades också 144 spår, som tidigare hade träffat mot person med Grad+3/Grad+2, från dna-spårregistret [5] Oklara identiteter Träffar mellan personer där inskickade dna-prov uppvisar överensstämmande dnaprofiler, men andra personuppgifter såsom namn eller personnummer inte överensstämmer, redovisas sedan 2007 rutinmässigt i så kallade aliasträffrapporter.

6 6 (17) 2015 redovisades 304 aliasträffrapporter till de polisregioner som tagit prov på personerna. Detta motsvarar ca 1 % av alla skäligen misstänkta personer som topsats under året. NFC markerar dessa personer i dna-/utredningsregistret med Identitet oklar. Det är mottagande polisregioners uppgift att därefter utreda vilken identitet som är den rätta. I vissa fall kan båda identiteterna vara korrekta då enäggstvillingar har identisk dna-profil (men olika namn och personnummer). Registerförvaltningsgruppen i Kiruna rättar uppgifterna i dna-/utredningsregistret på uppdrag av polisregionerna. Ytterligare 637 aliasträffar redovisades inte eftersom det var en och samma person som hade provtagits två eller flera gånger med ofullständigt personnummer eller med små skillnader i namn eller person-/samordningsnummer. Registerförvaltningsgruppen i Kiruna korrigerar personuppgifterna utifrån slagningar i andra register och slår samman personobjekten så att varje person endast förekommer en gång i dna-registren. Oklara identiteter upptäcks även när olika personer med samma personnummer provtas. En person med fullständigt personnummer kan registreras automatiskt endast en gång i dna-/utredningsregistret. Om det inkommer en ny person med samma personnummer men med annan dna-profil fastnar den i ett kontrollsystem på NFC, det uppstår en så kallad registerkonflikt. Båda personerna markeras med Identitet oklar i dna- /utredningsregistret. Vid behov redovisar NFC en så kallad konfliktrapport till de myndigheter som tagit prov på personerna. I konfliktrapporten finns information som kan vara till hjälp för att utreda vilken identitet som är korrekt. Under 2015 redovisades endast en konfliktrapport. Ytterligare 21 registerkonflikter uppstod men kunde lösas exempelvis genom telefonkontakt med den som tog provet. Den 31 december 2015 fanns totalt personer markerade med oklar identitet i dna- /utredningsregistret, vilket motsvarar 1 % av alla registrerade personer. Av dessa var 239 bekräftade enäggstvillingar. Ett antal oklara identiteter har retts ut under året och är då inte längre oklara. En person som är markerad med identitet oklar i dna- /utredningsregistren är också markerad med identitet oklar i polisens multifrågor (PMF). Enäggstvillingar är inte markerade med identitet oklar i PMF Elimineringsdatabas Den 1 juli 2014 trädde lagen och förordningen om elimineringsdatabas (EDB) i kraft [6,7]. I EDB ingår dna-profiler från personer som genom sitt arbete kan komma att kontaminera material som ska undersökas med avseende på dna. Syftet med EDB är att upptäcka kontaminationer, utreda varför de uppstått och att därigenom försöka förhindra att liknande kontaminationer uppstår igen. Enligt lagen får dna-profiler från spårprover, som ska registreras i spårregistret, sökas mot EDB innan de registreras. Under 2015 registrerades ytterligare 290 dna-profiler och vid årets slut fanns totalt 1426 dna-profiler i EDB. Vid sökningar mot EDB erhölls 18 träffar under 2015 [8] Datainspektionen I september 2013 genomförde Datainspektionen en tillsyn av personuppgiftsbehandlingen i dna-registren. Beslutet inkom till Polismyndigheten i april Med anledning av beslutet upprättades en handlingsplan, bland annat har en ny rättsanalys av hur registrering och gallring av profiler i dna- och utredningsregistret ska ske genomförts av Rättsavdelningen. Enligt rättsanalysen kan nuvarande regler för registrering och gallring gälla tillsvidare.

