Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor

Transkript

1 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Inspektionsrapport 2010:9 Rikspolisstyrelsen Enheten för inspektionsverksamhet November 2010 Vald_mot_kvinnor_ indd

2 Utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, Stockholm D nr: STA /09 Omslagsfoto: Åse Bengtsson / Scanpix Grafisk form: Alenäs grafisk Form Upplaga: 200 ex Tryck: RPS Tryckeri, Stockholm 2010 Vald_mot_kvinnor_ indd

3 innehåll Sammanfattning Mäns våld mot kvinnor Krav på polismyndigheterna... 7 Kvantitativa mål Inspektionen Inledning... 8 Avgränsning... 8 Framgångsfaktorer... 8 Metod... 9 Redovisning Polismyndigheten i Jönköpings län Inkomna och redovisade ärenden år 2009 mäns våld mot kvinnor Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år Fakta om polismyndigheten Lokala mål och strategier för år Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Synpunkter Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Iakttagelser Synpunkter Förundersökningen Iakttagelser Synpunkter Brottsförebyggande och stödjande åtgärder Iakttagelser Synpunkter Polismyndigheten i Blekinge län Inkomna och redovisade ärenden år 2009 mäns våld mot kvinnor Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år Fakta om polismyndigheten Lokala mål och strategier för år Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Synpunkter Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Iakttagelser Synpunkter Förundersökningen Iakttagelser Synpunkter Brottsförebyggande och stödjande åtgärder Iakttagelser Synpunkter Polismyndigheten i Örebro län Inkomna och redovisade ärenden år 2009 mäns våld mot kvinnor Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år Fakta om polismyndigheten Lokala mål och strategier för år Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Synpunkter Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Iakttagelser Synpunkter Förundersökningen Iakttagelser Synpunkter Brottsförebyggande och stödjande åtgärder Iakttagelser Synpunkter Polismyndigheten i Gävleborgs län Inkomna och redovisade ärenden år 2009 mäns våld mot kvinnor Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år Fakta om polismyndigheten Lokala mål och strategier för år Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Synpunkter Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Iakttagelser Synpunkter Vald_mot_kvinnor_ indd

4 innehåll Förundersökningen Iakttagelser Synpunkter Brottsförebyggande och stödjande åtgärder Iakttagelser Synpunkter Polismyndigheten i Värmland Inkomna och redovisade ärenden år 2009 mäns våld mot kvinnor Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år Fakta om polismyndigheten Lokala mål och strategier för år Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Synpunkter Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Iakttagelser Synpunkter Förundersökningen Iakttagelser Synpunkter Brottsförebyggande och stödjande åtgärder Iakttagelser Synpunkter Det nationella perspektivet Inledning Nationella förbättringsområden Organisation Kompetens, attityd och könsmärkning Återkoppling Tidigt åklagarinträde eller inte? Aktivare förundersökningsledare hos polisen Fler resurser till brottsplatsen enbilsproblematiken Fler läkarundersökningar i det inledande utredningsskedet Fler brottsplatsundersökningar Fler SARA-bedömningar Bättre uppföljning av framgångsfaktorer Nationellt starka områden När ökar brottsuppklaringen? Bilaga 1: Framgångsfaktorer 1 Inledning Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Förundersökningen Brottsförebyggande och stödjande åtgärder.. 60 Bilaga 2: direktiv Vald_mot_kvinnor_ indd

5 Förkortningar och förklaringar A-diariet Allmänt diarium; ett av polismyndighetens diarier BIP Polisens system för lagring av digitala bilder BrB Brottsbalken Brå Brottförebyggande rådet Daktningsförordningen Förordning (1992:824) om fingeravtryck m.m. DurTvå Polisens datoriserade utredningssystem Fördelningscirkuläret RPS föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2009:11; FAP 403-5) om ledning av förundersökning i brottmål, trädde i kraft den 1 maj 2009 (då tidigare RPSFS 2007:2, upphörde att gälla). HR Händelserapport IB Inre befäl KUT Polisens kriminalunderrättelsetjänst LKC Länskommunikationscentral PHS Polishögskolan PKC Polisens Kontaktcenter PNU Polisens nationella utredningskoncept PUM Polisens underrättelsemodell RAR Polisens datoriserade anmälningssystem RB Rättegångsbalken RPS Rikspolisstyrelsen SARA Spousal Assault Risk Assessment; en manual för bedömning av risk för framtida partnervåld STORM System for Tasking and Operational Resource Management; polisens ledningssystem för den yttre verksamheten VB Vakthavande befäl 24:8-förhör Förhör som hålls när en person har gripits och som utgör underlag för åklagarens beslut i anhållningsfrågan Vald_mot_kvinnor_ indd

6 innehåll Sammanfattning I denna rapport redovisas en granskning av hur fem polismyndigheter handlägger ärenden som rör mäns våld mot kvinnor. Granskningen avser brottsanmälningar dels där en man misstänkts ha misshandlat en kvinna med vilken han har en nära relation, dels där en man misstänks för brottet grov kvinnofridskränkning i en motsvarande relation. Granskningen har gjorts med ett antal framgångsfaktorer som bedömningsgrund. Framgångsfaktorerna, som redovisas i bilagan till rapporten, är de förutsättningar som behöver vara uppfyllda vid den enskilda polismyndigheten för att uppnå en effektiv och uthållig verksamhet inom området mäns våld mot kvinnor. Som ett led i granskningen har inspektionsgruppen vidare översiktligt gått igenom 20 förundersökningar som avser de aktuella brottskategorierna vid vardera av de fem polismyndigheterna. Resultatet av inspektionsgruppens granskning redovisas myndighetsvis i kapitel 3-7. I kapitel 8, slutligen, behandlar inspektionsgruppen brister som bedöms vara strukturella i det avseendet att de troligen finns hos samtliga eller flertalet av landets polismyndigheter. Insatser för att avhjälpa dessa brister kan därmed antas ge en betydande resultatförbättring. I kapitel 8 redovisas behov av åtgärder inom följande områden u organisation u kompetens, attityd och könsmärkning u återkoppling u åklagarinträde u polisens förundersökningsledning u resurser på brottsplatsen u läkarundersökningar u brottsplatsundersökningar u SARA-bedömningar och u uppföljning av framgångsfaktorer. Frågorna om åklagarinträde, polisens förundersökningsledning, resurser till brottsplatsen, läkarundersökningar och brottsplatsundersökningar är mycket angelägna eftersom de direkt påverkar bevissäkringen och därmed troligen också antalet uppklarade brott. Fler SARA-bedömningar stärker de anmälande kvinnornas trygghet och ökar därmed ytterst också deras förutsättningar att medverka i utredningen. Områdena organisation, kompetens, attityd, könsmärkning, återkoppling och uppföljning av framgångsfaktorer avser åtgärder som säkrar en bra verksamhet också på lång sikt. Avslutningsvis konstaterar inspektionsgruppen att de satsningar som RPS har genomfört inom ramen för regeringens uppdrag att intensifiera polisens arbete för att bekämpa bl.a. mäns våld mot kvinnor ger resultat. Tydligast märks detta när det gäller de inledande utredningsåtgärderna. Det finns genom RPS handbok och den sammanhörande utbildningen nu en nationell enhetlig rutin för vad som ska göras och hur det ska göras. Inspektionsgruppens granskning visar att polismyndigheterna genomfört utbildningen med hög närvaro och gott resultat. Kompetensen hos poliserna i yttre tjänst inom området inledande utredningsåtgärder har ökat markant och omfattande sådana åtgärder vidtas i allt fler ärenden. Inspektionsgruppen har mött ett stort engagemang och en stor vilja hos den yttre personalen när det gäller att vidta inledande utredningsåtgärder. Denna förbättring av de inledande åtgärderna kommer inom en snar framtid att medföra en ökning av antalet brottsärenden att hantera såväl i den fortsatta utredningskedjan hos polisen som hos åklagare och domstolar. En ökad brottsuppklaring förutsätter att det finns resurser och kompetens för att möta denna ökning. 6 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

7 1 Mäns våld mot kvinnor Krav på polismyndigheterna Brottet mäns våld mot kvinnor är sedan många år ett prioriterat verksamhetsområde. Området är väl utforskat och det finns en underbyggd uppfattning om vilka metoder och arbetssätt som fungerar. Statsmakterna och Rikspolisstyrelsen (RPS) har lagt ned betydande resurser och genomfört omfattande insatser med målet att polismyndigheterna ska bli uthålligt bättre på att utreda och förebygga dessa brott 1. RPS har i ett beslut år 2007 fastställt vissa minimikrav för polismyndigheternas arbete inom bl.a. området mäns våld mot kvinnor. 2 Brottsförebyggande rådet (Brå) har bedömt 3 att andelen personuppklarade ärenden 4 som avser mäns våld mot kvinnor skulle kunna öka till mellan 40 och 50 procent om polisen förbättrade sitt arbetssätt optimalt. Brå har beräknat att personuppklaringen år 2006 för denna typ av brott uppgick till 26 procent. Tillgänglig statistik för år 2009 visar att andelen till åklagare redovisade ärenden av detta slag i förhållande till antalet inkomna under samma år uppgår till ca 24 procent. Inget tyder således på att personupppklaringen har ökat sedan år Om ytterligare 20 procent av de anmälda ärenden som avser mäns våld mot kvinnor hade kunnat klaras upp under år 2009 skulle detta motsvara ytterligare ca brottsärenden. Kvantitativa mål Något särskilt kvantitativt mål som avser brottsärenden om mäns våld mot kvinnor finns inte. Däremot är området brott i nära relation målsatt av RPS. Området brott i nära relation, som är betydligt vidare, innefattar området mäns våld mot kvinnor. Begreppet brott i nära relation, som inte är en legaldefinition, används av bl.a. RPS just vid målformulering. Med nära relation avses här att offret och gärningspersonen är eller har varit gifta eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden eller, utan att bo tillsammans, har gemensamma barn. Därutöver avses också barn, föräldrar och syskon. De brott i nära relation som avses är sådana som omfattar fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld samt därutöver brott där man tvingar eller hotar någon eller befinner sig hemma hos någon utan lov. 5 Två kvantitativa mål finns för år 2009 när det gäller brott i nära relationer. I RPS planeringsförutsättningar för perioden anges att antalet redovisade ärenden avseende sådana brott vid utgången av år 2009 ska ha ökat med 20 procent jämfört med nivån vid utgången av år Målet är nedbrutet i antal ärenden per polismyndighet. För år 2010 gäller målet att antalet redovisade ärenden avseende brott i nära relation vid utgången av år 2010 ska ha ökat med 15 procent jämfört med målvärdet för år Vidare har rikspolischefen i en skrivelse år gjort bedömningen att flertalet polismyndigheter rimligen bör kunna öka andelen redovisade ärenden till åklagare av antalet inkomna ärenden under år 2009 med fem procent. Uppföljningen av de formulerade målen försvåras av att de brottskoder som används inte förmår att helt fånga begreppet brott i nära relation. Vid uppföljningen får därför de brottskoder användas som bäst bedöms representera begreppet 7. 1 Se bl.a. regeringens skrivelse (2007/08:39) Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer samt även RPS slutredovisning den 16 februari 2010 (dnr PoA /07) av regeringens uppdrag att intensifiera insatserna mot brott i nära relationer. 2 RPS beslut den 19 juni 2007 (dnr PoA /07, prot. nr 94/07) om fastställande av minimikrav och rekommendationer avseende regeringsuppdraget om kvalificerad kompetens att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor och våld riktat mot barn. 3 Brå rapport (2008:25) Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer, s. 9 4 Med personuppklarade ärenden avses brottsärenden där en gärningsman bundits till brottet genom en fällande dom, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse. 5 Se RPS informationstext Fakta om brott i nära relationer på styrelsens hemsida. 6 Se rikspolischefens skrivelse den 19 december 2008 (dnr CO /08) Brott i nära relationer: förbättrade resultat Se t.ex. Polisens planeringsförutsättningar (dnr CO /09), bilaga 1 s. 5. Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 7 Vald_mot_kvinnor_ indd

8 2 Inspektionen Inledning Enligt RPS inspektionsplan för år 2009 (STA /2008, prot. 7/2008) ska styrelsen granska bl.a. polismyndigheternas handläggning av ärenden om våld mot kvinnor. RPS har den 7 september 2009 beslutat om direktiv för en sådan inspektion (STA /09 och uppdragit åt polismästaren Stefan Mann, Polismyndigheten i Östergötland, att organisera och genomföra inspektionen. I inspektionsgruppen har i övrigt ingått kriminalkommissarien Jan Staaf, Polismyndigheten i Östergötland och kriminalinspektören Marie Näslund, Polismyndigheten i Västerbottens län. Inspektionen har omfattat Polismyndigheten i Blekinge län, Polismyndigheten i Gävleborgs län, Polismyndigheten i Jönköpings län, Polismyndigheten Värmland och Polismyndigheten i Örebro län. Inspektionerna har genomförts under det första halvåret Avgränsning Enligt direktiven är syftet med inspektionen att granska hur polismyndigheterna hanterar brottsområdet mäns våld mot kvinnor mot bakgrund av Polisens nationella mål och årliga verksamhetsplaner. Någon enhetlig definition av begreppet mäns våld mot kvinnor finns inte 8. Inspektionsgruppen har valt att avgränsa granskningen så att den omfattar brottsärenden som avser en mans fysiska misshandel av en kvinna som är 18 år eller äldre och med vilken han har en nära relation under förutsättning att brottet begåtts inomhus, alltså de brott som fr.om. år 2009 brottskodas 9349 och i polisens anmälningsrutin (RAR) 10. Med nära relation avses vid brottskodningen att offret och gärningspersonen är eller har varit gifta eller sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden eller, utan att bo tillsammans, har gemensamma barn 11. Därutöver omfattar inspektionsgruppens granskning även brottet grov kvinnofridskränkning, alltså brottskod 0412 i RAR, med hänsyn till att detta brott som regel omfattar ett eller flera misshandelstillfällen av nyss beskrivet slag och många gånger, särskilt på det inledande utredningsstadiet, förekommer som en alternativ brottsrubricering 12, 13 till misshandelsbrottet. I lagtexten förekommer en personkrets av likartat slag som nära relation. Det är begreppet närstående eller tidigare närstående person, som ingår i rekvisiten för brottet grov fridskränkning i BrB 4:4a första stycket. Samma begrepp används även i det regelverk som styr fördelningen av förundersökningsledningen mellan polis och åklagare. Det har då samma innebörd som begreppet har vid tolkningen av bestämmelsen i BrB 4 kap. 4a. 14 Begreppet närstående eller tidigare närstående person är vidare än begreppet nära relation och torde i stort sett innefatta det sistnämnda. Med hänsyn till att RPS genomför särskilda inspektioner när det gäller polismyndigheternas handläggning av brottsofferfrågor har inspektionsgruppens granskning av dessa frågor varit mycket begränsad. Framgångsfaktorer Avsikten har varit att denna inspektionsrapport ska vara ett hjälpmedel för alla polismyndigheter i arbetet för att uppnå en effektiv och uthållig utredningsverksamhet inom området mäns våld mot kvinnor. Inspektionsgruppen har därför lagt ned ett avsevärt arbete på att formulera och dokumentera de framgångsfaktorer som ska vara uppfyllda för att nå detta mål. Här har RPS handbok Brott i nära relationer, som utkom år 2009, och Brå-rapporten (2008:25) Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer varit viktiga kunskapskällor. Framgångsfaktorerna, knappt hundratalet, är redovisade i en bilaga till inspektionsrapporten. Flertalet grundas på den sammanställning av styrdokument och kunskapskällor som finns förtecknade i RPS handbok 15. Vi har valt att dela in framgångsfaktorerna i fyra huvudgrupper. 8 Se bl.a. Brå rapporten (2002:14) Våld mot kvinnor i nära relationer. En kartläggning, s Denna kod, liksom 9349, infördes fr.o.m. december 2008 genom brottskodningslistan 2008, version Vid granskningen har inspektionsgruppen uteslutit de fall där gärningspersonen är en kvinna. 11 Se Brottskodninglista version 7.0 s. 13 utgiven av Brå. 12 Ang. aktuella regler för brottskodning, se länk till brottskodningslistan på Brå:s hemsida 13 Denna avgränsning överensstämmer i huvudsak med den som Brå gör i rapporten (2008:25) Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer. 14 Se 6 RPS föreskrifter och allmänna råd (RPS 2009:11, FAP 403-5) om ledning av förundersökning i brottsmål. 15 Se handboken s. 115 ff. 8 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

9 Inspektionen Dessa är uorganisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar uledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning uförundersökningen med tyngdpunkt på de inledande utredningsåtgärderna samt ubrottsförebyggande och stödjande åtgärder. Som en röd tråd genom flertalet av framgångsfaktorerna löper Polisens nationella utredningskoncept för ökad lagföring och brottsreduktion (PNU), alltså snabbt insatta adekvata utredningsåtgärder på brottsplatsen, aktiva och kompetenta förundersökningsledare, en effektiv brottssamordning och mer kriminalteknik i nära anslutning till brottet. Metod Inspektionen omfattar i vilken utsträckning de redovisade framgångsfaktorerna är uppfyllda vid den enskilda polismyndigheten. I denna del bygger inspektionen på samtal med ansvariga och handläggare vid ett 2 3 dagars besök hos de fem polismyndigheterna. Inspektionsgruppen har besökt centralorten vid varje polismyndighet. Flera av de framgångsfaktorer som inspektionsgruppen närmare följt upp avser val av arbetsmetoder i det dagliga arbetet med det enskilda fallet. Eftersom inspektionsgruppen inte har möjlighet att intervjua annat än några få företrädare för varje aktör i utredningskedjan, kan säkerligen den invändningen göras att vad som återges i rapporten inte alltid återspeglar hur myndigheten gör. Värdet i dessa intervjuer ligger i att de speglar just den enskilde medarbetarens arbetssätt och därmed också i vilken omfattning de rutiner som myndigheten beslutat har fått genomslag. Inspektionsgruppen återger många gånger citat för att levandegöra uppfattningar och attityder. Citaten kan inte utan vidare tas till intäkt som den allmänna uppfattningen i den fråga de avser. Inspektionsgruppen har även detaljgranskat 20 slumpvis utvalda brottsärenden från samma myndigheter som inkommit under år Denna detaljgranskning har avsett ärenden då polis har varit på plats med anledning av en anmälan om att en man misshandlat en kvinna. Syftet med granskningen, som in sin helhet varit inriktad mot de fyra framgångsfaktorer som Brå funnit vara av störst betydelse för brottsuppklaringen, har varit att mycket översiktligt undersöka i vilken omfattning dessa framgångsfaktorer fått genomslag vid polismyndigheterna. Denna granskning behandlas närmare i kapitel 8 Det nationella perspektivet. Redovisning I rapporten redovisas granskningen myndighetsvis i kapitlen 3 7. Redovisningen omfattar inspektionsgruppens iakttagelser samt myndighetens starka områden och förbättringsområden. När det gäller förundersökningen har särskild vikt lagts på de inledande utredningsåtgärderna. Redovisningen avser förhållandena vid inspektionstillfället om inte annat anges. Inledningsvis redovisas för varje myndighet statistik för år 2009 som visar inkomna och redovisade ärenden om mäns våld mot kvinnor, motsvarande uppgifter för brott i nära relation kompletterade med de mål som RPS beslutat för myndigheten och slutligen antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud. Avslutningsvis redovisas i kapitel 8 ett nationellt perspektiv med fokus på förbättringsområden för svensk polis. Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 9 Vald_mot_kvinnor_ indd

10 3 Polismyndigheten i Jönköpings län Inkomna och redovisade ärenden 16 år 2009 mäns våld mot kvinnor Brottskod 0412 Brottskod 9349 Brottskod 9353 Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Brottskod Samtliga INKOMNA Antal Antal/ inv. Polismyndigheten Samtliga polismyndigheter REDOVISADE TILL ÅKLAGARE Antal Andel av inkomna Polismyndigheten 24% 20% 29% 21% Samtliga polismyndigheter 38% 20% 45% 24% INKOMNA Antal 682 Antal/ inv. Polismyndigheten 203 Samtliga polismyndigheter 264 REDOVISADE TILL ÅKLAGARE Antalsmålet Polismyndigheten 151 Mål enl. RPS planeringsförutsättningar Andelsmålet (andel av inkomna) Polismyndigheten 22% Inriktning enl. RPC:s skrivelse 18 31% Samtliga polismyndigheter 24% Fakta om polismyndigheten Polismyndigheten i Jönköpings län är landets femte största polismyndighet räknat efter antalet invånare. Polismyndigheten omfattar de 13 kommunerna i Jönköpings län och har ca invånare. Antalet anställda 19 är ca 730 personer, varav ca 530 poliser. Myndigheten är organiserad i en operativ avdelning och det finns en enhet för planering, uppföljning och analys samt fyra enheter inom stöd och utveckling. Geografiskt är polismyndigheten indelat i tre närpolisområden, Jönköping, Höglandet och Värnamo. Utryckningsverksamhet bedrivs från Jönköping, Eksjö (Höglandet) och Värnamo. Utryckningsverksamheten leds från Jönköping där vakthavandefunktionen och länskommunikationscentralen finns. Utredningsverksamhet bedrivs i Jönköping och Värnamo samt, när det gäller Höglandet, huvudsakligen i Eksjö. Utredningsverksamheten utom kontorstid är organiserad i jourgrupper. Utöver jourgrupperna arbetar viss utredningspersonal på lördagar och i samband med lönehelger. Åklagarkammaren i Jönköping ansvarar för åklagarverksamheten i länet. Arbetsbelastning mätt i anmälda brott och händelserapporter (HR) år Antal invånare (5) 21 Antal anmälda brott/1 000 inv. 112 (20) Antal anmälda brott inom brottsområde 1/1 000 inv. 78 (16) Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år 2009 Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud i A-diariet Antal ansökningar/ inv. 402 st 120 st 16 Talen i båda tabellerna är hämtade från Polisens uppföljningssystem VUP. 17 Se RPS beslut den 17 juni 2008 (dnr CO /08) bil. 1, p Se RPS skrivelse den 19 december 2008 (dnr CO /08). Målet har beräknats som det procentuella resultatet för perioden januari november 2008 uppräknat med fem procent och avrundat till närmaste heltal. Antal HR/1 000 inv. 246 (5) Lokala mål och strategier för år 2009 Av polismyndighetens verksamhetsplan för år 2009 framgår bl.a. följande lokala mål och strategier som helt eller delvis avser mäns våld mot kvinnor. Den genomsnittliga handläggningstiden för brott i nära relation ska uppgå till högst 90 dagar. Arbetet 19 Augusti Uppgifterna om antalet brott och HR är hämtade från Brå resp. Polisens uppföljningssystem VUP. 21 Siffra inom parentes anger den nationella placeringen bland landets 21 polismyndigheter. 10 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

11 Polismyndigheten i Jönköpings län med familjevåldsgrupper inom de tre kriminalenheterna och samverkan med samhällets aktörer ska utvecklas vidare. Arbetet med brottsoffer ska förbättras för att öka förtroendet och därigenom få fler brottsoffer att vilja medverka i utredningsprocessen. Arbetet med bra förstahandsåtgärder i dessa brott ska utvecklas ytterligare med hjälp av tekniskt stöd samt aktiv förundersökningsledning. Väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård är ytterligare en förutsättning för att nå framgång i dessa ärenden. Ett utvecklat personsäkerhetsarbete och kvalificerad kompetens inom brottsofferområdet är viktiga förutsättningar för att bekämpa brott i nära relation. Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Organisation och resurser I Jönköping finns en familjevåldsgrupp med åtta utredare. Gruppen leds av en chef som också är polisiär förundersökningsledare. Gruppen har varit större, men två lediga befattningar har inte tillsatts. Familjevåldsgruppen utreder samtliga barnärenden, sexualbrottsärenden och brott i nära relation. De ärenden som anmäls i Värnamo och på Höglandet utreds där av ett antal utpekade utredare som också arbetar med andra ärenden. Chefen för familjevåldsgruppen har det övergripande ansvaret för utbildningsfrågorna inom området brott i nära relation. Samverkan mellan utredarna på de tre orterna är mycket begränsad. Vid behov omfördelas dock ärenden mellan enheter och orter. Gruppen för grova brott utreder också brott i nära relation när huvuduppgiften medger detta. De tolv poliser som är utbildade vakthavande befäl (VB) arbetar två samtidigt dagtid lör- och söndagar samt kvällstid övriga dagar. En av dem är då VB, medan den andre är förundersökningsledare. I Jönköping finns en jourgrupp med tio medarbetare som svarar för utredningsverksamheten på centralorten. Gruppen arbetar till kl vardagskvällar och till kl under helgerna. Jourgruppen hanterar samtliga ärenden utom de där det krävs förhör med barn. Rekryteringen till jourgruppen sker i huvudsak från utryckningsverksamheten. Jourgruppen arbetar nästan uteslutande inne på polisstationen. Även Höglandet (Eksjö) och Värnamo har personal som arbetar med utredningsverksamhet utom kontorstid. De är organiserade på i huvudsak samma sätt med likartad bemanning och arbetstid. Det finns tillgång till kriminaltekniker utom kontorstid. Kompetens Huvuddelen av den personal som kommer i kontakt med ärenden som avser mäns våld mot kvinnor har genomgått RPS endagsutbildning om brott i nära relationer. Någon uppsamlingsuppgång är inte planerad för de som inte hade möjlighet att gå utbildningen. Nyutbildade poliser genomgår en obligatorisk kompetensutveckling som omfattar sex månader inom utredningsverksamheten. Personalen i yttre tjänst har dock ingen fortlöpande kompetensutveckling när det gäller utredningsverksamhet. Sex VB har den kvalificerade utbildningen för förundersökningsledare och dessutom sex månaders praktik inom utredningsverksamheten. En av dem har en bakgrund som utredare. Det är i första hand dessa sex som också arbetar som förundersökningsledare utom kontorstid. Tre av familjevåldsgruppens medarbetare har gått RPS kurs Fördjupad utbildning för utredning av brott mot kvinnor och närstående. Målet är att en utredare årligen ska få den utbildningen. Än så länge har ingen av personalen på Höglandet eller i Värnamo gått utbildningen. Personalen i jourgruppen är i huvudsak rekryterade från den yttre tjänsten. De har genomgått RPS endagsutbildning om brott i nära relationer, men ingen av dem har någon särskild utbildning när det gäller att utreda relationsvåld. Myndigheten har vid återkommande tillfällen genomfört en repetitionsutbildning när det gäller straff- och processrätt med inriktning på utredare. Flertalet av de utredare som varit en tid vid jouren har genomgått den utbildningen. Personalen vid familjevåldsgruppen, jourgruppen och samtliga VB har utbildning när det gäller att göra SARA-bedömningar 22. Övriga förutsättningar Samtliga utredare i familjevåldsgruppen har handledning. Myndigheten har upphandlat s.k. ärendehandledning. Detta är bättre än grupphandledning anser familjevåldsgruppen. Bland utredarna i gruppen finns det olika uppfattningar om hur statusen är för detta utredningsarbete i organisationen. Flertalet anser att statusen överlag är ganska hög, medan några ser det som ett lågstatusarbete. Av de nio medarbetarna vid familjevåldsgruppen är, utöver chefen, endast två utredare män. Det har under senare tid varit svårt att rekrytera män till detta slags utredningsbefattningar. En utredare säger: Jag 22 SARA (eng. Spousal Assault Risk Assessment) är en manual för bedömning av risk för framtida partnervåld. Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 11 Vald_mot_kvinnor_ indd

12 Polismyndigheten i Jönköpings län tror det är viktigt om fler killar skulle jobba här för att ändra attityden till jobbet och gruppen. Av familjevåldsutredarna i Eksjö och Värnamo är några män. Utredarna i familjvåldsgruppen tjänar i genomsnitt mer än andra brottsutredare. Synpunkter Myndighetens starka områden Det finns särskild kompetens hos ett antal VB när det gäller att leda förundersökningar. På så sätt finns det tillgång till kvalificerad förundersökningsledarkompetens också vissa tider utanför kontorstid. En utredningsverksamhet också utanför kontorstid finns främst genom jourgrupper på tre orter. Kriminaltekniker finns i beredskap dygnet runt. Myndigheten har vid återkommande tillfällen anordnat repetitionsutbildning för utredare inom området straff- och processrätt. Den personal som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor har kompetens att genomföra SARAbedömningar. Flertalet utredare av dessa brott anser att uppgiften har en ganska hög status. Myndighetens förbättringsområden Det är bra att myndighetens familjevåldsgrupp i Jönköping också handlägger samtliga ärenden om mäns våld mot kvinnor som inträffar där. Resterande ärenden i länet som avser mäns våld mot kvinnor, ca två tredjedelar, handläggs av särskilt utpekade utredare i Värnamo och på Höglandet. Med hänsyn till att det samlade antalet brott i nära relation liksom antalet brott som avser mäns våld mot kvinnor är lika stort på Höglandet som i Jönköping, torde det finnas ärendeunderlag för en familjevåldsgrupp även på Höglandet. I sådant fall bör också samtliga brott som avser mäns våld mot kvinnor utredas av denna grupp. Såsom Brå konstaterat 23 tycks inte organisationsform ha någon avgörande betydelse för resultatet just när det gäller mäns våld mot kvinnor. Om myndigheten väljer att även i fortsättningen utreda brott som avser mäns våld mot kvinnor på flera orter utan en gemensam ledning, är det angeläget att myndigheten inrättar en samordningsfunktion med tydligt ansvar. En grund för detta finns genom att chefen för familjevåldsgruppen redan idag har det övergripande ansvaret för bl.a. utbildningsfrågor. Organisationsfrågan behandlas ytterligare i kapitel 8. Det är bra att huvuddelen av personalen i yttre tjänst genomgått RPS endagsutbildning, men det är en brist 23 Brå rapport (2008:25) Polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer, s. 8. att någon uppsamlingsomgång inte genomförts för de som inte deltog. Den fortlöpande kompetensutvecklingen för yttre personal inom området utredningsverksamhet behöver stärkas. I takt med att den yttre personalens arbetsuppgifter inom utredningsverksamheten utökas är det angeläget att kompetensutvecklingen också ökar. Detta kan ske genom att utredningsverksamhet blir ett obligatoriskt återkommande inslag vid turlagsutbildning/motsv. och genom återkommande praktiktjänstgöring inom utredningsverksamheten. Tre av myndighetens utredare har genomgått RPS kurs Fördjupad utbildning för utredning av brott mot kvinnor och närstående. Det är angeläget att även övriga utredare får genomgå denna utbildning inom rimlig tid. Med nuvarande ambitionsnivå utbildning av en utredare årligen kommer det att ta mycket lång tid att säkra en hög kompetens. Vid de framtida uttagningarna till denna kurs är det viktigt att personal från samliga orter där relationsbrott utreds får möjlighet att delta. Det är bra att personalen vid familjevåldsgruppen har handledning, men behovet av handledning även på övriga orter måste uppmärksammas. Arbetet som utredare i familjevåldsgruppen är tydligt könsmärkt. Vid framtida rekryteringar bör åtgärder vidtas för att locka fler män att arbeta med dessa uppgifter. Ledning, styrning, rutiner, återkoppling och uppföljning Iakttagelser Ledning och styrning Myndigheten har en handlingsplan för brott i nära relationer som är upprättad år Den redovisar ansvar och vissa rutiner för anmälningsupptagning, förstahandsåtgärder och den fortsatta brottsutredningen. Chefen för familjevåldsgruppen har en ambition att samtliga ärenden om relationsvåld ska handläggas i enlighet med rapporten från Brå om polisens utredningar av våld mot kvinnor i nära relationer. Ärendebelastningen är dock för stor för att detta ska lyckas. En i gruppen uttrycker det: Allt vi gör i gruppen är prioriterat. Vi skulle behöva klona oss. Intresset från åklagarhåll när det gäller barnutredningar är mycket stort, men mera begränsat när det gäller utredningar om mäns våld mot kvinnor. Om ingen gripits kan det ibland ta flera veckor innan direktiv kommer från åklagaren. Polismyndighetens kontakt- och införandeansvarige för RPS projekt Brott i nära relation är en f.d. närpolischef med placering i Vetlanda. 12 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

13 Polismyndigheten i Jönköpings län Polisledningen har lagt ned ett omfattande arbete på RPS informationskampanj för att få fler att anmäla brott som avser relationsvåld. Informationsdirektören har varit huvudansvarig för arbetet. Externt har myndigheten bl.a. anordnat presskonferenser och medverkat i en temasändning om brott i nära relation i radions P 4. Vidare har länspolismästaren skrivit en debattartikel i ämnet. Internt har man arbetat med bemötandefrågor där den personal som arbetar med dessa brott varit målgruppen. I detta sammanhang bör också nämnas att myndigheten under år 2009 genomförde ett projekt Våga gå vidare i samverkan med kvinnojourer, socialförvaltningar och andra för att förmå kvinnor att fullfölja sina anmälningar om relationsvåld. Det stora antalet nya poliser gör det svårt att organisera den yttre tjänsten så att mindre erfarna poliser får arbeta tillsammans med de erfarna. Myndigheten har hösten 2009 lagt ned ett betydande belopp på nya kameror med möjlighet att ta såväl stillbilder som att videofilma. Dessförinnan gjordes i stort sett inga videofilmningar. Personalen har fått en kortare utbildning när det gäller att använda kamerorna. Ett problem är att batterier och minneskort har visat sig ha begränsningar. Personalen anser därför inte att kamerorna är särskilt driftsäkra. Vidare upplever en del att kameran är ganska opraktisk med alltför många moment att hålla reda på. Det ska finnas en kamera i varje patrullbil, men ofta är den inte på plats. LKC saknar teknik för att spela in inkommande telefonsamtal. Varje polis i yttre tjänst har ett eget exemplar av RPS åtgärdskort Brott i nära relationer. Rutiner VB har inga checklistor för att säkra de inledande åtgärderna i ärenden om mäns våld mot kvinnor. Detsamma gäller operatörerna på LKC. På brottsplatsen arbetar patrullen relativt självständigt. Det förekommer, främst bland de yngre poliserna, att de kontaktar en åklagare för råd ang. åtgärder. I praktiken tar dock VB flertalet förundersökningsledarbeslut i denna ärendegrupp utom kontorstid. Detta förfaringssätt grundas på en skrivelse år 2009 från chefsåklagarna inom jourregionen. I skrivelsen framhålls att det inte är åklagarnas uppgift att fatta beslut i detta skede av ärendet och att åklagaren som huvudregel ska kontaktas först när det s.k. 24:8-förhöret hållits. Det finns rutiner för SARA-bedömningar i myndighetens handlingsplaner. I praktiken görs dock väldigt få sådana bedömningar, se avsnittet Brottsförebyggande och stödjande åtgärder. Anmälningar som görs vid besök på polisstationen i Jönköping tas upp av polis i receptionen. Om ett målsägandeförhör ska genomföras i samband med anmälningsupptagningen hålls detta av utredare vid familjevåldsgruppen. Det finns inga särskilda rutiner för hur anmälningar om mäns våld mot kvinnor som görs genom PKC ska hanteras när de inkommit till polismyndigheten. Väldigt få ärenden om relationsvåld kommer dock in den vägen. Återkoppling och uppföljning Åklagarna återkopplar som regel vad som varit bra och dåligt till utredarna. Domar skickas dock aldrig till utredarna, men ibland stämningsansökningar. Chefen för familjevåldsgruppen, tillika samordnare i myndigheten, hämtar ofta in domar från tingsrätten i de ärenden som gruppen handlagt. Ibland återkopplar utredarna kvaliteten på utredningsåtgärderna till personalen i yttre tjänst. Det är dock främst när ett fel begåtts. Det finns även en grön blankett som de kan fylla i och bifoga utredningen och då lämnar utredaren feedback på de åtgärder som vidtagits. Synpunkter Myndighetens starka områden Myndigheten har lagt ned ett omfattande arbete, såväl internt som externt, för att genomföra RPS informationskampanj för att få fler att anmäla brott som avser relationsvåld. Varje polis i yttre tjänst har ett eget exemplar av RPS åtgärdskort Brott i nära relationer. Myndighetens förbättringsområden Myndigheten har en handlingsplan för brott i nära relationer. I praktiken har den dock inte fått tillräckligt genomslag. Som exempel kan nämnas att planens riktlinjer angående tidiga SARA-bedömningar och rättsläkarkontakter inte tillämpas allmänt. Vidare behöver handlingsplanen uppdateras med anledning av RPS handbok Brott i nära relationer. Den rättsliga statusen föreskrift eller anvisning behöver också klargöras. Den kontakt- och införandeansvarige för RPS projekt Brott i nära relation borde ha varit en aktiv chef med mycket goda kunskaper om utredningar av de brott som projektet avsåg. På så sätt hade både behovet av tyngd och trovärdighet bättre kunnat tillgodoses i denna angelägna utvecklingsfråga. LKC saknar teknik för att spela in inkommande telefonsamtal. Med hänsyn till den snabba föryngringen av perso- Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 13 Vald_mot_kvinnor_ indd

14 Polismyndigheten i Jönköpings län nalen i yttre tjänst är det angeläget att avdelningsledningen uppmärksammar frågan om hur den erfarenhet som ändå finns kvar ska tas tillvara på bästa sätt. Detta gäller såväl vid utsättning av patruller som vid val av patrull för det enskilda ärendet. Val av patrull för ett uppdrag måste, så långt som det är möjligt, göras med beaktande av kompetens och erfarenhet. Den dåliga driftsäkerheten hos de nyinköpta kamerorna måste avhjälpas snarast. Vidare måste rutiner införas för att säkra att patrullbilarnas utrustning är komplett inför varje pass. VB, liksom operatörerna på LKC, saknar checklistor för att säkra de inledande åtgärderna i ärenden om mäns våld mot kvinnor. Av 6 RPS föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2009:11; FAP 403-5) om ledning av förundersökning i brottmål, det s.k. fördelningscirkuläret, framgår att åklagare alltid ska leda förundersökningen beträffande brott som avser mäns våld mot kvinnor. I praktiken förefaller det vara vanligt förekommande att åklagaren inte är beredd att inleda/överta en förundersökning på ett tidigt stadium. Så är fallet även i Jönköping. Frågan om tidigt åklagarinträde behandlas i kapitel 8. Myndighetens rutiner för SARA-bedömningar behandlas i avsnittet Brottsförebyggande och stödjande åtgärder. Det saknas rutiner för hur anmälningar om mäns våld mot kvinnor som görs genom PKC ska hanteras när de inkommit till polismyndigheten. En viktig del i resultatutvecklingen och i den lärande organisationen är återkoppling av kvaliteten på vidtagna åtgärder. Viss återkoppling förekommer, men den är mer slumpmässig. Myndigheten saknar rutiner för en regelmässig återkoppling mellan utredare och polis i yttre tjänst liksom mellan åklagare och utredare. Förundersökningen Iakttagelser De inledande utredningsåtgärderna Vid LKC följer prioriteringen av mäns våld mot kvinnor den allmänna prioritering som är framtagen nationellt. I ärenden om relationsvåld ska personalen på LKC serva patrullen med historik och registerslagningar betr. adressen och de som bor där. Omfattningen av detta varierar dock starkt beroende på vem som är operatör. Som regel skickas en patrull på larm om närståendevåld. Ibland beordras även det yttre befälet. Om mannen ska gripas skickas om möjligt en andra patrull för att transportera in honom till polisstationen. Väl på plats genomför patrullen de inledande åtgärderna och kontaktar sedan VB för en lägesrapport. Om den misstänkte grips kontaktas alltid VB för ytterligare direktiv. De direktiv som VB eller åklagaren meddelar dokumenteras av patrullen eller VB. Är det endast en patrull på plats och det är stökigt hinner man som regel inte att dokumentera med kamera. Är man två patruller dokumenterar man alltid. Efter endagsutbildningen under hösten 2009 har det blivit betydligt vanligare att patrullerna videofilmar. Ett målsägandeförhör hålls alltid på brottsplatsen vid anmälningstillfället. Med undantag för en eventuell stödperson är det ingen utomstående närvarande. Förhöret videodokumenteras. Målsägandens skador dokumenteras med såväl video- som fotokamera efter samtycke. Man följer då den rutin som framgår av RPS handbok. Om brottsplatsen är stökig dokumenteras även denna, som regel med stillbildskamera. Patrullerna beslutar som regel själva om att använda kamera. Patrullen försöker att bilda sig en uppfattning om kvinnans berusningsgrad. Detta dokumenteras sedan i avrapporteringspromemorian. Narkotikapåverkan hos målsäganden beivras som regel. Det förekommer dock att patrullen på plats inte utreder en sådan misstanke, eftersom de bedömer att narkotikabrottet är betydligt mindre allvarligt än det brott som hon utsatts för. Patrullen tar aldrig upp frågan om att en rättsläkare/ kontraktsläkare ska undersöka kvinnan. Om kvinnan inte har allvarliga skador brukar patrullen inte transportera kvinnan till sjukhus för dokumentation. Istället uppmanar patrullen målsäganden att uppsöka vårdcentralen nästa dag. Denna ordning, som är överenskommen med landstinget, har tillkommit under senare tid eftersom akuten vid Ryhovs sjukhus har för få läkare. Det är mycket sällan som patrullen på plats inhämtar målsägandens samtycke till att polismyndigheten får ta del av sjukvårdens journalanteckningar ang. henne. Patrullen på plats informerar målsäganden lite allmänt om hennes rätt till målsägandebiträde. Man berättar vad det finns för hjälp att få i form av stödperson och kvinnojourer. När det gäller sexualbrott tas frågan om målsägandebiträde upp rutinmässigt, men när det gäller misshandelsbrott finns det en uppfattning att sådan information inte behöver lämnas. Om målsäganden anger vem hon vill ha som biträde, så anmäls detta till åklagaren eller skriver in det i anmälan. Som regel tar dock jourgruppen ansvar för denna fråga, eftersom det inte är lätt för målsäganden att smälta all information i inledningsskedet. Den misstänktes skador dokumenteras som regel med stillbildskamera. Om den misstänkte ska frihetsberövas, görs dokumentationen i arresten så att andra åtgärder på brottsplatsen kan prioriteras. Patrullen på plats gör aldrig någon bedömning av om rättsläkare/ 14 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

15 Polismyndigheten i Jönköpings län kontraktsläkare ska läkarundersöka den misstänkte och utfärda rättsintyg. I de fall den misstänkte grips förutsätter patrullen att jourgruppen hanterar denna fråga. Vid vissa grova brott undersöks alkoholpåverkan hos den misstänkte genom provtagning med stöd av reglerna om kroppsbesiktning i RB och/eller lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov. Det är VB som beslutar om detta. Narkotikapåverkan hos den misstänkte undersöks genom provtagning med stöd av reglerna om kroppsbesiktning i RB när förutsättningarna är uppfyllda. Om den misstänkte finns kvar på brottsplatsen grips han som regel när det finns förutsättningar för detta. Om den misstänkte har försvunnit kontaktas VB eller åklagare för beslut om hämtning resp. anhållande. Om den misstänkte grips hålls förhöret med honom på polisstationen. Förhöret hålls avskilt. Det dokumenteras inte med videokamera. Om det finns tid, hålls ett kort förhör med vittnen på plats. I annat fall tar patrullen endast deras personuppgifter. Dörrknackning i dessa ärenden förekommer nästan aldrig. Förhör hålls inte med personal vid SOS och ambulans för att klarlägga händelseförlopp och skador. Om patrullen larmas till en annan adress än brottsplatsen, t.ex. till en granne dit kvinnan tagit sin tillflykt, beslutar VB om husrannsakan för tillträde till brottsplatsen, dvs. bostaden. I annat fall gör som regel patrullen platsundersökningen utan något formellt beslut om husrannsakan. Den kriminaltekniska enheten tas sällan i anspråk för brottsplatsundersökningar i ärenden som avser mäns våld mot kvinnor. En polisman säger: Om de ska rycka ut måste det vara någonting väldigt grovt som har inträffat. Det förekommer att en brottsplats spärras av för en senare undersökning efter beslut av VB. Föremål som tas i beslag läggs vart och ett för sig i papperspåsar. Det finns speciella skåp på tekniska roteln där man delar på den misstänktes och målsägandes ägodelar för att förhindra kontaminering. Det är ovanligt att patrullen på plats tar mobiltelefoner och annan stödbevisning i beslag i detta skede av utredningen. När det finns barn på brottsplatsen skriver patrullen en PM och anmälan görs till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:1453). Ibland försöker även patrullen att få socialtjänsten till platsen. Uppgifter om att det finns barn på brottsplatsen dokumenteras också i RAR-anmälan, men barnet skrivs inte in som vittne. Om kvinnan inte velat visa sina skador, inte velat medverka eller om det inte syns några skador dokumenterar man dessa uppgifter i avrapporteringspromemorian. Detsamma gäller om kvinnan uppger att hon har ont, men inga synliga skador finns. Ibland kan skadorna inte dokumenteras därför att kameran inte fungerar. I så fall dokumenteras även detta i avrapporteringspromemorian. De poliser som varit på brottsplatsen redovisar sina namn i RAR-anmälan, fritextfältet. I RAR finns, genom RPS försorg, en lista inlagd med i dagsläget 40 brottskoder vilka stoppar det automatiska utskicket av anmälningskopian till målsägandens hemadress. Listan omfattar inte de brottskoder som avser mäns våld mot kvinnor, alltså koderna 0412, 9349 och 9353, men kan kompletteras av varje myndighet. Myndigheten har utnyttjat möjligheten att uppdatera listan med de koder som fattas. De poliser som varit på brottsplatsen dokumenterar sina iakttagelser i en gemensam avrapporteringspromemoria, men ibland skriver de var sin promemoria. Den fortsatta utredningen Muntliga direktiv från åklagaren dokumenteras alltid i polisens datoriserade utredningssystem (DurTvå). Utredarna kontaktar sällan en rättsläkare för att få skador läkarundersökta och dokumenterade. De tar efter samtycke från kvinnan in journalanteckningar från sjukvården. Därefter begärs ett rättsintyg på handlingarna. De beställer aldrig in ett rättsintyg för några blåmärken. Vissa utredare anser att rättsintygen är alltför dyra, medan andra anser att det är en motiverad kostnad. Som regel skriver utredaren ner de konkreta frågor till rättsläkaren, som ska besvaras. Rättsläkaren har varit tydlig med att man vill ha frågeställningar från utredaren. Om rättsintyget ska grundas endast på skriftlig dokumentation bifogar utredaren alltid det underlag som behövs. Hos familjevåldsgruppen finns en modern utrustning för att videodokumentera förhör. Den används av familjevåldsgruppen, men endast av några utredare vid jourgruppen. Det beror i huvudsak på att flertalet inte skaffat sig utbildning för att sköta den. Även i Värnamo och på Höglandet finns det särskilt inrättade videoförhörsrum. När en kvinna meddelar att hon inte längre vill medverka i utredningen agerar utredarna på ett systematiskt sätt. De försöker träffa kvinnan för ett personligt samtal och dokumentera varför kvinnan valt att backa från sin anmälan. Beroende på omständigheterna försöker de även övertyga kvinnan om att gå vidare med utredningen tillsammans med polis och åklagare. Hur mycket energi de lägger på att övertyga kvinnan beror på vilken stödbevisning det finns i ärendet. Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 15 Vald_mot_kvinnor_ indd

16 Polismyndigheten i Jönköpings län Patrullerna på plats har blivit allt bättre på att uppmärksamma frågan om barns närvaro på brottsplatsen. När ärendet kommer till utredarna, så tar de upp denna fråga i förhören. En anmälan till socialtjänsten görs alltid när ett ärende om närståendevåld utreds och det finns barn i familjen. Någon företrädare för socialtjänsten är i stort sett aldrig med vid förhör i detta slags ärenden. Förhör hålls med närstående även om de inte är skyldiga att vittna i rätten och även med bekanta som kan lämna upplysningar även om de inte är vittnen till brottet. Samarbetet med tolkar fungerar mycket sämre sedan tolkservicen centraliserades och kommunens tolkar inte längre får användas. Idag är det ofta så att utredaren en stund innan förhöret får besked om att ingen tolk finns att tillgå. Det fungerar lika dåligt alla tider på dygnet. Mobiltelefoner tas mycket ofta i beslag. Så ofta att teknikerna har problem att hinna med att tömma dem. Ibland tas även dagböcker och liknande i beslag. Det är ganska komplicerat att hämta in inspelningar från SOS. Det krävs beslut om husrannsakan från åklagare, så detta görs sällan. Däremot följer ofta händelserapporten från LKC med i akten. Video-, bild- och ljudfiler sparas i rekommenderade format. Alla cd-skivor arkiveras i en särskild låda, med en koppling till själva akten. Särskild arkiveringspersonal sköter denna uppgift. Lagring av stillbilder sker i polisens bildhanteringssystem BIP (bilder inom polisen). När en förundersökning inleds om en grov kvinnofridskränkning, kontrollerar utredaren ibland om det finns tidigare förundersökningar ang. brott mot målsäganden som lagts ned därför att brott inte kunnat styrkas. Synpunkter Myndighetens starka områden De inledande utredningsåtgärderna Dokumentation med video- och fotokamera görs i stor utsträckning. Förhör med målsäganden hålls och hennes eventuella alkoholpåverkan dokumenteras. Den misstänktes skador dokumenteras med kamera. Narkotikapåverkan hos den misstänkte undersöks när förutsättningarna för detta är uppfyllda. Den misstänkte grips som regel när detta är möjligt. Om den misstänkte försvunnit från platsen kontaktas VB eller åklagare för beslut om hämtning resp. anhållande. Föremål som tas i beslag hanteras så att risk för kontaminering inte uppstår. Om det finns barn på brottsplatsen dokumenteras detta i en avrapporteringspromemoria som överlämnas till socialtjänsten med stöd av socialtjänstlagen. I de fall målsägandens skador inte dokumenteras med stillbilds- och videokamera framgår orsaken till detta av avrapporteringspromemorian. De poliser som varit på brottsplatsen redovisar sina namn i fritextfältet i RAR-anmälan. RAR-funktionen som hindrar det automatiska utskicket av målsägandekopian av anmälan till hennes hemadress är uppdaterad med aktuella brottskoder. Den fortsatta utredningen Muntliga direktiv från åklagaren dokumenteras alltid i DurTvå. När rättsintyg hämtas in innehåller begäran om detta de frågor som intyget ska besvara. När intyget ska grundas enbart på skriftliga handlingar bifogar utredaren det underlag som behövs. Det finns särskilt inrättade videoförhörsrum på flera orter i polisdistriktet. När en kvinna meddelar att hon inte längre vill medverka i utredningen agerar utredarna på ett systematiskt sätt i syfte att få kvinnan att ompröva sin inställning. Förhören med målsäganden och den misstänkte omfattar även frågor om barns närvaro på brottsplatsen och barnets reaktioner. En anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen görs alltid i dessa fall om inte detta redan är gjort. Förhör hålls även med närstående som inte är skyldiga att vittna i rätten och med bekanta som kan lämna viktiga upplysningar även om de inte är vittnen till brottet. Mobiltelefoner tas ofta i beslag i syfte att säkra bevisning. Video-, bild- och ljudfiler sparas i rekommenderade format och lagring av stillbilder sker i polisens bildhanteringssystem (BIP). Myndighetens förbättringsområden De inledande utredningsåtgärderna Det saknas rutiner för den historik ang. besöksförbud, farlighet m.m. som patrullen ska underrättas om under framkröning till den aktuella platsen. Brist på ordningspatruller hindrar många gånger att fullständiga förstahandsåtgärder kan vidtas. För att säkra en bra bevisning, exempelvis videodokumentation av målsägande och brottsplats samt stödbevisning genom dörrknackning, behövs det i flertalet fall mer än en polispatrull på brottsplatsen. Denna fråga behandlas ytterligare i kapitel 8. Frågan om aktivare förundersökningsledare hos polisen behandlas i kapitel 8. Ett misstänkt narkotikabrott ska alltid beivras. Det är viktigt att polisen redan i inledningsskedet tar ställning till om det finns behov av en rättsläkarundersökning och i sådant fall aktivt verkar för att kvinnan 16 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

17 Polismyndigheten i Jönköpings län bli undersökt av en rättsläkare/kontraktsläkare. Om behovet inte bedöms vara akut, ska polisen aktivt verka för att kvinnan uppsöker vårdcentral/motsv. och vid behov hjälpa henne dit samt om möjligt inhämta hennes skriftliga samtycke till att få del av journalanteckningarna. Denna fråga behandlas ytterligare i kapitel 8. Den nuvarande rutinen för undersökning och dokumentation av målsägandens skador är inte acceptabel. Polisens rutiner för att säkra bevisning om ett allvarligt våldsbrott i en stad av Jönköpings storlek får inte vara beroende av sjukvårdens resurser och inställning i frågan. Detsamma gäller skador hos den misstänkte. Patrull på plats ska alltid informera målsäganden om hennes rätt till målsägandebiträde. Om målsäganden har svårt att ta till sig informationen vid anmälningstillfället ska informationen upprepas. Såväl en skriftlig som en muntlig information kan behöva lämnas. En undersökning av den misstänktes alkoholpåverkan ska alltid övervägas. Förhöret med den misstänkte bör dokumenteras med videokamera. Stödbevisning bör inhämtas genom t.ex. dörrknackning hos grannar. Vid behov bör förhör hållas med personal vid SOS och ambulans för att klarlägga händelseförlopp och skador. Inspektionsgruppen har dock förståelse för att dessa åtgärder inte alltid kan hinnas med i de fall då endast en patrull skickas på ett ärende. Myndigheten bör se över rutinerna för den kriminaltekniska verksamheten så att tekniker i större omfattning kallas ut i ärenden som gäller mäns våld mot kvinnor. Denna fråga behandlas ytterligare i kapitel 8. Under den fortsatta utredningen beslagtas mobiltelefoner i stor utsträckning. Denna fråga bör dock prövas också under det inledande skedet av utredningen för att viktig information inte ska gå förlorad. De poliser som varit på brottsplatsen bör dokumentera sina iakttagelser i separata avrapporteringspromemorior. Den fortsatta utredningen Såväl patrullen på plats som utredarna anlitar i en mycket begränsad utsträckning rättsläkare för att få kvinnans skador bedömda. En bra dokumentation av kvinnans skador är en av de viktigaste framgångsfaktorerna när det gäller att klara upp dessa misshandelsbrott. Ett rättsintyg som grundas enbart på utdrag ur läkarjournaler ger inte samma tillförlitlighet, eftersom den läkarundersökningen har skett i syfte att behandla en skada och inte för att säkra bevisning om den. Till detta kommer att en läkarundersökning i syfte att säkra bevisning om skadan i många fall kan behövas trots att skadan inte kräver läkarvård. Därför är det angeläget att läkarundersökning med efterföljande rättsintyg aktualiseras i fler fall än idag vid myndigheten. Denna fråga behandlas ytterligare i kapitel 8. Personalen vid jourgruppen i Jönköping behärskar inte tekniken i videoförhörsrummet och kan därför inte använda det. När en förundersökning inleds om en grov kvinnofridskränkning, bör utredaren alltid kontrollera om det finns tidigare förundersökningar ang. brott mot målsäganden som lagts ned därför att brott inte kunnat styrkas. Brottsförebyggande och stödjande åtgärder Iakttagelser Genom myndighetens tjänsteföreskrift (saknr 480) Stöd och hjälp till brottsoffer från år 2009 med tillhörande handlingsplaner om brottsofferorganisation, hot- och riksbedömning enligt SARA-modellen, besöksförbud, trygghetspaket, underrättelseskyldighet till socialnämnd angående barn i riskzon, samarbete med ideella stödorganisationer, förnyad kontakt med brottsoffer och om brott i nära relation finns det ett heltäckande lokalt regelverk för de brottsförebyggande och stödjande åtgärderna i ärenden om mäns våld mot kvinnor. Det finns en brottsoffersamordnare som tillsammans med två personsäkerhetshandläggare ingår i myndighetens rätts- och säkerhetsenhet. Vid sidan om brottsoffersamordnaren, som har lång erfarenhet av arbete med brottsofferfrågor, finns det en brottsofferhandläggare i vardera av de tre närpolisområdena. Brottsoffersamordnaren ska bl.a. ansvara för planering och genomförande av utbildning, uppföljning och samverkan när det gäller brottsofferfrågor. Vidare ska hon ansvara för utlåning av trygghetspaket till den som är hotad. De tre brottsofferhandläggarna ska bl.a. tillse att vissa brottsoffer får förnyad kontakt med polisen inom viss tid från anmälan och handlägga frågor om utlåning av trygghetspaket. Det finns ett mycket väl utvecklat samarbete med de tre brottsofferjourerna i polisdistriktet. Enligt handlingsplanerna ska SARA-bedömningar alltid göras när det finns en misstanke om våld eller hot om våld i en nära relation och när någon ansökt om eller beviljats besöksförbud. Utredarna i familjevåldsgruppen anser inte att SARA-bedömningarna är särskilt viktiga. De anser sig ha en inre känsla för när en kvinna kan råka ut för någonting riktigt allvarligt och behöver någon form av skydd. Uppskattningsvis görs det en SARA-bedömning i vart tjugonde ärende. Även anställda inom andra delar av organisationen vittnar Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 17 Vald_mot_kvinnor_ indd

18 Polismyndigheten i Jönköpings län om att dessa bedömningar görs relativt sällan. Enligt handlingsplanen beslutar den som är chef för en kriminalenhet om utlåning av trygghetspaket. VB har också möjlighet att besluta och disponerar över en skyddstelefon för akuta situationer. Meningen är att denna uppgift ska föras över till rätts- och säkerhetsenheten. Myndigheten är generös när det gäller utlåning av trygghetspaket. De anses medföra fördelar för såväl myndigheten som de hotade. I samband med delgivningen av besöksförbudet med förbudspersonen klargörs även beslutets innebörd. Däremot är det ovanligt att det hålls ett säkerhetssamtal med skyddspersonen. Beslut om besöksförbud diarieförs i A-diariet. De läggs in i STORM där de är sökbara och i den liggare som förs på länskommunikationscentralen. Den löpande uppföljningen av besöksförbuden, som enligt handlingsplanen ska göras vid respektive närpolisområde, anses fungera dåligt. Synpunkter Myndighetens starka områden Genom myndighetens tjänsteföreskrift (saknr 480) Stöd och hjälp till brottsoffer från år 2009 med tillhörande handlingsplaner finns det rutiner för bl.a. brottsofferarbetet och ett lokalt personsäkerhetsarbete som inkluderar riskanalyser, skyddslarm och besöksförbud. Det finns klara fördelar med att organisatoriskt samla ansvaret för brottsofferstöd och personsäkerhetsarbete i samma enhet. Samverkan med de tre brottsofferjourerna i polisdistriktet fungerar mycket bra. Beslut om besöksförbud diarieförs i A-diariet och läggs in i STORM där de är sökbara. Myndighetens förbättringsområden Riskbedömningar enligt SARA-metoden görs inte i den omfattning som är föreskriven. Den löpande uppföljningen av besöksförbuden fungerar dåligt. 18 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd

19 4 Polismyndigheten i Blekinge län Inkomna och redovisade ärenden 24 år 2009 mäns våld mot kvinnor Brottskod 0412 Brottskod 9349 Inkomna och redovisade ärenden år 2009 brott i nära relation Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud år 2009 Brottskod 9353 Brottskod Samtliga INKOMNA Antal Antal/ inv. Polismyndigheten Samtliga polismyndigheter REDOVISADE TILL ÅKLAGARE Antal Andel av inkomna Polismyndigheten 32% 13% 43% 18% Samtliga polismyndigheter 38% 20% 45% 24% INKOMNA Antal 312 Antal/ inv. Polismyndigheten 204 Samtliga polismyndigheter 264 REDOVISADE TILL ÅKLAGARE Antalsmålet Polismyndigheten 67 Mål enl. RPS planeringsförutsättningar Andelsmålet (andel av inkomna) Polismyndigheten 21% Inriktning enl. RPC:s skrivelse 26 33% Samtliga polismyndigheter 24% Antalet diarieförda ansökningar om besöksförbud i A-diariet Antal ansökningar/ inv. 214 st 140 st 24 Talen i båda tabellerna är hämtade från Polisens uppföljningssystem VUP. 25 Se RPS beslut den 17 juni 2008 (dnr CO /08) bil. 1, p Se RPS skrivelse den 19 december 2008 (dnr CO /08). Målet har beräknats som det procentuella resultatet för perioden januari november 2008 uppräknat med fem procent och avrundat till närmaste heltal. Fakta om polismyndigheten Polismyndigheten i Blekinge län är landets tredje minsta polismyndighet räknat efter antalet invånare. Polismyndighet omfattar de fem kommunerna i Blekinge län och har ca invånare. Antalet anställda är ca 350 personer, varav ca 275 poliser. Myndigheten är organiserad i ett kansli, en kriminalavdelning och en ordningsavdelning. Utryckningsverksamhet bedrivs från Karlskrona och Karlshamn. Myndigheten har gemensam vakthavandefunktion och länskommunikationscentral med Polismyndigheten i Skåne. Utredningsverksamhet bedrivs, förutom i nyss nämnda två städer, även i Ronneby. Utredningsverksamheten utom kontorstid är organiserad i en jourgrupp i vardera Karlskrona och Karlshamn. Åklagarkammaren i Karlskrona ansvarar för åklagarverksamheten i länet. Arbetsbelastning mätt i anmälda brott och händelserapporter (HR) år Antal invånare (19) 28 Antal anmälda brott/1 000 inv. 124 (11) Antal anmälda brott inom brottsområde 1/1 000 inv. 83 (11) Antal HR/1 000 inv. 186 (19) Lokala mål och strategier för år 2009 Av polismyndighetens verksamhetsplan för år 2009 framgår bl.a. följande lokala mål och strategier som helt eller delvis avser mäns våld mot kvinnor. Den nyskapade familjevåldsgruppen ska under 2009 handlägga familjevåldsärenden enligt den framtagna handboken Brott i nära relation. Framtagna åtgärdskort ska delas ut till all berörd personal. Förmågan att göra hot- och riskbedömningar samt vidta lämpliga skyddsåtgärder ska utvecklas och korrekta förstahandsåtgärder ska vidtas. Kompetensen om att förebygga, upptäcka och utreda hedersrelaterad brottslighet ska öka. Dokumentation av brottsplats och brottsoffer ska utföras med tekniska hjälpmedel såväl initialt som fortlöpande i utredningen. Arbetet för att 27 Uppgifterna om antalet brott och HR är hämtade från Brå resp. Polisens uppföljningssystem VUP. 28 Siffra inom parentes anger den nationella placeringen bland landets 21 polismyndigheter. Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor 19 Vald_mot_kvinnor_ indd

20 Polismyndigheten i Blekinge län öka anmälningsbenägenheten och minska mörkertalet för brott i nära relationer ska fortsätta. Den tekniska skyddsutrustning som finns för de som utsatts för eller blivit hotade om våld ska användas. Hundenheten ska även fortsättningsvis sköta kontaktverksamheten med de personer som är brottsoffer och där besöksförbud utfärdats enligt Blekingemodellen. Polisen ska öka bas- och specialistkompetensen inom brott i nära relationer. Polisen ska ha särskild kunskap om reaktioner och behov hos den som utsatts för ett brott i nära relation. Att förebygga, utreda och klara upp brott i nära relation är en prioriterad och viktig uppgift för Polisen. Polisen ska fortlöpande i sitt förändringsarbete beakta och diskutera inställningen till att arbeta med brott i nära relation. Polismyndigheten arbetar efter FN: s konvention om barnets rättigheter i Sverige (barnkonventionen). Organisation, resurser, kompetens och övriga förutsättningar Iakttagelser Organisation och resurser I polismyndigheten arbetar elva utredare med relationsvåld. Tio av dem har polisutbildning och en av dem har annan utbildningsbakgrund. Fyra av dem arbetar i Karlskrona, tre i Ronneby och fyra i Karlshamn. De tre familjevåldsgrupperna har ingen gruppchef, men personalen i grupperna arbetsleds av en utpekad förundersökningsledare på den ort de verkar. Familjevåldsgrupperna inrättades år Karlskronagruppen ser bara fördelar med att vara en egen grupp. De anser att det finns stora samordnings- och effektivitetsvinster i att samarbeta på detta sätt. Gruppen gör det också lättare att stötta varandra. En jourveksamhet med förundersökningsledare och utredare finns i Karlskrona och Karlshamn. Gemensamt svarar de för utredningsverksamheten under kvällstid på vardagar och under dagtid och sena kvällar på helgerna. Det finns en schemalagd familjevåldsutredare i tjänst dagtid alla veckans dagar. Resursen räcker dock inte för att ersätta den schemalagde vid semester och annan frånvaro. VB vid Polismyndigheten i Skåne ansvarar för den operativa första fasen i den här typen av ärenden. När väl en patrull tilldelats ärendet och påbörjar sina åtgärder övergår ansvaret till det inre befälet (IB) i Karlskrona. IB tillhör kriminalavdelningen. IB avgör om ärendet ska handläggas av jourgruppen eller familjevåldsgruppen. Under dagtid går ärendet oftast till jourgruppen eftersom familjevåldsgruppen antas vara upptagna med inbokade förhör. Familjevåldsgruppen vill in i ett ärende så snart som möjligt. De anser att alla överlämningar är av ondo. Kriminaltekniker finns i tjänst dagtid alla veckans dagar. Övrig tid har teknikerna beredskap. I nästa skede av förundersökningen övergår ansvaret för ärendet till någon av de tre arbetsledarna beroende på vid vilken ort i distriktet som brottet ska utredas. Arbetsledaren ser också till att ärendet lottas in hos Åklagarkammaren. Familjevåldsgruppen har sett en förbättring av förundersökningsledningen sedan Åklagarkammaren utsåg specialiståklagare inom området. När en specialiståklagare handlägger ärendet är direktiven tydligare och kommer till handläggaren betydligt snabbare. Direktiven förmedlas som regel via DurTvå. Om utredarna får muntliga direktiv gör de alltid en tjänsteanteckning om dessa. Kompetens Samtliga nio IB har genomgått RPS kurs Förundersökningsledarutbildning som omfattar 20 veckor och har därutöver praktiserat åtta veckor vid kriminalavdelningen. Poliserna vid jourgruppen är i huvudsak rekryterade direkt från den yttre tjänsten och har ingen eller en begränsad utbildning för utredningsverksamhet. Med något undantag har de inte erfarenhet från utredningsverksamhet vid kriminalpolisen. Samtliga poliser vid jourgrupperna har genomgått RPS endagskurs Brott i nära relation. Under de senaste åren har kriminalchefen valt att inte utbilda de äldsta medarbetarna vid familjevåldsgruppen. De har nu gått i pension. Tre av utredarna vid gruppen har genomgått RPS kurs Fördjupad utbildning för utredning av brott mot kvinnor och närstående. Enligt utbildningsplanen, som sträcker sig till fram t.o.m. utgången av år 2012, ska ytterligare fem av utredarna genomgå denna utbildning. Myndighetens övriga förundersökningsledare har genomgått samma 20 veckors utbildning som IB. Under hösten år 2009 och början av år 2010 har alla anställda i yttre tjänst och samtliga utredare, under handledning, genomgått RPS utbildning om brott i nära relationer med interaktiva inslag och genomgång av RPS handbok i ämnet. Utbildningen har anordnats i 15 omgångar. Dessutom har personal i receptionerna fått en information om hur ärenden som anmäls vid besök i polishusen ska hanteras. De som av olika anledningar inte har gått utbildningen kommer att få gå den vid ett uppsamlingsheat under våren år De ordningspoliser inspektionsgruppen talat med tyckte att utbildningen var bra. Den var ett komplement till det som de lärt sig på PHS. Några av dem har även prövat det interaktiva programmet på Intrapolis. 20 Polismyndigheternas handläggning av ärenden som rör mäns våld mot kvinnor Vald_mot_kvinnor_ indd