Rättvis kostnadsfördelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rättvis kostnadsfördelning"

Transkript

1 EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX Rättvis kostnadsfördelning Tillämpning av andelstalsbestämmelserna i anläggningslagen Sarah Lundgren Examinator: Thomas Kalbro Handledare: Börje Nordström Leif Norell STOCKHOLM 2008

2 Förord Detta examensarbete utgör den sista delen av min civilingenjörsutbildning på Samhällsbyggnadsprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Arbetet har utförts under våren och sommaren 2008 på Lantmäterimyndigheten, Umeå Kommun. Jag vill tacka Börje Nordström för idén till examensarbetet och för goda råd och stöd under arbetets gång. Jag vill även tacka Leif Norell, Lantmäteriverket, som har delat handledarrollen med Börje. Jag har från Leif mottagit många värdefulla råd och synpunkter. Ett stort tack även till Thomas Kalbro som under denna del, såväl som utbildningens sista år, varit den bästa läraren man kan tänka sig. Ett stort tack till Bengt Nydahl och Uno Jakobsson på REV, som i detta sammanhang givit mig en inblick i den riktiga världen. Jag vill även tacka alla lantmätare och fastighetsråd som ställt upp med sin tid och kunskap och svarat på min enkät. Umeå oktober 2008 Sarah Lundgren 2

3 A fair distribution of costs. Application of the regulation of participatory shares in the joint facilities act. Abstract A road through an area of secondary homes is usually private and often established as a joint facility. A joint facility is created through a cadastral procedure according to the joint facilities act. In order to distribute construction costs and running costs of the facility, participatory shares are determined for every property unit participating in the facility. The cost distribution for the joint facility is crucial in order to meet the participants demands for economic justice of the considered the lines of argument regarding justice. This dissertation discusses the concept of justice and makes connections to the regulation of cost apportionment in the joint facilities act. The legislative history is studied, as well as legal cases in order to sketch a picture of practice. When participatory shares are determined with regard to the running costs of the facility, a method called tonkilometermetoden is regularly used. This method utilise a fix number for the load that each property unit causes on the road in tons per year. To determine this load, the National Land Survey of Sweden has made a model that can be used for different types of property units. A second purpose of this dissertation is to determine whether this model is in fact being used by cadastral surveyors and if there is a need for a new one. A poll has been carried out and it shows that the model is frequently used by cadastral surveyors. The poll also shows that there is no immediate need for a new model, but that the need indeed exists. 3

4 Sammanfattning En väg genom ett fritidsbostadsområde är ofta enskild och inrättad som gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen (AL). För att fördela kostnaderna för utförande och underhåll av anläggningen ges varje deltagande fastighet ett andelstal. Fördelningen av kostnaderna för gemensamhetsanläggningen är avgörande för att tillgodose delägarnas krav på ekonomisk rättvisa. Med genomtänkta resonemang kring rättvisa kan lantmätaren göra en kostnadsfördelning som tillgodoser dessa krav. Detta examensarbete tar upp begreppet rättvisa och kopplar detta till andelstalsbestämmelserna i AL. Förarbeten och rättsfall studeras och en bild av praxis skapas på området. När andelstal för drift av vägen ska bestämmas i anläggningsförrättningen används i regel tonkilometermetoden. Denna metod utgår från fastighetsägarnas belastning på vägen i form av ton/år. För denna belastning har Lantmäteriverket tagit fram schabloner för olika typer av fastigheter. Ett andra syfte med examensarbetet är att undersöka om dessa schabloner används i praktiken av lantmätare och huruvida det finns något behov av översyn av schablontalen. En enkätundersökning har genomförts och visar att schablonerna används frekvent av lantmätarna. Undersökningen visar även att behovet av översyn inte är akut, men att behovet likväl existerar. 4

5 Innehållsförteckning Förord...2 Abstract...3 Sammanfattning...4 Förkortningar Inledning Bakgrund Problemställning Metod och upplägg Utgångspunkter Vägar Gemensamhetsanläggningar Kostnadsfördelning Historik Tonkilometermetoden Lantmäteriverkets schablonvärden Gatukostnader och va-taxa Gatukostnader VA-taxa Rättvisebegreppet Definitioner Kostnadsfördelning och rättvisa Kostnadsfördelning i praktiken Förarbeten Lag om vissa gemensamhetsanläggningar Enskilda vägar Anläggningslagen Rättsfall Obbola Västerbottens län, Umeå Tingsrätt (F 8/92) Vindö Stockholms län, Stockholms Tingsrätt (F ) Älgö Stockholms län, Svea Hovrätt (Ö ) Getterön Hallands län, Hovrätten för västra Sverige (Ö ) Muskö Stockholms län, Svea Hovrätt (Ö ) Södra Skogen Södermanlands län, Nyköpings Tingsrätt (F312-06) Vårgårda Västra Götalands län, Vänersborgs Tingsrätt (F ) Galvsjön Gävleborgs län, Hovrätten för nedre Norrland (Ö ) Del I Galvsjön Gävleborgs län Hovrätten för nedre Norrland (Ö ) Del II Enkätundersökningen Enkät till lantmätare Resultat

6 5.1.2 Sammanfattning Enkät till fastighetsråd Resultat Avslutande kommentarer REV Riksförbundet Enskilda Vägar Sammanfattande diskussion...38 Litteraturförteckning...40 Tryckta källor Internet Lagtext Bilaga

7 Förkortningar AL Anläggningslagen(1973:1149) EVL Lagen (1939:608) om enskilda vägar FBL Fastighetbildningslagen (1970:988) LAV Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster LGA Lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar LMV Lantmäteriverket LM Lantmätaren PBL Plan- och bygglagen (1987:10) Prop Proposition REV Riksförbundet Enskilda Vägar SFL Lagen(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter VägL Väglagen (1971:948) 7

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund En väg genom ett fritidsbostadsområde är ofta enskild och inrättad som gemensamhetsanläggning. En gemensamhetsanläggning kan vara en väg, en vatten- och avloppsanläggning eller en brygga till exempel, som förvaltas gemensamt av ett antal fastigheter. En gemensamhetsanläggning bildas vid en lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen (AL). För att fördela kostnaderna för utförande och underhåll av anläggningen ges varje deltagande fastighet ett andelstal vid lantmäteriförrättningen då gemensamhetsanläggningen nybildas eller ombildas. Kostnaderna för utförandet ska enligt 15 1 st. AL fördelas efter vad som är skäligt med hänsyn till den nytta fastigheten har av anläggningen. När det gäller anläggningens drift så ska kostnaderna, enligt 15 2 st. AL, fördelas efter vad som är skäligt med hänsyn till den omfattning som fastigheten beräknas använda anläggningen. Andelstalen för vägens drift kan tas fram med hjälp en tillämpad version av den s.k. tonkilometermetoden, som går ut på att man gör en uppskattning av den trafikmängd varje fastighet ger upphov till i ton varje år. För trafikmängden finns rekommenderade schablonvärden framtagna av Lantmäteriverket för olika typer av fastigheter. En permanentbostadsfastighet har ett högre schablonvärde än en fritidsbostadsfastighet till exempel. Schablonerna är en bra vägledning och utgångspunkt, men det är ändå en avvägning som måste göras av lantmätaren då andelstalen ska bestämmas. I förarbetena till anläggningslagen framhålls att fördelningen av kostnaderna för gemensamhetsanläggningen spelar en viktig roll när man ska tillgodose delägarnas krav på ekonomisk rättvisa. 1 Med genomtänkta resonemang kring rättvisa kan lantmätaren göra en kostnadsfördelning som tillgodoser dessa krav. 1.2 Problemställning Rättvisa är ett mångfacetterat begrepp. När det gäller relationen mellan permanent- och fritidsbostäders andelstal så ställs rättvisefrågan på sin spets. Frågan är vilken vikt man ska lägga vid fritidsbostädernas standard och läge. Vilket andelstal bör tätortsnära fritidsbostäder få? Hur ska man hantera ett område med fritidsbostäder med helt olika standard? Hur ska denna bedömning göras för att åstadkomma ett rättvist utfall? Följande frågor avser att belysa denna problemställning ur olika vinklar: Hur kan man se på andelstalsbestämmelserna ut ett rättviseperspektiv? Vilken tillämpning av andelstalsbestämmelserna har lagstiftaren avsett? Hur ser praxis ut för fördelning av andelstal mellan permanent- och fritidsbebyggelse? När andelstalen för drift av vägen ska bestämmas i anläggningsförrättningen används i regel tonkilometermetoden. Denna metod grundar sig på fastighetens be- 1 Prop. 1973:160 Förslag till anläggningslag m.m., s 94 8

