Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten

Transkript

1 Årsrapport 2014 dna-registerverksamheten Anna Granlund Christina Widén Lars Andersson Karin Hedberg NFC Intern rapport Biologisektionen 2015:03

2 Sammanfattning Dna-registeråret har i stort präglats av Prümsamarbetet. Arbetet har inneburit tester och utbyte av dna-profiler med nya länder samt deltagande i ett projekt för att förenkla informationsutbytet mellan länder efter en Prümträff. Antal dna-profiler i registren har ökat men provtagning av skäligen misstänkta har minskat. Detta har medfört att antal spår som träffar mot personer minskat under året och att antal spår som träffar mot spår har ökat något. Under året har ytterligare ansträngningar gjorts för att förbättra den systematiska registervården på SKL. Systemtester har förbättrats vilket gör att fel i nya versioner av datasystemet i ännu högre grad upptäcks innan driftsättning. Lagen om elimineringsdatabas som trädde i kraft 1 juli gav bättre möjlighet att hitta spårprover som kontaminerats. Dna-profiler som träffar mot elimineringsdatabasen registreras inte i dna-registren, de utreds istället som kvalitetsavvikelser. i

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Bakgrund Verksamheten Personärenden och träffrapporter Kvalitet och registervård Serviceenheten/RPU sektionen i Kiruna Oklara identiteter Övrig registervård på SKL Elimineringsdatabas Riskanalys Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar ISEC-projekt Manuella sökningar Förvaltning Dna-register förvaltningsråd Forum förvaltningsråd Konferenser och möten Kommunikation Statistik Personärenden Antal profiler i registren Nationella sökningar Internationella sökningar Prümträffar Manuella sökningar i dna-registren Utlämnande av dna-profil Antal träffar inom undersökningsärenden Rapporter och publikationer Registrets egen rapportserie Övriga publikationer Rapporter om internationell verksamhet Utbildningar och konferenser Källförteckning ii

4 1 Inledning I rapporten används de namn och förkortningar på grupper och myndigheter som gällde under 2014, NFC benämns därför SKL och så vidare. 1.1 Syfte Syftet med årsrapporten är att beskriva verksamheten under året som gått samt att redovisa utvecklingen för dna-registren. 1.2 Bakgrund Dna-registren regleras av 4 kap polisdatalagen och består av tre delar: Spårregistret innehåller dna-profiler som tagits under utredning av brott och som inte kan hänföras till en identifierbar person. Dna-profilerna i spårregistret gallras när de träffat mot en person eller senast efter 30 år. Då brottet hänför sig till utredningar om mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord eller terroristbrott ska spåret gallras senast efter 70 år. Utredningsregistret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap rättegångsbalken och som är skäligen misstänkta för brott varpå fängelse kan följa. Dna-profilerna i utredningsregistret gallras när uppgifterna förs över till dna-registret eller när inga misstankar finns kvar i misstankeregistret. Dna-registret innehåller dna-profiler från personer som provtagits enligt 28 kap rättegångsbalken och som genom lagakraftvunnen dom har dömts till annan påföljd än böter eller som har godkänt ett strafföreläggande om villkorlig dom. Dna-profilen gallras ur dna-registret när inga belastningar finns kvar i belastningsregistret. Registrering av dna-profiler som sker i Combined DNA Index System (CODIS), en mjukvara som tillverkas av FBI. I CODIS sker alla sökningar och jämförelser mellan dna-profiler i de olika dna-registren. Varje vardag gallras profiler som inte längre ska finnas i dna-registren och nya dnaprofiler från spår och misstänkta personer registreras. Därefter görs en sökning av alla nyregistrerade dna-profiler mot de personer och spår som redan är registrerade. Träffrapporter redovisas digitalt till funktions-brevlådor för träffrapporter i de myndigheter som skickat in spår och personer som ingår i en träff. Dna-profiler från de spår som inte träffat mot någon person samt dna-profiler från nyregistrerade personer skickas för sökning i de länder som Sverige har ett utbyte med enligt Prümrådsbeslutet [1]. Vid träff redovisas träffrapporten till myndigheternas funktionsbrevlådor för träffrapporter. 1

