Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten"

Transkript

1 Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten Anna Granlund Christina Widén Lars Andersson Karin Hedberg NFC Intern rapport Biologisektionen 2015:03

2 Sammanfattning Dna-registeråret har i stort präglats av Prümsamarbetet. Arbetet har inneburit tester och utbyte av dna-profiler med nya länder samt deltagande i ett projekt för att förenkla informationsutbytet mellan länder efter en Prümträff. Antal dna-profiler i registren har ökat men provtagning av skäligen misstänkta har minskat. Detta har medfört att antal spår som träffar mot personer minskat under året och att antal spår som träffar mot spår har ökat något. Under året har ytterligare ansträngningar gjorts för att förbättra den systematiska registervården på SKL. Systemtester har förbättrats vilket gör att fel i nya versioner av datasystemet i ännu högre grad upptäcks innan driftsättning. Lagen om elimineringsdatabas som trädde i kraft 1 juli gav bättre möjlighet att hitta spårprover som kontaminerats. Dna-profiler som träffar mot elimineringsdatabasen registreras inte i dna-registren, de utreds istället som kvalitetsavvikelser. i

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Bakgrund Verksamheten Personärenden och träffrapporter Kvalitet och registervård Serviceenheten/RPU sektionen i Kiruna Oklara identiteter Övrig registervård på SKL Elimineringsdatabas Riskanalys Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar ISEC-projekt Manuella sökningar Förvaltning Dna-register förvaltningsråd Forum förvaltningsråd Konferenser och möten Kommunikation Statistik Personärenden Antal profiler i registren Nationella sökningar Internationella sökningar Prümträffar Manuella sökningar i dna-registren Utlämnande av dna-profil Antal träffar inom undersökningsärenden Rapporter och publikationer Registrets egen rapportserie Övriga publikationer Rapporter om internationell verksamhet Utbildningar och konferenser Källförteckning ii

4 1 Inledning I rapporten används de namn och förkortningar på grupper och myndigheter som gällde under 2014, NFC benämns därför SKL och så vidare. 1.1 Syfte Syftet med årsrapporten är att beskriva verksamheten under året som gått samt att redovisa utvecklingen för dna-registren. 1.2 Bakgrund Dna-registren regleras av 4 kap polisdatalagen och består av tre delar: Spårregistret innehåller dna-profiler som tagits under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person. Dna-profilerna i spårregistret gallras när de träffat mot en person eller senast efter 30 år. Då brottet hänför sig till utredningar om mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord eller terroristbrott ska spåret gallras senast efter 70 år. Utredningsregistret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap rättegångsbalken och som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. Dna-profilerna i utredningsregistret gallras när uppgifterna förs över till dna-registret eller när inga misstankar finns kvar i misstankeregistret. Dna-registret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap rättegångsbalken och som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. Dna-profilen gallras ur dna-registret när inga belastningar finns kvar i belastningsregistret. Registrering av dna-profiler som sker i Combined DNA Index System (CODIS), en mjukvara som tillverkas av FBI. I CODIS sker alla sökningar och jämförelser mellan dna-profiler i de olika dna-registren. Varje vardag gallras profiler som inte längre ska finnas i dna-registren och nya dnaprofiler från spår och misstänkta personer registreras. Därefter görs en sökning av alla nyregistrerade dna-profiler mot de personer och spår som redan är registrerade. Träffrapporter redovisas digitalt till funktions-brevlådor för träffrapporter i de myndigheter som skickat in spår och personer som ingår i en träff. Dna-profiler från de spår som inte träffat mot någon person samt dna-profiler från nyregistrerade personer skickas för sökning i de länder som Sverige har ett utbyte med enligt Prümrådsbeslutet [1]. Vid träff redovisas träffrapporten till myndigheternas funktionsbrevlådor för träffrapporter. 1

5 Majoriteten av alla dna-spår som registrerats i spårregistret kommer från ärenden som är inskickade av polismyndigheter och ett fåtal är inskickade av andra myndigheter såsom Tullverket. Dna-profiler från personer kommer i de flesta fall från prover tagna av polismyndigheterna men även från prover tagna av andra rättsvårdande myndigheter, framför allt Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. 2 Verksamheten Personärenden och träffrapporter Under 2014 topsades skäligen misstänkta personer för registrering i dna-registren vilket är (16 %) färre jämfört med 2013och det lägsta antalet topsade misstänkta sedan Samtidigt ökade antalet profiler i spårregistret med (7 %) till totalt och antalet spår-spår-träffar, det vill säga träffar mellan spår från olika brottsplatser, ökade med 139 (36 %) till totalt 525. Sammantaget tyder detta på att det finns många brottsaktiva personer som ännu inte topsats. 2.2 Kvalitet och registervård För att upprätthålla god kvalité på informationen i dna-registren utförs en rad registervårdande åtgärder både av SKL och av Serviceenheten/RPUsektionen i Kiruna. I takt med att antal personer i dna-registren ökar blir även behovet av registervård större Serviceenheten/RPU sektionen i Kiruna Handläggare vid Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna har till uppgift att rätta eventuella fel på personuppgifter och misstankar samt har möjlighet att ta bort misstankar och att gallra personer från dna-/utredningsregistret. Vid Serviceenheten/RPU-sektionen slås också personer som topsats flera gånger med ofullständiga personuppgifter samman, se vidare under Oklara identiteter Träffar mellan personer där inskickade dna-prov uppvisar överensstämmande dna-profiler, men andra personuppgifter såsom namn eller personnummer inte överensstämmer, redovisas sedan 2007 rutinmässigt i så kallade aliasträffrapporter redovisades 343 aliasträffrapporter till de myndigheter som tagit prov på personerna. Detta motsvarar ca 1 % av alla skäligen misstänkta personer som topsats under året. SKL markerar dessa personer i dna-/utredningsregistret med Identitet oklar. Det är mottagande myndighets uppgift att därefter utreda vilken identitet som är den rätta. I vissa fall kan båda identiteterna vara korrekta då enäggstvillingar har identisk dna-profil men olika namn och personnummer. Serviceenheten/RPUsektionen i Kiruna rättar uppgifterna i dna-/utredningsregistret på uppdrag av myndigheterna. Ytterligare 689 aliasträffar redovisades inte eftersom det var en och samma person som hade provtagits två eller flera gånger med 2

