Om vägledningsdokumentet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om vägledningsdokumentet"

Transkript

1 Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG

2

3 Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG

4 Om vägledningsdokumentet Författare: Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef på Hamnen, Gustavsbergs vårdcentral Granskat av referensgrupp: Kersti Ejeby (verksamhetschef, Gustavsbergs vårdcentral), Charlotte Oja (allmänläkare, Capio Farsta vårdcentral), P-O Björk (verksamhetschef, BUP Sydost), Peter Ericson (verksamhetschef, BUP Sydväst), Emma Högberg (leg psykolog, Psykologklinken Barnsektionen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus), Louise Lettholm (chefspsykolog, Psykologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset), Annelie Klassen (psykolog, Sigtuna-, Norrviken- och Valsta vårdcentral), Lena Bivebäck (psykolog, Praktikerstjänst Råcksta/ Vällingby Närvårdsmottagning), Ulrika Wallbing (sjukgymnast, fysioterapeut, Psykiatri barn och ungdom), Helena von Schewen (sektionschef, Maria Ungdom, Beroendecentrum), Bonna Dahl (barnläkare, Gustavsbergs vårdcentral), Malin Bergström (konsultpsykolog, BHV Nord), Fredrika Gauffin (barnläkare, BUMM Liljeholmen), Katrin Engel (allmänläkare, Boo vårdcentral), Kristina Laurell Laroussi (handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) och Gertrud Wahlund (handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Granskat av Spesak: Helena Martin (Barn- och ungdomsmedicin), Thomas Wohlin (Allmänmedicin) och Olav Bengtsson (Barn- och ungdomspsykiatri) Gäller för: Husläkarmottagningar och Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag i Stockholms läns landsting Publicerat: (version 1) Vägledningsdokumentet finns på Omslag och grafisk form: Carina Ekner, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

5 Vårdnivå Enheten för barn och ungas psykiska hälsa på BUMM eller HLM Psykolog och eventuellt socionom vid enheten behandlar milda till måttliga tillstånd av utagerande beteende hos barn och ungdomar i åldern 0-18 år. På mottagningen finns läkare som vid behov gör somatiska utredningar för att utesluta kroppslig sjukdom. Barn- och ungdomspsykiatrisk specialistnivå (BUP) Behandlar svåra tillstånd av utagerande beteende eller komplicerade fall med t.ex. komorbiditet av depression eller neuropsykiatri. Svåra tillstånd av utagerande beteende karaktäriseras av att barnet får svårt att klara viktiga delar i sitt liv såsom skola, fritidsaktiviteter, att bygga och upprätthålla vänskapsrelationer. Gränsdragning och samverkan Maria Ungdom Behandlar komplicerade fall med komorbiditet av missbruk och beroende. Socialtjänsten Har ett viktigt uppdrag när det gäller insatser till familjer. Det gäller såväl tidiga insatser som svåra fall med våldsamt beteende och kriminalitet. Symtom/kriterier Utagerande beteende, beteenden som har negativ direkt inverkan på omgivningen, innefattar både att bryta mot normer och att agera aggressivt mot andra. Exempel på utagerande beteende är trots som inte är övergående, att slåss, ljuga eller stjäla, beteenden som i någon utsträckning förekommer hos de flesta barn. Omfattningen av utagerande problematik bland barn i Sverige illustreras av att ungefär en tredjedel av alla barn som söker till Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) har någon form av utagerande, aggressivt, antisocialt beteende. Beteendeproblem orsakar lidande för såväl individ som omgivning. Vanligt är konflikter med jämnåriga och vuxna, i hemmet, förskolan, skolan och på fritiden. För de yngre barnen uppstår konflikterna ofta med föräldrar, förskolepedagoger och medför att barnet får problem i kamratrelationer. I högre åldrar är det vanligt med normbrytande beteenden som att bryta mot regler, ljuga, stjäla och mer allvarliga våldshandlingar. Inom psykiatrin används diagnosen uppförandestörning. Med detta avses kliniskt signifikant utagerande beteende som är tydligt bortom normalspektrat. Avgörande för om beteendet bedöms som patologiskt är omfattningen och intensiteten i handlandet samt om personens agerande bedöms leda till signifikant funktionsnedsättning socialt, i arbete eller studier. För personer under 18 år används även diagnosen trotssyndrom, vilket karaktäriseras av ett ihållande mönster av negativistiskt, fientligt och trotsigt beteende. Det är viktigt att se att barns utagerande beteende i många fall är normala reaktioner på exempelvis för högt ställda krav från omgivningen, för lite positiv uppmärksamhet eller bristande omsorg om barnet. Utagerande är en interaktionsproblematik och det är avgörande att se till helheten i familjen vid bedömning och behandling. Det gäller alltifrån en stökig/kravfylld period för en familj, då lite extra stöd kan hjälpa barnet mycket, till allvarliga brister i omsorg då det är viktigt att socialtjänsten är med och sätter in insatser. 1