5 Majoriteten av alla dna-spår som registrerats i spårregistret kommer från ärenden som är inskickade av polismyndigheter och ett fåtal är inskickade av andra myndigheter såsom Tullverket. Dna-profiler från personer kommer i de flesta fall från prover tagna av polismyndigheterna men även från prover tagna av andra rättsvårdande myndigheter, framför allt Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. 2 Verksamheten Personärenden och träffrapporter Under 2014 topsades skäligen misstänkta personer för registrering i dna-registren vilket är (16 %) färre jämfört med 2013och det lägsta antalet topsade misstänkta sedan Samtidigt ökade antalet profiler i spårregistret med (7 %) till totalt och antalet spår-spår-träffar, det vill säga träffar mellan spår från olika brottsplatser, ökade med 139 (36 %) till totalt 525. Sammantaget tyder detta på att det finns många brottsaktiva personer som ännu inte topsats. 2.2 Kvalitet och registervård För att upprätthålla god kvalité på informationen i dna-registren utförs en rad registervårdande åtgärder både av SKL och av Serviceenheten/RPUsektionen i Kiruna. I takt med att antal personer i dna-registren ökar blir även behovet av registervård större Serviceenheten/RPU sektionen i Kiruna Handläggare vid Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna har till uppgift att rätta eventuella fel på personuppgifter och misstankar samt har möjlighet att ta bort misstankar och att gallra personer från dna-/utredningsregistret. Vid Serviceenheten/RPU-sektionen slås också personer som topsats flera gånger med ofullständiga personuppgifter samman, se vidare under Oklara identiteter Träffar mellan personer där inskickade dna-prov uppvisar överensstämmande dna-profiler, men andra personuppgifter såsom namn eller personnummer inte överensstämmer, redovisas sedan 2007 rutinmässigt i så kallade aliasträffrapporter redovisades 343 aliasträffrapporter till de myndigheter som tagit prov på personerna. Detta motsvarar ca 1 % av alla skäligen misstänkta personer som topsats under året. SKL markerar dessa personer i dna-/utredningsregistret med Identitet oklar. Det är mottagande myndighets uppgift att därefter utreda vilken identitet som är den rätta. I vissa fall kan båda identiteterna vara korrekta då enäggstvillingar har identisk dna-profil men olika namn och personnummer. Serviceenheten/RPUsektionen i Kiruna rättar uppgifterna i dna-/utredningsregistret på uppdrag av myndigheterna. Ytterligare 689 aliasträffar redovisades inte eftersom det var en och samma person som hade provtagits två eller flera gånger med 2

6 ofullständigt personnummer eller med små skillnader i person- /samordningsnummer. Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna korrigerar personuppgifterna utifrån slagningar i andra register och slår samman personobjekten så att varje person endast förekommer en gång i dnaregistren. Oklara identiteter upptäcks även när olika personer med samma personnummer provtas. En person med fullständigt personnummer kan registreras automatiskt endast en gång i dna-/utredningsregistret. Om det inkommer en ny person med samma personnummer men med annan dna-profil fastnar den i ett kontrollsystem på SKL, det uppstår en så kallad registerkonflikt. Båda personerna markeras med Identitet oklar i dna-/utredningsregistret. SKL redovisar en så kallad konfliktrapport till de myndigheter som tagit prov på personerna. I konfliktrapporten finns information som kan vara till hjälp för att utreda vilken identitet som är korrekt. Under 2014 redovisades 16 konfliktrapporter. Ytterligare 48 ärenden avseende registerkonflikter kunde avslutas efter utredning på SKL utan att en konfliktrapport behövde skickas. Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna rättar uppgifterna på uppdrag av myndigheterna. Den 31 december 2014 fanns totalt personer med oklar identitet i dna- /utredningsregistret, vilket motsvarar 1 % av alla registrerade personer. Av dessa var 198 bekräftade enäggstvillingar. Ett antal oklara identiteter har retts ut under året och är då inte längre oklara. En person som är markerad med identitet oklar i dna-/utredningsregistren är också markerad med identitet oklar i polisens multifrågor (PMF) Övrig registervård på SKL Dna-registren kommunicerar med flera andra system inom polisen och det är viktigt att övervaka att kommunikationen fungerar. Övrig registervård som utförs av SKL genomförs i huvudsak för att kontrollera och övervaka att kommunikation mellan olika system har fungerat och att dna-profiler från de personer som ska finnas i registren verkligen gör det. Genom att jämföra data i de olika system som ska kommunicera med varandra kontrolleras att förväntad information finns Elimineringsdatabas Den 1 juli trädde lagen och förordningen om elimineringsdatabas (EDB) i kraft (SFS 2014:400 och SFS 2014:405). EDB är ett register med dnaprofiler från personer som genom sitt arbete kan komma att kontaminera material som ska undersökas med avseende på dna. Syftet med EDB är att upptäcka kontaminationer, utreda varför de uppstått och att därigenom försöka förhindra att liknande kontaminationer uppstår igen. Enligt lagen får dna-profiler från spårprover som ska registreras i spårregistret sökas mot EDB innan de registreras. Fram till 31 december har dna-profiler från personer som provtagits för att ingå i EDB kunnat sökas mot hela spårregistret. Därigenom har 44 träffar uppstått varvid de 44 spåren i spårregistret har gallrats. Från och med 1 januari 2015 får nya EDB-profiler inte sökas mot redan registrerade profiler i dna-registren. Nya dna-profiler från spår och 3