6 ofullständigt personnummer eller med små skillnader i person- /samordningsnummer. Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna korrigerar personuppgifterna utifrån slagningar i andra register och slår samman personobjekten så att varje person endast förekommer en gång i dnaregistren. Oklara identiteter upptäcks även när olika personer med samma personnummer provtas. En person med fullständigt personnummer kan registreras automatiskt endast en gång i dna-/utredningsregistret. Om det inkommer en ny person med samma personnummer men med annan dna-profil fastnar den i ett kontrollsystem på SKL, det uppstår en så kallad registerkonflikt. Båda personerna markeras med Identitet oklar i dna-/utredningsregistret. SKL redovisar en så kallad konfliktrapport till de myndigheter som tagit prov på personerna. I konfliktrapporten finns information som kan vara till hjälp för att utreda vilken identitet som är korrekt. Under 2014 redovisades 16 konfliktrapporter. Ytterligare 48 ärenden avseende registerkonflikter kunde avslutas efter utredning på SKL utan att en konfliktrapport behövde skickas. Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna rättar uppgifterna på uppdrag av myndigheterna. Den 31 december 2014 fanns totalt personer med oklar identitet i dna- /utredningsregistret, vilket motsvarar 1 % av alla registrerade personer. Av dessa var 198 bekräftade enäggstvillingar. Ett antal oklara identiteter har retts ut under året och är då inte längre oklara. En person som är markerad med identitet oklar i dna-/utredningsregistren är också markerad med identitet oklar i polisens multifrågor (PMF) Övrig registervård på SKL Dna-registren kommunicerar med flera andra system inom polisen och det är viktigt att övervaka att kommunikationen fungerar. Övrig registervård som utförs av SKL genomförs i huvudsak för att kontrollera och övervaka att kommunikation mellan olika system har fungerat och att dna-profiler från de personer som ska finnas i registren verkligen gör det. Genom att jämföra data i de olika system som ska kommunicera med varandra kontrolleras att förväntad information finns Elimineringsdatabas Den 1 juli trädde lagen och förordningen om elimineringsdatabas (EDB) i kraft (SFS 2014:400 och SFS 2014:405). EDB är ett register med dnaprofiler från personer som genom sitt arbete kan komma att kontaminera material som ska undersökas med avseende på dna. Syftet med EDB är att upptäcka kontaminationer, utreda varför de uppstått och att därigenom försöka förhindra att liknande kontaminationer uppstår igen. Enligt lagen får dna-profiler från spårprover som ska registreras i spårregistret sökas mot EDB innan de registreras. Fram till 31 december har dna-profiler från personer som provtagits för att ingå i EDB kunnat sökas mot hela spårregistret. Därigenom har 44 träffar uppstått varvid de 44 spåren i spårregistret har gallrats. Från och med 1 januari 2015 får nya EDB-profiler inte sökas mot redan registrerade profiler i dna-registren. Nya dna-profiler från spår och 3

7 personer som ska registreras i dna-registren söks mot EDB innan registrering i dna-registren. En sammanställning av träffarna som erhålls med sökningar mot EDB kommer att göras årsvis och eventuella åtgärder tas fram i dialog med de forensiska sektionerna Riskanalys Under 2013 inleddes en riskanalys av dna-registerhanteringen. Denna avslutades under 2014 och en handlingsplan togs fram. Syftet med riskanalysen var att identifiera risker för att fel uppstår, öka medvetenheten om dessa risker, förebygga risker för att fel uppstår samt att ta fram system för att kunna upptäcka och åtgärda de fel som uppstår. 287 olika risker identifierades. Ingen av riskerna klassades som mycket allvarliga. 69 av riskerna hade tillräckligt högt riskvärde för att anses relevanta att ta fram åtgärder för. Laboratoriet har en ambition att genomföra riskanalys vart femte år. 2.3 Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Utbyte av dna-profiler enligt Prümrådsbeslutet [1] och genomförandebeslutet [2] sker på två sätt. Först genomförs en massjämförelse då alla spår i spårregistret jämförs mellan de båda ländernas register. Sedan vidtar de dagliga sökningarna då alla dna-profiler från nya personer och spår som inte träffat mot någon person i det egna registret. Enheten för internationellt polissamarbete (IPO) vid Rikskriminalpolisen är kontaktställe för Prümsökningar i Sverige men tekniskt sköts sökningarna via CODIS, på SKL. De träffar som erhålls redovisas av SKL i Prümträffrapporter. Dessa rapporter innehåller inga uppgifter om spåret eller personen i det andra landet. Då en uppdragsgivare vill begära ut uppgifter om ett spår eller en person från en Prümsökning i ett annat land kontaktas IPO via en webbegäran som finns på Intrapolis. I slutet av 2013 inleddes Prümsamarbetet med Nederländerna. Under 2014 har Sverige kopplats upp mot ytterligare fem länder. Först ut var Finland i mars. Efter sommaren följde Estland, Polen, Litauen och Slovakien. Under slutet av året genomfördes tester med Österrike för att kunna påbörja Prümsökningar i början av De flesta Prümträffar erhålls vid den inledande jämförelsen då samtliga spår i spårregistret jämförs mot det andra landets dna-register. Många träffar vid de inledande massökningarna innefattar svenska spår från volymbrott och ca 80 % av träffarna gäller ärenden som är mer än två år gamla. Detta gör att polismyndigheterna i lägre utsträckning gått vidare med dessa träffar och begärt ut information från landet det blivit träff i. Vid de Prümträffar som uppstått med svenska spår vid dagliga sökningar har polismyndigheterna begärt ut information i större utsträckning, ca hälften av fallen, vilket är en hög siffra jämfört med andra Prümländer. Under hösten 4