6 Epidemiologi Internationella studier visar att 4-9 procent av alla förskolebarn har allvarliga trotsbeteenden och pojkar utgör majoriteten. För hälften av de barn som i 3-årsåldern har aggressivt utagerande beteende riskerar problemen att kvarstå i skolåldern. Mycket talar dock för att flickor med utagerande beteende får ännu större negativa konsekvenser och det är därmed angeläget att dessa också uppmärksammas och får rätt hjälp. Subkliniska besvär är vanligt och beräknas till mellan 10 och 30 procent. Vanligt är att problemen debuterar i förskoleåldern med konflikter i hem och förskola. Beteendeproblem avtar hos de flesta barn med åldern men blir allvarligare i senare åldrar hos dem där problemen kvarstår. För denna grupp är utvecklingen mycket allvarlig och kan obehandlat leda till psykisk ohälsa i vuxen ålder, missbruk och sociala problem som utanförskap och kriminalitet. Det är vanligt med komorbida tillstånd och de vanligaste är ADHD, missbruk och depression. Riskfaktorer Utagerande beteende utvecklas i samspelet mellan barnets temperament, föräldrarnas temperament, livsvillkor (ekonomi, hälsa, kamratkrets etc.) och bemötandet av barnet (omgivningens förmåga till lyhördhet och inlevelse i barnets situation). Man beskriver ofta ett tvingande samspel mellan föräldrar och barn som leder till en negativ trotsspiral. Exempelvis kan förälderns uppmaning bemötas av skrik och protester som får föräldern att backa. Barnets utagerande beteende förstärks direkt då barnet får uppmärksamhet samt blir av med det ursprungliga kravet. Även föräldern kan ha ett tvingande beteende som förstärks på motsvarande sätt av barnet. Utagerande beteende bemöts ofta inkonsekvent vilket gör det extra svårt att förändra. Ofta ser man även en upptrappning av det utagerande beteendet eftersom starkare hot och protester har större chans att hörsammas av motparten. Barn som lärt sig ett tvingande samspel i hemmet generaliserar ofta detta till andra miljöer och använder sig av dessa strategier på bekostnad av positiva sociala beteenden. Utagerandet får ofta mycket uppmärksamhet och modelleras av föräldern medan det råder brist på önskvärt socialt beteende. Och när detta förekommer får det mindre uppmärksamhet. Forskning visar att aggressiva barn tolkar andras beteenden som mer hotfulla och har svårare att läsa av sociala signaler korrekt än mindre aggressiva jämnåriga. Aggressiva barn rapporterar också att de mer sällan än andra upplever rädsla och nedstämdhet. En förklaring kan vara att de feltolkar kroppens signaler och känslor och agerar som om det vore ilska. Det är alltså olika vilka faktorer som väger tyngst i utveckling av problembeteenden. Fokus kan ligga på bristande impulskontroll eller bristande sociala färdigheter hos barnet och/eller på brister i omgivningen, bemötandet av barnet eller otryggt undvikande eller desorganiserade anknytningsmönster. Vanligaste riskfaktorerna för framtida utagerande problematik: Tidigare utagerande beteende Inkonsekvent, bestraffande föräldrastil Svårt temperament hos barnet Från tonåren umgänge med utagerande kamrater ADHD 2