9 lastning i ton på vägen i fråga. För denna belastning har Lantmäteriverket tagit fram schabloner för olika typer av fastigheter. Dessa schabloner är från 1995 och är alltså numera mer än tio år gamla. Det kan därför finnas skäl att se över om de fortfarande är aktuella. Tillämpas Lantmäteriverkets rekommendationer från 1995 för andelstal i praktiken? Ligger schablonvärdena på en lämplig nivå eller bör de ses över? 1.3 Metod och upplägg Arbetet består av två delar, där den första fokuserar på andelstalsbestämmelserna ur ett rättviseperspektiv och den andra på den faktiska användningen av Lantmäteriverkets schabloner. Den första delen inleds med en diskussion kring rättvisebegreppet. Det bör poängteras att detta är en diskussion kring rättvisa som kretsar kring kostnadsfördelningsproblematiken, jag är väl medveten om att den inte är heltäckande. För det andra består del ett av en genomgång av förarbetena till anläggningslagen, lag om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA) samt förarbetet till den sista reformen 2 av enskilda väglagen (EVL). Förarbetena används för att belysa hur lagstiftaren tänkt kring kostnadsfördelningen vid gemensamma anläggningar. Den består även av en genomgång av domstolspraxis för kostnadsfördelning för gemensamhetsanläggning för väg. Här ligger fokus på relationen i andelstal mellan permanent- och fritidsbostad. Rättsfallen har jag valt ut efter lämplighet för ämnet samt på inrådan från fastighetsråd jag haft kontakt med. Tanken är att del ett ska ge en ökad kunskap om hur man ur ett rättviseperspektiv kan tänka kring kostnadsfördelningen enligt anläggningslagen. Arbetets andra del består av en enkätundersökning som jag genomfört kring tilllämpningen av Lantmäteriverkets schabloner. En enkät har besvarats av elva lantmätare runt om i landet och en annan enkät av sju fastighetsråd. Urvalet har jag gjort på inrådan av handledare. Resultatet av enkäterna ska ge svar på dels om schablonerna tillämpas av lantmätarna i praktiken, dels ge en bild av behovet av förändring. Denna del avslutas med en redovisning av den intervju jag genomfört med Bengt Nydahl och Uno Jakobsson som är verksamma i Riksförbundet Enskilda Vägar (REV). Intervjun ska ge en bild av REV:s uppfattning av Lantmäteriverkets schabloner och se hur de anser att kostnadsfördelningen för gemensamhetsanläggningar fungerar i praktiken. 2 Se avsnitt

10 2 Utgångspunkter I detta avsnitt ges en genomgång av de grundkunskaper som behövs för att göra den kommande undersökningen. 2.1 Vägar Vägar kan vara allmänna, kommunala eller enskilda. De allmänna vägarna är europavägar, riksvägar och länsvägar. Regleringen för de allmänna vägarna hittar man i väglagen (1971:948, VägL). Oftast är det staten genom Vägverket som är ansvarig för byggande och drift av dessa vägar. Kommunen kan vara ansvarig för vissa delar av de allmänna vägarna om det är lämpligt. 3 De allmänna vägarna finansieras med skattemedel. De kommunala vägarna regleras främst i plan- och bygglagen (1987:10, PBL) där regleringen kring kommunens viktigaste planeringsverktyg, detaljplanen, återfinns. I en detaljplan uppdelas planområdet i kvartersmark respektive allmänna platser. På kvartersmark får enskild bebyggelse uppföras och planen reglerar oftast vilken typ av bebyggelse det rör sig om, t.ex. skola, bostäder, handel, parkering osv. Allmänna platser är gator, vägar, torg och parker som ska vara tillgängliga för allmänheten. Kommunen är skyldig att vara huvudman för allmänna platser om det inte finns särskilda skäl för att ge ansvaret till någon annan. 4 Är kommunen huvudman har den rätt att ta ut avgifter från fastighetsägarna för att täcka kostnaderna för de allmänna platserna. 5 Man kallar dessa avgifter för gatukostnader och uttag av dessa baseras på en gatukostnadsutredning som kommunen gör. 6 Kommunala vägar förekommer även utanför detaljplanelagt område. Ska kommunen inte vara huvudman för de allmänna platserna är alternativet att bilda en gemensamhetsanläggning. Då är det en grupp fastighetsägare som sköter och nyttjar den allmänna platsen och vägen blir då enskild. Gemensamhetsanläggningar kan även inrättas på kvartersmark eller utanför detaljplan. 2.2 Gemensamhetsanläggningar Ofta kan en fastighets behov av till exempel väg, parkering, vatten- och avloppsanläggning eller brygga bättre tillgodoses gemensamt med omgivande fastigheter. Detta kan man lösa genom att bilda en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen (AL). En gemensamhetsanläggning ska tillgodose ändamål av stadigvarande betydelse för de ingående fastigheterna och bildas vid en lantmäteriför- 3 5 VägL 4 6 kap. 26 PBL 5 6kap. 31 PBL 6 6 kap. 36 PBL. Det bör här poängteras att kommunen inte är skyldig att ta ut gatukostnader. Det är i praktiken väldigt ovanligt, vilket man kan läsa i examensarbetet Gatukostnader. En undersökning av kommunernas tillämpning av Viktor Fridh (Kungliga Tekniska Högskolan, Institutionen för fastighetsvetenskap, 2007). I undersökningen som redovisas i arbetet har endast 30 av Sveriges 290 kommuner svarat att de vid minst ett tillfälle sedan år 2000 tagit ut gatukostnader. 10

11 rättning 7. Gemensamhetsanläggningen är ett sätt att juridiskt reglera de ingående fastigheternas kostnads- och förvaltningsansvar. Drygt 60 % av alla gemensamhetsanläggningar i Sverige innehåller väg. 8 Kostnaderna för byggande och drift av anläggningen fördelas genom andelstal som bestäms vid förrättningen. Det finns två förvaltningsformer för gemensamhetsanläggningar: delägarförvaltning respektive föreningsförvaltning. Dessa förvaltningsformer regleras i Lag om förvaltning av samfälligheter (1973:1150, SFL). Samfällighetsföreningen är en juridisk person som företräder fastighetsägarna, som är medlemmar i föreningen. De grundläggande förvaltningsbesluten fattas på föreningsstämman. 9 Om samfällighetsförening ej bildas förvaltas anläggningen av delägarna och besluten tas av delägarna gemensamt Kostnadsfördelning För varje deltagande fastighet i en gemensamhetsanläggning bestäms ett andelstal som säger hur stor del av kostnaderna som ska betalas. I 15 AL skiljs det på kostnader för utförande och kostnader för drift av anläggningen. I praktiken är det inte ovanligt att andelstalen för drift sätts lika med andelstalen för utförandet. 11 Kostnad för utförande ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till den nytta som fastigheten har av anläggningen. Med nytta menar man i det här sammanhanget som regel den värdehöjning som anläggningen ger på fastigheten, minskad med enskilda fullföljds- och anpassningskostnader. När det gäller anläggningens drift så ska andelstalet bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn främst till den omfattning som fastigheten beräknas använda anläggningen enligt 15 AL. Här ska hänsyn endast tas till fastighetens mer stadigvarande nyttjande för dess ändamål, man ska alltså inte ta hänsyn till mer tillfälligt, personligt utnyttjande. 12 Vid beräkningen av fastigheternas nyttjandegrad används normalt en tillämpad version av tonkilometermetoden. Enligt förarbetet finns det även en möjlighet att ta hänsyn till andra faktorer än nyttan respektive den beräknade användningen. Detta ger uttryck för en flexibilitet vid utformning av kostnadsfördelningen med hänsyn till de skiftande förhållanden som kan uppkomma Historik Då anläggningslagen trädde i kraft 1974 ersatte den lag om vissa gemensamhetsanläggningar (LGA) och delar av lag om enskilda vägar (EVL). År 1998 genomfördes en reform där resterande delar av EVL upphävdes. 7 1 och 4 AL 8 Björklund och Wedman, Gemensamhetsanläggningar Basfakta SFL 10 4 och 6 SFL 11 Ekbäck, 2007, Fastighetssamverkan för utförande, drift och förvaltning av gemensamma anläggningar. Särskilt om anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter. s Prop 1973:160 s Prop. 1973:160 s