8 kom de två första domarna i två våldtäkter där man fått Prümträffar mot personer i Nederländernas respektive Finlands register ISEC-projekt Under året har SKL och IPO deltagit i ett EU-projekt (Exchange of DNA data under the Prüm Decision and the related post-hit procedure) vars mål är att förenkla informationsutbytet efter en Prümträff. Finland driver projektet och Sverige, Estland, Nederländerna och Europol är deltagare. Även Litauen och Norge har bjudits in till möten. Projektet har hittills varit framgångsrikt för de deltagande länderna dels för att en krånglig rutin med Nederländerna kunde ändras och dels för att man har träffats och därmed kunnat knyta kontakter med varandra vilket också underlättat samarbetet. Eftersom utlämnande av personlig information inte ingår i Prüm-rådsbeslutet utan regleras av respektive lands lagstiftning skiljer sig rutinerna mycket åt i olika länder. Det tar också olika lång tid att få ut den information som efterfrågas beroende på vilket land som får frågan. Länderna har olika rutiner, lagstiftning, organisation och resurs vilket i sin tur påverkar den tid det tar att få efterfrågad information Manuella sökningar För att göra sökningar i och ta emot sökningar från de länder som Sverige ännu inte har ett Prümsamarbete med och länder utanför EU görs manuella sökningar med hjälp av en blankett som Interpol tagit fram. Antalet sökningar via blanketten har dock minskat något under 2014 jämfört med 2013, se avsnitt och Majoriteten av förfrågningarna kommer från länder utanför EU som inte är med i Prümsamarbetet. De flesta sökningar som svensk polis har velat göra i andra länders register har varit mot länder som Finland och Litauen. Eftersom Sverige under året har börjat med automatiskt Prümsökningar mot dessa länder har antalet utlämnande av dna-profil för sökning i andra länders register halverats. 2.4 Förvaltning Dna-register förvaltningsråd Dna-registren kommunicerar med flera andra polisiära system. Det är därför viktigt att förvaltningarna för de olika systemen är kunniga om de andra systemen och att förvaltningarna har en god kommunikation sinsemellan. Till dna-registrets förvaltningsråd inbjuds representanter från MR- och BRförvaltningarna, SKL:s Forum-förvaltning, DAR-förvaltningen, Serviceenheten/RPU-sektionen samt POA som informationsägare. På grund av arbetet med polisens omorganisation hölls endast ett möte under På mötet diskuterades bland annat punkter som kommit upp under riskanalysen, utvecklings- och förändringsförslag samt vad som kan göras för att få en bra testmiljö som liknas produktionsmiljön så mycket som möjligt. 5

9 2.4.2 Forum förvaltningsråd I Forum, som är SKL:s ärendehanterings- och labdatasystem, finns även dna-registren och registervårdsklienten som Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna jobbar i. En representant i Forum förvaltningsråd ansvarar för ITstöden för dna-register och registervård. Förvaltningsrådet har möten en gång per månad och tar i huvudsak upp frågor som rör systemutveckling och systemtester. 2.5 Konferenser och möten Möten och konferenser ger tillfälle att få mer kunskap om registerverksamhet i andra länder och att informera andra länder om registerverksamheten i Sverige. Då Sverige har en hög automatiseringsgrad både för registervård och träffhantering finns ett stort intresse från andra länder. Den 22 april hölls 10 th European CODIS User Conference i Tbilisi, Georgien. På mötet presenterade representanter från FBI de senaste uppdateringarna och vanligaste frågorna rörande CODIS. Representanter från de olika länderna berättade om sina erfarenheter av CODIS. Den november hölls 2 nd International CODIS User Meeting/20 th Annual National Conference i Norman, Oklahoma. Föredraget Sweden s National Forensic Laboratory DNA Process and CODIS Integration hölls av SKL:s representant. CODIS helpdesk berättade om de vanligaste frågorna och om kommande uppdateringar av CODIS. Det hölls även föredrag om nya tekniker och framtida arbetsflöden för dna-analys och sökningar i CO- DIS. Träffsamordnarmötena 2014 hölls den 7 oktober i Linköping och den 16 oktober i Sundsvall. Träffsamordnare från de olika polismyndigheterna samt Tullverket och Kustbevakningen träffades för information och diskussion runt registerfrågor och träffsamordning. Även representanter från några åklagarmyndigheter deltog. Den viktigaste frågan på årets möten var hur träffsamordnarmötet ska se ut i framtiden. Representanterna önskade att mötet hålls vid ett tillfälle för deltagare från hela landet. Det finns ett stort behov av att diskutera brottssamordning, forensisk analys och att få ett praktiskt erfarenhetsutbyte mellan åklagare och polis. 2.6 Kommunikation Det finns ett stort medialt intresse för dna-registerfrågor i allmänhet och för utbytet inom Prümrådsbeslutet i synnerhet. För att hålla uppdragsgivare och allmänhet informerade om utvecklingen har ett flertal artiklar publicerats i tidningen Kriminalteknik och på webben kriminalteknik.nu, se avsnitt 4. SKL har ansvar för ett arbetsrum på Intrapolis, Träffrapportsamordnare DNA- Samverkan, där bl a nyheter i form av korta notiser, intressanta artik- 6