7 7 (17) Övrig registervård på NFC Dna-registren kommunicerar med flera andra system inom polisen och det är viktigt att övervaka att kommunikationen fungerar. Övrig registervård som utförs av NFC genomförs i huvudsak för att kontrollera och övervaka att kommunikation mellan olika system har fungerat och att dna-profiler från de personer som ska finnas i registren verkligen gör det. Genom att jämföra data i de olika system som ska kommunicera med varandra kontrolleras att förväntad information finns Rättsavdelningen, Registerförvaltningsgruppen i Kiruna Dna- och utredningsregistret söker kontinuerligt mot MR och BR för att kontrollera att personuppgifter för misstänkta och dömda personer vars dna-profiler är registrerade i dna- och utredningsregistret stämmer överens med uppgifterna i MR och BR samt för att kontrollera vilka dna-profiler som får finnas kvar och vilka som ska gallras. Om någon personuppgift inte stämmer överens vid sökningarna mot MR och BR skapas en felkod i en fellista. Handläggare vid Registerförvaltningsgruppen i Kiruna rättar de personuppgifter som fått en felkod utifrån slagningar i andra register. Handläggarna har också möjlighet att ta bort felaktiga misstankar och att gallra personer från dna- och utredningsregistret. Vid Registerförvaltningsgruppen slås också personer som topsats flera gånger med ofullständiga personuppgifter samman Samarbete med fingeravtrycksregistret Under året inleddes ett samarbete med fingeravtrycksregisterverksamheten. Syftet är att utbyta erfarenheter och att på sikt ha gemensam registervård för de båda registren. 4.3 Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Sedan november 2013 är Sverige operativt enligt Prümrådsbeslutet. Utbyte av dnaprofiler enligt Prümrådsbeslutet [1] och genomförandebeslutet [2] sker genom att med ett land i taget först genomföra en massjämförelse då alla spår i spårregistret jämförs mellan de båda ländernas register. Sedan vidtar dagliga sökningarna då dna-profiler från alla nya personer och nya spår, som inte träffat mot någon person i det egna registret, söks mot det andra landet. Tekniskt sköts sökningarna på NFC via CODIS. Internationella enheten på NOA har tidigare varit kontaktställe för Prümsökningar i Sverige men den 18 december 2015 tog NOA ett beslut att NFC ska vara kontaktställe för dna-utbytet. De träffar som erhålls redovisas av NFC i Prüm-träffrapporter. Dessa rapporter innehåller inga uppgifter om spåret eller personen i det andra landet. Då en uppdragsgivare vill begära ut uppgifter om ett spår eller en person i en Prümträff i ett annat land kontaktas SPOC (Single Point of Contact) på Internationella enheten via en webbegäran som finns på Intrapolis. Under 2015 har Sverige kopplats upp mot fyra nya länder: Rumänien, Tjeckien, Österrike och Spanien. I slutet av 2015 gjorde Sverige dna-sökningar mot 10 länder inom Prümsamarbetet: Nederländerna, Finland, Estland, Polen, Litauen, Slovakien, Rumänien, Tjeckien, Österrike och Spanien. De flesta Prümträffar mellan spår och person erhålls vid den inledande massjämförelsen då samtliga spår i spårregistret jämförs mot det andra landets dna-register.

8 8 (17) Många träffar vid de inledande massökningarna innefattar svenska spår från mängdbrott och ca 80 % av träffarna gäller ärenden som är mer än två år gamla Manuella sökningar För att göra sökningar i och ta emot sökningar från de länder som Sverige ännu inte har ett Prümsamarbete med och länder utanför EU görs manuella sökningar med hjälp av en blankett som Interpol tagit fram. Antalet sökningar via blanketten och utlämnande av dna-profiler för sökning i andra länder ökade något under 2015 jämfört med 2014, se avsnitt och Förvaltning Forum produktråd I Forum, som är NFC:s ärendehanterings- och labdatasystem, finns även dna-registren och registervårdsklienten som Registerförvaltningsgruppen i Kiruna jobbar i. Frågor som bland annat rör systemutveckling av Forum och systemtester behandlas i Forum produktråd som har möten en gång per månad. En representant i produktrådet ansvarar för IT-stöden för dna-register och registervård Dna-register förvaltningsråd Eftersom dna-registren kommunicerar med flera andra polisiära system är det viktigt att förvaltningarna för de olika systemen är kunniga om de olika systemen och att förvaltningarna har en väl fungerande kommunikation sinsemellan. Till dna-registrets förvaltningsråd inbjuds därför representanter från MR- och BR-förvaltningarna, Forum produktråd och Registerförvaltningsgruppen. På grund av arbetet med polisens omorganisation hölls endast ett möte under På mötet diskuterades bland annat punkter som kommit upp under riskanalysen som gjordes 2013, DI:s inspektionsrapport, utvecklings- och förändringsförslag samt vad som kan göras för att få en funktionell testmiljö som liknar produktionsmiljön så mycket som möjligt Prüm förvaltningsråd Frågor som rör Prüm dna och Prüm finger hanteras i Prüm förvaltningsråd. Till förvaltningsrådet bjuds representanter från Internationella sektionen på NOA (IE), NFC Stockholm och IT-avdelningen. Frågor som behandlas är bland annat önskemål om systemförändringar, önskemål om rättsanalyser eller lagförändringar, statistik och gemensamma rutiner. Även frågor som rör det manuellt utbytet av dna- och fingeravtryck kan tas upp på förvaltningsrådet. 4.5 Konferenser och möten Möten och konferenser ger tillfälle att få mer kunskap om registerverksamhet i andra länder och att informera andra länder om registerverksamheten i Sverige. Den 28 april deltog en representant från registergruppen på 11 th European CODIS User Conference i Köpenhamn, Danmark. På mötet presenterade representanter från FBI de

9 9 (17) senaste uppdateringarna och vanligaste frågorna rörande CODIS. Representanter från de olika länderna berättade om sina erfarenheter av CODIS. Den 7-11 september deltog två representanter från registergruppen på 7 th European Academy for Forensic Science, EAFS, konferens i Prag, Tjeckien. Titeln och det övergripande temat för konferensen var Pushing boundaries, working beyond borders. Träffsamordnarmöten har anordnats av NFC (före detta SKL) sedan Tidigare var mötet uppdelat på två tillfällen, ett i Linköping och ett i Sundsvall, vilket betydde att ett gemensamt forum för hela Sverige saknades. I samband med att den nya Polismyndigheten infördes beslutades att hålla ett gemensamt möte för hela Sverige. Träffsamordnarmötet 2015 hölls den 21 oktober i polishuset i Stockholm. Ett gemensamt möte har inneburit nya möjligheter vad gäller att utveckla kommunikationen mellan Polismyndighetens intressenter för dna-registerverksamheten. För första gången kunde 2015 alla Sveriges polisregioner, samt representanter från Tullverket, Försvarsmakten och några åklagarkamrar samlas. Under hösten pågick också ett genomförandeprojekt för nationell brottssamordning och resultatet av projektet presenterades för första gången på Träffsamordnarmötet. Enligt projektet ska en brottssamordningsfunktion införas i polisregionerna under första kvartalet 2016 och träffsamordningen ska ske inom denna funktion. På agendan stod också information och diskussion runt registerfrågor. 4.6 Samarbete med andra länder Studiebesök och förfrågningar Då Sverige har en hög automatiseringsgrad både för registervård och träffhantering samt en unik integration mellan CODIS och Forum, finns ett stort intresse från andra länder. Förutom att delta på konferenser och presentera den svenska registerverksamheten har studiebesök från Norge och Storbritannien tagits emot för att visa Sveriges lösning för Prüm-dna. Israel och Portugal har ställt frågor om Sveriges ITsystem för registerverksamheten och Schweiz har fått hjälp med frågor rörande CODIS ISEC-projekt Under har NFC och Internationella enheten deltagit i ett EU-projekt (Exchange of DNA data under the Prüm Decision and the related post-hit procedure) vars mål var att förenkla informationsutbytet efter en Prümträff. Finland drev projektet och Sverige, Estland, Nederländerna och Europol var deltagare. Även Litauen och Norge bjöds in till mötena. Eftersom utlämnande av andra personuppgifter än dnaprofilen inte ingår i Prüm-rådsbeslutet utan regleras av respektive lands lagstiftning skiljer sig rutinerna mycket åt i olika länder. Det tar också olika lång tid att få ut den information som efterfrågas beroende på vilket land som får frågan. I maj hölls ett slutseminarium dit representanter från alla EU-medlemsländer var inbjudna. 4.7 Kommunikation Det finns ett stort medialt intresse för dna-registerfrågor i allmänhet och för utbytet inom Prümrådsbeslutet i synnerhet. För att hålla uppdragsgivare och allmänhet informerade om utvecklingen har ett flertal artiklar publicerats i tidningen Kriminalteknik och på webbtidskriften Kriminalteknik.nu, se avsnitt 7.

10 10 (17) NFC ansvarar för en sida på Intrapolis, Träffrapportsamordnare DNA- samverkan, där bland annat nyheter i form av korta notiser, intressanta artiklar, länkar och ett nyhetsbrev (3 nummer under 2015) m m publiceras. Från och med 2015 finns information om både dna-registret och fingeravtrycksregistret i nyhetsbrevet. 5 Statistik 5.1 Personärenden Antal inkomna personärenden (misstänkt, målsägare och annan ) minskade med (9 %), till jämfört med 2014, se figur 1. Majoriteten av personärendena kommer från polisregionerna Figur 1. Totalt antal personärenden per år. Personprover skickas även in av andra brottsbekämpande myndigheter, såsom Ekobrottsmyndigheten, se figur 2, samt Tullverket och Kustbevakningen, se figur 3. Andelen prover från polismyndigheten är ca 95 % och från övriga myndigheter ca 5 %.

11 11 (17) Figur 2. Antal personärenden från ekobrottsmyndigheten Tullen Kustbevakningen Figur 3. Antal personärenden från Tullverket och Kustbevakningen. 5.2 Antal profiler i registren Antalet spår i spårregistret ökade med 290 under 2015 och vid årets slut fanns spår i spårregistret. Ett av skälen till den låga ökningen är att sammanlagt spår gallrades vid två olika registervårdsinsatser, se och Antal registrerade profiler från personer ökade med (6 %) jämfört med 2014 och vid årets slut fanns personer registrerade, se figur 4.

12 12 (17) Spår Personer Figur 4. Antal registrerade dna-profiler från spår och personer över år. 5.3 Nationella sökningar Under 2015 redovisades nationella träffar från registren vilket är 2 % färre än 2014, se figur 5. Antal träffar mellan spår och person har minskat med 123, antal träffar mellan två personer har minskat med 36 och träffar mellan två spår har ökat med 70. När ett spår i spårregistret träffar mot en person gallras spåret. Träffarna redovisas normalt samma dag som sökningen i registren görs Figur 5. Antalet redovisade registerträffar per år. Under året registrerades spår i spårregistret. Av dessa träffade (51%) mot en person och gallrades. Ytterligare 806 spår, som registrerats innan 2015, träffade också mot person och gallrades.

13 13 (17) De flesta träffar som redovisas är mellan ett spår som registrerats 2015 och en person, se figur Brott äldre än tre år Brott inträffat under föregående år Brott inträffat under aktuellt år Figur 6. Antal träffar mellan spår och person per år fördelat på ålder på spåret i träffen De flesta spår som registreras i spårregistret härrör från mängdbrott där man oftast inte har någon känd misstänkt att jämföra med i ärendet. Vad som räknas som mängdbrott ändrar sig något från år till år. Endast en mindre andel av de registrerade spåren i spårregistret härrör från grova brott. De flesta av spåren som ingått i en spår-personträff är därför säkrade i ett mängdbrott, se tabell 1. Fördelningen av träffar i respektive brottstyp har visat sig vara relativt konstant över åren. Tabell 1. Antal och andel registerträffar mellan person och spår fördelat på olika brottskategorier. Registerträffar, person mot spår från antal andel (%) antal andel (%) Mängdbrott , ,8 Rån, grov stöld 201 5, ,1 Våldtäkt, sexuellt ofredande 85 2, ,5 Misshandel (ej mängdbrott), grov 60 1, ,7 misshandel Mord/dråp, försök till mord/dråp 87 2,3 75 1,9 Allmänfarliga brott 41 1,1 33 0,8 Narkotika 12 0,3 13 0,3 Brott mot frihet och frid 30 0,8 n/a n/a Övrigt och spår utan brottskod 78 2,0 33 0,8 Totalt

14 14 (17) 5.4 Internationella sökningar Prümträffar Under 2015 har Sverige kopplats upp mot fyra nya länder, se Totalt redovisades Prümträffar under 2015, se figur 7. Träffrapporterna redovisas normalt samma dag som sökningen görs Svenskt spår mot utländsk person Svensk person mot utländskt spår Spår mot spår Person mot person Figur 7. Antal Prümträffar mellan Sverige och länder som vi utbyter dna-profiler med enligt Prümrådsbeslutet. Träffar mellan person och person beror på att samma person finns registrerad i flera länders register. Tabell 2. Antal träffar per land 2015 fördelat på träfftyp. Land SE spår/ SE pers/utl Spår/spår Pers/pers Totalt utl pers spår Estland Finland Litauen Nederländerna Polen Rumänien Slovakien Spanien Tjeckien Österrike Totalt Manuella sökningar i dna-registren Under 2015 handlades 288 ärenden med utländska profiler som söktes manuellt i svenska dna-register, se figur 8. Mindre än 5 % av alla manuella sökningar av utländska dna-profiler gav träff i de svenska registren.