12 Enligt LGA kunde en gemensamhetsanläggning bildas om ändamålet var av stadigvarande betydelse, på samma sätt som i dagens AL. Kostnader för utförande, underhåll och drift fördelades efter andelstal. LGA kunde inte tillämpas för de vägar som EVL innehöll reglering kring. Detta var enskilda vägar på landsbygden (2 kap EVL), vägar inom områden med tätbebyggelse (3 kap EVL) samt skogsbilvägar (4 kap EVL). För vägar på landsbygden fördelades kostnaderna efter den omfattning som fastigheterna beräknades använda vägen. Om man hade gemensam förvaltning bildade de deltagande fastigheterna en vägsamfällighet. Denna reglering tillämpades även ofta för skogsbilvägar. 14 Efter att AL trätt ikraft 1974 tillämpas dessa bestämmelser inte längre, då förrättning istället skulle ske enligt AL. För bilvägar i tätbebyggda områden hade EVL s tredje kapitel särskilda bestämmelser som fanns kvar även efter anläggningslagens tillkomst. Enligt det tredje kapitlet EVL bildades en vägförening som svarade för väghållningen inom ett geografiskt avgränsat område. Kostnaderna fördelades då efter de deltagande fastigheternas taxeringsvärde. Då resterande delar av EVL upphävdes 1998 behövde de gamla vägföreningarna enligt 3 kap ombildas till gemensamhetsanläggningar enligt AL i en s.k. omprövningsförrättning. Grunden för andelstalsfördelningen skulle förändras från taxeringsvärde till nytta och användning av vägen enligt 15 AL. 2.3 Tonkilometermetoden Tonkilometermetoden innebär att man bestämmer den belastning som varje fastighet antas ha på vägen i antal ton per år. Lantmäteriverket (LMV) har tagit fram schabloner för olika typer av fastigheter som i sin senaste revidering redovisas i LMV-rapporten 1995:11. Här anges en permanentbostads belastning till 1800 ton per år till exempel. Tontalet 15 multipliceras sedan med den väglängd som nyttjas av respektive fastighet uttryckt i kilometer. Det hela resulterar i ett antal tonkilometrar per fastighet. Vissa modifikationer förekommer också, till exempel kan den utnyttjade väglängden reduceras för att nå ett skäligt resultat. 16 Kostnadsandelarna i anläggningen fördelas sedan i förhållande till det totala antalet tonkilometrar och varje fastighet får då ett andelstal Lantmäteriverkets schablonvärden Nedan följer en sammanfattning av de schablonvärden LMV tagit fram i LMVrapport 1995:11 Underlag för beräkning av andelstal enligt tonkilometermetoden. Permanentbostad 1800 ton per fastighet och år 14 Ekbäck, 2007, s Schablonvärden och tontal används synonymt i arbetet och syftar på antal ton per år för varje fastighet av en viss typ. 16 Lantmäteriverkets promemoria, , Beräkning av andelstal vid vägförrättningar enligt anläggningslagen, s 3:1 12

13 Fritidsbostad Lågt utnyttjande 300 ton (1/6 av permanentbostad) Normalt utnyttjande 600 ton (1/3 av permanentbostad) Intensivt utnyttjande ton (ca % av permanentbostad) Där lågt utnyttjande motsvarar 4-5 veckor på sommaren, normalt utnyttjande 4-5 veckor på sommaren samt övriga veckoslut under april till september och intensivt utnyttjande motsvarar minst 4-5 veckor på sommaren samt varje veckoslut under året. Jordbruksfastighet (utfart från bostaden) 17 Skogsfastighet 1800 ton per fastighet och år Tillväxtområde 18 Ton per ha produktiv skogsmark I och II 15 III 20 IV 25 V 30 VI 35 LMV:s schabloner från 1995 baseras på en promemoria från LMV från 1975: Beräkning av andelstal vid vägförrättningar enligt anläggningslagen. Rekommendationerna från 1995 utgör i huvudsak endast uppdaterade värden för samma trafikslag som tidigare. De grundläggande förutsättningarna för framtagning av schablonvärdena hittas i 1975 års PM. Jag kommer nedan att redovisa bakgrunden till schablontalen för permanentbostad samt fritidsbostad. 19 När det gäller schablonen för permanentbostäder har man använt sig av avhandlingen Glesbygdens lokala kommunikationer av Lindhagen från I denna avhandling redovisas hur antalet resor varierar med avstånd till arbetsplatsen, affärer samt rekreation/nöjen. 21 Beräkningarna utfördes för några olika belägenhetsfall med utgångspunkt i Lindhagens avhandling. Beräkningarna utfördes med följande förutsättningar: tre personer per personbil, en förvärvsarbetare per bostad, antal arbetsdagar per år 220 samt vikten för en personbil med passagerare 1,1 ton. Ett tillägg gjordes med 300 ton för bl.a. besökandefärder som Lindhagen ej tagit hän- 17 När det gäller interna jordbrukstransporter och företagsutfart se Norell, L Underlag för beräkning av andelstal enligt tonkilometermetoden. s Se Norell, L. 1995, Bilaga Dessa trafikslag är i fokus för undersökningen och en kunskap om bakgrunden för dessa gör att en förståelse för schablonernas framtagning i stort skapas. 20 Lindhagen, Glesbygdens lokala kommunikationer, 1964, Institutionen för kommunikationsteknik Tekniska Högskolan, Stockholm. Noteras kan att man för vägar i tätorter vid denna tid tillämpade Enskilda väglagens tredje kapitel där kostnaderna fördelades efter fastigheternas taxeringsvärden. 21 Lantmäteriverkets promemoria, 1975, s 4:3 13

14 syn till. Enligt dessa beräkningar sattes schablonvärdet till 1500 ton. 22 Förändringen upp till 1800 ton i 1995 års PM baserades på att man ansåg att fordonsvikten hade ökat till 1,3 ton, att antalet färder med personbil ökat samt att det sannolikt är två personer per personbil istället för tre. Sammantaget gjordes bedömningen att en ökning med 20 % var rimlig. 23 När det gäller fritidsbostad grundas schablonen, 750 ton enligt 1975 års PM, på en 50-procentig trafikmängd i förhållande till permanentbostad. Enligt promemorian ska detta schablontal användas vid fördelning av små väghållningskostnader. 24 I 1995 års PM skapades tre klasser för utnyttjande: lågt, normalt och intensivt. Det konstateras att ett schablontal på 50 % anses för högt för vanliga fritidshus på landsbygden, men att den är för låg för fritidsbebyggelse nära storstäder. Där har det åsatts 75 % av eller samma som permanentbebyggelsen då fritidsbebyggelsen ofta blandad med permanentbostäder och det är svårt att klassa bebyggelsen med hänsyn till ökad permanent bosättning. 25 De tre klasserna motsvarar 1/6, 1/3 respektive % av permanentbostad. 2.4 Gatukostnader och va-taxa För att ytterligare belysa AL:s kostnadsfördelningsprinciper kommer jag i detta stycke kort att beskriva de kostnadsfördelningsprinciper som återfinns vid fördelning av gatukostnader enligt PBL (se avsnitt 2.1) samt vid uttag av kostnader för kommunalt vatten- och avlopp, s.k. va-taxa. Tanken är att ge exempel på andra sätt att fördela kostnader än de som återfinns i anläggningslagen Gatukostnader Kommunen har rätt att besluta att de kostnader som uppstår då ett områdes behov av allmänna platser ska tillgodoses ska betalas av fastighetsägarna i området enligt 6 kap 31 plan- och bygglagen. Detta innebär att då en ny väg ska anläggas genom ett område, och denna ska förvaltas av kommunen, så kan kommunen lägga kostnaderna för vägen på de som bor i området. Kommunen beslutar om vilka kostnader som ska fördelas, hur fördelningsområdet ska avgränsas och vilka grunderna för fördelningen ska vara. 26 Områdesavgränsningen görs så att endast de fastigheter som har nytta av den aktuella gatan ska ingå i området. 27 Det finns två metoder för kostnadsuttaget. Huvudmetoden är s.k. områdesvist uttag, där de totala kostnaderna fördelas mellan fastighetsägarna inom ett visst område. 28 Den andra metoden är uttag för gatudel där varje fastighet betalar de kostnader som uppstår för halva den gatudel som ligger framför fastigheten. 29 I förarbetena till lagen 30 anges att ett områdesvist uttag i många fall är det mest rättvisa. 22 Lantmäteriverkets promemoria, 1975, s 4:3 23 Norell,L. 1995, s 6 24 Lanmäteriverkets promemoria, 1975, s 4:4 25 Norell,L. 1995, s kap st PBL 27 Kalbro, 2007, Markexploatering. Juridik, ekonomi, teknik och organisation. s kap. 31 PBL. Se även Kalbro, 2007, s kap. 32 PBL 30 Prop. 1980/81:165 Förslag till lag om ändring i byggnadslagen (1947:385) 14

15 Även mycket stora tomter kan ha en mycket kort tomtgräns mot gatan. Uttag efter gatudel medför även att hörntomter blir hårdare belastade än övriga. 31 Vid användning av områdesvist uttag bestäms ett fördelningsområde, där endast de fastighetsägare som har nytta av vägen ska ingå. 32 Ofta är fördelningsområdet samma som detaljplaneområdet, men det måste inte vara så. Underlaget för kostnaderna kan bestämmas på två sätt. Antingen genom att beräkna de faktiska kostnaderna, vilket man gör först då anläggningen är byggd. Man kan även göra schablonmässiga beräkningar som baseras på tidigare erfarenheter, detta kan man göra innan anläggningen i fråga är byggd. 33 Gatukostnaderna ska enligt lagtexten fördelas mellan fastighetsägarna efter skälig och rättvis grund. 34 Hur fördelningen exakt ska se ut bestäms alltså av kommunen i varje enskilt fall. I praxis hittar man två rättsfall där vad som ska anses vara skäligt och rättvist prövats. I bägge dessa fall 35 har det ansets skäligt och rättvist att den befintliga bebyggelsen får en reducerad kostnad i förhållande till ny bebyggelse. Vilken metod som används vid fördelning av gatukostnader torde variera från kommun till kommun. Det kan konstateras att det även i denna situation är värdefullt att ha funderat över rättvisefrågan VA-taxa Allmänna system för vatten- och avlopp regleras i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412, LAV). Kommunen är skyldig att bygga va-anläggning då det behövs med hänsyn till hälsoskyddet eller om vatten- och avloppsfrågorna behöver ordnas i ett större sammanhang för befintlig eller tillkommande bebyggelse. 36 Kommunen upprättar förbindelsepunkter där fastigheterna ska ansluta sig med egna servisledningar. Förbindelsepunkterna ska ligga i respektive fastighets omedelbara närhet om det inte finns skäl för annat. 37 Då en fastighet är ansluten till det kommunala va-systemet är fastighetsägaren skyldig att betala avgifter. Avgifterna får inte överstiga det som behövs för att täcka kostnaderna för att bygga och driva anläggningen. 38 Den enskilde fastighetsägaren ska inte heller behöva betala mer än vad som motsvarar fastighetens andel i kostnaden för att ordna anläggningen. 39 Kostnaderna ska enligt lagen om allmänna vattentjänster fördelas efter vad som är skäligt och rättvist. Avgifterna tas ut via en taxa och kommunen får meddela föreskrifter om taxans utformning. 40 Taxan får bestå av två delar, en anläggningsavgift och en brukningsavgift och det gör den vanligtvis också. 41 I övrigt är det alltså upp till kom- 31 Prop. 1980/81:165 ur Kalbro, 2007, s Kalbro, 2007, s kap. 34 PBL 34 6 kap st PBL 35 RÅ 1988 ref.41 och RÅ 1991 ref. 17 ur Kalbro, 2007, s LAV LAV samt 30 LAV LAV LAV LAV samt Svenskt Vatten, 2005 s

16 munen att bestämma taxans utformning. UMEVA är det kommunala bolag som ansvarar för vatten och avlopp inom Umeå kommun. Deras taxa består av en anläggningsavgift och en brukningsavgift där anläggningsavgiften består av följande delar: 42 en grundavgift en avgift per kvm tomtyta en avgift per kvm våningsyta en avgift för angivande av förbindelsepunkt på nybyggnadskarta Brukningsavgiften består av en rörlig del och en fast del per år. Den rörliga delen baseras på mängden kubikmeter vatten som använts. 42 UMEVA, 2007, VA-taxa. Taxa för Umeås kommuns allmänna Vatten- och Avloppsanläggning 16

17 3 Rättvisebegreppet Nedan följer en diskussion kring rättvisebegreppet. Avsnittet börjar med en mer generell framställning av begreppet rättvisa, där det belyses från olika moralfilosofiska inriktningar. Jag tar sedan upp de rättvisefrågor som dyker upp vid fördelning av kostnader för (främst) gemensamhetsanläggningar för väg. 3.1 Definitioner En enkel definition av rättvisa är svår att hitta. Vad som anses rättvist är beroende på omständigheterna och även vem du frågar. Med det sagt är det inte därmed ointressant att föra en diskussion kring rättvisebegreppet, tvärtom. Genom att belysa rättvisa ur olika perspektiv och med olika förutsättningar kan man, i min mening, komma så nära en definition som möjligt. En vanligt sätt 43 att börja en definition av rättvisebegreppet är med Aristoteles och hans uppdelning i retributiv och distributiv rättvisa. Retributiv rättvisa handlar om hur individer ska straffas för handlingar som anses felaktiga och distributiv rättvisa handlar om hur resurser ska fördelas. 44 Det är den distributiva rättvisan som avses i detta sammanhang. Det går även vid en definition av rättvisa att skilja på rättmätighet respektive jämlikhet. Med rättmätighet menas rätten individen har att behålla sådant de skaffat sig på ett visst sätt. Med jämlikhet menar man att fördelningen av resurser är så lika att rättvisa uppnås. Man kan ta ett exempel där en fattig stjäl från en rik, jämlikheten ökar men förvärvet är inte rättmätigt. Således kan man säga att det är rättvist på ett sätt och orättvist på ett annat. 45 Likabehandlingsprincipen är en grundläggande rättviseprincip som även den går tillbaka till Aristoteles och som går ut på att lika ska behandlas lika och olika behandlas olika. Principen är formell eftersom den inte definierar vad eller vilka som ska anses lika. 46 För att göra detta måste man utvidga teorin till hur likheter och olikheter ska definieras och grupperas. Om man med likabehandling menar jämlikhet måste man bland annat bestämma om jämlikhet ska råda mellan alla individer, mellan individerna i specificerade grupper, mellan olika grupper av individer osv. (se vidare nedan). För att uppnå rättvisa mellan individer kan man även ta hänsyn till deras värdering av nyttigheten. För ekonomer ligger värdet av en nyttighet i individens subjektiva bedömning av den. 47 Rättvisa kan då uppnås då nyttigheten/resursen ligger hos den/de som värderar den högst. Begreppet avundsfri fördelning innebär att ingen 43 Se till exempel Kalbro, 1988, Fördelning av exploateringsvinst mellan fastighetsägare: en analys av fördelningssystem mot bakgrund av rättvisa och ekonomisk effektivitet, s.33, Schultz, Kausalitet. Studier i skadeståndsrättslig argumentation. 2007, s 154 samt Ericsson, 1976, Justice in the distribution of economic resources. A critical and normative study. s Kalbro, 1988, s Hultkrantz och Nilsson, 2004, Samhällsekonomisk analys. s Karlbro, 1988, s Tson Söderström, 1988, Hur ska välfärden fördelas? s 59, Hultkrantz och Nilsson, 2004, s

18 individ vill ha någon annans ekonomiska situation framför sin egen. Alla är nöjda och ingen vill byta plats med någon annan. Det är då jämlikt i en viss mening, och därmed också rättvist. Utilitarismen är en bred moralfilosofisk inriktning med flera olika strömningar. Den klassiska utilitaristiska nyttoprincipen går ut på att man ska välja det handlingsalternativ som leder till det största nettoöverskottet av nytta. 48 En central fråga inom utilitarismen är hur man ska definiera nytta. Enligt den klassiska utilitarismen och Jeremy Bentham var lycka likställt med lustbetonade upplevelser. 49 Enligt Bentham ska man fastställa en handlings konsekvenser för alla berörda och sedan väga de lustbetonade upplevelserna som handlingen resulterar i mot de plågsamma. Handlingen ska sedan endast utföras om den maximerar lusten. 50 Man kan inte föra en giltig teoretisk diskussion om begreppet rättvisa utan ta upp Rawls. Boken En teori om rättvisa har haft ett stor inflytande som ett alternativ till utilitarismen. 51 Enligt Rawls teori ska en grupp rationella människor definiera samhällsordningen bakom en okunnighetsslöja. De kommer då att välja samhällsstruktur efter några bestämda rättviseprinciper. Denna okunnighetsslöja gör att individerna inte har någon kunskap om sig själva, de vet inte vilken social position de har eller vilka egenskaper de besitter. Personerna kommer då, enligt Rawls, att välja den ordning som maximerar deras välfärd om de skulle råka få den sämsta samhällspositionen. Enligt Rawls differensprincip är en ojämlik fördelning endast rättmätig så länge som den gynnar de sämst ställda. Skillnaderna mellan människor kan alltså öka, så länge som utfallet gynnar den sämst ställde. 52 En viktig begränsning på rättvisan är strävan efter effektivitet. Någonstans går gränsen mellan dessa båda krav eftersom det inte är möjligt att i varje situation uppnå fullständig rättvisa, det skulle helt enkelt inte vara effektivt. Det finns olika sätt att definiera effektivitet på, beroende på vilket sammanhang man rör sig i. Man kan till exempel prata om effektivitet i konsumtion och produktion, om en effektiv marknad. 53 Effektivitet kan även definieras som ett mått på hur väl samhällets resurser används för att tillgodose människornas behov och önskemål. 54 Man kan även tillämpa det s.k. Pareto-kriteriet då effektivitet ska definieras. Det går ut på att en viss fördelning av resurser är effektiv när inga förändringar av den kan göras som är till gagn för någon, utan att samtidigt försämra situationen för någon annan. 55 Är dock fördelningen ojämn från början kan en förändring av den leda till att någon får det sämre för att någon annan ska få det bättre. Men förloraren kan fortfarande ha det bra eller bättre än vinnaren. En modifierad variant av Pareto-kriteriet är det s.k. Kaldor-Hicks-kriteriet, som går ut på en åtgärd är effektiv även om den leder till att någon får det sämre, så länge som dessa förlorare kan kompenseras, dvs. vinnarna får mer än vad förlorarna går miste om Simmonds, 1988, Juridiska principfrågor. Rättvisa gällande rätt och rättigheter, s Simmonds, 1988, s Simmonds, 1988, s Simmonds, 1988, s Kalbro, 1988, s Hultkrantz och Nilsson, 2004, s Hultkrantz och Nilsson, 2004, s Hultkrantz och Nilsson, 2004, s Hultkrantz och Nilsson, 2004, s 95 18

19 3.2 Kostnadsfördelning och rättvisa Rättvis kostnadsfördelning är inte ett absolut begrepp. Även här är det relaterat till vilka kriterier man ställer upp. För att lösa fördelningsproblemet och få ett rättvist utfall kan man i varje situation ställa upp följande modell som jag hämtat från Lars Ericssons bok Justice in the distribution of economic resourses 57 : 1. Bestäm vilka deltagare som ska ingå i fördelningen och hur många de är. 2. Definiera vad det är som ska fördelas och hur mycket det är. 3. Bestäm den bästa fördelningsprincipen för att motsvara svaren på 1 och 2. Poängen med att ställa upp det på detta vis är att se att vad som är en rättvis fördelningsprincip är beroende på omständigheterna i varje situation. Distributiv rättvisa är relativ till sin natur. Det går inte att avgöra om en fördelning är rättvis genom att titta på utfallet för en isolerad person, man måste jämföra personens situation med andra. Beroende på hur man gör denna jämförelse så blir utfallet annorlunda: 1. Man kan tänka sig att göra jämförelser mellan olika fastighetsägare inom en förrättning, vilket i andelstalssammanhang kanske är det första man tänker på. 2. Man kan även granska rättvisan mellan grupper av fastigheter inom förrättningen, som mellan fritidshusägare och permanentbostadsägare till exempel. 3. Ett tredje alternativ är att försöka uppnå rättvisa för alla fastighetsägare inom förrättningen i förhållande till andra grupper av fastigheter inom deras förrättningar. Något som är vikigt i det sistnämnda fallet är att ha ett regelverk som medger en enkel tillämpning och gör att fastighetsägarna blir bedömda på samma sätt i varje förrättning. Detta är även viktigt för att uppnå rättvisa inom förrättningen, mellan alla fastighetsägare. En enkel och praktiskt tillämpbar fördelningsprincip ökar sannolikheten att fastighetsägarna känner sig rättvist behandlade. När det gäller rättvisa mellan grupper av fastighetsägare inom en och samma förrättning så finns det två problem att lösa: dels ska man bestämma hur dessa grupper ska avgränsas och dels ska förhållandet mellan grupperna avgöras. En intuitiv fördelningsprincip är nyttoprincipen, som går ut på att den som har nytta för något också ska betala för det. 58 Denna princip hittar man i 15 AL, i gatukostnadernas uppdelning i fördelningsområden, samt även vid va-taxans motiv (se avsnitt 2.3). En central fråga är hur nyttan ska definieras, och då den är definierad - hur den ska mätas. Detta kan vara besvärligt om man som i AL tilllämpning valt att definiera nytta som fastighetens värdeökning. Denna värdeökning måste uppskattas och detta kan ibland vara knepigt Ericsson, 1976, s Beatley, 1988, Development Exactions and social justice, s Se även vidare diskussion i avsnitt 4.1 (Förarbeten) 19

20 En annan förekommande fördelningsprincip är att använda betalningsförmågan som fördelningsnorm. 60 Detta innebär i princip att man betalar i förhållande till sin inkomst och att de som är rikast betalar mest. Bakom denna princip kan man hitta fördelningspolitiska motiv då det kan vara ett sätt att utjämna en sned fördelning av resurser. Man återfinner bl.a. denna norm i vårt skattesystem. En kostnadsfördelning efter fastigheternas taxeringsvärden har inslag av denna princip (se avsnitt 4.1) När fördelningen av kostnaderna för en anläggnings drift eller brukande ska göras är den verkliga användningen rent intuitivt den mest rättvisa grunden för fördelningen. Alla betalar för sin egen förbrukning och tar ansvar för det slitage som de åstadkommer. Problemet med denna fördelningsnorm är att den verkliga förbrukningen kan vara svår att bestämma. När det gäller en väg, till exempel, är det näst intill omöjligt att exakt mäta hur mycket varje fastighet åker på vägen. 60 Beatley, 1988, s 85 20

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014

Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Artikel till Forskningsseminarium i Fastighetsvetenskap för doktorander och nydisputerade. Malmö högskola 24-25 april 2014 Av Fredrik Warnquist, Fastighetsvetenskap LTH Fastighetssamverkan Fastighetssamverkan

Läs mer

Andelstal för specialfastigheter enligt anläggningslagen

Andelstal för specialfastigheter enligt anläggningslagen TRITA-INFRA EX 05-012 ISSN 1651-0194 ISRN KTH/INFRA/EX--05/012--SE EXAMENSARBETE FASTIGHETSVETENSKAP EX-05-146 Andelstal för specialfastigheter enligt anläggningslagen Anna Rieem Nina Vesterli Examinator:

Läs mer

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET

FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET Stadsbyggnadskontoret Datum 2008-03-04 KS 2007:84 ANTAGANDE FÖRSLAG TILL FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR DJUPEDALSOMRÅDET ORIENTERING Inom områden med detaljplan där kommunen är huvudman för allmänna platser

Läs mer

REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING

REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING NACKA KOMMUN Exploateringsenheten BESLUTSHANDLING Dnr KFKS 2009/139 258 Projektnr 9306 REDOGÖRELSE AV UTSTÄLLNING Gatukostnadsutredning för del av Kummelnäs, Björnbergsområdet (Område E), Nacka kommun

Läs mer

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS-BACKA 4:45 M FL, LANDVETTERS-BACKA VÄSTRA, LANDVETTER, HÄRRYDA KOMMUN

UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS-BACKA 4:45 M FL, LANDVETTERS-BACKA VÄSTRA, LANDVETTER, HÄRRYDA KOMMUN 1 UTREDNING OM GATUKOSTNADER INOM FÖRSLAG TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV LANDVETTERS-BACKA 4:45 M FL, LANDVETTERS-BACKA VÄSTRA, LANDVETTER, HÄRRYDA KOMMUN Utställningsutlåtande Gatukostnadsutredningen har

Läs mer

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör

Exploatör/Fastighetsägare Strömstads kommun dagvattenledningar Elnät El-distributör El-distributör Telenät Teleoperatör Teleoperatör !"#$ %"&!"#$%&'#()( '%(') En genomförandebeskrivning skall redovisa de organisatoriska, fastighetsrättsliga, tekniska och ekonomiska åtgärder som behövs för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt

Läs mer

Ugglevägen, etapp 9 inre Brevik

Ugglevägen, etapp 9 inre Brevik SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN ANTAGANDEHANDLING Jenny Linné, exploateringsingenjör Maj 2013 Dnr: 2011KSM0459 FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR Ugglevägen, etapp 9 inre Brevik För del av fastigheten Brevik

Läs mer

Genomförandebeskrivning

Genomförandebeskrivning Samrådshandling Januari 2011 Sektorn för samhällsbyggnad Detaljplan för del av Landvetter 4:45 m fl OMVANDLING AV LANDVETTERS BACKA, VÄSTRA i Landvetter, Härryda kommun Genomförandebeskrivning En genomförandebeskrivning

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

Informationsmöte 12-04-04. Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun Informationsmöte 12-04-04 Ek för Rydebäcks Gård Definitioner Gemensamhetsanläggning = En anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av stadigvarande a betydelse e för

Läs mer

Använda schablonvärden för vägbelastning från olika fastighetstyper

Använda schablonvärden för vägbelastning från olika fastighetstyper L A N T M Ä T E R I E T Normer för andelstalsberäkningen Ärendenummer E09383 Förrättningslantmätare Jenny Bobeck Ärende Omprövning av Lagnö GA:1 Kommun: Söderköping Tonkilometermetoden Län:Östergötland

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

STRATEGI FÖR ÖVERTAGANDE AV VÄGFÖRENINGSVÄGAR MODELL FÖR GENOMFÖRANDE

STRATEGI FÖR ÖVERTAGANDE AV VÄGFÖRENINGSVÄGAR MODELL FÖR GENOMFÖRANDE STRATEGI FÖR ÖVERTAGANDE AV VÄGFÖRENINGSVÄGAR MODELL FÖR GENOMFÖRANDE Ny detaljplan Gatukostnadsutredning Upprustning av gata/väg För både detaljplan och gatukostnadsutredning ges möjlighet till synpunkter

Läs mer

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G

G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Fastighetskontoret Dnr KFKS 95/1999 214, Pnr 9381 Dnr KFKS 35/2002 214, Pnr 9361 G E N O M F Ö R A N D E B E S K R I V N I N G Detaljplan för del av Kummelnäs och Velamsund, område Grävlingsberg och Söder

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar för parkering. Emma Ramde

Gemensamhetsanläggningar för parkering. Emma Ramde Gemensamhetsanläggningar för parkering Emma Ramde Emma Ramde 2011 Fastighetsvetenskap Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/11/5238 SE 2 Gemensamhetsanläggningar

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING VAXHOLMS STAD Dp 377 Samhällsbyggnadsförvaltningen 2004-11-15, just 2005-11-01 Stadsbyggnadsenheten Detaljplan för del av Överby (Dalstigen mm) Dp 377 Vaxholms stad, Stockholms län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Läs mer

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20

Vatten Avlopp Kretslopp 2015-03-20 Hållpunkter Gemensamt enskilt vatten och avlopp Gemensamhetsanläggning- så här funkar det 20 mars 2015 Ingrid Öhlund Ruth Arvidsson Kommunens VA-planering Olika förutsättningar; genomförande/huvudmannaskap/förvaltning/

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 26A:4 26A:4 Fråga om beräkning av engångsavgift för avstyckning från fastighet för vilken anläggningsavgift bestämd bl.a. med hänsyn till arealen redan hade betalats. S.K. ägde tomten nr 16 i Älvsborg, Göteborgs

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Samrådshandling 2007-06-19 Dnr Ks-plan 42/2004 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Gudö (Tutviksvägen- Bondvägen) Upprättad 2007-06-19 Anneli Welander Exploateringsingenjör Samrådshandling ALLMÄNT Denna

Läs mer

Solberga etapp 7, Område för villabebyggelse

Solberga etapp 7, Område för villabebyggelse Stadsbyggnadskontoret Martin Larsson, exploateringsingenjör oktober 2009 Utställningshandling FÖRDELNING AV GATUKOSTNADER FÖR Solberga etapp 7, Område för villabebyggelse Inom Tyresö kommun, Stockholms

Läs mer

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt

MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström. Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN Gunnar Bergström Tekniskt råd Vänersborgs tingsrätt DOMSTOLSAKADEMIN Mark- och miljödomstolen Vänersborg Geografiskt område: Västra Götaland, Halland och Värmland samt halva Örebro

Läs mer

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson

Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och planarkitekt Åsa Svensson Diarienummer PBN 2008/0008 214 Detaljplan för SKOGSHÖJD, SÄTILA 2:90 M FL, Sätila, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2011-05-02 och reviderad 2011-10-03 Lantmätare Eva Engman (Explo AB) och

Läs mer

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck

Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2013-04-17 SBN/2009:154 2.22 Planavdelningen Madeleine Lundbäck Utställningshandling Utställning 2 + Detaljplan för Hensta

Läs mer

DOM 2012-11-19 Stockholm

DOM 2012-11-19 Stockholm SVEA HOVRÄTT 060208 DOM 2012-11-19 Stockholm Mål nr F 5456-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-23 i mål nr F 196-12, se bilaga A KLAGANDE M L

Läs mer

HURRA! Invald i styrelsen

HURRA! Invald i styrelsen Nils Blohm Agenda Kort om Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) Registrering av äldre ga och sff Vägdisponent, ny titel Inträdesavgift vid anslutning ny fastighet Omprövningsförrättningar Finlandsmodellen

Läs mer

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12, se bilaga A

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12, se bilaga A SVEA HOVRÄTT DOM Mark- och miljööverdomstolen 2013-01-17 Rotel 060104 Stockholm Mål nr Fi'9394-12 Sid l (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-10-04 i mål nr F 2192-12,

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län

Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län Detaljplan för bostäder inom NOL 13:1 m fl Ale kommun, Västra Götalands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE 2009-04-02 Rev. 2009-10-20 Diarienummer: MBN0063/08 Specifikationsnummer:

Läs mer

Mål nr. 13577-12, Rolf och Regina Johansson./. Partille kommun, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen

Mål nr. 13577-12, Rolf och Regina Johansson./. Partille kommun, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Stockholm den 19 mars 2013 Förvaltningsrätten i Göteborg Box 53197 400 15 Göteborg Mål nr. 13577-12, Rolf och Regina Johansson./. Partille kommun, angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Givna

Läs mer

Gemensamhetsanläggningar inom detaljplan Otto Martler Mårten Nilsson

Gemensamhetsanläggningar inom detaljplan Otto Martler Mårten Nilsson Gemensamhetsanläggningar inom detaljplan Otto Martler Mårten Nilsson Fastighetsvetenskap, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Otto Martler och Mårten Nilsson

Läs mer

DOM 2015-01-26 Stockholm

DOM 2015-01-26 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060106 2015-01-26 Stockholm Mål nr F 8994-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr F 3142-13, se bilaga KLAGANDE

Läs mer

FÖRSLAG TILL GATUKOSTNADSUTREDNING Gudö (Tutviksvägen - Bondvägen)

FÖRSLAG TILL GATUKOSTNADSUTREDNING Gudö (Tutviksvägen - Bondvägen) Antagandehandling 1(7) Kommunstyrelseförvaltningen Ksmex 39/2007 Mark och exploatering Anneli Welander/Ann Wetterström FÖRSLAG TILL GATUKOSTNADSUTREDNING Gudö (Tutviksvägen - Bondvägen) 2008-12-08 Inledning

Läs mer

DOM 2013-11-18 Stockholm

DOM 2013-11-18 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-11-18 Stockholm Mål nr F 9006-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-09-13 i mål nr F 2721-12, se

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Antagen av Myndighetsnämnden 2012-06-12 Laga kraft 2012-07-13 ANTAGANDEHANDLING GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för FUNÄSDALEN 105:72 M FL Skarvliden Härjedalens kommun, Jämtlands Län Upprättad av VästArkitekter

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA-MÅL - DEL 2 13:3

AVGÖRANDEN I VA-MÅL - DEL 2 13:3 13:3 Fastighetsägare har ansetts berättigad till viss reduktion av anslutningsavgiften när förbindelsepunkten för vatten- och avloppsanslutningen inte förlagts i fastighetens omedelbara närhet. Makarna

Läs mer

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Johannes Dahlström Viktor Skult 2013 Johannes Dahlström & Viktor Skult Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Institutionen

Läs mer

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar

Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Samfällighetsföreningar - förvaltning av enskilda vägar Johannes Dahlström Viktor Skult 2013 Johannes Dahlström & Viktor Skult Författarna har gemensamt bidragit till hela examensarbetet. Institutionen

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 26A:14

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 5 26A:14 26A:14 Fråga om jämkning av engångsavgift för en fastighet på grund av att fastighetsägaren har åsamkats särskilda kostnader för anslutningen till följd av att förbindelsepunkt inte har upprättats i fastighetens

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA FÖR GRÄSTORPS KOMMUN. 1.1 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet och annan fastighet.

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA FÖR GRÄSTORPS KOMMUN. 1.1 Fastigheterna indelas i bostadsfastighet och annan fastighet. Grästorps kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Avsnitt nr 18 Avsnitt 2.3 VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA FÖR GRÄSTORPS KOMMUN 2015-01-01 Dnr 206/2014 Antagen av kommunfullmäktige 1994-12-15 95, att gälla fr o m 1995-01-01.

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

G A T U K O S T N A D S U T R E D N I N G

G A T U K O S T N A D S U T R E D N I N G Dnr KFKS 2014/824-258 Projektnr 9420 G A T U K O S T N A D S U T R E D N I N G Dalvägen Gustavsviksvägen, sydöstra Boo, Nacka kommun Upprättad på Exploateringsenheten i maj 2015. Kartan visar områdets

Läs mer

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Vägen till bättre vägar! Efter en bearbetning av synpunkter och remissvar på utredning framtida väghållningsansvar i Leksand ska vi nu välja väg. Olika

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060103 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr F 7896-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-01 i mål nr F 478-14 KLAGANDE

Läs mer

VA-taxa. Antagen av Grums Kommunfullmäktige 2015-03-19 28

VA-taxa. Antagen av Grums Kommunfullmäktige 2015-03-19 28 VA-taxa Antagen av Grums Kommunfullmäktige 2015-03-19 28 Innehållsförteckning TAXA... 3 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 5 Brukningsavgifter ( 14 22)... 10 2 TAXA för kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2015

VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2015 VATTEN- OCH AVLOPPSTAXA 2015 STORUMANS KOMMUN VA-TAXA 2015 FÖR STORUMANS KOMMUNS ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGG- NINGAR 1 Allmänna regler 1 Grunder Till täckande av nödvändiga kostnader för Storumans

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Ändringar i expropriationslagen

Ändringar i expropriationslagen Ändringar i expropriationslagen Nya ersättningsregler i Expropriationslagen samt nya riktlinjer för tillämpningen Lisbet Boberg & Jennie Midler 2011-05-19 1 2011-05-20 Ändringar i expropriationslagen Nya

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 [9] Mark- och exploateringsenheten 2009-01-20 rev 2009-09-17 Plannummer: 45-33 Referens Agneta Engver Lindquist DETALJPLAN FÖR Tullinge Trädgårdsstad, etapp 3 Tullinge Villastad, Botkyrka

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 30 december 2003 Ö 3682-02 PARTER 1. Högmarsö varv AB, 556466-8449, Högmarsö 351, 760 19 FURUSUND Ombud: advokaten AH 2. Högmarsö samfällighetsförening,

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv)

REV Informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) REV Informerar Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett ur föreningens perspektiv) December 2011 e-post: kansliet@revriks.se Tel: 08-20 27 50 Hemsida: www.revriks.se Arbetsgång lantmäteriförrättning (sett

Läs mer

DOM 2014-06-24 Stockholm

DOM 2014-06-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-06-24 Stockholm Mål nr F 1356-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-01-29 i mål nr F 3067-13, se bilaga

Läs mer

VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN

VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN Gäller från 2014-01-01 VA-TAXA FÖR VALLENTUNAVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VALLENTUNA KOMMUN 1 ROSLAGSVATTEN AB genom VALLENTUNAVATTEN AB TAXA för Vallentuna kommuns allmänna vatten-

Läs mer

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas

Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess. 3.1 DetaljphmeprMessen katt förenklas LANTMÄTERIET 1 (6) YTTRANDE 2013-12-09 Dnr 102-2013/3653 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av promemorian En enklare detaljplaneprocess Regeringskansliets dnr 52013/ 6968/PBB

Läs mer

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011

TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 TAXA FÖR KARLSKOGA MILJÖ ABs ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPS- ANLÄGGNING 2011 Antagen av styrelsen 2010-11-25 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Karlskoga Miljö ABs allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

VA-taxa. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010

VA-taxa. För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010 VA-taxa För Vänersborg kommuns allmänna VA-anläggning 2010 Innehållsförteckning Taxa... 2 Anläggningsavgifter ( 5 13)... 4 Brukningsavgifter ( 13 20)... 10 1 Taxa för Vänersborg kommuns allmänna vatten-

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 september 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Jörgen Nilsson LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155

Läs mer

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagrum: 39 kap. 4, 5 första stycket 1 och 9 första stycket 1 skatteförfarandelagen (2011:1244) HFD 2013 ref. 16 Kassaregister Kravet på certifierat kassaregister har ansetts gälla för caféverksamhet som bedrivits endast del av året eftersom kontantförsäljningen bedömts inte vara av obetydlig omfattning.

Läs mer

DOM 2015-07-01 Stockholm

DOM 2015-07-01 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-07-01 Stockholm Mål nr F 2578-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-27 i mål nr F 1613-14, se

Läs mer

nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius

nster utbildning och dialog för f r politiker. Magnus Montelius Hållbara vattentjänster nster utbildning och dialog för f r politiker. Tällberg 19 april 2012 VA-taxa Magnus Montelius Management Svenskt Vatten Vem bestämmer taxan? Kommunen får meddela föreskrifter om

Läs mer

VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR

VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR Gäller från 2012-07-01 VA-TAXA FÖR VAXHOLMSVATTEN AB:S ALLMÄNNA VATTEN- OCH AVLOPPSANLÄGGNINGAR I VAXHOLMS STAD 1 ROSLAGSVATTEN AB genom VAXHOLMSVATTEN AB TAXA för Vaxholms stads allmänna vatten- och avloppsanläggning

Läs mer

VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning

VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning VA-taxa För Essunga kommuns allmänna VA-anläggning Antagen av kommunfullmäktige 2013 11 18 81 Innehållsförteckning Taxa 3 Anläggningsavgifter ( 5 13) 5 Brukningsavgifter ( 14 22) 10 2 Taxa för Essunga

Läs mer

Vem betalar vägen? Om huvudmannaskap och vägar i Nacka kommun

Vem betalar vägen? Om huvudmannaskap och vägar i Nacka kommun Vem betalar vägen? Om huvudmannaskap och vägar i Nacka kommun VEM BETALAR VÄGE N? Innehåll 1 2 3 4 5 6 I vårt område... sid 3 Från planering till färdigt hus sid 4 Huvudmannaskap kommunalt eller enskilt

Läs mer

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden

Läs mer

Brittsbo Etapp III. Nära till naturen Nära till staden

Brittsbo Etapp III. Nära till naturen Nära till staden Brittsbo Etapp III l Nära till naturen Nära till staden l Attraktivt naturskönt läge med närhet till både natur och service Några tomter har utsikt mot Storsjön och Frösön Etapp III som nu släpps till

Läs mer

A N T A G A N D E H A N D L I N G

A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagande: Skrea 14:8 mfl 1(5) A N T A G A N D E H A N D L I N G Detaljplan för del av Skrea 14:8 mfl Falkenbergs kommun Hallands län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Upprättad 2010-09-29 Reviderad 2011-01-25,

Läs mer

GATUKOST NADS- UTREDNING

GATUKOST NADS- UTREDNING 202-03-5 GATUKOST NADS- UTREDNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE HAGA 3 Utställningshandling . Innehåll. Innehåll... 2 Samrådsredogörelse... 3 2. Samrådsinstanser... 3 3. Samrådets upplägg... 3 4. Yttranden... 4 4.

Läs mer

Gatukostnadsutredning för Norra Berghalla, Jönköpings kommun

Gatukostnadsutredning för Norra Berghalla, Jönköpings kommun SAMRÅDSHANDLING 2010-10-28 Dnr 2010:1189 310 1 (9) Gatukostnadsutredning för Norra Berghalla, Jönköpings kommun Tillhörande detaljplan för Bankeryds-Målskog 10:2 m fl, Norra Berghalla, Jönköpings kommun,

Läs mer

Stora gemensamhetsanläggningar. Joakim Ohlsson

Stora gemensamhetsanläggningar. Joakim Ohlsson Joakim Ohlsson 2012 Joakim Ohlsson Fastighetsvetenskap Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Box 118 221 00 Lund ISRN/LUTVDG/TVLM/12/5241 SE Tryckort: Lund 2 Stora

Läs mer

Tentamen: Fastighetsbildning

Tentamen: Fastighetsbildning Fastighetsvetenskap Svante Nilsson Fastighetsbildning, VFTF10, vt 2014 Tentamen: Fastighetsbildning Datum: tisdag den 27 maj 2014 Tid: kl 14-19 Sal: MA09 D-F Tentamen består av fyra frågor. Varje fråga

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 10 juni 2004 Ö 2407-03 KLAGANDE Nordea Bank Sverige AB, 502010-5523, Hamngatan 10, 105 71 STOCKHOLM Ombud: LH MOTPART JH-M Ombud: jur.

Läs mer

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN

Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN 1 (6) Yttrande i mål nr. 2973-12 Hotell- och Restauranganställdas arbetslöshetskassa./. NN Kammarrätten i Sundsvall har begärt att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) ska yttra sig. IAF lämnar

Läs mer

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL

Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Samfällighetsförening lag om förvaltning av samfälligheter SFL Finns en tydlig koppling mellan lag om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen. 1 SFL är dock tillämplig på fler samfälligheter:

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mårsäng 1:133 i Grebo, Åtvidabergs kommun Upprättad 2005-01-07 av Börje Mathiasson Arkitektkontor AB

Ändring av detaljplan för Mårsäng 1:133 i Grebo, Åtvidabergs kommun Upprättad 2005-01-07 av Börje Mathiasson Arkitektkontor AB Ändring av detaljplan för Mårsäng 1:133 i Grebo, Åtvidabergs kommun Upprättad 2005-01-07 av Börje Mathiasson Arkitektkontor AB ANTAGANDEHANDLING Antagen av Bygg- miljö och räddningsnämnden 2005-01-18 2.

Läs mer

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland

HALLERNA ETAPP II GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Antagandehandling. Detaljplan för. Stenungsunds kommun, Västra Götaland Antagandehandling Detaljplan för HALLERNA ETAPP II Stenungsunds kommun, Västra Götaland GENOMFÖRANDEBESKRIVNING GF Konsult AB, Mark och exploatering Uppdragsnummer: 215 550 2 1 INLEDNING En genomförandebeskrivning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 29 oktober 2009 T 2375-05 KLAGANDE HSB:s Bostadsrättsförening Musteriet i Stockholm, 716416-6485 c/o ÅA Reimersholmsgatan 11 117 40 Stockholm

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Dnr: LKS 11-94-214 Upprättad: 2013-01-07 Justerad: 2013-02-28, 2013-05-22 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för GULLMARSSTRAND Skaftö-Fiskebäck 1:480 m.fl. Fiskebäckskil, kommun ANTAGANDE Planen är antagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 november 2013 T 1470-12 KLAGANDE Lantmäteriet 801 82 Gävle MOTPART ES SAKEN Förrättningskostnader ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätts,

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 3 kap. 3 2 lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring; 40 kap. 11 första stycket 2 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 18 Kostnad för tandvård har ansetts nödvändig enligt arbetsskadeförsäkringen trots att den överstigit referenspriset i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter. Lagrum: 3 kap.

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av

Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING. Enkelt planförfarande enl PBL 5:28. Detaljplan för del av Enkelt planförfarande enl PBL 5:28 Detaljplan för del av Kv. FÖRRÅDET, FÖRRÅDET 12 m.fl. Salems kommun, Stockholms län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING PG Carlsson Arkitekt AB i samarbete med Miljö- och

Läs mer

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

GENOMFÖRANDEBESKRIVNING UTSTÄLLNINGSHANDLING 1 Förslag till detaljplan för del av BARREVIK BARREVIK 1:33 m.fl. Orust kommun Västra Götalands län Upprättad 2014-11-17 av Förvaltningsområde samhällsutveckling, Orust kommun Lantmäterikonsult

Läs mer

Enskild Väghållning Några vanliga frågeställningar

Enskild Väghållning Några vanliga frågeställningar Riksförbundet Enskilda Vägar Enskild Väghållning Några vanliga frågeställningar 2003-03 Utgåva 3 2 Enskild väghållning FÖRORD Denna korta sammanställning vänder sig till dig som kommer i kontakt med enskild

Läs mer

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt

Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) Justitiedepartementets diarienummer

Läs mer

DOM 2013-11-20 Stockholm

DOM 2013-11-20 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2013-11-20 Stockholm Mål nr P 5107-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-07 i mål P 136-13, se bilaga

Läs mer

Kommunalt verksamhetsområde

Kommunalt verksamhetsområde Vänerkustprojektet Kommunalt verksamhetsområde Ett kommunalt verksamhetsområde beslutas av kommunfullmäktige. Alla fastigheter inom ett verksamhetsområde är skyldiga att betala anslutningsavgiften. Från

Läs mer

DOM 2014-01-22 Stockholm

DOM 2014-01-22 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2014-01-22 Stockholm Mål nr F 5277-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-08 i mål nr F 2478-13, se bilaga KLAGANDE Dödsboet efter K M

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 3445-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART SÅ Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: CGH SAKEN Företrädaransvar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 november 2012 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Johan Granehult och Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 4291 203 14 Malmö KLANDRAT

Läs mer

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning

TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning TAXA för Årjängs kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2014-12-17 Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Årjängs kommun Avgifter enligt denna

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät

Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät Att ansluta till kommunalt vatten- och avloppsnät www.norrtalje.se Enheten för kommunalt vatten och avlopp Innehållsförteckning Sida Därför behövs kommunalt vatten och avlopp 2 En fastighets vatten- och

Läs mer