10 lar, länkar och ett nyhetsbrev (4 nummer under 2013) m m publiceras. SKL skickar ett e-postmeddelande till alla medlemmar i arbetsrummet när något nytt finns att läsa där. Under 2015 kommer arbetsrummet att finnas kvar på gamla Intrapolis tills en sida med samma syfte hinner tas fram på nya Intrapolis. 3 Statistik 3.1 Personärenden Antal inkomna personärenden (misstänkt, målsägare och annan ) minskade med (16 %), till år jämfört med år 2013, se figur 1. Majoriteten av personärendena kommer från polismyndigheterna. Figur 1. Totalt antal personärenden per år. Personprover skickas även in av andra rättsvårdande myndigheter, såsom Ekobrottsmyndigheten, se figur 2, samt Tullverket och Kustbevakningen, se figur 3. Andelen prover från polismyndigheter är ca 95 % och från övriga myndigheter ca 5 %. 7

11 Figur 2. Antal personärenden från ekobrottsmyndigheten. Figur 3. Antal personärenden från Tullverket och Kustbevakningen. Av de inskickade personärendena 2014 var andelen skäligen misstänkta 93 %, målsägare 6 % och annan 1 %. Fördelningen har varit relativt konstant genom åren. Det är endast personer som är skäligen misstänkta som registreras i utrednings- eller dna-registret. Personer som topsats som annan eller målsägare jämförs enbart med dna-spår inom det ärendet som de har topsats för. 3.2 Antal profiler i registren Antalet spår i spårregistret ökade med (7 %) jämfört med 2013 och den 31 december 2014 fanns spår i spårregistret. Antal registrerade profiler från personer var den 31 december 2014 vilket är en ökning med (6 %) sedan 2013, se figur 4. 8

12 Figur 4. Antal registrerade dna-profiler från spår och personer över år. 3.3 Nationella sökningar Under 2014 redovisades träffar från registren vilket är 1 % fler än 2013, se figur 5. Alla dna-profiler från spår och/eller personer som ingår i en träffrapport har samma dna-profil. En träffrapport kan innehålla en eller flera träffar mellan spår/spår, spår/person eller person/person. Antal träffar mellan spår och person har minskat med 104 medan träffar mellan två personer har ökat med 36 och träffar mellan två spår har ökat med 139. När ett spår i spårregistret träffar mot en person gallras spåret. Träffarna redovisas normalt samma dag som sökningen i registren görs. 9

13 Figur 5. Antalet redovisade registerträffar per år. Under året registrerades spår i spårregistret vilket är ca 2 % färre än under Av dessa träffade (65 %) mot en person och gallrades under året. Med internationella mått mätt är det en mycket hög andel träffar mot person per registrerade spår. De flesta träffar som redovisas är mellan ett spår som registrerats 2014 och en person, se figur 6. Figur 6. Antal träffar mellan spår och person per år fördelat på ålder på spåret i träffen 10

14 Ett spår registreras i spårregistret endast om det inte träffat mot någon misstänkt, målsägare eller annan i ärendet. De flesta spår som registreras i spårregistret härrör från mängdbrott där man oftast inte har någon känd misstänkt att jämföra med i ärendet. Endast en mindre andel av de registrerade spåren härrör från grova brott. De flesta av spåren som ingått i en spårpersonträff är därför säkrade i ett mängdbrott, se tabell 1. Fördelningen av träffar i respektive brottstyp är relativt konstant över åren. Tabell 1. Antal och andel registerträffar mellan person och spår fördelat på olika brottskategorier. Registerträffar, person mot spår från: Mängdbrott (enligt RPS definition) ,8% ,6% Rån, grov stöld 204 5,1% 220 5,0% Våldtäkt, sexuellt ofredande 100 2,5% 90 2,0% Misshandel (ej mängdbrott), grov misshandel 108 2,7% 48 1,1% Mord/dråp, försök till mord/dråp 75 1,9% 89 1,5% Mordbrand 33 0,8% 28 0,8% Narkotika 13 0,3% 13 0,2% Övrigt 33 0,8% 117 2,8% Totalt Internationella sökningar Prümträffar Under året har Sverige kopplats upp mot fem nya länder. Totalt redovisades Prümträffar under 2014, se figur 7. Träffrapporterna redovisas normalt samma dag som sökningen görs. Figur 7. Antal Prümträffar mellan Sverige och länder som vi utbyter dna-profiler med enligt Prümrådsbeslutet. 11

15 Träffar mellan person och person beror på att samma person finns registrerad i flera länders register. Tabell 2. Antal träffar per land 2014 fördelat på träfftyp. Land Spår/person Spår/spår Person/person Totalt Estland Finland Litauen Nederländerna Polen Slovakien Manuella sökningar i dna-registren Under 2014 handlades 261 ärenden med totalt 322 utländska profiler som söktes manuellt i svenska register, se figur 8. Mindre än 5 % av alla sökningar ger träff i de svenska registren. Figur 8. Antal ärenden för manuell sökning och begäran om utlämnande av dna-profil. Handläggningstiden för manuella sökningar har sjunkit från i medel 14 dagar för 80 % av ärendena under första halvåret till i medel 8 dagar under andra halvåret. Detta har skett genom att rutinerna effektiviserats under året Utlämnande av dna-profil Svensk polis kan begära att få dna-profiler utlämnade för att via IPO skicka dem till länder som Sverige inte har ett automatiskt utbyte med. Profilerna kan även skickas för sökning i Interpols dna-register. 31 ärenden rörande utlämnande av dna-profiler handlades 2014 vilket är hälften så många som 2013, se figur 8. 12