7 Differentialdiagnoser ADHD ADHD har mycket hög samsjuklighet med utagerande beteende. Svårigheter med uppmärksamhet och impulskontroll är en vanlig orsak till att barn hamnar i särskilt många konflikter i hem, skola och med vänner. Vid behov bör remiss skrivas med fråga om att neuropsykiatrisk utredning bör ske (till BUMM eller BUP enligt särskilda riktlinjer inom SLL), för att förstå hur mycket av interaktionssvårigheterna som beror på en eventuell ADHD-problematik. Aktuell inriktning är att barnen ska remitteras via skolan, men föräldrarna kan även söka BUMM eller BUP själva. Behandlingen kan då bättre styras mot barnets behov av stöd och anpassning. Det är viktigt att se till funktionsnedsättningen så att omgivningen anpassar sig till barnets förutsättningar och ställer krav på rätt nivå. Typiska symtom vid ADHD: Svårt med koncentration och uthållighet i t.ex. skolarbete eller andra icke självvalda aktiviteter Svårt att ta in instruktioner i flera led Svårt att planera och organisera sin tid och aktiviteter Glömska Lättdistraherad Svårt att reglera sin aktivitetsnivå Impulsivitet i handling och tal Igångsättningssvårigheter Autismspektrumstörning Funktionsnedsättningar inom autismspektrat ger ibland utagerande beteende. Exempelvis kan barnen reagera med kraftiga utbrott när rutiner bryts eller något går emot barnets föreställningar, som ofta kan vara rigida. Vidare kan svårigheter med socialt samspel och kommunikation leda till ökade konflikter med omgivningen. Vanligen behandlas dessa barn inom specialistvården då det är mer tidskrävande och anpassning av behandling ofta är nödvändigt. Det är viktigt att se till funktionsnedsättningen så att omgivningen anpassar sig till barnets förutsättningar och ställer krav på rätt nivå. Typiska symtom vid autismspektrumstörning: Svårigheter med socialt samspel Feltolkning av sociala signaler, svårt att tolka sociala situationer, gester, mimik Fixering vid rutiner, stereotypa ritualer, detaljer, specialintressen Hyperaktivitet (framförallt mindre barn) Depression Depression kan både föregå, samexistera med och vara en följd av utagerande beteende. Om ett barn till följd av utagerande har svårt med sociala relationer med familj och vänner kan detta ge sekundär nedstämdhet. Det är också vanligt att ju äldre barnet blir och kan reflektera över sin egen roll, desto mer skuldtyngt blir barnet över att inte kunna hantera aggressiva impulser. Ett yngre barn kan känna frustration, rädsla och förtvivlan över bristen på positiv social interaktion och färdigheter att åstadkomma sådan. Man bör utreda i vilken omfattning barnet upplever nedstämdhet och minskad glädje i livet och om detta är en följd av att barnet har svårt att interagera med andra eller om nedstämdheten föregått problemen att interagera socialt. Vanligen debuterar depression senare än ut- 3

8 agerande beteende och är vanligt från tonåren. För de yngre barnen är samspelsproblem och desorganiserad anknytning riskfaktorer för utagerande beteende och nedstämdhet. Typiska symtom vid depression: Minskad glädje och företagsamhet Socialt tillbakadragande Mat- och sömnstörningar Ökad irritabilitet Trötthet Koncentrationssvårigheter Tankar på att inte vilja leva eller att skada sig själv I tonåren är kombinationen utagerande beteende, impulsivitet, missbruk, depression, bristande sociala kontakter och kriminalitet inte ovanlig och behöver tas på stort allvar, då det leder till fara och lidande för såväl individen som omgivningen. Somatiska tillstånd Beakta alltid somatiska orsaker till psykisk ohälsa, se vidare i vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa (Vårdgivarguiden). Utredning I vägledningsdokumentet Generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa finns allmän information om utredning (Vårdgivarguiden). Nedan beskrivs stöd och verktyg för utredning vid utagerande beteende. Anamnes Vid utagerande beteende arbetar man framförallt med föräldraträning som innehåller psykoedukation och aktiv träning i att öka positivt samspel och bryta konflikter. Oavsett uppkomst av problematik är det avgörande att framförallt ha bedömningsintervjuer med föräldrarna. Dock ger barnet, och ibland förskolan/skolan, kompletterande information om hur barnet fungerar i olika miljöer och vilka aspekter som är särskilt viktiga för barnet. Bedömningsinstrument Självskattningsskalor SDQ I den generella skalan för screening, Strength and Difficulties Questionnaire (SDQ) finns underskalor om utagerande, koncentration och prosocialt beteende som är till särskild hjälp. Svensk översättning och svenska normer finns. När man ska mäta effekt av behandling är diagnosspecifika skalor bättre och mer känsliga för att fånga detta. Använd förslagsvis: ECBI Eyberg Child Behavior Checklist (ECBI) innehåller 36 items med föräldraskattning av barnets utagerande. Instrumentet täcker åldrarna 2-16 år och anses ha goda psykometriska egenskaper. Normer och svensk översättning finns, förlagd hos Hogfree/Psykologiförlaget och beställs därifrån. 4

