Situationen i Värmland. Pål Jonson

Transkript

1 Situationen i Värmland Pål Jonson

2 SAMMANFATTNING Antalet bostadsinbrott ökar i Sverige och andelen bostadsinbrott som begås av utländska stöldligor har eskalerat. Idag uppskattas de utländska ligorna stå för ungefär hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Enligt den årsvisa statistiken hos Brottsförebyggande rådet utsattes 1,8 procent av hushållen för bostadsinbrott under 2016, cirka hushåll i Sverige. I Värmland är situationen lika oroväckande och i fjol uppgav 1200 hushåll i Värmland att de hade utsatts för bostadsinbrott. Moderaterna föreslår nu ett åtgärdsprogram mot utländska stöldligor. Nedan återfinns förslagen i punktform: Betydligt fler utländska medborgare som avtjänar straff i svenska fängelser ska överföras till sitt hemland. Stärk Tullens befogenheter att söka efter stöldgods. Polisens utredningsarbete mot seriebrottslighet ska stärkas. Utvisning på grund av brott ska användas oftare. Skärpta straff för inbrott minst ett års fängelse och slopad mängdrabatt. 1. BAKGRUND Andelen bostadsinbrott som begås av utländska stöldligor har eskalerat, och idag uppskattas ligorna stå för närmare hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Syftet med den här rapporten är att belysa den regionala lägesbilden i Värmland och hur Moderaternas åtgärdsprogram kan minska bostadsinbrotten Bostadsinbrott i Sverige Vi ser en oroande utveckling när det gäller just bostadsinbrotten och andra former av stölder. Enligt Brottsförebyggande rådet ökade bostadsinbrotten med 3 procent till anmälda brott under Bakom ökningen stod lägenhetsinbrotten, som ökade med 9 procent till brott, medan antalet anmälda villainbrott minskade med 1 procent till brott. 1 Enligt den årsvisa statistiken hos Brottsförebyggande rådet utsattes 1,8 procent av hushållen för bostadsinbrott under 2016, cirka hushåll i Sverige. 2 Andelen bostadsinbrott som de internationella ligorna står bakom har på senare år eskalerat. Hälften av alla bostadsinbrott i Sverige begås av internationella mobila organiserade kriminella grupperingar. 3 Etableringen av internationella brottsnätverk bedöms enligt Polismyndigheten fortsätta vilket på sikt innebär en ökning av tillgreppsbrotten i hela landet. 4 Det handlar om brottslighet med hög organisationsgrad där ligorna utvecklat en väl uppbyggd logistik och förmåga för hantering av stöldgods, logi och transporter. 5 1 Brottsförebyggande rådet, Anmälda brott (2017) Preliminär statistik. Se 2 Brottsförebyggande rådet, Nationella trygghetsundersökningen: Lokal (2017). Hämtad den från / 3 Polismyndigheten, Nationell lägesbild: Bostadsinbrott, NOA/UC Syd. Dnr: A / Åklagarmyndigheten, Tillgreppsbrott: Ett gemensamt begrepp för brott som innebär att någon utan lov tar något som tillhör någon annan t.ex. stöld och rån. Se 5 Polismyndigheten, Nationell lägesbild: Bostadsinbrott. 1

3 1.2. Lägesbild i Värmland Inget annat län präglas så mycket av den geografiska närheten till Norge som Värmland gör. Skälet till det är att Värmland är porten till Oslo-området och varje år passerar fem miljoner bilar gränsen mellan Sverige och Norge genom Värmland. Men närheten till Oslo-området har också skapat förutsättningar för den brottslighet som internationella stöldligor innebär. År 2016 uppgav 1200 hushåll i Värmland att de hade utsatts för bostadsinbrott. Polisområde Värmland ingår i Polisregion Bergslagen där totalt 4800 hushåll uppgav att de hade utsatts för bostadsinbrott. Av samma undersökning framgår att var fjärde person boende i Värmland är mycket eller ganska oroade för att utsättas för bostadsinbrott. 6 Enligt Polismyndigheten kan det konstateras tydliga skillnader mellan olika polisregioner vad gäller antalet bostadsinbrott, vilket medför att förutsättningarna för en effektiv bekämpning av bostadsinbrott skiftar påtagligt mellan olika regioner. 7 I Polisregion Bergslagen är arbetet med bostadsinbrott prioriterat. Detta gäller särskilt de inledande åtgärderna, brottsplatsundersökning och dörrknackning. Polismyndighetens identifierade framgångsfaktorer i arbetet mot bostadsinbrott varierar per polisregion. I Polisregion Bergslagen framhävs åtgärder som gripande på bar gärning där gods anträffas, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK) och en noggrann brottsplatsundersökning som leder till att spår, dna och fingeravtryck säkras. 8 Vi menar att dessa åtgärder kan kompletteras ytterligare för att förhindra fler bostadsinbrott i länet. Så länge inget görs kommer Sverige och Värmland fortsätta vara attraktivt för utländska stöldligor. 2. ÅTGÄRDER För att åtgärda problemen med utländska stöldligor i Värmland krävs en kombination av insatser. Det handlar om att överföra utländska medborgare till sina hemländer, förstärka tullens befogenheter och fler utvisningar på grund av brott. Det är också nödvändigt att stärka polisens utredningsverksamhet mot stöldligor och att skärpa straffen. Nedan följer förslag på åtgärder som Moderaterna prioriterar Betydligt fler utländska medborgare som avtjänar straff i svenska fängelser ska överföras till sitt hemland Överförande av straffverkställighet innebär att ett fängelsestraff som ådömts någon i en annan stat får verkställas i Sverige eller att en frihetsberövande dom som ådömts någon i Sverige får verkställas utomlands. I regel bygger överföringen på att den dömde är medborgare i det andra landet. Enligt Kriminalvårdens statistik uppgår antalet personer med utländskt medborgarskap som för närvarande avtjänar ett fängelsestraff längre än 6 månader i Sverige till cirka Brottsförebyggande rådet, Nationella trygghetsundersökningen: Lokal (2017). 7 Polismyndigheten, Nationell lägesbild: Bostadsinbrott. 8 Ibid. 2