15 15 (17) Utländsk profil i svenskt register Utlämnande av svensk profil för sökning i annat land Figur 8. Antal ärenden för manuell sökning och begäran om utlämnande av dna-profil. Handläggningstiden för manuella sökningar har sjunkit från 11 dagar för 80 % av ärendena 2014 till 6 dagar Detta har skett genom att rutinerna effektiviserats under året Utlämnande av dna-profil Svensk polis kan begära att få dna-profiler utlämnade för att via Internationella enheten skicka dem till länder som Sverige inte har ett automatiskt utbyte med. Profilerna kan även skickas för sökning i Interpols dna-register. 96 ärenden rörande utlämnande av dna-profiler handlades 2015 vilket är en liten ökning jämfört med 2014, se figur Antal träffar inom undersökningsärenden När ett spår i ett undersökningsärende träffar mot en person i samma undersökningsärende registreras inte spåret i spårregistret utan träffen redovisas i sakkunnigutlåtandet för undersökningsärendet. Antalet dna-träffar med Grad +4 inom ärenden, det vill säga mellan misstänkt, målsägare eller annan och ett eller flera spår i samma ärende var 2015 totalt Av dessa var antalet träffar mot misstänkta 1 164, mot målsägare 737 och mot annan 36.

16 16 (17) 6 Rapporter och publikationer 6.1 Registerverksamhetens rapportserie - Lars Andersson. Årssammanställning registervård DNA-register 2015:01 - Christina Widén. Gallra spår automatiskt ur dna-spårregistret efter träffar mot person med Grad+3 eller Grad+2. DNA-register 2015:02. - Christina Widén. Profiler profiler i dna-spårregistret. DNA-register 2015:03. - Karin Hedberg. Utvärdering av träffsamordnarmöten DNA-register 2015:04 - Karin Hedberg. Mötesanteckningar från nationellt träffsamordnarmöte DNA-register 2015: Publikationer i Kriminaltekniktidningen - Karin Hedberg. Polismyndighetens register: Registervården betydelsefull för utredningarna. Kriminalteknik nr , sid Christina Widén och Ricky Ansell. Nya elimineringsdatabasen för dna resultat av bakåt-sökningarna hösten Kriminalteknik nr , sid Christina Widén. Prüm Dna-utbyte med Slovakien och Rumänien. Kriminalteknik nr , sid Karin Hedberg. De svenska dna-registren ökar i storlek men hur fungerar de egentligen? Kriminalteknik nr , sid Christina Widén. Prüm dna-utbyte med Österrike. Kriminalteknik nr , sid Christina Widén. Prüm dna-utbyte med Tjeckien. Kriminalteknik nr , sid Christina Widén. Storbritannien inspireras av Sverige. Kriminalteknik nr , sid Karin Hedberg. Gemensam registervård för fingeravtrycks-, signalements- och dna-registren, Kriminalteknik nr , sid Karin Hedberg. En nationell brottssamordning. Kriminalteknik nr , sid 8-9. Samtliga artiklar i Kriminalteknik har även publicerats i webbtidningen Kriminalteknik.nu. 6.3 Övriga publikationer - Christina Widén och Ricky Ansell. Den nya svenska elimineringsdatabasen för dna ett effektivt verktyg för att hitta kontaminerade spår. Bevis nr , sid

17 17 (17) 6.4 Rapporter om internationell verksamhet - Christina Widén. 11 th European CODIS User Conference, NFC RIA Konferensdeltagande - 11 th European CODIS User Conference, 28 april, Köpenhamn, Danmark. - Slutseminarium för ISEC projektet "Exchange of DNA data under the Prüm Treaty and the related post-hit procedure", 6-7 maj 2015, Haag, Nederländerna. - 7 th European Academy for Forensic Science, EAFS. Pushing boundaries, working beyond borders, 7-11 september, Prag, Tjeckien. - Nationellt träffsamordnarmöte, 21 oktober, Stockholm, Sverige. 7.1 Presentationer - Christina Widén. The Swedish Elimination DNA database (EDB). Muntlig presentation, EAFS, Prag, Tjeckien. - Karin Hedberg. Quality work in the Swedish national DNA database and handling of unconfirmed identities. Muntlig presentation, EAFS, Prag, Tjeckien. - Karin Hedberg. Inventory of crime scene stains in the Swedish national DNA database 15 years in action. Poster, EAFS, Prag, Tjeckien. 8 Källförteckning 1. Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet 2. Rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet 3. Lars Andersson. Årssammanställning registervård av dna-registren 2015 Nationellt forensiskt centrum, NFC Biologisektionen 2016:03 4. Christina Widén. Profiler profiler i dna-spårregistret. DNA-register 2015:03 5. Christina Widén. Gallra spår automatiskt ur dna-spårregistret efter träff mot person med Grad+3 eller Grad+4. Dna-register 2015:02 6. Lagen (2014:400) om elimineringsdatabas 7. Förordningen (2014:405) om elimineringsdatabas 8. Christina Widén, Ricky Ansell. EDB 2015 Nationellt forensiskt centrum, NFC Biologisektionen, Intern rapport 2016:01