9 Diagnostisk intervju MINI KID MINI KID innehåller avsnitt för ADHD, trotssyndrom och uppförandestörning hos barn. EARL 20 B/21G Rekommenderas av Socialstyrelsen som riskbedömningsverktyg för åldern 6-11 år. Det är en bedömarintervju som utgår från risk- och skyddsfaktorer och en kortare utbildning rekommenderas för bedömare. Finns att beställa från Enebrink KBT-tjänst. Behandling Råd och information I bedömning framkommer de troliga orsakerna till barnets utagerande. Rikta insatser till de troliga vidmakthållande faktorerna. Vanliga åtgärder är: Överbelastning/överkrav på barnet Försök anpassa krav i skolan eller i hemmet. Undersök avlastning/stöd i skola/hem. Missbruk/beroende Undersök barns/föräldrars missbruk och hjälp familjen till insatser via exempelvis beroendevård. Problem i skola Hjälp familj och skola att ringa in besvären i skolan, den sociala miljön eller inlärningssituationen och uppmuntra elevhälsan att vidta åtgärder, i extrema fall stötta familjen i skolbyte. Utsatthet Kom ihåg att du som professionell har anmälningsplikt enligt Socialtjänstlagen kapitel 14. Anmäl alltid misstanke om att barn far illa. Rådfråga socialtjänsten när du känner dig osäker i dessa frågor. Barn som utsätter andra för fara eller har ett kriminellt beteende Barnet kan, i sitt normbrytande beteende, utsätta andra för fara alternativt att det tar sig uttryck i skadegörelse, stöld eller missbruk. Då ska man prata med/informera föräldrarna samt anmäla sin oro/misstanke till socialtjänsten. Anmälan till polisen kan också bli aktuell. Vid oro och frågor kring missbruk kontaktas Maria Ungdom. Psykologisk behandling Föräldraträning Föräldraträning utifrån KBT har evidens för effekt vid utagerande beteende hos barn. Det finns ett flertal amerikanska föräldraträningsprogram som bedöms väletablerade eller troligen effektiva. Dessa kan användas för föräldrar till barn från ungefär 3 års ålder. Föräldraträning innehåller psykoedukation för att ha rimliga förväntningar och krav på barnet. Programmen innehåller även positiv daglig samvaro som planeras och utvärderas samt tekniker för att förebygga, ignorera och bryta konfliktsituationer. För små barn kan man gärna komplettera med information om barnets ålders- och utvecklingsrelaterade förmåga för att ytterligare sätta rimliga förväntningar och krav. 5

10 I Sverige är de vanligaste programmen som översatts eller konstruerats KOMET, COPE, Connect och De otroliga åren. De har lite olika bakgrund och evidens. KOMET är en svensk variant av föräldraträning utifrån KBT som visat lovande resultat i studier men som ännu inte är evidensbaserat. De otroliga åren är ett amerikanskt program med god effekt i studier. COPE är ett kanadensiskt program som också bygger på inlärningsteori medan Connect är ett kanadensiskt program som bygger på anknytningsteori som i Kanada och Sverige visat lovande effekter, men som ännu inte är evidensbaserat. Gemensamt för alla föräldraträningsprogram är att man tränar föräldrar i positivt samspel och konstruktiv konflikthantering. Föräldraträningsprogram erbjuds ofta inom socialtjänst och/eller BUP. Undersök vad som finns i ditt område! Mer information om programmen: Kometprogrammet Nätverkskompaniet Mälardalen - föräldrautbildning Svenska COPE-föreningen Connect Parent Group Individuell behandling Det finns även vetenskapligt stöd för att program för barn i skolåldern med utagerande beteende, där de får lära sig prosociala färdigheter, minskar utagerande beteende. Programmen har bättre effekt om de ges i kombination med föräldraträningsprogram. Exempel på dessa program är Problem Solving Skills Training (PSST) och Stop Now And Plan (SNAP) som översatts av BUP Signal i Stockholm till Stopp-Tänk-Kör. Förslag på insatser för barn och unga med utagerande beteende Symtom på utagerande beteende Psykoedukation, råd, stöd, planering av daglig positiv samvaro och aktiv uppföljning till familjer. Samverkan med skola. Milda till måttliga besvär av utagerande beteende Bedömning med validerade instrument. Föräldraträning i grupp eller individuellt: föräldrar lär sig/ planerar in positiv interaktion med barnen. Föräldrar lär sig effektiv gränssättning och ett konsekvent bemötande av barnets utagerande. Färdighetsträning för barn i skolåldern där de övar social interaktion och att bromsa aggressiva impulser. Samarbete/insatser från socialtjänst och skola. Svåra tillstånd av utagerande beteende Remiss till specialistnivån, BUP. Samarbete/insatser/myndighetsutövning från socialtjänsten. 6

11 Uppföljning Uppföljning Behandling avslutas med program för vidmakthållande och det bör göras en uppföljning efter ett år. Vid behov kan så kallade booster-sessioner bokas (2-3 st under det första året). Följ upp behandling med diagnosspecifika skattningsskalor, diagnostisk intervju och skattning av livskvalitet. Kvalitetsindikatorer Den avgörande kvalitetsindikationen är huruvida behandlingen har en god effekt. Det är av stor vikt att utvärdera behandlingsinsatser med validerade instrument. Använd SDQ, C-GAS och Eyberg. Vidare visar forskning att graden av implementering har stor betydelse för behandlingsresultat. En viktig kvalitetsindikator är därför följsamhet och kompetens hos behandlarna. Kontinuerlig handledning och manualtrohet är avgörande för att behålla goda resultat i behandling. 7

12

13

14

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Generel l tom vård avbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Om vägledningsdokumentet Författare: Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef på Hamnen,

Läs mer

Om vägledningsdokumentet

Om vägledningsdokumentet Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ångesthosbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden

2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden 2 Modeller för att förebygga och behandla koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetssvårigheter samt problembeteenden Nina Annas Fil.kand & Gy lärare Psykologi Magister Medicinsk vetenskap Leg Psykoterapeut

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-05 1 (5) HSN 1303-0365 Handläggare: Kristina Laurell Laroussi Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 5 Förslag till tilläggsuppdrag avseende

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD

BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK MOTTAGNING KUNGSHÖJD Uppdrag Att för barn och ungdom 0-18 år igenkänna, bota och lindra psykisk sjukdom och störning som utgör hinder för personlig tillväxt och mognad. Hur?

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

Barn0-6årmedpsykisk ohälsaelerriskförsådan

Barn0-6årmedpsykisk ohälsaelerriskförsådan Barn0-6årmedpsykisk ohälsaelerriskförsådan PÅHUSLÄKARMOTTAGNINGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDICINSKMOTTAGNING Barn06årmedpsyki sk ohäl sael l erri skf örsådan PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå

Vår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

ESSENCE och trotssyndrom

ESSENCE och trotssyndrom ESSENCE och trotssyndrom Björn Kadesjö ö.l. BNK, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademien Trots i vardagsspråk Trotsar gör inte som mamma och pappa vill 2-årstrots

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.

SPERES. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2. SPERES Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vikten av stöd och tidiga insatser för en god skolgång 5.2.2015 Vilka barn och unga handlar det om? Barn och unga med ADHD ADD Autism

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Rapport, 13-03-22. Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Investera i framtiden Rapport, 13-03-22 Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser. Arbetsgrupp: Leif Ranemo, rektor elevhälsan,

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com

robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.

VISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Välkomna! Till lärandeseminarium 2 om första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Tema- barn med koncentrationssvårigheter, barn som tänker annorlunda Lycksele 17.1 2012 Umeå 3.2 2012

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm

Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin. Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Att införa evidensbaserade metoder i barnoch ungdomspsykiatrin Olav Bengtsson Divisionschef BUP Stockholm Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Juni 2010 April 2012 Varför används inte riktlinjer

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver 1 Bakgrund Sollentuna kommun deltog tillsammans med Stockholms läns landsting i Modellområdesprojektet mellan år 2009-2011.

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om?

Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar. Vad handlar föreläsningen om? Utvecklingspsykologi - en uppdatering med fokus på tandvårdens behov av att förstå barn och ungdomar Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs Universitet Testkörning Broberg, A., G. & Klingberg,

Läs mer

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com

Hemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken

Läs mer

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?

Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer