Om vägledningsdokumentet
|
|
- Carina Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG
2
3 Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG
4 Om vägledningsdokumentet Författare: Emma Högberg, leg psykolog, Psykologkliniken, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Fredrika Gauffin, barnläkare, BUMM Liljeholmen Granskat av referensgrupp: Kersti Ejeby (verksamhetschef, Gustavsbergs vårdcentral), Sigrid Salomonsson (psykolog och enhetschef, Hamnen, Gustavsbergs vårdcentral), Charlotte Oja (allmänläkare, Capio Farsta vårdcentral), Peter Ericson (verksamhetschef, BUP Sydväst), Louise Lettholm (chefspsykolog, Psykologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset), Annelie Klassen (psykolog, Sigtuna-, Norrviken- och Valsta vårdcentral), Lena Bivebäck (psykolog, Praktikertjänst, Råcksta/Vällingby Närvårdsmottagning), Ulrika Wallbing (sjukgymnast, fysioterapeut, Psykiatri barn och ungdom), Helena von Schewen (sektionschef, Maria Ungdom, Beroendecentrum), Bonna Dahl (barnläkare, Gustavsbergs vårdcentral), Malin Bergström (konsultpsykolog, BHV Nord), Katrin Engel (allmänläkare och enhetschef, Boo vårdcentral), Kristina Laurell Laroussi (handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen), Gertrud Wahlund (handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Granskat av Spesak: Helena Martin (Barn- och ungdomsmedicin), Lena Pomerleau (Allmänmedicin), Olav Bengtsson (Barn- och ungdomspsykiatri) Gäller för: Husläkarmottagningar och Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag i Stockholms läns landsting Publicerat: (version 1) Vägledningsdokumentet finns på Omslag och grafisk form: Carina Ekner, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
5 Inledning Det här vägledningsdokumentet beskriver psykologisk behandling vid långvarig smärta och obehag och är skrivet för psykologer som arbetar vid enheten för barn och ungas psykiska hälsa på BUMM eller HLM. I utredningen kartläggs om smärtan kan förstås utifrån brister eller stressfaktorer i barnets miljö eller sammanhang och åtgärden blir då att arbeta för att förändra dessa. Vid smärta som inte låter sig påverkas på detta sätt blir målet med behandlingen att lära sig leva med smärtan genom att kartlägga värderingar och hantera dysfunktionella beteenden som följer på smärtan, ofta i form av undvikanden. Kartläggning och behandling kan också komma att fokusera på sekundär psykisk ohälsa som också drabbat smärtpatienten, t.ex. sömnsvårigheter, depression eller ångest. Vårdnivå Enheten för barn och ungas psykiska hälsa på BUMM eller HLM Behandlar barn med återkommande eller långvarig smärta med god funktionsnivå. Läkare på BUMM eller HLM Vid alla smärttillstånd hos barn är det viktigt med en somatisk bedömning av läkare för att utesluta underliggande behandlingsbar orsak. Utredning och diagnostik av svårbehandlad eller oklar smärta görs av läkare. Barnen som blir aktuella för psykologisk behandling av smärta ska vara somatiskt utredda. Gemensamt för barnen som blir aktuella för psykologisk smärtbehandling är att medicinsk behandling inte är aktuell eller är otillräcklig och bör kompletteras med psykologisk behandling. Behandlingen hos psykolog kan också gälla sekundär psykisk ohälsa på grund av långvarig smärta. Barnet kan därför ha samtidig pågående behandling hos läkare. Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling på Karolinska Universitetssjukhuset Här arbetar team av psykologer, läkare och fysioterapeut med barn med långvarig smärta. Hit kan patienter med svårbehandlad smärtproblematik eller låg funktionsnivå remitteras för behandling. Indikation för remiss kan vara t.ex. C-GAS 60 och/eller när behandlingsmålen inte kunnat nås i första linjen. Remiss för beteendemedicinsk smärtbehandling skrivs vanligen av läkare på BUMM. Primärvårdsrehabilitering Tidiga insatser med fysioterapeuter är viktiga för att förebygga och behandla återkommande smärta hos barn och ungdomar. Remittering till och samverkan med fysioterapeuter för bedömning (biopsykosocial anamnes, kroppsundersökning muskler, skelett, motorik, avspänningsförmåga), såväl som behandlingsarbete (livsstilsförändring, tillämpad fysisk aktivitet och kroppskännedom samt hantering av stress och smärta). Symtom, epidemiologi och riskfaktorer Långvarig smärta Barn som lider av långvarig eller återkommande smärta kan ha hög skolfrånvaro, dra sig undan socialt, ha sömnproblem och utveckla sekundära symtom som ångest och oro. Både barnets livskvalitet och utveckling kan påverkas. 1
6 Långvarig och återkommande smärta är ett vanligt symtom under uppväxten. Ibland kan smärtan vara ett symtom på sjukdom, men väldigt ofta finner man ingen underliggande organisk orsak till smärtan. Smärta kan t.ex. vara ett symtom på stress, oro eller ångest. Prevalensen av långvarig och återkommande smärta ej associerad med sjukdom varierar kraftigt mellan studier. Huvudvärk är den vanligaste typen av smärta, där prevalensen i studier brukar ligga strax över 20 procent. Andra vanliga typer av smärta är magont, ryggvärk, muskuloskeletal smärta och smärta på flera ställen. Smärtprevalensen tenderar att vara högre hos flickor än hos pojkar och ökar med ålder för de flesta typer av smärta. Buksmärta är dock vanligare i yngre åldrar. Ångest, depression, låg självkänsla och långvarig sjukdom ökade förekomsten av smärta. Låg socioekonomisk status är associerat med högre prevalens av smärta, särskilt huvudvärk. Prevalensen av smärta hos barn och ungdomar tycks också ha ökat över de senaste decennierna. Smärta är ett komplext fenomen där både fysiologiska och psykologiska mekanismer är involverade. Akut smärta efter en skada är oftast övergående men kan ibland utvecklas till långvarigt eller återkommande smärtsyndrom, där smärtsystemet överreagerat. Vid långvarig smärta hos barn samspelar många faktorer såsom biologiska processer, psykologiska och sociokulturella faktorer med det växande barnets utveckling. Långvarig och återkommande smärta påverkar hela nervsystemet och är ofta associerat med andra typer av smärtor eller centralt medierade symtom som trötthet och sömnproblem samt humör-, beteendeoch kognitiva störningar. Smärta är en av våra viktigaste varningssignaler och talar om för oss att något är fel: att vi behöver upphöra med det som orsakat smärta och göra vad vi kan för att minska den. Att fly från, eller undvika, hot är en central överlevnadsstrategi och vanligen mycket effektiv i ett kortsiktigt perspektiv. Dock tenderar vi att använda liknande strategier också när smärtan är av en annan typ, när den inte är ett uttryck för skada och när den består trots olika insatser för att minska den. I syfte att slippa smärta kan alltså en rad undvikandebeteenden förekomma, såsom att tacka nej till att träffa sina kompisar, stanna hemma från skolan och upphöra med sina fritidsintressen. Dessa mer dysfunktionella beteendemönster kan leda till nedstämdhet och depression och behöver kartläggas. Dessa, inte smärtan i sig, är det som sedan kommer att stå i centrum för den psykologiska behandlingen. En ansträngd psykosocial situation kan också påverka barnets smärtupplevelse. Smärtan kan t.ex. bli ett sätt att slippa delta i ett dysfunktionellt familjemönster. Smärtproblematik hos vuxna är ett välkänt och omfattande problem som orsakar stort lidande och stora samhällskostnader. Långvarig och återkommande smärta under uppväxten ökar risken för fortsatt smärtproblematik i vuxen ålder. Att adekvat hjälpa barn och ungdomar till god smärthantering syftar inte enbart till att minska lidandet och öka livskvaliteten hos barnet, utan även till att minska risken för smärtproblematik senare i livet. Tidig intervention har visat sig effektivast och ge bäst resultat. IBS och funktionella mag-tarmbesvär IBS (Irritable Bowel Syndrome) innebär att man har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Diagnos ställs av läkare. Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella mag-tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Sjukdomen brukar även kallas colon irritabile eller känslig tarm. Det är inte klarlagt varför man får sjukdomen. Typiska besvär är magont, avföringsrubbningar (förstoppning, diarré eller växlande) och att besvären funnits under längre tid. Besvären kommer och går ofta under många år. Det finns ingen medicin som kan bota, men preparat som påverkar avföringens konsistens kan lindra. Det finns heller inga råd som hjälper alla med funktionella mag-tarmbesvär, vilket kan vara en förklaring till att försök att följa olika råd kan leda till överdrivet undvikande med begränsad livskvalitet som följd. 2
7 Utredning Om psykologen är första kontakt behöver barnet remitteras till läkare. Patienten ska vara somatiskt utredd för att en psykologisk behandling ska vara aktuell. Det är av betydande vikt att involverade behandlare är överens om målsättningen med den psykologiska kontakten och därför bör läkare, psykolog och eventuell annan inkopplad vårdpersonal konferera i ett tidigt skede. Det är viktigt att ta en god anamnes (se nedan) för att undersöka såväl miljöfaktorer som samsjuklighet. Som nämnts ovan rapporterar barn och ungdomar med långvarig smärta mer depression, mer ångest/oro och nedsatt livskvalitet jämfört med friska jämförelsegrupper. Vidare är omfattande sömnproblem vanligt förekommande bland unga med långvarig smärta. Både barn och föräldrar involveras i utredningen av smärtan. Anamnes I anamnesen efterfrågas information om smärtmönster. I de fall smärtan enligt ett tydligt mönster uppstår i särskilda situationer bör dessa miljöfaktorer undersökas vidare. Det kan t.ex. handla om barn som får ont i magen varje vardagsmorgon. Intervjun kan då hjälpa oss att skapa hypoteser, t.ex. om att något inte står rätt till i skolan eller att barnet lider av separationsångest. I andra fall finns inte dessa tydliga mönster och smärtan har inte kunnat förklaras av läkare. I ytterligare andra fall vet vi varför barnet har ont, men smärtlindrande behandling har visat sig vara otillräcklig. I dessa fall behöver själva smärthanteringsstrategierna utgöra fokus för insatsen. Generellt kan sägas att när de centrala problembeteendena (ofta undvikanden) föregås av - i huvudsak - smärtsignaler, så kan en psykologisk smärtbehandling vara lämpligt. I anamnesen efterfrågas barnets och föräldrarnas copingstrategier, vilka somatiska utredningar som gjorts och om patienten tidigare sökt hjälp för smärtlindring/-hantering samt vad den hjälpen i så fall lett fram till. Smärtans påverkan på dagligt liv och skolgång kartläggs också. Diagnostisk intervju Långvarig smärta är en medicinsk diagnos som inte hanteras i de barnpsykiatriska intervjumanualerna. Den diagnostiska intervjun (t.ex. MINI-KID eller K-SADS-PL) kan ändå läggas till en fördjupad bedömning när misstanke om samtidig annan psykisk ohälsa finns. Skattningsskalor PIPS: The Psychological Inflexibility in Pain Scale (PIPS) mäter psykologisk inflexibilitet och är speciellt framtagen för patienter med smärta. Instrumentet består av 12 item uppdelade på två delskalor: undvikande (8 item) och kognitiv fusion (4 item). Högre poäng indikerar större kognitiv inflexibilitet. Undvikandeskalan mäter den självrapporterade tendensen att ägna sig åt särskilda beteenden som leder till undvikande av smärta och smärtrelaterad oro (t.ex. "Jag måste förstå vad som är fel för att kunna gå vidare"). Kognitiv fusion-skalan mäter patientens upplevda förekomst av tankar som, om de leder till beteende, sannolikt leder till undvikande (t.ex. "På grund av min smärta undviker jag att planera in aktiviteter"). Behandling Råd och stöd Långvarig smärta En första komponent är att - gärna tillsammans med läkare - effektivt kommunicera att medicinsk behandling inte är tillräckligt. Många barn och föräldrar tycker att det här är 3
8 ett svårt besked. Alla önskar vi barnet mindre smärta, även vi professionella, men just nu är livskvalitet och funktionsförmåga det enda vi kan påverka. Därför behövs detta perspektivskifte för att öppna för acceptans/villighet för smärtan. För att stötta familjen i detta kan psykologen undersöka om familjen upplever att vården verkligen gjort vad den kan för att lindra smärtan. Ta också reda på vad barnet/familjen fått avstå ifrån på grund av smärtan. Understryk att även om vi inte kan påverka själva smärtan, så kan vi hjälpa barnet att få uppleva mer av det som hen finner viktigt i livet. En sådan perspektivförskjutning tar olika lång tid och kan behöva ges fokus i flera omgångar. Det kan underlätta att betona att smärta hos barn är vanligt (prevalens procent) samt betona att även om behandlingen är psykologisk så betyder inte detta att smärtans ursprung är psykologisk. IBS/funktionell mag-tarmsjukdom Liknande råd som för långvarig smärta kan ges, med tillägg apropå andra vanligt förekommande obehag såsom svullen och putande mage, rädsla för att bajsa på sig, kontrollbeteenden och toalettrelaterade obehag. Psykologisk behandling Långvarig smärta ACT (Acceptance Commitment Therapy)-baserade beteendemedicinska insatser vid pediatrisk långvarig smärta visar god effekt avseende funktionsförmåga och livskvalitet. Vid behandling av unga patienter är behandlingseffekten avhängig om föräldrarna förmår agera på ett sätt som är konsistent med behandlingen. Insatser som vänder sig direkt till föräldrarna är därför av stor betydelse som komplement till barnets behandling. En ACTbehandling vid långvarig smärta består av fem komponenter: Värderingar: Kartläggning av vad barnet vill ha i sitt liv, t.ex. kompisar, fritidsintressen, kunna gå i skolan. Distansering: Att se hur smärtupplevelsen består av smärtsignal, smärtbeteenden, känslor och tankar. Även om vi inte kan påverka smärtsignalen direkt, så kan vi påverka smärtupplevelsen genom att ändra vårt sätt att fokusera. Mindfulness: Att vara här och nu, också med smärta närvarande. Exponering: Att utsätta sig för smärta för att få erfarenheter av att av klara det. Villighet/acceptans: Att inte låta sig hindras av smärta för att kunna leva i värderad riktning. Ofta saknas tillräcklig ACT-utbildning i psykologutbildningen. För den som vill läsa mer rekommenderas böckerna Att leva med smärta av R. Wicksell (Natur & Kultur, 2014) och Acceptance & Mindfulness Treatments for Children & Adolescents av L. C. Greco och S. C. Hayes (Context Press, 2008). IBS/funktionell mag-tarmsjukdom Vid funktionell mag-tarmsjukdom finns ofta en överdriven övervakning av kroppen samt undvikande och kontrollerande beteenden av befarade symtom, som gör att barnets liv blir inskränkt med låg upplevd livskvalitet samt ökad risk för depression och ångest som följd. I evidensbaserade behandlingar av smärta och IBS för vuxna används en kombination av exponering för symtom och inslag ur ACT. Målet är då att hjälpa patienten leva det liv hen vill leva och inte låta symtomen styra för mycket. Studier visar att metoden reducerar symtom på ångest och depressivitet, vilket i sin tur tenderar att minska symtomen på smärta/ibs. Vid behandling av äldre ungdomar kan man överväga att arbeta efter rekommendationer som gäller för vuxna. Studier med barn pågår med lovande resultat. Om barnet har diagnos IBS kan de delta i dessa studier vid Karolinska Institutet. Läs mer på samt se vårdprogram för funktionella mag-tramsmärtor hos barn och ungdomar på Viss. 4
9 Uppföljning Behandlingen kan avslutas med program för vidmakthållande och eventuell uppföljning efter ett år. Vid behov kan så kallade booster sessioner bokas (2-3 stycken under det första året). Följ upp behandling med diagnosspecifika skattningsskalor, diagnostisk intervju och skattning av livskvalitet. Komplikationer Det finns väldigt lite empiriska data om "biverkningar" av psykologiska behandlingsmetoder. Däremot kan utebliven behandling ha konsekvenser för symtom och prognos för ett smärttillstånd. Kvalitetsindikatorer Den avgörande kvalitetsindikationen är huruvida behandlingar har god effekt. Det är av stor vikt att utvärdera behandlingsinsatser med validerade instrument. Använd C-GAS och SDQ i alla ärenden och diagnosspecifika skalor om behandling ges för dessa tillstånd. 5
10
11
12
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merOm vägledningsdokumentet
Psyki skohäl sahosbarnochunga medkroni sksj ukdom el l erneuropsyki at ri skf unkt i onsnedsät t ni ng PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Psyki skohäl sahosbarnochunga medkroni
Läs merOm vägledningsdokumentet
Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merYttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende. Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen
Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Nadja Eriksson Sektionschef och Överläkare Metadonsektionen Psykiatrisk samsjuklighet vid opiatberoende Vanliga diagnoser är: - Ångesttillstånd - PTSD - Affektiva
Läs merFrån riktlinjer till effekter
19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merFAKTA OM BUP TEMA. Tonåringar
FAKTA OM BUP TEMA Tonåringar Fakta om BUP Tema: Tonåringar Psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd vad är skillnaden? Psykisk hälsa definieras som ett tillstånd av mentalt välbefinnande
Läs merSMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet
SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merkbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression
1 Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression samt handledning av personal. För Samborådet. -Ett samverkansprojekt
Läs mers êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=
s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera
Läs merKort introduktion till. Psykisk ohälsa
Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merTillämpning/färdigheter att hantera mångsökare
Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare Åsa Kadowaki Leg. läkare, specialist i Psykiatri Leg. KBT-psykoterapeut Verksam i primärvården: 2nd opinions, terapier, handledning och föreläsningar FRAMGÅNG
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merNu är det jul igen...
Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merTEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION
Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050
Läs merStartsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri
[Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merAtt leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merDiagnostik av förstämningssyndrom
Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merStockholms läns sjukvårdsområde
Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Erja Lempinen innehåll En vård nära befolkningen 1 Vårt uppdrag och filosofi 2 Välkommen till våra verksamheter 4 Primärvård 4 Barn-
Läs merHälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd
Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas
Läs mer17 Endometriosvård i Halland RS150341
17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merSömnproblematik, stress och behandling
Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!
Läs merGe upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.
Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt. Om försoning som redskap i socialt arbete. (Kapitelrubrik) De som arbetar i frivilligt socialt arbete möter människor som bär på olika trauman
Läs merPlugga och må bra. Samtidigt.
Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:
Läs merPsykiska första hjälpen Ångestsyndrom
Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merHälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU
Sida 1 (8) Hälsoundersökning av barn/ungdomar inför placering enligt SoL eller LVU Bakgrund Hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn och ungdomar som placeras i
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merInformation till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
Läs merSamtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se
Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare thomas@humanact.se 0707-764276 www.humanact.se Vem är jag?! Psykolog sedan 15 år, ACT-trainer och författare! Jobbat mycket som
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merÅngest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.
Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste
Läs merArbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet
Arbete och hälsa Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet Healthy organizations are not created by accident! Grawitch et al, 2006 Faktorer associerade med
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merFramgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården
Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes
Läs merSka vi verkligen fråga alla?
Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merLedsna barn. Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011
Hur kan vi förebygga psykisk ohälsa hos barn? Ledsna barn Dokumentation från regional konferens i Göteborg 8 december 2011 arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst och
Läs merRapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos
Läs merTILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling och rehabilitering vid Myalgic Encephalomyelitis/ Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS)
HSN 1409-1213 Sid 1 (10) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL om utredning/bedömning, behandling
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merBättre hälsa: antagande
VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion
Läs merStatlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2450 av Finn Bengtsson och Amir Adan (M) Statlig satsning på förringade folksjukdomar med trolig neuroimmunologisk bakgrund Förslag till riksdagsbeslut 1.
Läs merTill dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1
Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera
Läs merRiktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn
Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merIntegrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden
Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Psykiatri Psykos INTEGRERAD PSYKIATRI... 4 PSYKISKT FUNKTIONSHINDER... 4 ATT KOMMA IGÅNG... 4 ARBETSALLIANS... 4 CASE MANAGER... 5 RESURSGRUPP... 5 DELAT BESLUTSFATTANDE/BRUKARMAKT...
Läs merAtt möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Läs mer2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar
Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet
Läs merSjukgymnastik i utveckling
Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merDu kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller
Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merBipolär sjukdom 2013. Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering
Succékonferensen tillbaka nu med nytt innehåll! Bipolär sjukdom 2013 Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering Lär dig mer om diagnostik, symtom och kännetecken Hur särskilja bipolär sjukdom från
Läs merSvar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om vårdprogram vid benskörhet (Osteoporos) inom Stockholms läns landsting
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-15 1 (2) HSN 1402-0268 Handläggare: Jonas Hermansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-05-20, p 34 Svar på skrivelse från M, FP, KD, C och V om
Läs merIPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.
1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merKARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE
KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merMental Trötthet När hjärnan inte orkar
Mental Trötthet När hjärnan inte orkar Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Det som inte syns är svårt att förstå sig på. Men det kan ändå vara det osynliga
Läs merDepression hos äldre i Primärvården
Depression hos äldre i Primärvården Maria Magnil-Molinder Specialist i allmänmedicin Brämaregårdens Vårdcentral Göteborg Doktorand vid Enheten för allmänmedicin Göteborgs Universitet Är det viktigt att
Läs merAtt hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki
Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu
Läs merStress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet
Stress & Muskelsmärta Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet Stress experience of mismatch between the demands put on an
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merTILLÄGGSAVTAL REHABILITERING VID LÅNGVARIG OSPECIFIK SMÄRTA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (9) 1.1 Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande Definitioner TILLÄGGSAVTAL REHABILITERING
Läs merBarnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning
Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning Birgitta Johansson Niemelä 2013-11-15 birgitta.johansson.niemela@akademiska.se Bup Konsultteam Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merHJÄLP. En liten skrift om att släcka bränder
HJÄLP En liten skrift om att släcka bränder Vad är problemet? - Vad fick dig att göra det? - Uppmärksamheten - Men du gömde ju dig och berättade inte att det var du förrän polisen tog dig på bar gärning?
Läs merLIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läs merThe role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization
Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs mer