16 3.5 Antal träffar inom undersökningsärenden När ett spår i ett undersökningsärende träffar mot en person i samma undersökningsärende registreras inte spåret i spårregistret utan träffen redovisas i sakkunnigutlåtandet för undersökningsärendet. Antalet dna-träffar med Grad +4 inom ärenden, det vill säga mellan misstänkt, målsägare eller annan och ett eller flera spår i samma ärende var 2014 totalt Av dessa var antalet träffar mot misstänkta 1 284, mot målsägare 898 och mot annan Rapporter och publikationer 4.1 Registrets egen rapportserie - Christina Widén, Registrera volymbrottspår med minst 5 godkända markörer i dna-spårregistret, DNA-register Karin Hedberg. DNA-register Enkät - träffsamordnare organisation Karin Hedberg, DNA-register Utveckling av Prümträffrapport Karin Hedberg, Christina Widén, Anna Granlund och Lars Andersson, DNA-register Mötesanteckningar från träffsamordnarmöte i Linköping och i Sundsvall 2014, Karin Hedberg, DNA-register Enkätutvärdering träffsamordnarmöten 2014, Karin Hedberg, DNA-register Underlag för planering av träffsamordnarmöten 2015, Övriga publikationer - Christina Widén, Dna-spårregistret, Kriminalteknik nr , sid 6 - Christina Widén och Karin Hedberg, Träffar för både grova brott och mängdbrott, Kriminalteknik nr , sid 9 - Christina Widén, Karin Hedberg och Lars Andersson, Dna-utbyte med Finland gav främst träffar i mängdbrottsärenden, Kriminalteknik nr , sid 16 - Christina Widén och Karin Hedberg, Internationellt Prüm-möte, Kriminalteknik nr , sid 15 - Christina Widén, EU-länder söker dna-profiler, Kriminalteknik nr , sid 14 - Christina Widén, Sverige anslutna till Estland, Kriminalteknik nr , sid 15 13

17 - Christina Widén, Dna-utbyte med Polen och Litauen, Kriminalteknik nr , sid 4 - Christina Widén och Ricky Ansell, Elimineringsdatabas för dna reglerad i svensk lag, Kriminalteknik nr , sid 8 - Karin Hedberg, Kraftfullt vapen mot internationell brottslighet, Kriminalteknik nr , sid 5 - Karin Hedberg, Träffsamordning i Polismyndigheten, Kriminalteknik nr , sid 7 - Ricky Ansell och Christina Widén, Ny lagstiftning för DNA i elimineringsdatabas i Sverige, Bevis nr , sid Samtliga artiklar i Kriminalteknik har även publicerats i webbtidningen kriminalteknik.nu. 4.3 Rapporter om internationell verksamhet - Christina Widén, 10 th European CODIS User Conference, SKL RIA 2014:09 - Christina Widén, CODIS User Conference, SKL RIA 2014:26 5 Utbildningar och konferenser - 10 th European CODIS User Conference, Tbilisi, Georgien (ENFSI). - 2 nd International CODIS User Meeting, Norman, USA (FBI). Christina Widén deltog och höll presentationen The Swedish National DNA database and the use of CODIS - 20 th Annual National Conference, Norman, USA (FBI). 6 Källförteckning 1. Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet 2. Rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet 14

Bilaga Träffrapportinformation

Bilaga Träffrapportinformation Sida nr: 1 (1) Polisen i Sverige har register med DNA-profiler från brottsplatser, misstänkta och dömda personer. SKL har i uppdrag att administrera DNA-profilerna och förse uppdragsgivaren med de resultat

Läs mer

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet

Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Lagrådsremiss Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 november 2009 Beatrice Ask Gunnel Lindberg (Justitiedepartementet)

Läs mer

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium

Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium BESLUT Diarienr 2012-05-28 514-2012 Ert diarienr 2012200314 Statens kriminaltekniska laboratorium 581 94 LINKÖPING Tillsyn mot elimineringsdatabasen vid Statens kriminaltekniska laboratorium Datainspektionen

Läs mer

Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Informationsutbyte med USA Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 januari 2016 Anders Ygeman Jenny Kvarnholt (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO

Stockholm den 1 juni 2009 R-2009/0488. Till Justitiedepartementet. Ju2009/2441/PO R-2009/0488 Stockholm den 1 juni 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/2441/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 mars 2009 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian Genomförandet

Läs mer

1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7

1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 2 Författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken... 9 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:97

Regeringens proposition 1997/98:97 Regeringens proposition 1997/98:97 Polisens register Prop. 1997/98:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Harpsund den 12 mars 1998 Thage G Peterson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet Chefen för Justitiedepartementet, statsrådet Ask, beslutade den 22 augusti 2012 att uppdra åt f.d. överdirektören Olof Egerstedt att biträda departementet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om polisens allmänna spaningsregister; SFS 2010:362 Utkom från trycket den 1 juni 2010 utfärdad den 20 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Allmänt spaningsregister

Läs mer

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott

Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Spårsäkring och DNA-analys efter sexualbrott Ricky Ansell Verksamhetsexpert Biologienheten, SKL Statens kriminaltekniska Statens laboratorium kriminaltekniska - SKLlaboratorium 1 Statens kriminaltekniska

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av personuppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret Beslut Diarienr 1 (8) 2015-04-27 1259-2014 1260-2014 Ert diarienr A218.732/2014 Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Polismyndighetens behandling av

Läs mer

Genomförandet av delar av Prümrådsbeslutet

Genomförandet av delar av Prümrådsbeslutet Ds 2009:8 Genomförandet av delar av Prümrådsbeslutet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på

Läs mer

Lag (1998:620) om belastningsregister

Lag (1998:620) om belastningsregister Smugglingslagen m.m./rättsväsendets informationssystem m.m. 1 Belastningsregister 1 [3301] Polismyndigheten ska med hjälp av automatiserad behandling föra ett belastningsregister. Myndigheten är personuppgiftsansvarig