4 personer, varav ungefär hälften är från andra EU-länder. Medborgare från Polen, Rumänien och Litauen är överrepresenterade. Ett fängelseår i Sverige kostar mer än 1,2 miljoner kronor årligen per individ. Under de senaste åren har antalet utländska medborgare som överförts från Sverige till andra länder dock minskat. År 2015 rörde det sig om 65 personer som överfördes, och 2017 överfördes 67 personer. Det är i snitt en minskning med cirka 20 procent från det antal personer som överfördes under åren För att möjliggöra överföring av fängelsestraff i fler fall än vad som sker idag vill vi: Ge Kriminalvården ett tydligt uppdrag om att påtagligt öka antalet överföringar av fångar med utländskt medborgarskap till andra länder. Att Kriminalvården ska initiera ett ärende om överföring när en utländsk medborgare ska avtjäna ett straff om sex månader eller längre. Öka samarbetet mellan Kriminalvården i Sverige och kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna Stärk Tullverkets befogenheter att söka efter stöldgods Tullverket ansvarar för att övervaka och kontrollera trafiken till och från Sverige så att reglerna om in- och utförsel av varor följs. Idag har en tulltjänsteman dock inte någon befogenhet att hindra en person eller stoppa ett fordon med misstänkt stöldgods vid Sveriges gräns. Det krävs att tullen tillkallar polis för att hindra att stöldgodset smugglas ut. Det leder till problem, inte minst eftersom Polisen ibland behöver prioritera andra uppgifter. I lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen finns bestämmelser om Tullverkets befogenheter vid införsel eller utförsel över Sveriges gräns. Lagen är endast tillämplig på vissa närmare angivna varor, bland annat narkotika, vapen, djur med mera. Misstänkt stöldgods finns dock inte uppräknat och omfattas därför inte av lagen. Ge Tullverkets tjänstemän befogenhet att undersöka fordon och kvarhålla personer som påträffas med misstänkt stöldgods. Utveckla samverkan mellan Tullverket, Polismyndigheten och Kustbevakningen för att förstärka bekämpningen av internationella brottsnätverk som begår tillgreppsbrott i Sverige. 9 Kriminalvården, Årsredovisning (2016). Se pdf 3

5 2.3. Stärk polisens utredningsverksamhet mot stöldligor Den som anmäler brott i Värmland ska kunna räkna med att brottet utreds. Utredningsåtgärder på plats är nödvändiga för att kunna knyta ligorna till enskilda brott. Brottssamordning är också av stor vikt, med vilket menas processer för att samla brottsutredningar som rör en och samma person i ett sammanhang. Det handlar också om systematiska analyser av brottslighet för att identifiera brottsmönster, tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på seriebrottslighet. En bättre brottssamordning är central för att bl.a. fånga upp seriebrottslighet och livsstilskriminella. Sedan Polisens omorganisation har samtliga sju polisregioner inrättat en regional brottssamordningsfunktion. Trots en bättre organisation för brottssamordning lagförs sällan seriebrottslighet. Ge Polismyndigheten ett tydligt uppdrag att stärka arbetet med brottssamordning i samtliga polisens regioner. Att det ska tydliggöras vem som har ansvaret för att samordna brottsutredningar mot en och samma gärningsman, eller liga av gärningsmän, när de misstänkta brotten begåtts i olika delar av landet. Vidare är medborgare från vissa länder överrepresenterade i kriminalstatistiken. När det gäller inbrottsligorna framgår av polisens rapporter att medborgare från de baltiska länderna, Polen och Rumänien är överrepresenterade men även medborgare från Albanien och Georgien förekommer. Sverige har sedan tidigare ett utbrett samarbete, exempelvis när det gäller utbyte av DNA, med flertalet EU-länder, däribland Finland, Nederländerna, Spanien, Tyskland och Österrike. Det har i flera fall bidragit till att personer har kunnat lagföras för brott i Sverige. Denna form av samarbete bör inledas med fler länder inte minst de länder från vilka vi vet att en del av de som ingår i stöldligorna är medborgare i. Det skulle sannolikt bidra till att fler brott kan klaras upp. Idag får Polisen dock i princip endast ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter i andra EU-länder. Ge Polisen i uppdrag att stärka det internationella samarbetet med länder vars medborgare är överrepresenterade i den svenska kriminalstatistiken. Ge Polisen rätt att ingå internationella överenskommelser om samarbete med en utländsk brottsbekämpande myndighet även utanför EU Utvisning på grund av brott ska användas oftare Nuvarande grundkrav för utvisning på grund av brott har i huvudsak sett likadana ut sedan Vi vill att dessa förutsättningar ska utökas. Om man kommer från ett annat land för att vistas eller bo i Sverige ska man följa lagstiftningen som finns här. Idag krävs normalt att en gärningsman döms till mer än ett års fängelse för att utvisning ska vara aktuellt, alternativt att gärningsmannen återfallit i brottslighet. Vi vill att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även om återfallsrisk inte föreligger. 4

6 Vidare ska frågan om verkställighetshinder alltid ska prövas i nära anslutning till den tidpunkt då verkställighet kan bli aktuell och inte i förväg. Detta sker inte regelmässigt idag. Att brott med ett straffvärde på sex till tolv månaders fängelse ska kunna leda till utvisning även om inte återfallsrisk föreligger. Polisen har pekat ut medborgare från vissa EU-länder som mer vanligt förekommande i de internationella stöldligor som återkommande agerar i Sverige. De bestämmelser om utvisning på grund av brott som gäller enligt svensk rätt idag gör en tydlig skillnad mellan det fallet att personen är EU/EES-medborgare och det att han eller hon är medborgare i en stat utanför EES. För EU-medborgare förutsätts, utöver de vanliga kraven för att utvisning ska få beslutas, också att det sker av hänsyn till allmän ordning och säkerhet. 10 Detta krav infogades i lagtexten genom den lagstiftning som trädde i kraft den 1 maj Det har sin bakgrund i det s.k. rörlighetsdirektivet. 11 Högsta domstolen har i ett vägledande avgörande från 2014 tolkat kravet i lagstiftningen som att utvisning får ske endast om EU-medborgarens personliga beteende utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen och som går utöver den störning av ordningen i samhället som varje lagöverträdelse innebär. 12 Kraven som uppställs för att en EU-medborgare ska kunna utvisas är alltså mycket höga. Den fria rörlighetens syfte är inte att underlätta för utländska medborgare att begå brott i Sverige. Därför vill vi: Att lagstiftningen och tillämpningen av lagen ska ses över i syfte att sänka kraven för utvisning, även vad gäller EU-medborgare som begår brott i Sverige Skärpta straff minst ett års fängelse och slopad mängdrabatt Bostadsinbrott innebär en stor integritetskränkning som ofta får allvarliga konsekvenser för de utsattas trygghet. Många upplever en stor oro och mår dåligt långt efter att inbrottet skedde. För att fånga upp allvaret i brottsligheten och den kränkning som det innebär vill vi skärpa straffen så att fler inbrott leder till längre fängelsestraff. Idag bedöms ett bostadsinbrott typiskt sett som en grov stöld med ett straffminimum om sex månaders fängelse. Ett vanligt bostadsinbrott anses i praxis normalt ha ett straffvärde omkring fängelse åtta månader. Införa ett nytt brott, inbrottsstöld, med minimistraffet fängelse i ett år. Vidare finns det ett behov att tydligare än idag markera mot upprepad brottslighet för att visa att samhällets tolerans minskar. Det är en väsentlig skillnad mellan att begå ett enstaka brott och att begå brott efter brott. Återfallet utgör i sig en faktor som kraftigt ökar personens ansvar för det han eller hon har gjort. Idag har Sverige ett system där den person som döms för flera brott i en och samma rättegång åtnjuter en generös så kallad mängdrabatt. Dagens form av mängdrabatt bör tas bort. Straffet 10 Utlänningslagen (2005:716) 8 a kap. 5 första stycket. 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG. 12 Se NJA 2014 s

7 för den person som döms för flera brott i en och samma rättegång bör därför skärpas betydligt. Vidare bör straffskärpning på grund av återfall bli betydligt vanligare. Införa en ny form av mängdrabatt vilken skulle medföra att fängelsevistelsen i ett typiskt fall skulle öka med ungefär procent jämfört med dagens system. Införa en ny renodlad regel som tar sikte på straffskärpning i återfallssituationer. 6