7 personer som ska registreras i dna-registren söks mot EDB innan registrering i dna-registren. En sammanställning av träffarna som erhålls med sökningar mot EDB kommer att göras årsvis och eventuella åtgärder tas fram i dialog med de forensiska sektionerna Riskanalys Under 2013 inleddes en riskanalys av dna-registerhanteringen. Denna avslutades under 2014 och en handlingsplan togs fram. Syftet med riskanalysen var att identifiera risker för att fel uppstår, öka medvetenheten om dessa risker, förebygga risker för att fel uppstår samt att ta fram system för att kunna upptäcka och åtgärda de fel som uppstår. 287 olika risker identifierades. Ingen av riskerna klassades som mycket allvarliga. 69 av riskerna hade tillräckligt högt riskvärde för att anses relevanta att ta fram åtgärder för. Laboratoriet har en ambition att genomföra riskanalys vart femte år. 2.3 Internationellt utbyte av dna-profiler Prümsökningar Utbyte av dna-profiler enligt Prümrådsbeslutet [1] och genomförandebeslutet [2] sker på två sätt. Först genomförs en massjämförelse då alla spår i spårregistret jämförs mellan de båda ländernas register. Sedan vidtar de dagliga sökningarna då alla dna-profiler från nya personer och spår som inte träffat mot någon person i det egna registret. Enheten för internationellt polissamarbete (IPO) vid Rikskriminalpolisen är kontaktställe för Prümsökningar i Sverige men tekniskt sköts sökningarna via CODIS, på SKL. De träffar som erhålls redovisas av SKL i Prümträffrapporter. Dessa rapporter innehåller inga uppgifter om spåret eller personen i det andra landet. Då en uppdragsgivare vill begära ut uppgifter om ett spår eller en person från en Prümsökning i ett annat land kontaktas IPO via en webbegäran som finns på Intrapolis. I slutet av 2013 inleddes Prümsamarbetet med Nederländerna. Under 2014 har Sverige kopplats upp mot ytterligare fem länder. Först ut var Finland i mars. Efter sommaren följde Estland, Polen, Litauen och Slovakien. Under slutet av året genomfördes tester med Österrike för att kunna påbörja Prümsökningar i början av De flesta Prümträffar erhålls vid den inledande jämförelsen då samtliga spår i spårregistret jämförs mot det andra landets dna-register. Många träffar vid de inledande massökningarna innefattar svenska spår från volymbrott och ca 80 % av träffarna gäller ärenden som är mer än två år gamla. Detta gör att polismyndigheterna i lägre utsträckning gått vidare med dessa träffar och begärt ut information från landet det blivit träff i. Vid de Prümträffar som uppstått med svenska spår vid dagliga sökningar har polismyndigheterna begärt ut information i större utsträckning, ca hälften av fallen, vilket är en hög siffra jämfört med andra Prümländer. Under hösten 4

8 kom de två första domarna i två våldtäkter där man fått Prümträffar mot personer i Nederländernas respektive Finlands register ISEC-projekt Under året har SKL och IPO deltagit i ett EU-projekt (Exchange of DNA data under the Prüm Decision and the related post-hit procedure) vars mål är att förenkla informationsutbytet efter en Prümträff. Finland driver projektet och Sverige, Estland, Nederländerna och Europol är deltagare. Även Litauen och Norge har bjudits in till möten. Projektet har hittills varit framgångsrikt för de deltagande länderna dels för att en krånglig rutin med Nederländerna kunde ändras och dels för att man har träffats och därmed kunnat knyta kontakter med varandra vilket också underlättat samarbetet. Eftersom utlämnande av personlig information inte ingår i Prüm-rådsbeslutet utan regleras av respektive lands lagstiftning skiljer sig rutinerna mycket åt i olika länder. Det tar också olika lång tid att få ut den information som efterfrågas beroende på vilket land som får frågan. Länderna har olika rutiner, lagstiftning, organisation och resurs vilket i sin tur påverkar den tid det tar att få efterfrågad information Manuella sökningar För att göra sökningar i och ta emot sökningar från de länder som Sverige ännu inte har ett Prümsamarbete med och länder utanför EU görs manuella sökningar med hjälp av en blankett som Interpol tagit fram. Antalet sökningar via blanketten har dock minskat något under 2014 jämfört med 2013, se avsnitt och Majoriteten av förfrågningarna kommer från länder utanför EU som inte är med i Prümsamarbetet. De flesta sökningar som svensk polis har velat göra i andra länders register har varit mot länder som Finland och Litauen. Eftersom Sverige under året har börjat med automatiskt Prümsökningar mot dessa länder har antalet utlämnande av dna-profil för sökning i andra länders register halverats. 2.4 Förvaltning Dna-register förvaltningsråd Dna-registren kommunicerar med flera andra polisiära system. Det är därför viktigt att förvaltningarna för de olika systemen är kunniga om de andra systemen och att förvaltningarna har en god kommunikation sinsemellan. Till dna-registrets förvaltningsråd inbjuds representanter från MR- och BRförvaltningarna, SKL:s Forum-förvaltning, DAR-förvaltningen, Serviceenheten/RPU-sektionen samt POA som informationsägare. På grund av arbetet med polisens omorganisation hölls endast ett möte under På mötet diskuterades bland annat punkter som kommit upp under riskanalysen, utvecklings- och förändringsförslag samt vad som kan göras för att få en bra testmiljö som liknas produktionsmiljön så mycket som möjligt. 5

9 2.4.2 Forum förvaltningsråd I Forum, som är SKL:s ärendehanterings- och labdatasystem, finns även dna-registren och registervårdsklienten som Serviceenheten/RPU-sektionen i Kiruna jobbar i. En representant i Forum förvaltningsråd ansvarar för ITstöden för dna-register och registervård. Förvaltningsrådet har möten en gång per månad och tar i huvudsak upp frågor som rör systemutveckling och systemtester. 2.5 Konferenser och möten Möten och konferenser ger tillfälle att få mer kunskap om registerverksamhet i andra länder och att informera andra länder om registerverksamheten i Sverige. Då Sverige har en hög automatiseringsgrad både för registervård och träffhantering finns ett stort intresse från andra länder. Den 22 april hölls 10 th European CODIS User Conference i Tbilisi, Georgien. På mötet presenterade representanter från FBI de senaste uppdateringarna och vanligaste frågorna rörande CODIS. Representanter från de olika länderna berättade om sina erfarenheter av CODIS. Den november hölls 2 nd International CODIS User Meeting/20 th Annual National Conference i Norman, Oklahoma. Föredraget Sweden s National Forensic Laboratory DNA Process and CODIS Integration hölls av SKL:s representant. CODIS helpdesk berättade om de vanligaste frågorna och om kommande uppdateringar av CODIS. Det hölls även föredrag om nya tekniker och framtida arbetsflöden för dna-analys och sökningar i CO- DIS. Träffsamordnarmötena 2014 hölls den 7 oktober i Linköping och den 16 oktober i Sundsvall. Träffsamordnare från de olika polismyndigheterna samt Tullverket och Kustbevakningen träffades för information och diskussion runt registerfrågor och träffsamordning. Även representanter från några åklagarmyndigheter deltog. Den viktigaste frågan på årets möten var hur träffsamordnarmötet ska se ut i framtiden. Representanterna önskade att mötet hålls vid ett tillfälle för deltagare från hela landet. Det finns ett stort behov av att diskutera brottssamordning, forensisk analys och att få ett praktiskt erfarenhetsutbyte mellan åklagare och polis. 2.6 Kommunikation Det finns ett stort medialt intresse för dna-registerfrågor i allmänhet och för utbytet inom Prümrådsbeslutet i synnerhet. För att hålla uppdragsgivare och allmänhet informerade om utvecklingen har ett flertal artiklar publicerats i tidningen Kriminalteknik och på webben kriminalteknik.nu, se avsnitt 4. SKL har ansvar för ett arbetsrum på Intrapolis, Träffrapportsamordnare DNA- Samverkan, där bl a nyheter i form av korta notiser, intressanta artik- 6

10 lar, länkar och ett nyhetsbrev (4 nummer under 2013) m m publiceras. SKL skickar ett e-postmeddelande till alla medlemmar i arbetsrummet när något nytt finns att läsa där. Under 2015 kommer arbetsrummet att finnas kvar på gamla Intrapolis tills en sida med samma syfte hinner tas fram på nya Intrapolis. 3 Statistik 3.1 Personärenden Antal inkomna personärenden (misstänkt, målsägare och annan ) minskade med (16 %), till år jämfört med år 2013, se figur 1. Majoriteten av personärendena kommer från polismyndigheterna. Figur 1. Totalt antal personärenden per år. Personprover skickas även in av andra rättsvårdande myndigheter, såsom Ekobrottsmyndigheten, se figur 2, samt Tullverket och Kustbevakningen, se figur 3. Andelen prover från polismyndigheter är ca 95 % och från övriga myndigheter ca 5 %. 7

11 Figur 2. Antal personärenden från ekobrottsmyndigheten. Figur 3. Antal personärenden från Tullverket och Kustbevakningen. Av de inskickade personärendena 2014 var andelen skäligen misstänkta 93 %, målsägare 6 % och annan 1 %. Fördelningen har varit relativt konstant genom åren. Det är endast personer som är skäligen misstänkta som registreras i utrednings- eller dna-registret. Personer som topsats som annan eller målsägare jämförs enbart med dna-spår inom det ärendet som de har topsats för. 3.2 Antal profiler i registren Antalet spår i spårregistret ökade med (7 %) jämfört med 2013 och den 31 december 2014 fanns spår i spårregistret. Antal registrerade profiler från personer var den 31 december 2014 vilket är en ökning med (6 %) sedan 2013, se figur 4. 8

12 Figur 4. Antal registrerade dna-profiler från spår och personer över år. 3.3 Nationella sökningar Under 2014 redovisades träffar från registren vilket är 1 % fler än 2013, se figur 5. Alla dna-profiler från spår och/eller personer som ingår i en träffrapport har samma dna-profil. En träffrapport kan innehålla en eller flera träffar mellan spår/spår, spår/person eller person/person. Antal träffar mellan spår och person har minskat med 104 medan träffar mellan två personer har ökat med 36 och träffar mellan två spår har ökat med 139. När ett spår i spårregistret träffar mot en person gallras spåret. Träffarna redovisas normalt samma dag som sökningen i registren görs. 9

13 Figur 5. Antalet redovisade registerträffar per år. Under året registrerades spår i spårregistret vilket är ca 2 % färre än under Av dessa träffade (65 %) mot en person och gallrades under året. Med internationella mått mätt är det en mycket hög andel träffar mot person per registrerade spår. De flesta träffar som redovisas är mellan ett spår som registrerats 2014 och en person, se figur 6. Figur 6. Antal träffar mellan spår och person per år fördelat på ålder på spåret i träffen 10

14 Ett spår registreras i spårregistret endast om det inte träffat mot någon misstänkt, målsägare eller annan i ärendet. De flesta spår som registreras i spårregistret härrör från mängdbrott där man oftast inte har någon känd misstänkt att jämföra med i ärendet. Endast en mindre andel av de registrerade spåren härrör från grova brott. De flesta av spåren som ingått i en spårpersonträff är därför säkrade i ett mängdbrott, se tabell 1. Fördelningen av träffar i respektive brottstyp är relativt konstant över åren. Tabell 1. Antal och andel registerträffar mellan person och spår fördelat på olika brottskategorier. Registerträffar, person mot spår från: Mängdbrott (enligt RPS definition) ,8% ,6% Rån, grov stöld 204 5,1% 220 5,0% Våldtäkt, sexuellt ofredande 100 2,5% 90 2,0% Misshandel (ej mängdbrott), grov misshandel 108 2,7% 48 1,1% Mord/dråp, försök till mord/dråp 75 1,9% 89 1,5% Mordbrand 33 0,8% 28 0,8% Narkotika 13 0,3% 13 0,2% Övrigt 33 0,8% 117 2,8% Totalt Internationella sökningar Prümträffar Under året har Sverige kopplats upp mot fem nya länder. Totalt redovisades Prümträffar under 2014, se figur 7. Träffrapporterna redovisas normalt samma dag som sökningen görs. Figur 7. Antal Prümträffar mellan Sverige och länder som vi utbyter dna-profiler med enligt Prümrådsbeslutet. 11

15 Träffar mellan person och person beror på att samma person finns registrerad i flera länders register. Tabell 2. Antal träffar per land 2014 fördelat på träfftyp. Land Spår/person Spår/spår Person/person Totalt Estland Finland Litauen Nederländerna Polen Slovakien Manuella sökningar i dna-registren Under 2014 handlades 261 ärenden med totalt 322 utländska profiler som söktes manuellt i svenska register, se figur 8. Mindre än 5 % av alla sökningar ger träff i de svenska registren. Figur 8. Antal ärenden för manuell sökning och begäran om utlämnande av dna-profil. Handläggningstiden för manuella sökningar har sjunkit från i medel 14 dagar för 80 % av ärendena under första halvåret till i medel 8 dagar under andra halvåret. Detta har skett genom att rutinerna effektiviserats under året Utlämnande av dna-profil Svensk polis kan begära att få dna-profiler utlämnade för att via IPO skicka dem till länder som Sverige inte har ett automatiskt utbyte med. Profilerna kan även skickas för sökning i Interpols dna-register. 31 ärenden rörande utlämnande av dna-profiler handlades 2014 vilket är hälften så många som 2013, se figur 8. 12

16 3.5 Antal träffar inom undersökningsärenden När ett spår i ett undersökningsärende träffar mot en person i samma undersökningsärende registreras inte spåret i spårregistret utan träffen redovisas i sakkunnigutlåtandet för undersökningsärendet. Antalet dna-träffar med Grad +4 inom ärenden, det vill säga mellan misstänkt, målsägare eller annan och ett eller flera spår i samma ärende var 2014 totalt Av dessa var antalet träffar mot misstänkta 1 284, mot målsägare 898 och mot annan Rapporter och publikationer 4.1 Registrets egen rapportserie - Christina Widén, Registrera volymbrottspår med minst 5 godkända markörer i dna-spårregistret, DNA-register Karin Hedberg. DNA-register Enkät - träffsamordnare organisation Karin Hedberg, DNA-register Utveckling av Prümträffrapport Karin Hedberg, Christina Widén, Anna Granlund och Lars Andersson, DNA-register Mötesanteckningar från träffsamordnarmöte i Linköping och i Sundsvall 2014, Karin Hedberg, DNA-register Enkätutvärdering träffsamordnarmöten 2014, Karin Hedberg, DNA-register Underlag för planering av träffsamordnarmöten 2015, Övriga publikationer - Christina Widén, Dna-spårregistret, Kriminalteknik nr , sid 6 - Christina Widén och Karin Hedberg, Träffar för både grova brott och mängdbrott, Kriminalteknik nr , sid 9 - Christina Widén, Karin Hedberg och Lars Andersson, Dna-utbyte med Finland gav främst träffar i mängdbrottsärenden, Kriminalteknik nr , sid 16 - Christina Widén och Karin Hedberg, Internationellt Prüm-möte, Kriminalteknik nr , sid 15 - Christina Widén, EU-länder söker dna-profiler, Kriminalteknik nr , sid 14 - Christina Widén, Sverige anslutna till Estland, Kriminalteknik nr , sid 15 13

17 - Christina Widén, Dna-utbyte med Polen och Litauen, Kriminalteknik nr , sid 4 - Christina Widén och Ricky Ansell, Elimineringsdatabas för dna reglerad i svensk lag, Kriminalteknik nr , sid 8 - Karin Hedberg, Kraftfullt vapen mot internationell brottslighet, Kriminalteknik nr , sid 5 - Karin Hedberg, Träffsamordning i Polismyndigheten, Kriminalteknik nr , sid 7 - Ricky Ansell och Christina Widén, Ny lagstiftning för DNA i elimineringsdatabas i Sverige, Bevis nr , sid Samtliga artiklar i Kriminalteknik har även publicerats i webbtidningen kriminalteknik.nu. 4.3 Rapporter om internationell verksamhet - Christina Widén, 10 th European CODIS User Conference, SKL RIA 2014:09 - Christina Widén, CODIS User Conference, SKL RIA 2014:26 5 Utbildningar och konferenser - 10 th European CODIS User Conference, Tbilisi, Georgien (ENFSI). - 2 nd International CODIS User Meeting, Norman, USA (FBI). Christina Widén deltog och höll presentationen The Swedish National DNA database and the use of CODIS - 20 th Annual National Conference, Norman, USA (FBI). 6 Källförteckning 1. Rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet 2. Rådets beslut 2008/616/RIF av den 23 juni 2008 om genomförande av beslut 2008/615/RIF om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet 14