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 2016 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 2016 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 6 december 06 (OR. en) 355/6 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: JAI 856 DAPIX 8 CRIMORG 33 ENFOPOL 359 ENFOCUSTOM 68 RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om automatiskt utbyte

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2015-02-18 Dnr 2095-2014 Uppföljning av tidigare granskning avseende Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1. SAMMANFATTNING

Läs mer

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR

Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-09-04 Dnr 37-2013 Personuppgiftsansvar för behandling av personuppgifter i det centrala kriminalunderrättelseregistret, KUR 1 SAMMANFATTNING Det centrala

Läs mer

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008

Sexualbrottsärenden. Kriminalteknik 4-2008 Sexualbrottsärenden Den forensiska analysen och utvärderingen av erhållna resultat i sexualbrottsärenden är ofta såväl tidsödande som komplicerad vilket tillsammans med ett högt ärendetryck leder till

Läs mer

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi

Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens belastningsregister för arbete inom äldreomsorgen i egen regi SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE 214-4-1 AN-214/138.739 1 (2) HANDLÄGGARE Jensen, Pernilla Pernilla.Jensen@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Rutin vid begäran om utdrag ur Polisens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.; SFS 2002:444 Utkom från trycket den 11 juni 2002 utfärdad den 30 maj 2002. Enligt riksdagens

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2016:22 Sammanfattning PNR-direktivet

Kommittédirektiv Dir. 2016:22 Sammanfattning PNR-direktivet Kommittédirektiv Genomförande av direktiv om användning av passageraruppgiftssamlingar Dir. 2016:22 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om belastningsregister; SFS 1998:620 Utkom från trycket den 24 juni 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Belastningsregister 1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet; SFS 2001:85 Utkom från trycket den 20 mars 2001 utfärdad den 8 mars 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret

Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2015-12-15 Dnr 47-2015 Polismyndighetens behandling av personuppgifter i signalementsregistret 1. SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen.

Hans Öhlander. Presentation. Finanspolisen. vid. Kriminalunderrättelsetjänsten. Rikskriminalpolisen. Rikskriminalpolisen. Hans Öhlander Presentation av Finanspolisen Rikskriminalpolisen Finanspolisen vid Kriminalunderrättelsetjänsten Rikskriminalpolisen Rikskriminalpolisen Rikskriminalchef Sekretariat Huvudenhet för Kriminalunderrättelseverksamhet

Läs mer

Barn som misstänks för brott

Barn som misstänks för brott Cirkulärnr: 10:48 Diarienr: 10/3262 Handläggare: Sara Roxell Avdelning: Avdelningen för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen för vård och socialtjänst Datum: 2010-07-01 Mottagare: Socialnämnd eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om behandling av personuppgifter inom Kustbevakningen; SFS 2003:188 Utkom från trycket den 13 maj 2003 utfärdad den 30 april 2003. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om behandling av personuppgifter i Polisens brottsbekämpande

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2008 R-2007/1372. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9639/PO

Stockholm den 16 januari 2008 R-2007/1372. Till Justitiedepartementet. Ju2007/9639/PO R-2007/1372 Stockholm den 16 januari 2008 Till Justitiedepartementet Ju2007/9639/PO Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 november 2007 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om godkännande

Läs mer

Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret

Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-02-13 Dnr 111-2013 Rikspolisstyrelsens behandling av personuppgifter i penningtvättsregistret 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

DNA-registret. Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2006 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 318

DNA-registret. Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2006 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 318 Polisutbildningen vid Umeå universitet Vårterminen, 2006 Moment 4:3 Fördjupningsarbete Rapportnummer: 318 DNA-registret Nya lagstiftningen på området och dess inverkan på den personliga integriteten Abstract

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2000

Personer lagförda för brott år 2000 Personer lagförda för brott år 2000 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik). Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna följa utvecklingen

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15. Utvidgad användning av DNA-tekniken inom brottsbekämpningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-09-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Utvidgad användning av DNA-tekniken

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning

Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Handläggare: Administrativ chef Enhet: Central administration Beslutad i: Samverkat i förvaltningsråd 2013-04-03 Anteckningsärende i VON 2013-04-10 Utdrag ur belastningsregistret vid nyanställning Rutin

Läs mer

Åklagarväsendets brottsbekämpning

Åklagarväsendets brottsbekämpning Åklagarväsendets brottsbekämpning Integritet - Effektivitet Betänkande av Åklagardatautredningen Stockholm 2008 w^ STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:87 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte

Utlåtandeskala. Resultaten talar med visshet för att inte. Resultaten talar starkt för att inte. Resultaten talar i någon mån för att inte Forensisk vetenskap 1 Utlåtandeskala Ett sakkunnigutlåtande från SKL är en redovisning av de resultat som erhålls vid en undersökning. Resultaten har prövats dels gentemot den hypotes (antagande) som ligger

Läs mer

Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete. (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete. (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt samarbete Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 10 januari 2013 Beatrice Ask (Justitiedepartementet)

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(7) Föreskrifter om ändring av Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-MS 1998:57) om gallring, överlämnande och

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Personer lagförda för brott år 2002

Personer lagförda för brott år 2002 Personer lagförda för brott år 2002 Här ges en kort sammanfattning av statistiken över personer lagförda för brott (lagföringsstatistik) år 2002. Lagföringsstatistiken används framförallt för att kunna

Läs mer

Häktningstider och forensiska undersökningar

Häktningstider och forensiska undersökningar 2016:2 Häktningstider och forensiska undersökningar Förslag för en snabbare forensisk process MISSIV DATUM DIARIENR 2016-01-25 2015/162-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2015-07-23 Ju2015/05664/Å Regeringen Justitiedepartementet

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Framställning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

Framställning om ändring i förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet 1 (11) FRAMSTÄLLNING Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Rättsenheten 2011-08-29 RA-188-4256/11 Verksjurist Aimée Jillger Er referens Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsutsatta kvinnor verksamhetsåret 2012 2013-03-01 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M.

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M. 1 REGISTERNÄMNDEN 2002-02-13 dnr 17 /02 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR REGISTERNÄMNDEN FÖR ÅR 2001; M.M. 1. INLEDNING Enligt 1 förordningen (1996:730) med instruktion för Registernämnden har nämnden till uppgift

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Hantering av IT-brottsutredningar

Hantering av IT-brottsutredningar Hantering av IT-brottsutredningar Informationssäkerhet för offentlig sektor, 2014-08-26 27 Chatrine Rudström, Åklagarmyndigheten Ulrika Sundling, Polisen Innehåll Polisens organisation före och efter 2015

Läs mer

Säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension *

Säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension * P5_TA(2002)0148 Säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension * Förslag till rådets beslut om säkerhet i samband med fotbollsmatcher med en internationell dimension (12175/1/2001

Läs mer

Stockholm den 8 augusti 2014

Stockholm den 8 augusti 2014 R-2014/0861 Stockholm den 8 augusti 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/3186/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat

Statistik 2008. Jourernas inlämning Sedan det nya gemensamma statistiksystemet infördes 2005 har mellan 60-73 jourer lämnat Statistik 2008 År 2008 fick 78 056 personer hjälp av någon av Sveriges 104 aktiva brottsofferjourer. Det visar statistiken för stöd till brottsoffer och vittnen. Två jourer hade ingen verksamhet under

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1

EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 EUROPEISK ARRESTERINGSORDER 1 Denna order har utfärdats av en behörig rättslig myndighet. Jag begär att nedan nämnda person skall gripas och överlämnas för lagföring eller för verkställighet av ett fängelsestraff

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-01-23 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Dataskydd vid europeiskt polissamarbete och straffrättsligt

Läs mer

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens

Rättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens 20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.

Läs mer

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat.

Vid villainbrottet var det mycket som var omkringstökat. SÄTRTYCK UR KRIMINALTEKNIK NR 1-2005 Hur går en DNA-analys till? DNA utmålas ofta som det senaste undermedlet när det gäller att sätta fast brottslingar. Men vad är det som analyseras och hur går en kriminalteknisk

Läs mer

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden

Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) 1/2013 Betänkanden och utlåtanden 9.1.2013 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Terrorismarbetsgruppens betänkande (Terrorismityöryhman mietintö) Ordförande: Janne Kanerva Sekreterare: Jussi Matikkala 1/2013

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011

37/2012 Betänkanden och utlåtanden. OSKARI nummer OM 3/61/2010 HARE nummer OM 004:00/2011 20.6.2012 Publikationens titel Författare Justitieministeriets publikation Minskning av allvarliga våldsbrott Arbetsgrupp med uppgift att utreda risken för återfall i allvarliga våldsbrott ordförande Jarmo

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

BESLUT. Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k.

BESLUT. Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k. BESLUT Chefsjustitieombudsmannen Mats Melin Datum 2009-12-23 Dnr 2703-2008 Sid 1 (6) Uttalanden om möjligheterna till salivprovtagning för dnaanalys tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid s.k.

Läs mer

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati?

OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? OFF SÄK:s höstkonferens Våld och otrygghet inom offentlig sektor ett arbetsmiljöproblem eller ett hot mot vår demokrati? Anders Hansson (M) Stockholm den 10 november 2011 Våld, hot och otrygghet är det

Läs mer

11 Regler för övergången till en ny organisation

11 Regler för övergången till en ny organisation 11 Regler för övergången till en ny organisation 11.1 En särskild lag med anledning av ombildningen av polisorganisationen Regeringens förslag: De övergångsbestämmelser som är gemensamma för den nya polisorganisationen

Läs mer

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009

Statistik-PM. Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 Statistik-PM Om lokala brottsofferjourers kontakter med brottsdrabbade kvinnor verksamhetsåret 2009 2010-03-05 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind Brottsofferjourernas statistikföring Brottsofferjourernas

Läs mer

Fingeravtryckets roll inom kriminaltekniken, nu och i framtiden

Fingeravtryckets roll inom kriminaltekniken, nu och i framtiden Fingeravtryckets roll inom kriminaltekniken, nu och i framtiden Människofoster i 16:e veckan. Kuddarna på fingertopparna övergår senare till permanenta fingeravtryck Innehållsförteckning Ordlista..2 Sammanfattning...........3

Läs mer

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge

1 SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT Avdelning 3. DOM 2015-03-24 meddelad i Huddinge 1 meddelad i Huddinge Mål nr: B 535-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Sonny Borg, 19721224-0993 c/o Tan Mercovich Visbyringen 16 Lgh 1002 163 73 SPÅNGA Medborgare i Norge Åklagare Kammaråklagare

Läs mer

Personuppgiftslagen. Författningssamling. Vad är personuppgiftslagen (PuL)? Personuppgiftslagens syfte

Personuppgiftslagen. Författningssamling. Vad är personuppgiftslagen (PuL)? Personuppgiftslagens syfte Författningssamling Fastställd av kommunfullmäktige: 2003-03-27 68 Reviderad: Personuppgiftslagen Vad är personuppgiftslagen (PuL)? Personuppgiftslagens syfte 1 Lagens syfte är att skydda människor så

Läs mer

Tertialrapport 2, 2014

Tertialrapport 2, 2014 Tertialrapport 2, 2014 Redovisning enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav för Polisens brottsutredande verksamhet Rikspolisstyrelsen Ekonomiavdelningen Tertial 2 2014 Utgivare: Rikspolisstyrelsen,

Läs mer

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan

Bidragsbrott. Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bakgrund Bidragsbrott Kriterier som uppställs i lagstiftningen samt förutsättningar och former för polisanmälan Bidragsbrottslagen (2007:612) trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med lagen är att

Läs mer

Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP

Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-01-22 Dnr 15-2013 Rikspolisstyrelsens rutiner för och kontroll av behandling av känsliga personuppgifter i polisens allmänna spaningsregister, ASP

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

INFORMATIONSSYSTEMET FÖR MISSTÄNKTA

INFORMATIONSSYSTEMET FÖR MISSTÄNKTA Polisstyrelsen DATASKYDDSBESKRIVN 1 (5) ING Kombinerad register- och dataskyddsbeskrivning samt informationsdokument Personuppgiftslagen (523/1999) 10 och 24 Offentlighetslagen (621/1999) 18 Offentlighetsförordningen

Läs mer

Nämnden skall vidare granska Säkerhetspolisens behandling av uppgifter enligt polisdatalagen, särskilt med avseende på 5 i den lagen.

Nämnden skall vidare granska Säkerhetspolisens behandling av uppgifter enligt polisdatalagen, särskilt med avseende på 5 i den lagen. 1 REGISTERNÄMNDEN 2007-02-21 Dnr 08/07 Verksamhetsberättelse för år 2006 1 Nämndens uppgifter och organisation Registernämnden har till uppgift att i ärenden om registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Åklagarmyndigheten; SFS 2015:743 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011

ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 ANMÄLDA BROTT SLUTLIG STATISTIK FÖR 2011 2(21) Anmälda brott Sammanfattning Under 2011 anmäldes 1,42 miljoner brott. Det är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. De övergripande kategorierna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om blodsäkerhet; SFS 2006:496 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Allmänna bestämmelser Syftet

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet

Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Riktlinjer för försäkringsföretagens utredningsverksamhet Antagen av Svensk Försäkrings styrelse den 30 maj 2012 Bakgrund Försäkringsidén bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan försäkringstagaren och

Läs mer

Årsberättelse 2013 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2013 Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Årsberättelse 2013 ger en inblick i verksamheten på Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL. I år fokuserar vi på vår roll i utvecklingen inom forensiken. Visionen är att vara ett av världens främsta

Läs mer

Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL

Årsberättelse 2011. Statens kriminaltekniska laboratorium SKL Denna skrift ger en inblick i Statens kriminaltekniska laboratoriums (SKL:s) verksamhet under 2011. Årets upplaga fokuserar särskilt på SKL:s roll som kundorienterat expertorgan inom det svenska rättsväsendet.

Läs mer

EU:s fond för inre säkerhet

EU:s fond för inre säkerhet EU:s fond för inre säkerhet 1 Om EU:s fond för inre säkerhet i korthet Fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt bidrag till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Fonden har två delar: Den ena

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1319-2013 Västmanlands tingsrätt Box 40 721 04 Västerås Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Umeå universitet Institutionen för Datatavetenskap. Integritet och privathet Markus Johansson Jan Rudzki

Umeå universitet Institutionen för Datatavetenskap. Integritet och privathet Markus Johansson Jan Rudzki Umeå universitet Institutionen för Datatavetenskap Integritet och privathet Markus Johansson Jan Rudzki Introduktion Denna del av projektrapporten kommer ta upp den nödvändiga informationen som krävs för

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer

Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-12-11 Dnr 177-2012 Behandlingen av personuppgifter i Rikskriminalpolisens register över spaningsfilmer 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekobrottsmyndigheten; SFS 2015:744 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Diarienummer: 16Li700

Diarienummer: 16Li700 Rapport, Sammanställning polisanmälningar olagliga spelautomater 2014-2015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Kommentar till uppföljning... 1 1.2 Kommentar till statistik... 2 2 Sammanfattning...

Läs mer

Straff i proportion till brottets allvar

Straff i proportion till brottets allvar Straff i proportion till brottets allvar Slutbetänkande av Straffiiivåutredningen Stockholm 2008 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2008:85 Innehåll Förkortningar 13 Sammanfattning 15 Författningsförslag

Läs mer

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren

Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren Statistik 2013 - Äldre hjälpsökande hos Brottsofferjouren En rapport från Brottsofferjourens förbundskansli Sofia Barlind statistik@boj.se Innehåll Brottsofferjourens statistikföring... 2 Ärendemängd...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63)

Yttrande över betänkandet Forensiska institutet Ny myndighet för kriminalteknik, rättsmedicin och rättspsykiatri (SOU 2006:63) Åklagarmyndigheten Sida 1 (7) Överåklagare Lisbeth Johansson ÅM-A 2006/1343 Ert Er beteckning Ju 2006/5624/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet Enheten för polisfrågor samt allmän ordning och säkerhet

Läs mer

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015

Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Datum Dnr Sida 1 (28) Utvecklingscentrum Malmö Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av användningen av vissa hemliga tvångsmedel under 2015 Denna rapport har tagits

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347-545X Utgivare: chefsjuristen Eva-Lotta Hedin Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om alkoholutandningsprov med sållningsinstrument och bevisinstrument

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m.

Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datum Diarienr 2014-09-30 1316-2013 Attunda tingsrätt Box 940 191 29 Sollentuna Tillsyn av behandlingen av personuppgifter i allmänhetens terminal m.m. Datainspektionens beslut 1. Datainspektionen konstaterar

Läs mer

Processer och IT (725G47) Systemvetenskapliga programmet

Processer och IT (725G47) Systemvetenskapliga programmet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2014 12 22 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Informatik Hans Holmgren Processer och IT (725G47) Systemvetenskapliga programmet Tentamen 1 för SVP1, 2013-03-23,

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer