Beslutsunderlag Upplandspendeln UPPLANDSPENDELN. En utredning om att etablera pendeltågstrafik mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beslutsunderlag Upplandspendeln UPPLANDSPENDELN. En utredning om att etablera pendeltågstrafik mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby 2004-06-21"

Transkript

1 UPPLANDSPENDELN En utredning om att etablera pendeltågstrafik mellan Uppsala, Arlanda och Upplands Väsby

2 2 Beslutsunderlag Upplandspendeln

3 Innehåll Sammanfattning och rekommendationer... 4 Bakgrund, syfte och organisation... 7 Ett utvecklat trafiksystem... 8 Kollektivtrafiken en del i integrationsprocessen...9 Resandet i stråket...9 Dagens resande och resandeunderlag Tågtrafik Busstrafik...14 Upplandspendelns effekter på resandet Resflödesförändringar med Upplandspendeln år 2010, etapp Resförändringar med Upplandspendeln år 2010, etapp Resandets och trafikutbudets dygnsvariation...16 Tågfordon Arlandabanan...19 Biljettsystem Ekonomi Samhällsekonomi...21 Avtalsfrågor Tidplan Stationsåtgärder Uppsala Resecentrum...23 Bergsbrunna...23 Alsike...24 Knivsta...24 Arlanda C...24 Upplands Väsby...24 Märsta...24 Finansiering av stationsåtgärder...25 Bilaga Sammanfattning från Banverkets idéstudie...26 Bilaga Principtidtabell...28 Bilaga Preliminär tidplan etapp Bilaga ÖP Uppsala...30 Pendeltågstationer

4 Sammanfattning och rekommendationer Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) har gemensamt analyserat förutsättningarna för en utökad pendeltågtrafik i stråket mellan Uppsala - Arlanda och Upplands Väsby. Arbetet har genomförts i nära samarbete med Banverket (Bv), Luftfartsverket Stockholm Arlanda (LFV) och Arlandabanan. Utredningen är ett delprojekt i utvecklingsarbetet mellan berörda kommuner och landsting i stråket Uppsala Stockholm, det s k ABC-projektet. I utredningsarbetet har även Uppsala kommun, Knivsta kommun, Sigtuna kommun och Upplands Väsby kommun medverkat. Vid sidan av dessa har en kontinuerlig dialog förts med A-banan AB, SJ AB, Flygbussarna AB, Citypendeln AB och Tågkompaniet AB. Utredningen visar att det finns goda förutsättningar för att med start hösten 2006 etablera pendeltågtrafik på sträckan Uppsala - Bergsbrunna - Alsike - Knivsta - Arlanda - Upplands Väsby. Utredningen har valt att benämna tågkonceptet UPPLANDS- PENDELN. Förverkligas Upplandspendeln kommer Uppsala och Stockholms läns kollektivtrafiksystem att på ett effektivt sätt knytas ihop över länsgränsen. Genom detta förbättras tillgängligheten väsentligt såväl till Arlanda som till viktiga delar av arbetsmarknaden i ABC-regionen. UL:s och SL:s bedömning är att med Upplandspendeln kommer andelen kollektivtrafikresor att öka betydligt i stråket. Detta gäller särskilt i resrelationer med betydande arbetspendling, d v s mellan Uppsala, Arlanda/ Märsta och norra Storstockholm. Upplandspendeln får också en viktig funktion som länk mellan SL:s trafiksystem i Upplands Väsby och Arlanda. Utredningens förutsättningar bygger på att trafiken kommer att köras med Reginatåg och att det inledningsvis behövs tre nya tågset (tvåvagnarsset) för att klara trafikuppläggen. Den föreslagna trafikintensiteten är så kallad styv halvtimmestrafik mellan Upplands Väsby Arlanda Uppsala samt vidare till Storvreta. Upptåget och Upplandspendeln integreras genom förslaget som ett trafiksystem mellan Tierp, Uppsala och Upplands Väsby. Allt eftersom trafiken etableras ökar förutsättningarna för en tätare trafik, främst under högtrafiktid. Den beräknade restiden mellan Uppsala och Arlanda är cirka 18 minuter med mellanliggande stopp. Totalt beräknas restiden mellan Uppsala Upplands Väsby uppgå till cirka 25 minuter. Vid en analys av marknaden, d v s hur befintligt resmönster och resandevolymer ser ut är det påtagligt att det s k ABC-stråket har mycket goda utvecklingsförutsättningar. Pendlingsrelationen Uppsala Stockholm är Sveriges enskilt största och den dagliga arbetspendlingen, d v s endast arbetsresor, uppgår till drygt personer per dag mellan Uppsalas lokala arbetsmarknad och Stockholms arbetsmarknad. Det totala antalet resor, inklusive flygresenärernas marktransporter till Arlanda, beräknas till drygt resor per dag i stråket. Av dessa görs idag cirka en tredjedel med kollektiva färdmedel. Att andelen bilresenärer är hög i stråket kan delvis förklaras av att kollektivtrafiken inte har kunnat erbjuda ett reellt och prismässigt intressant alternativ. Beräkningar i genomförda trafikanalyser pekar på att antalet resor år 2010 kommer att ligga mellan per vardag med Upplandspendeln. Samtidigt beräknas antalet bil- och bussresor minska med cirka resor per dygn. Antalet av- och påstigande på Arlanda Central med Upplandspendeln blir cirka per vardag, varav cirka flygresenärer. Resandet med UL:s pendeltåg norr om Uppsala, Upptåget, ökar samtidigt med cirka 30 % och söder om Upplands Väsby ökar resandet med cirka 15 % på SL:s pendeltåg. 4

5 Sammantaget innebär Upplandspendeln framför allt att resandet underlättas mellan de orter som idag saknar direkta tågförbindelser. Effekterna i resandet på hela sträckan Uppsala Stockholm förväntas enligt föreslagen trafiklösning bli relativt små. En tydlig effekt av en ny pendeltågtrafik är att resstandarden kommer att förbättras för många. Ett genomförande av Upplandspendeln innebär samtidigt att UL:s och SL:s befintliga busstrafik i stråket kan förändras. UL:s nuvarande flygbusstrafik mellan Uppsala och Arlanda (linje 801) avvecklas och att övriga berörda busslinjer anpassas för att kunna mata de nya pendeltågstationerna på ett effektivt sätt. Upplandspendeln beräknas till år 2010 uppnå cirka 13 % av den totala marknaden, vad det gäller flygresenärernas marktransporter till och från Arlanda. Ett genomförande av Upplandspendeln kräver att två nya stationer byggs; Bergsbrunna och Alsike. Banverket har därför påbörjat utredningar om såväl placering av tågstoppsläget som hur dessa nya stationer kan utformas. Den totala kostnaden för dessa två nya stationer uppskattas av Banverket till cirka Mkr. För övriga stationer krävs endast mindre infrastrukturåtgärder vilka kostnadsberäknats till cirka 3 9 Mkr. Utredningen har med den kunskap som för närvarande finns om tågtrafikutbudet år 2006 analyserat bankapaciteten. Projektet bedömer att förutsättningarna för att samordna Upplandspendeln med övrig tågtrafik är stora. Det finns dock en risk för kapacitetskonflikter på vändspåret i Upplands Väsby, mellan SL:s insatståg och Upplandspendeln, i synnerhet då planer finns inom SL att i framtiden utöka antalet insatståg. En fördjupad infrastrukturutredning för Upplands Väsby bör därför genomföras. För att kunna starta trafiken hösten 2006 kan det bli aktuellt med provisoriska plattformar i Bergsbrunna som sedan rivs när den permanenta stationen är färdigställd. Om det uppstår svårigheter med att färdigställa den nya stationen i Alsike innan hösten 2006, rekommenderar utredningen att Upplandspendeln ändå startar trafik dock utan att göra uppehåll i Alsike. I Banverkets långsiktiga investeringsplan finns medel för nya stationer på sträckan Märsta - Uppsala åren För att kunna färdigställa de nya stationerna i Bergsbrunna och Alsike till år 2006, kan det finnas ett behov av förtida investeringsmedel som lån till Banverket. Detta för att en tidigareläggning i förhållande till investeringsplanen ska kunna åstadkommas. Trafikeringsrätten av Arlandabanan och till dess stationsanläggningar innehas av det privata företagskonsortiet A-train AB. En grundläggande förutsättning för att kunna starta Upplandspendeln är därför att det finns avtal som reglerar villkoren för att trafikera och använda Arlanda C. Upplandspendelns intressenter måste för att kunna starta trafik komma överens och teckna avtal med A-train AB om ersättningsnivån för trafikeringsrätten. För att finna ett affärsmässigt och kostnadseffektivt upplägg föreslår utredningen en differentierad prissättningsmodel för beräknande av angöringsavgiften. I ett sådant upplägg bör en bevakad spärrlinje, vid ingångarna till stationen i Sky City, upprättas. Spärrlinjen möjliggör att av- och påstigningsavgifter kan tas ut vid passagen. En differentierad avgift bygger på att frekventa pendlare får en rabatt medan sällanresenären betalar ett hö- 5

6 gre pris. Spärrlinjen medför även att alla resenärer kommer att betala oavsett om personen kommer med pendeltåg, regionaltåg eller fjärrtåg och oavsett med vilken operatör personen åker. Prissättningsmodellen innebär att passage vid Arlanda C sker på lika villkor för alla. Av utredningen framgår att frekventa pendlare (med cirka 40 enkelresor per månad) bedöms få en genomsnittlig av- och påstigningsavgift på högst 6 kr per passage. Detta skulle ge en frekvent resenär en månadskostnad på cirka kronor. Sällanresenärer bedöms ha en större betalningsacceptans i form högre av- och påstigningsavgift. Utredningens bedömning, utifrån gjorda beräkningarna, är att det finns goda ekonomiska förutsättningar för Upplandspendeln. Inom tre till fem år beräknas trafiken generera biljettintäkter som ligger väl i nivå med vad det kostar att driva trafiken. Erfarenheter av liknande tågtrafikprojekt i andra delar av landet visar dock att det tar en viss tid innan nya resmönster etableras och resandet stabiliseras. För Upplandspendelns del råder dock särskilt goda marknadsförutsättningar. Detta genom att resandet såväl i stråket som till/från Arlanda genererar stora resandeströmmar. Upplandspendeln bedöms i detta sammanhang vara ett samhällsekonomiskt lönsamt projekt, under förutsättning att investeringskostnader för stationsåtgärder inte överstiger 650 Mkr (enligt Banverkets beräkningsmetodik). Utredningsgruppens förslag Upplandspendeln förväntas ha positiva effekter i form av: - stora resandeströmmar i båda riktningarna mellan Uppsala och Upplands Väsby där en ny pendeltåglinje bidrar till ett ökat kollektivt resande - förbättrad tillgänglighet till Arlanda, orter och arbetsplatsområden i stråket - ökade pendlingsmöjligheter från bland annat Bergsbrunna/Sävja och södra Uppsala, Alsike, Knivsta och Upplands Väsby, samt - goda företags- och samhällsekonomiska förutsättningar Utredningsgruppen rekommenderar därför att fortsatta förberedelser görs med inriktning att trafikstart ska kunna ske hösten För att kunna klarlägga alla konsekvenser för tågoch busstrafiken som ett införande av Upplandspendeln innebär samt vilka åtgärder vid stationerna som blir nödvändiga måste vissa fördjupade utredningar genomföras. Dessa utredningar bör genomföras skyndsamt om trafiken ska kunna påbörjas hösten

7 Bakgrund, syfte och organisation Stråket mellan Uppsala och Stockholm är i ett nationellt perspektiv ett av landets mer dynamiska utvecklingsområden med stor potential och attraktionskraft för boende, arbete, utbildning och forskning samt näringsverksamheter. Mitt i stråket ligger dessutom Arlanda flygplats. I stråket finns ett dagligt resandeunderlag för arbete, studier, service och fritid som generar stora resandevolymer. Marknadsförutsättningarna är mycket gynnsamma för kollektivtrafik men det saknas f n ett regionalt systemtänkande som lägger grunden för att nya gränsöverskridande och väl integrerade kollektivtrafiklösningar utvecklas. Dagens tåg- och busstrafik i stråket Stockholm - Uppsala innebär att det finns mycket goda resmöjligheter med snabba interregionala tåg direkt mellan Stockholm, Arlanda och Uppsala. Trots ett stort lokalt resandeunderlag, saknas dock lokal pendeltågtrafik norr om Märsta och i stråket Uppsala - Knivsta - Arlanda - Upplands Väsby. Avsaknaden av pendeltåg inom detta stråk innebär att möjligheterna till exempelvis lokal arbetspendling med attraktiv kollektivtrafik är starkt begränsade. Bilen blir därmed också det naturliga färdmedelsvalet. Syftet med denna utredning är att redovisa konsekvenserna av att etablera pendeltågstrafik mellan Upplands Väsby, Arlanda/Märsta och Uppsala. Arbetet med utredningen har bedrivits under hösten 2003 och våren 2004 enligt nedanstående organisation. kommun), Yvonne Boström, Anders Wide, Pererik Holmbom (LFV Arlanda), Kjell Sundberg (A-banan AB), Gunnar Melin (A-train). Marknad, priser och biljettsystem Sture Jonsson (UL), Tomas Ahlberg (SL), Lars Bromander (SL), Peter Samuelsson (UL), Göran Karlsson (A-train). Referensgrupper/personer ABC-projektet, RTK Stockholms län, Regionförbundet Uppsala län, Sven Malmberg (Tågkompaniet), Sven-Åke Eriksson (Citypendeln), Anders Reinhold, Arne Hällqvist (SJ). Som en del av utredningsarbetet har tre separata delutredningar genomförts: - Transek AB: Trafikanalyser och samhällsekonomi Rapport 2004:5, Upplandspendeln, Banverket: Idéstudie angående stationsutformning och bankapaciteten BRÖT PM 01/2004 Idéstudie Upplandspendeln, Utredningspromemoria LFV Arlanda: Station Arlanda Sky City Upplandspendeln Rapport , Annsofie Åhlander. Projektledning Tomas Ahlberg, strategisk planering (SL). Caj Rönnbäck, affärsutveckling (UL). Styrgrupp Helena Leufstadius (UL), Helena Sundberg (SL), Gunilla Glantz (BV), Kjell Sundberg (A-banan AB), Pererik Holmbom (LFV Arlanda). Tåg- och busstrafik Tomas Ahlberg, Katarina Staflund (SL), Caj Rönnbäck, Anders Engemar, Peter Eklund (UL). Stationsutformning/resecentra Gunnar Lundgren ordförande (BV), Stefan Nilsson (Uppsala kommun), Mats Eriksson (Knivsta kommun), Lars Sundblad (Sigtuna kommun), Kristina Adolfsson, Per Lagheim (Upplands Väsby 7

8 Ett utvecklat trafiksystem I denna studie riktas uppmärksamheten särskilt på förutsättningarna för pendeltågtrafik i stråket mellan Uppsala och Stockholm. Upplandspendeln är som projekt även en strukturfråga i ett större trafiksystem. Projektet hänger samman med en framtida utveckling av Upptågstrafiken mellan Uppsala Tierp och Gävle. Planer finns att knyta samman Uppsala län med Gävleborgs län genom att koppla samman Upptåget med X-trafiks trafik och eventuellt med Tåg i Bergslagens trafiksystem. En strategiskt betydelsefull infrastrukturfråga är en utbyggnad av järnväg mellan Enköping och Uppsala. Genom en sådan investering kan västra Mälardalen få en helt ny tillgänglighet och snabbare trafik till Uppland, Arlanda och till ABC-stråket. Idag har västra Mälardalen, vid sidan om Mälarbanan, en daglig pendeltågtrafik till Uppsala via Sala och Heby. Hur denna trafikgren kommer att utvecklas är något osäkert men f n finns en daglig trafik mellan Uppsala, Västerås, Eskilstuna och Norrköping. Det så kallade ABC-stråket har ett gynnsamt läge som en del av Mälardalen. Stråkets fysiska förutsättningar med en sammanhållen befintlig bebyggelsestruktur, stark inflyttning och därmed med höga befolkningstal samt ett utvecklat näringsliv har en betydande potential för en fortsatt dynamisk utveckling där resandebehoven växer. Under de senaste årtiondena har förbättrad infrastruktur och ökad tillgänglighet till olika arbetsmarknader. Denna utveckling har inneburit en successiv integration där små lokala marknader fogats till större länsgränsöverskridande arbetsmarknads- och bostadsregioner. Detta gäller för hela Stockholm Mälarregionen och för stråket Uppsala Stockholm där pendlingsströmmarna vuxit dramatiskt. Integrationsprocessen har fungerat särskilt väl i relationen mellan de två huvudnoderna i stråket. För de mellanliggande orterna har inte integrationen gått lika långt. Stockholm och Uppsala har under en följd av år haft ett mycket positivt flyttnetto med hög inflyttning. Inflyttningen har en naturlig förklaring i en stor arbetsmarknad med tillgång till exempelvis goda utbildningsmöjligheter, universitet, högskolor och forskning samt ett starkt näringsliv. Bättre infrastruktur och kommunikationer har i kombination med allt högre bostadskostnader lett till att invånarna har funnit nya incitament för att flytta ut i regionens omland. Ser man till flyttningsrörelserna mellan Uppsala och Stockholms län har utflyttningen från Stockholm ökat med cirka 11 % under perioden medan inflyttningen från Uppsala län till Stockholms län har minskat med 6 % under samma period. En annan effekt av förbättrad infrastruktur och bättre kommunikationer är den ökande arbetspendlingen såväl i regionen som i stråket. Arbetsresorna har efterhand blivit allt längre. Flyttmönster i Stockholm-Mälarregionen år Källa: Inregia/Mälardalsrådet 8

9 Det är bilen och tåget som står för huvuddelen av det ökade resandet över längre distanser. Resmönstren ser olika ut för kvinnor och män. I stråket Uppsala Stockholm är det relativt tydligt att männen reser längre än kvinnorna mellan bostad och arbete. Dessa samband finns även i fråga om reslängd i förhållande till utbildnings- och inkomstnivåer där män är de som pendlar längre. I rapporten Effekter av framtida regionförstoring i Stockholm Mälardalen framgår det att män i genomsnitt pendlar 22 km per arbetsdag och kvinnor 15 km. Kvinnornas resmönster är mer komplicerat medan männen generellt reser mer direkt mellan olika målpunkter så som bostad och arbete. Utbildning, yrke och inkomstnivå har dessutom betydelse för hur stor arbetsmarknadsregionen är för kvinnor respektive män. I stråket Uppsala Stockholm är dessa observationer påtagliga och kollektivtrafikens systemutformning och prissättning har hittills inte varit sådan att det inbjuder till ökad pendling över längre distanser för fler. Kollektivtrafiken en del i integrationsprocessen Trots resandeunderlaget i stråket saknas fortfarande år 2004 en väl utvecklad och genomgående pendeltågtrafik. Denna avsaknad har sin historiska bakgrund bland annat i bristen på en länsgränsöverskridande planering och dialog. Den pågående planeringsprocessen som syftar till ett sammanhängande och funktionellt stråk får fortsättningsvis inte fastna i en administrativ indelningsgräns. Analyserar man den befintliga kollektivtrafiken så har de båda trafikhuvudmännen lokala och regionala trafiksystem som i respektive region är väl integrerade medan den överskridande integrationen finns bara delvis för busstrafiken. Tågsystemen har inte kopplats samman än. Det finns dock några undantag SL har i södra delen av Stockholms län samt mellan Kungsängen och Bålsta trafik över länsgräns. SLs pendeltågtrafik i stråket sker på sträckan Södertälje Stockholm Märsta. En utbyggnad av länsöverskridande pendeltågstrafik mellan i första hand Uppsala, Knivsta, Arlanda och Upplands Väsby samt på sikt även norr om Märsta kan på ett effektivt sätt knyta ihop ABCstråket. En effekt av en sådan åtgärd är förbättrad tillgänglighet i stråket och där med också till en större arbetsmarknad för fler människor. En integrering av kollektivtrafiken kommer att öka kollektivtrafikens marknadsandel i resrelationer med betydande arbetspendling mellan Stockholm, Arlanda/Märsta och Uppsala. En annan gynnsam effekt är att förutsättningarna för andra resor vid sidan än arbetspendling förbättras bland annat resor till studier och på fritiden. Resandet i stråket Antalet pendlingsresor mellan Stockholm och Uppsala är bland de mest omfattande i hela landet. Idag pendlar dagligen drygt personer från Uppsalas lokala arbetsmarknadsregion till Stockholms lokala arbetsmarknad. I motsatt riktning pendlar dagligen cirka personer. Under senare år har 9

10 en väsentlig ökning skett i pendlingen, särskilt från Stockholm till Uppsala. En annan betydelsefull trend är utflyttningen från Stockholm bland annat till Uppsala. Denna trend genererar samtidigt ett ökat dagligt resande i hela stråket. I stråket ligger Arlanda flygplats med sina cirka anställda och cirka 16 miljoner flygresenärer per år. Verksamheten vid flygplatsen bidrar dagligen till en stor volym resor till och från Arlanda såväl för flygresenärer som för de anställda. Totalt uppskattas antalet dagliga resor i stråket till resor. Av antalet pendlingsresor sker idag cirka en tredjedel med kollektiva färdmedel. Den regionala persontågstrafiken i stråket utgörs främst av Uppsalapendeln mellan Uppsala och Stockholm, som drivs av SJ. Uppsalapendelns resandevolym uppgår till cirka resor per dag. För de som reser med Uppsalapendeln är frågan om kort restid och därmed få tågstopp av central betydelse. Den omfattande tågtrafiken i stråket är främst inriktad på att tillgodose behovet av direkta och snabba resor mellan stråkets noder, d v s Uppsala och Stockholm. Däremot råder betydligt sämre förutsättningar för kollektivtrafikresor lokalt i stråket inklusive Arlanda. Resandestatistiken visar ett omfattande resande mellan olika kommuner till exempelvis Upplands Väsby, Sollentuna, och Solna. För Uppsala läns del har frågan om förbättrad tillgänglighet till stråkkommunerna varit väsentlig. En sådan relation med behov av utökade resmöjligheter är Uppsala Kista. Dagens brister i trafiksystemet innebär ett försvårat resande. Förutsättningarna för att dagligen kunna pendla på ett enkelt och effektivt sätt direkt till målpunkter är starkt begränsat. Dessa brister medför att stråkets samlade utvecklingsförutsättningar påverkas på ett negativt sätt. 10

11 Dagens resande och resandeunderlag Det dagliga resandeunderlaget mellan Tierp, Uppsala och norra Storstockholm är mycket stort och uppgår till cirka boende och arbetsplatser. Som tidigare nämnts är antalet pendlingsresor i stråket Stockholm-Uppsala cirka per dag, totalt i båda riktningar. Av dessa är cirka resor pendlingsresor mellan bostad och arbete. Det är ungefär tre gånger så många som pendlar från Uppsala mot Stockholm än i motsatt riktning. De största enskilda pendlingsrelationerna är Uppsala - Sigtuna (3 700), Knivsta - Uppsala (2 100), Uppsala - Kista (cirka 2 000), Upplands Väsby - Sigtuna (1 200) samt Knivsta - Sigtuna (1 100). Arbetspendling till Arbetspendlingen till Arlanda redovisas nedan: Utöver resor till och från arbete ska läggas övriga resor samt lokala resor inom stråket. Uppskattningsvis görs idag långt över resor över länsgränsen varje vardag. Av dessa länsöverskridande resor görs cirka med tåg, vilket innebär att bil- och busstrafiken idag har en markandsandel på över 75 %. Arlanda är Sveriges största flygplats och en av landets största arbetsplatser (cirka 16 miljoner flygpassagerare per år och nära anställda). Vid Arlanda finns sex hotell och cirka parkeringsplatser. Diagram 1 Antal (1000-tals) Sista färdsätt till Arlanda år 2000, avresande flygpassagerare Lokala ortsfakta Boende Arbetsplatser Tierp Tobo 640 Örbyhus Skyttorp 630 Vattholma Storvreta Uppsala Bergsbrunna Alsike Knivsta Arlanda Märsta Rosersberg Upplands Väsby Sollentuna Kista (Sthlm) Solna Totalt Arbetspendling Arlanda 2001 Från TilArlanda U ppsala+knivsta 3335 Upplands Väsby 519 So lentuna 373 Solna 317 Sundbyberg 141 Täby 249 Järfä la 207 Va lentuna 173 Stockholm 2401 Summa Tåg Buss Bil Stockholms innerstad Stockholms län (exklusive innerstad) Uppsala län Startom råde 11

12 Arlanda svarar väl upp mot internationella utvecklingstendenser i motto att den kommersiella verksamheten runt flygplatsen växer och drar till sig nya verksamheter som inte har med den direkta flygverksamheten att göra. Totalt genomförs cirka resor per dag till och från Arlanda, varav över 60 % med bil. Antalet av- och påstigande tågresenärer på Arlanda Central (exklusive Arlanda Express) uppgår till cirka per dag, med flygbussarna Stockholm - Arlanda görs cirka resor per dag och UL:s flygbusslinje Uppsala Arlanda (L 801) har cirka 700 resor per dag. Enligt Luftfartsverkets resvaneundersökningar är andelen flygpassagerare som väljer att åka tåg till Arlanda och som bor i stråket, som berör Upplandspendeln, idag mycket lågt. Den genomsnittliga andelen tågresor är endast 4 % och andelen bilresor 73 %. Tågtrafik I utredningen har olika trafikeringsalternativ för Upplandspendeln analyserats. Utredningens ståndpunkt är att en integration med det nuvarande Upptåget mellan Uppsala och Tierp är en optimal lösning med hög systemeffektivitet. I en första etapp kan trafiken etableras på sträckan Uppsala Arlanda - Upplands Väsby. I en andra och framtida etapp kan SL:s pendeltågstrafik förlängas från Märsta till Knivsta men detta förutsätter dock relativt betydande ombyggnader av stationerna i Märsta och Knivsta. Den beräknade restiden med Upplandspendeln blir cirka 18 minuter mellan Uppsala och Arlanda samt cirka 25 minuter mellan Uppsala och Upplands Väsby. Restiden för en kombinerad resa med Upplandspendeln och SL:s pendeltåg hela sträckan Uppsala Stockholm med byte i Upplands Väsby, beräknas till drygt 1 timme. Med hänsyn tagen till att resandeunderlaget är betydligt större söder än norr om Uppsala föreslås ett trafikupplägg för bastrafiken motsvarande 30 minuters trafik mellan Upplands Väsby Uppsala Storvreta. För den resterande delen av sträckan föreslås 60 minuters trafik mellan Storvreta Tierp. Insatståg kan komplettera bastrafiken i rusningstid. Det s k bastrafikupplägget kräver fyra tåg i trafik samt ev. insatståg. I den grafiska principtidtabellen, som återfinns på sidan 24, framgår trafikupplägg, passningsförutsättningar vid stationer och med SL:s pendeltågssystem. Det finns en omfattande tågtrafik i stråket mellan Stockholm och Uppsala. Denna består av olika fjärrtåg mot Norrland och Dalarna (Connex och SJ), regionaltåg Stockholm Märsta Uppsala (Uppsalapendeln) samt Eskilstuna Stockholm Arlanda Uppsala (SJ). Arlanda Express, Stockholm Arlanda samt SL:s pendeltågstrafik. Projektgruppens bedömning är att det finns tillräcklig infrastrukturell kapacitet för att starta trafik med Upplandspendeln från och med Bedömningen grundas på nu kända uppgifter om planerat tågutbud och är baserat på en dialog med Banverket och berörda tågoperatörer. Det finns dock en risk för kapacitetskonflikter på vändspåret i Upplands Väsby mellan SL:s insatståg och Upplandspendeln, i synnerhet då planer finns inom SL att i framtiden 12

13 utöka antalet insatståg. Projektgruppen föreslår därför att en fördjupad utredning genomförs för Upplands Väsby. I ett utredningsarbete bör olika möjligheter analyseras, bland annat att samutnyttja spår i Upplands Väsby (befintliga plattformar är 283 meter långa och kan eventuellt förlängas ytterligare meter söderut) alternativt att vända vissa av SL insatståg i Märsta istället för Upplands Väsby. Tierp Tobo På grund av de stora skillnaderna i resefterfråga, kan en lämplig bastrafik vara 30 - minuterstrafik Upplands Väsby-Storvreta och 60 - minuterstrafik Storvreta-Tierp, vilket kräver 4 tåg i trafik. Insatståg kompletterar bastrafiken i rusningstid. 30-min trafik hela vägen Tierp - Upplands Väsby kräver 5 tåg i trafik. Örbyhus Skyttorp Vattholma I Uppsala eller Storvreta kan ihop- och isärkoppling av tågenheter ske när kapacitetbehov finns. Tågen är meter långa och plattformarna ca 120 m långa. Beredskap bör finnas att i framtiden kunna förlänga plattformarna till 230 m. Storvreta Uppsala Bergsbrunna Busstrafik Märsta-Knivsta med passning till UL-pendel i Knivsta mot Uppsala, 30-min trafik Ersätts i framtiden med förlängd SL-pendel till Knivsta när Märsta och Knivsta stationer är ombyggda. Länsgräns Etapp 2 Märsta Rosersberg Passning i Upplands Väsby mellan SL-pendel till/från Stockholm och ULpendel till/från Arlanda-Uppsala Alsike Knivsta Arlanda Upplands Väsby Etapp 1 Mot Stockholm 13

14 Busstrafik Upplandspendeln förändrar förutsättningarna för busstrafiken i stråket söder om Uppsala. Delar av busstrafiken bör därför läggas om för att på ett effektivare sätt att kunna transportera resenärer till de nya pendeltågstationerna. En samordning av tidtabellerna bör samtidigt ske mellan pendeltågs- och busstrafiken, Detta för att minska vänte- och bytestiderna för resenärerna. Skissen nedan visar översiktligt vilka busslinjer som i första hand bör samordnas med Upplandspendeln. Fördjupade utredningar krävs för att finna slutgiltiga linjesträckningar och trafikutbud. Berörda busslinjer är: 1. UL 801 Uppsala Arlanda (Ersätts helt av Upplandspendeln) 2. UL 802 Uppsala Edeby Knivsta - Arlanda 3. UL 803 Enköping Bålsta Sigtuna Märsta - Arlanda 4. UL 882 Uppsala Danmarks k:a Alsike - Knivsta 5. UL 883 Uppsala Sigtuna 6. SL 570, 575, 583, 583X Sigtuna Märsta Arlanda 7. SL 647 (UL 806/807) Märsta Arlanda Norrtälje 8. SL 530/560 Upplands Väsby Kallhäll 9. SL 524 Upplands Väsby Vallentuna Arninge 10. SL 684 Upplands Väsby Täby C Uppsala Länsgräns UL 883 Uppsala-Sigtuna Bergsbrunna Alsike Rimbo Norrtälje Knivsta SL 647 Sigtuna-Märsta-Arlanda-Norrtälje UL 882 Uppsala-Knivsta- Märsta Arlanda Bålsta Sigtuna Märsta Upplands Väsby Vallentuna SL 524 Upplands V.- Vallentuna-Arninge SL 570 Bålsta-Märsta- Arlanda Kallhäll SL 530 Upplands Väsby-Kallhäll Täby Arninge SL 684 Upplands Väsby-Täby Stockholm 14

15 Upplandspendelns effekter på resandet På utredningens uppdrag har Transek analyserat resandevolymer baserade på Upplandspendelns olika etapper. Horisontåret för prognoserna är år De båda utredningsalternativen speglas därefter mot ett så kallat jämförelsealternativ, d v s utan Upplandspendeln. Analysen har gjorts med stöd av Sampers-modellen. För att kunna beräkna flygresenärernas resande till och från Arlanda används en separat prognos- och elasticitetsmodell (kallad ELMA). Resflödesförändringar med Upplandspendeln år 2010, etapp 1 Av analysen framgår att resandet med Upplandspendeln fördelas relativt jämnt över hela sträckan Uppsala Arlanda Upplands Väsby. Resandet med SL:s pendeltåg söder om Upplands Väsby ökar med cirka 15 % men resandet minskar sedan successivt in mot Stockholm. Antalet av- och påstigande i Bergsbrunna, Alsike och Knivsta beräknas till mellan och per dygn. Antalet av- och påstigande på Uppsala Central ökar med cirka 30 %. Närmast norr om Uppsala ökar antalet av- och påstigande relativt kraftigt på stationerna Storvreta och Vattholma. Av resandeprognoserna framgår att det totala antalet kollektivresor (exkl. flygresenärer) ökar med cirka per dygn, vilket tyder på att kollektivtrafiken som helhet blir mer attraktiv med Upplandspendeln. Det totala antalet resor med tåg ökar med knappt resor per dygn samtidigt som antalet bil- och bussresor minskar med cirka per dygn. Diagram Bil Buss Tåg Gång och cykel Totalt Resförändringar med Upplandspendeln år 2010, etapp 1 Analysen av flygresenärernas marktransporter till och från Arlanda har gjorts med den så kallade ELMA-modellen. Resultaten visar att cirka resor kommer att göras per vardag till och från Arlanda med Upplandspendeln. Totalt sett beräknas flygresenärernas resor fördela sig på olika färdmedel enligt diagram 3 (nästa sida). Vad det gäller flygresenärernas resor till och från Arlanda beräknas Upplandspendeln få en marknadsandel på 13 % år Den totala andelen resande med tåg förväntas ökar från 24 % till 35 %, d v s med 11 %. Beräkningen visar samtidigt att andelen resor med buss minskar med 10 %. Trots att andelen bussresenärer minskar kommer busstrafiken även fortsättningsvis att totalt ha en större marknadsandel än Upplandspendeln. Övriga färdmedel får marginella minskningar av sina marknadsandelar. 15

16 Den totala resandevolymen för Upplandspendeln år 2010 beräknas uppgå till mellan resande per vardag, inklusive flygresenärer. Vid Arlanda C beräknas cirka av- och påstigande per vardag, var av cirka flygresenärer. I diagram 4 redovisas resandevolymen samt belastningen i trafiksystemet. Utifrån ett effektivitetsperspektiv är det viktigt att beakta att resandebelastningen är relativt jämn i hela trafiksystemet och i båda riktningarna. Resandets och trafikutbudets dygnsvariation Resandet varierar naturligt över dygnet vilket innebär att trafikutbudet ska anpassas efter detta. De viktigaste faktorerna för att på ett lyckosamt sätt kunna introducera Upplandspendeln är att trafiken körs regelbundet med styv tidtabell. Samtidigt måste trafiken uppfattas som pålitlig. Det bör finnas en beredskap för att öka kapaciteten genom att förlänga enskilda tåg genom t ex sammankoppling av två tågset i rusningstid. När trafiken efter en tid är etablerad kan det så kallade basutbudet utvecklas i rusningstid. Detta kan ske genom att förstärka trafikutbudet med insatståg. Denna strategi bör enligt utredningens bedömning leda till att marknaden och de ekonomiska förutsättningarna kan balanseras mot varandra utan att överkapacitet uppstår och därmed att kostnadsmassan hålls nere. Det är dock av största vikt att kontinuerligt analysera utvecklingen och därmed motverka eventuella oplanerade utvecklingstendenser. Under några år finns vissa restriktioner i infrastrukturen, bland annat vändspåret i Upplands Väsby, som begränsar möjligheterna till ett större trafikutbud. I diagram 5 visas en bedömning över hur resandet och sittplatsutbudet kan variera på den sträcka av Upplandspendeln som får flest resenärer (resandevariationen är hämtad från SL:s pendeltågstrafik). Den högsta beläggningen på tåget uppstår i morgonens maxtimme då medelbeläggningen blir cirka 380 personer per tåg, i båda riktningar. Diagram 3 % 60 Färdmedelsfördelning av flygresenärer till/från Arlanda 50 48% 47% 40 JA UA 30 28% 20 22% 20% 18% 13% % 2% 2% Bil, taxi Arlanda Express Buss, flygbuss Upplandspendeln SJ-tåg Upplandspendeln etapp1 (UA) respektive jämförelsealternativet (JA) 16

17 Diagram Beräknat resande med Upplandspendeln år 2010 i båda riktningar Uppsala Alsike Arlanda Upplands Bergsbrunna Knivsta Väsby Övriga resor/dygn Flygresor/dygn Totalt antal resor/dygn Diagram 5 Resande per timme 2000 Upplandspendeln, resande på mest belastad sträcka i båda riktningar fördelat per timme över vardagsdygn Reginatåg, 2- och 4 vagnar Resande Antal sittplatser 17

18 Tågfordon UL bedriver idag pendeltågtrafiken, Upptåget, med Reginatåg. Denna tågtyp är anpassad för regional pendeltågtrafik. Utredningens bedömning är att Reginatågen är lämpliga för trafiken med Upplandspendeln, se bild nedan. Den typ av Regina som UL använder benämns X50, har två sammankopplade vagnar med cirka 200 sittplatser samt plats för ytterliggare cirka 80 stående. Tåget har maxhastighet på 200 km/h. I ena änden på tåget finns ett lågt insteg och invändig hiss för bland annat rullstol. Idag disponerar UL tre stycken Reginatåg. Under utredningstiden har kontakter har tagits med vagnbolaget Transitio angående förutsättningar för att hyra ytterliggare Reginatåg för Upplandspendeltrafiken. Under hösten 2004 levereras totalt sju nya Reginatåg till Transitio. Tre av dessa nya tåg har preliminärt bokats för Upplandspendeln. Samtidigt finns vissa alternativ rörande införskaffandet av tåg. En möjlighet kan vara att överta befintliga hyresavtal för tåg i trafik men där ett förestående fordonsbyte är planerat. Med tanke på de förhållandevis stora resandeströmmarna och korta stationsavstånden söder om Uppsala, bör möjligheten hållas öppen att i framtiden ersätta Reginatågen med mer renodlade pendeltågsfordon exempelvis SL:s nya pendeltåg X60. Fördelarna med X60 jämfört med Regina är att tåget kombinerar en hög toppfart (160 km/t) med avsevärt bättre start- och bromsprestanda. En annan kvalitetsfaktor är att X60 har så kallat plant insteg i alla dörrar med hög plattform, 73 cm över räls överkant (r ö k). Dessa egenskaper innebär bland annat betydligt kortare tider för av- och påstigning vid stationsuppehåll. Det senare påverkar exempelvis restiden så att den blir kortare än med Reginatågen. Möjligheten att i framtiden kunna köra Upplandspendeln med samma tågtyp (X60) som SL finns om samtliga stationer är anordnade med den högre plattformshöjden, 73 cm över r ö k. Idag har samtliga stationer i nuvarande Upptågssystem den högre plattformshöjden. Det samma gäller i Upplands Väsby. Vid anläggning av nya stationer i Bergsbrunna, Alsike och Knivsta, bör dessa frågor beaktas. Utredningen rekommenderar att samtliga stationerna utrustas med hög plattform (73 cm över r ö k). Vid Arlanda är den existerande plattformen av mellanhög typ, 58 cm över r ö k. Detta är dock inte något problem med tåg av Reginatyp. Vid halvtimmestrafik med Upplandspendeln mellan Uppsala och Upplands Väsby med de beräkande resmängderna, uppstår en maximal resandebelastning på knappt 400 personer per tåg. Denna resandevolym förutsätter i kapacitetstermer att två stycken Reginatåg kopplas samman per omlopp (d v s fyra vagnar, 100 meter). För att klara sittplatskapaciteten under ett vardagsdygn behövs ungefär lika många långa som korta tåg mellan Uppsala och Upplands Väsby. Eftersom att viss osäkerhet råder om faktiska resandemängder samt att nya trafikupplägg i sig skapar nya resmönster bör det finnas beredskap för att i framtiden kunna sätta in längre tåg, d v s med tåglängder upp till cirka 220 meter. Det sammanlagda fordonsbehovet för Upplandspendeln och Upptåget är relaterat till valet av turtäthet, tåglängder och eventuella insatståg. Som tidigare redovisats så kan ett lämpligt bastågutbud vara 60-minuterstrafik sträckan Tierp - Storvreta och 30-minuterstrafik sträckan Storvreta Uppsala Upplands Väsby. Bastrafiken kan efterhand kompletteras med insatståg i rusningstid. Det föreslagna trafikupplägget förutsätter minst fyra tåg i trafik samtidigt, varav två långa (fyra vagnar, 100 meter). Detta ger ett sammantaget behov av fordon motsvarande minst sex stycken Reginatåg (två vagnar, 50 meter). Därtill kan eventuellt något ytterligare insatståg tillkomma. 18

19 Om ett alternativ väljs med styv 30-minuterstrafik hela sträckan Tierp Uppsala Upplands Väsby, behövs minst fem tåg i trafik samtidigt, varav två långa. Totalt innebär ett upplägg av denna typ ett tågbehov av minst sju stycken tvåvagnars Regina samt ev. extra insatståg. SL kör idag insatståg Upplands Väsby Stockholm Tumba. En intressant framtida möjlighet är att SL och UL samarbetar och kör samma insatståg över länsgränsen Tumba - Stockholm Upplands Väsby Arlanda Uppsala. Ett sådant samarbete förutsätter dock ytterligare fördjupade trafikutredningar. Arlandabanan Arlandabanan, d v s järnvägen mellan Rosersberg Arlanda Odensala, är ett mellan staten och privata intressenter samfinansierat projekt och som förvaltas av det statliga bolaget A-banan AB. A- banan AB har uppdragit åt ett privat konsortium, A-train AB, att finansiera och bygga banan, ansvara för drift- och underhåll av banan samt driva flygpendeltrafik mellan Stockholms Central och Arlanda. På Arlanda finns tre olika järnvägsstationer varav två används exklusivt för flygpendeltrafiken och en för övrig tågtrafik, Arlanda Central. A-banan AB är formell ägare till Arlandabanan. De kostnader A-train har för dels byggandet, dels för driften av Arlandabanan ska täckas av intäkter från tågtrafiken. A-train AB är genom avtal med A-banan AB garanterade minst sex tåglägen per timme i varje riktning på denna sträcka. Övriga trafikeringsrätter på Arlandabanan fördelas i ett särskilt förhandlingsförfarande mellan A-banan och A-train, där A-train har rätt till skälig ersättning exempelvis för trafik som bedrivs av en trafikhuvudman eller av SJ. Dessa förutsättningar innebär att tågresenärer som reser med andra tåg än A- train AB:s till Arlanda C, måste betala en av- och påstigningsavgift genom ett tillägg på biljetten. Arlanda utgör med andra ord en speciell zon för kollektivtrafiken. För att kunna trafikera och angöra Arlanda C krävs därför en överenskommelse om angöringsavgiften mellan huvudmannen, A- banan AB och A-train. Med ovan beskrivna förutsättningar som grund föreslår utredningen att bevakade spärrlinjer upprättas vid ingångarna till Arlanda C, i Sky City. Spärrlinjerna möjliggör att olika tågoperatörer gemensamt och på lika villkor kan använda Arlanda C samt att av- och påstigningsavgifter kan prisdifferentieras baserad på resfrekvens. Berörda parter har påbörjat diskussioner om förutsättningar och principer för ett avtal. En differentierad prissättning kan utformas så att en frekvent pendlare, d v s någon som gör cirka 40 enkelresor per månad, kan få ett maximalt påslag på ordinarie månadskort på cirka kronor per månad. Det innebär en genomsnittlig av- och påstigningsavgift på storleksordningen 5 6,25 kronor per passage. För sällan resenärer, som reser enstaka gånger till och från Arlanda, är betalningsviljan något större och avgiften per passage kan därmed vara högre. Den teoretiskt och praktiskt sett enklaste lösningen är att ha en och samma avgift för alla resenärer, men med hänsyn tagen till arbetspendlarna kan en enhetsavgift enbart uppgå till max cirka 5-6 kronor per passage. Det senare Huvudingång till Sky City från Arlanda C där spärrlinje kan inrättas Hissar till Sky City/Terminal 5 där spärrlinje kan inrättas 19

20 synes i nuläget inte möjligt att uppnå då bl a konkurrensförhållandena gentemot Arlanda Express skulle utvecklas till Upplandspendelns fördel. Därför motsätter sig A-train en sådan avgiftskonstruktion. Diagram 6 Kr/passage Exempel på differentierade av- och påstigningsavgifter Antal passager per 30-dagarsperiod En mer realistisk lösning är att ha en differentierad avgift beroende på hur frekvent resenärerna reser. Samtidigt ska det finnas ett bestämt takpris för frekventa pendlare motsvarande maximalt cirka kr/månad. I nedanstående exempel visas en avgift som varierar i intervallet mellan 5-50 kronor per passage och med ett takpris på 220 kr/månad. De årliga intäkterna till A-train från resenärer som reser med Upplandspendeln till och från Arlanda C uppgår i detta exempel till cirka 72 Mkr. Intäkter på Arlanda C med diff. avgifter Antal pendlare (per dag) Avgift pendlare (kr/passage) 5 Anal avgifter (per dag) 2 Intäkt pendlare (kr/vardag) Uppr faktor (dygn till år) 300 Intäkt penlare (år) Antal sällanresenärer (per dag) Avgift enstaka resa (kr/passage) 50 Antal avgifter (per dag) 1 Intäkt sällanresenär (kr/vardag) Uppr. faktor (dygn till år) 300 Intäkt sällanresenärer (år) Total avgiftsintäkt per år Biljettsystem En gemensam teknisk standard för så kallade kontaktlösa resekort kommer att införas hos både SL och UL de närmaste åren. Detta innebär bland annat att dagens många och för kunden svåröverskådliga biljettsystem kommer att kunna hanteras mycket rationellare och enklare. Resekortet är ett smart kort som går att ladda med färdbevis av olika typ samt även om så önskas för flera olika trafikhuvudmän eller operatörer. Resenärerna kommer tekniskt sett att kunna använda kortet var som helst i landet trots att exempelvis SJ och de olika trafikhuvudmännen har olika prissättning och försäljningskanaler. Till det nya biljettsystemet kan även ett clearingsystem knytas som möjliggör att de ekonomiska transaktionerna kan fördelas och slussas mellan huvudmän och operatörer. Även andra tjänster kan knytas till kortet som betalning av parkering och olika varor i automater, m m. En för trafikhuvudmannen stor fördel är att det blir möjligt att få en snabb, mer utförlig och tillförlitlig statistik över resandet. Något som är centralt för att kunna planera och dimensionera trafik. Nyttjandet av Arlanda C kommer att öka väsentligt om trafik med Upplandspendeln införs. Detta innebär ett samutnyttjande av terminalen där resenärerna har olika typer av färdbevis. Nu kända färdbevis blir i så fall SJ samt SL och UL. Därutöver tillkommer operatörer som bedriver av Rikstrafiken upphandlad tågtrafik, exempelvis nattågstrafiken. Inom SL-trafiken tillämpas i regel enbart inpasseringskontroll vid spärrlinjer. UL, SJ och andra operatörer har i allmänhet manuell biljettvisering ombord på tåg. För att kunna säkerställa att alla tågresenärer till och från Arlanda på ett korrekt sätt erlägger avoch påstigningsavgift bör spärrlinjen på Arlanda C utrustas med både in- och utpasseringskontroll. Genom att SJ, SL och UL har eller kommer att införa nya biljettsystem under perioden finns det därmed heller inte några nu kända problem av teknisk natur avseende införandet av en spärrlinje vid Arlanda C. 20

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll

2011-12-16 RTN 2008-0291. Innehåll Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 Bakgrund och problembeskrivning... 3 Åtgärder och fortsatt arbete... 3 Bättre kommunikationer inom Arlandaområdet... 5 Förbättra tillgängligheten med buss till Arlanda...

Läs mer

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem

November 2012. Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem PM November 2012 Komplettering av Trafikplan 2017 med beskrivning om antagande av trafik i övriga trafiksystem Bakgrund och syfte Detta PM ska ses som komplettering till den beskrivning av trafiksystemet

Läs mer

Jk Trafikfönfaltningen

Jk Trafikfönfaltningen Jk Trafikfönfaltningen STOCKHOLMS LANS LANDSTING Buss och Fardtjanst Handlaggare Martin Johansson 08-6863610 rnartin.c.johansson@sil.se I 'xl/ V& \IS h Dnr...,..,,..., Infosak. klass Kl (Oppen) Remiss

Läs mer

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29

Järnvägsutredning. Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll. Storstadsträngselproblematik. John Fridlund 2008-10-29 Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Storstadsträngselproblematik Mälarbanan Två utredningskorridorer Projektorganisation CBRÖ CBRÖT Extern styr- /samordningsgrupp Intern styrgrupp Projektledare

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012

Arlandabanan Infrastructure AB. Delårsrapport januari - juni 2012 Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapport januari - juni Arlandabanan Infrastructure AB 2(7) FÖRETAGET OCH VERKSAMHETEN Arlandabanan Infrastructure AB (AIAB) är ett statligt ägt aktiebolag, vars aktier

Läs mer

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att

2.3 Den regionala tågtrafiken utgör ryggraden i detta transportsystem. Dess särskilda bidrag till transportsystemet är att UTKAST/MÄLAB AVSIKTSFÖRKLARING AVSEENDE UTVECKLING AV DEN REGIONALA TÅGTRAFIKEN I ÖSTRA SVERIGE 1 Parter 1.1 XXX Stockholms läns landsting 1.2 Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1.3 XXX

Läs mer

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth.

Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? 7 juni 2007. Oskar Fröidh. Avd. för trafik och logistik, KTH. oskar@infra.kth. Bohusbanan Uddevalla Strömstad Busstrafik eller utvecklad tågtrafik? Oskar Fröidh Avd. för trafik och logistik, KTH oskar@infra.kth.se 7 juni 2007 1 Regional integration Regionförstoring Pågående process

Läs mer

Pendling och resvanor i Örebro län

Pendling och resvanor i Örebro län Pendling och resvanor i Örebro län Fredrik Eliasson & Fredrik Idevall Fredagsakademi 25 april 2014 Varför är det intressant att veta mer om hur människor pendlar? Sociala kostnader Hälsokonsekvenser Pendling

Läs mer

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken

Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Sommarens förändringar i pendeltågstrafiken Årstaberg: inga tåg stannar 6/4 2/8 Västerhaninge Nynäshamn: inställd trafik 22/6 2/8 Spånga Bålsta: inställd trafik 27/6 2/8 och 15 16/8 Stockholm C Bålsta:

Läs mer

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi

Målbild Tåg 2035. - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland. PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 - utveckling av tågtrafiken i Västra Götaland PM 7 Resande och ekonomi Målbild Tåg 2035 Underlagsrapport PM 7: Resande och ekonomi Arbetet med Målbild Tåg 2035 utveckling av tågtrafiken

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda.

Tvärförbindelse Roslagsbanan - Arlanda. 2013-03-26 Stockholm Nordost Mikael Engström tel. dir: 076 643 96 70 Shula Gladnikoff tel. dir. 076 643 96 73 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Tvärförbindelse Roslagsbanan

Läs mer

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011

Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 Resandeundersökning i Mälardalen hösten 2011 En gemensam undersökning av tågresandet mellan sju län Mars 2012 Bakgrund Enligt den nya kollektivtrafiklagen, som gäller från den 1 januari 2012, ska det i

Läs mer

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan

Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Låt oss få veta vad du tycker! Banverket utreder åtgärder för att öka trafiken på Mälarbanan Dialog om utbyggnad av sträckan Tomteboda Kallhäll hösten 2004 Om Mälarbanan Järnvägssträckan som går norr om

Läs mer

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567

Trafikförändring. Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Trafikförändring Linje 541, 543, 546, 550, 560, 567 Bakgrund SL har med entreprenören Nobia inlett ett samarbete i syfte att förbättra kollektivtrafiken inom trafikområde Kallhäll södra, d.v.s. primärt

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen

Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen Pendlarkort för dig som reser i Mälardalen 8859_SJPendlarbroschyr_A5.pdf 1 06-11-16 10.46.58 Börja pendla? Med höga bensinpriser, tätare trafik och ökad belastning på miljön så gör du ett bra val som tar

Läs mer

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft

Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling

Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling 2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg

Läs mer

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan

Vårt remissvar utgår från dokumentet Framtidens transportsystem underlag i arbetet med en ny regional utvecklingsplan 2008-11-28 Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Remissvar RUFS 2010 framtida transportsystem Resenärsforum är en nationell konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer. Organisationen

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Utveckling av den regionala tågtrafiken

Utveckling av den regionala tågtrafiken Rapport maj 2012 Utveckling av den regionala tågtrafiken Beskrivning av och behov samt möjligt trafikutbud i ett storregionalt stomnät i tidshorisonten efter Citybanans öppnande Denna rapport utgör en

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala. Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen

Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala. Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen RAPPORT Pendeltåg Stockholm Arlanda Uppsala Samhällsekonomisk, företagsekonomisk och politisk analys i ljuset av den nya kollektivtrafiklagstiftningen 2013-09-12 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015

Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: Olof Thiel Ombyggnad av Brodepån Start hösten 2013 Klar hösten 2015 Foto: SL Stockholm växer och fler behöver åka kollektivt ETT STEG PÅ VÄGEN ÄR ATT BYGGA UT PENDELTÅGSTRAFIKEN Arbetet med att förstärka

Läs mer

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79

Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en

Läs mer

xstockholms läns landsting i (4)

xstockholms läns landsting i (4) xstockholms läns landsting i (4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Förslag till ny översiktsplan och innerstadsstrategi

Läs mer

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun

Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,

Läs mer

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell

2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell 2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören

Läs mer

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas

Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för

Läs mer

Svealandsbanan de första åren

Svealandsbanan de första åren Svealandsbanan de första åren Rapport från ett forskningsprojekt om tågtrafikens effekter på resandet Järnvägsgruppen KTH vid avdelningen för trafik och logistik Svealandsbanan öppnades för trafik den

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal!

NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! NYHET! KONTOR MED FLYGPLATS. Äntligen kan vi erbjuda nya, fantastiska kontor på Stockholm Arlanda Airport med gångavstånd till terminal! Arlanda byggs ut för 13 miljarder Arlanda flygplats ska byggas ut

Läs mer

Fastigheter längs den svenska järnvägen

Fastigheter längs den svenska järnvägen Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas

Läs mer

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen

Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Prognos 2010 och verklig utveckling Jämförelse prognos och verklighet, en del i den samhällsekonomiska kalkylen Utveckling godstrafik jämfört med prognos, index 100 Godståg verklig Lastbil verklig Sjöfart

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana!

Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Hej och välkommen till ännu mer Tvärbana! Fram till 2030 växer Stockholm med runt 500 000 invånare. Det ställer krav, bland annat på möjligheterna att resa smart, både för människor och miljön. En viktig

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik Verkliga förseningar för tågpendlare Jämförelse med officiell statistik Föreningen TIM-Pendlare www.timpendlare.se Januari 2015 1 Sammanfattning Förseningar i tågtrafiken är ett stort problem för resenärerna

Läs mer

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt:

Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: AB Storstockholms Lokaltrafik 1 () Monica Casemyr Uppföljning av SLs utökade trafik och kunder i samband med försöket med trängselskatt: Juni 2 Sammanfattning i punktform Månadsindikatorerna för juni 2

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll KOMMUNSTYRELSEN Plats och tid Stadshuset, Avesta, klockan 10:00-10.15 Beslutande Lars Isacsson (S), ordförande Patrik Engström (S) Johan Thomasson (M) Lis Linnberg (FP) Anita Tärneborg

Läs mer

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter

Utmaningar: Utmaningar: Höjda standarden på E4 genom Härnösand. Öka bärigheten av lågtrafikerade inlandsvägar för skogsindustrins transporter till de större städerna Sundsvall, Härnösand och Örnsköldsvik. har också två betydande flaskhalsar, genom Härnösand samt genom Örnsköldsvik. åda projekten bedöms samhällsekonomiskt lönsamma att åtgärda

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala RTN 2008-0291 Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala Innehåll 2011-11-23 RTN 2008-0291 1 Åtgärdsvalsprocess arbetssätt... 5 1.1 Beskrivning av processen...

Läs mer

Vi älskar kollektivtrafiken!

Vi älskar kollektivtrafiken! Vi älskar kollektivtrafiken! Varför en skattefinansierad kollektivtrafik? En förutsättning för en ökad tillväxt och utveckling i Västra Götaland är att människor kan bo bra och lätt ta sig till och från

Läs mer

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK

PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK PM NORRA STÄKSÖN TRAFIK KONCEPT 2014-08-25 1 Bakgrund Planering för ny etablering på norra delen av Stäksön pågår. Som ett led i arbetet studeras förutsättningarna för trafiken i området. För att etableringen

Läs mer

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan

Svar på skrivelse från (S) om upprustning och modernisering av Gullmarsplan 1(5) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck +4686861651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-12 Trafiknämnden 2014-09-23, punkt 30 Diarienummer Svar på skrivelse från (S) om upprustning

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Regional pendeltågstrafik med Upptåget på sträckan Uppsala-Sala

Regional pendeltågstrafik med Upptåget på sträckan Uppsala-Sala 2 TRAFFIC AB RAPPORT 2011:72 VERSION 1.0 Regional pendeltågstrafik med Upptåget på sträckan Uppsala-Sala Dokumentinformation Titel: Regional pendeltågstrafik med Upptåget på sträckan Uppsala-Sala Serie

Läs mer

Roslagsbanans utbyggnad

Roslagsbanans utbyggnad Roslagsbanans utbyggnad Trafikförvaltningen/SL satsar på en omfattande kapacitetsförstärkning, som påbörjades redan 2008. Roslagsbanan har genomgått moderniseringar i flera steg och delar av banan har

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter

Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter Marknadsöppningsdagen 2012: Öresundstågstrafikförsöket måluppfyllelse & samhällsekonomiska effekter AB Stelacon 2012-11-21 Agenda Stelacons uppdrag Måluppfyllelse med försöket Samhällsekonomiska effekter

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025

Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025 Ellen Rube trafikplanerare Tel. 0470-415 39 Kommunstyrelsen Remiss över förslag på Trafikförsörjningsprogram för Region Kronoberg 2015-2025 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att sända nedanstående

Läs mer

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt

PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD. en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt 1 PERSONTÅG MELLAN HYLTEBRUK OCH HALMSTAD en rapport om möjligheter till jobb och tillväxt VARFÖR PERSONTÅG? Hyltebruk

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 11 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken

AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys. Upplevd kvalitet i SL-trafiken AB Storstockholms Lokaltrafik Marknadsanalys Upplevd kvalitet i SL-trafiken Hösten 1 1 2 Sammanfattning De senaste tio åren har kundnöjdheten i SL-trafiken haft en mycket positiv utveckling och nöjdheten

Läs mer

Trafikförvaltningen Analyssektionen

Trafikförvaltningen Analyssektionen Trafikförvaltningen Analyssektionen Upplevd kvalitet i SL-trafiken Våren 13 1 2 Sammanfattning Den 1 januari 13 omorganiserades verksamheten i AB SL till den nyinrättade Trafikförvaltningen inom Stockholms

Läs mer

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län

Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län 1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse

Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse 1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:

Läs mer

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala

Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala RTN 2008-0291 Åtgärdsval Arlanda SATSA stärkt kollektivtrafik i korridoren Stockholm-Arlanda- Uppsala Innehåll 2011-12-16 RTN 2008-0291 1 Åtgärdsvalsprocess arbetssätt... 5 1.1 Beskrivning av processen...

Läs mer

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15

18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Beslutande organ Dokumenttyp Sida Kommunstyrelsen Kallelse/dagordning 31 (46) Sammanträdesdatum 2015-04-27 Dnr KS 2015/40 18 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/2016. Bilaga 74.15 Sammanfattning

Läs mer

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande

Yttrande över motion 2012:21 om försök till Idimattaxa på linjer med lågt resande Stockholms läns landsting Trafiknämnden Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Identitet 2013-01-11 TN 1210-0201 STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE NI Yttrande över motion 2012:21 om försök

Läs mer

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21

REMISSVAR. Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 2013-03-21 2013-03-21 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet c/o Jan Efraimsson Box 1031 405 22 Göteborg REMISSVAR Målbild tåg 2035 Remissvar/samråd gällande Målbild tåg 2035 Bakgrund Förslaget till

Läs mer

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3

Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud. Workshop 3 Kunddriven och effektiv planering av trafikutbud Workshop 3 Bakgrund och nuläge Vi har nu en gemensam affärsmodell för fördubblad kollektivtrafik Vi har en gemensam avtalsprocess Vi har ett gemensamt modellavtal

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik

Ostlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans

Läs mer

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg

Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Ostlänken - En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg En länk i ett hållbart transportsystem för att fler ska komma fram smidigt grönt och tryggt Vad är Ostlänken? 15 mil ny dubbelspårig järnväg mellan

Läs mer

Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30

Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30 ur funktion inutilisable unbenutzbar unserviceable Yttranden trafikförsörjningsprogrammen 2012-05-30 Föreningen TIM-pendlares yttrande om Trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafik - Västmanlands län

Läs mer

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Planläggningsbeskrivning 2015-04-01 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du information om hur planläggningsprocessen ser ut för utbyggnaden, när

Läs mer

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet

Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758

Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation 2013:1. Stockholms Handelskammares rapport ISSN 1654-1758 2013:1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Tågsatsningar riskerar att fastna på Stockholms Centralstation centralen.indd 1 2013-01-29 09.55 Utmaningarna i korthet Stockholms Centralstation

Läs mer

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda

Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRADESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:8 Dnr. KS 2012/0540 Utdrag: akten, KS Remiss av förstudie kring tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda Ärende

Läs mer

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015.

Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. TJÄNSTESKRIVELSE 1 [8] Mottagare Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över Trafikförvaltningens förslag till Trafikförändringar 2014/2015. Förslag till beslut föreslår samhällsbyggnadsnämnden besluta att som

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

Rätt spår 2 FULL TRIM!

Rätt spår 2 FULL TRIM! Rätt spår 2 FULL TRIM! Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro Februari 2009 Sammanfattning av rapport om trimning av befintlig bansträckning Karlstad-Örebro 1

Läs mer

Arlandabanan Infrastructure AB

Arlandabanan Infrastructure AB \-, ARLANDABANAN ')J INFRASTRUCTURE Arlandabanan Infrastructure AB Delårsrapprt januari- juni Arlandabanan lnfrastructure AB Org nr 556481-2385 2(5) FÖRETAGET OCH VERKSAMBETEN Arlandabanan Infrastructure

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Flödesanalys Nacka Strand underlag för förbindelse mellan buss och båt

Flödesanalys Nacka Strand underlag för förbindelse mellan buss och båt PM 2014-06-06 1 (15) Göran Tegnér och Janne Henningsson Flödesanalys Nacka Strand underlag för förbindelse mellan buss och båt 1 Uppdraget WSP har fått i uppdrag att uppskatta flödet mellan busshållplatsen

Läs mer

Tunnelbana till Karolinska

Tunnelbana till Karolinska 2007_3 Tunnelbana till 1(55) Tunnelbana till Karolinska Idéstudie PLAN-rapport 2007:3 2007_3 Tunnelbana till 2(55) Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

1 (5) Kollektivtrafikmyndigheten Dokumentnamn Skapat datum Diarienummer Delårsrapport januari-april 2013 Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Dok.nr. Version Kollektivtrafiknämnden Stefan Öhlander Delårsrapport

Läs mer

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg

Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland - för oss som är på väg Länstrafiken Sörmland för oss Nyköpings bussterminal - en mötespunkt. I Sörmland finns något för alla Sörmland är ett fantastiskt landskap fullt av slott,

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen

Lennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,

Läs mer

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation

Läs mer

Regeringens skrivelse 2011/12:93

Regeringens skrivelse 2011/12:93 Regeringens skrivelse 2011/12:93 Arlandabanan Skr. 2011/12:93 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 mars 2012 Fredrik Reinfeldt Catharina Elmsäter-Svärd (Näringsdepartementet)

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 669. Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete.

ARBETSRAPPORTER. Kulturgeografiska institutionen Nr. 669. Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete. ARBETSRAPPORTER Kulturgeografiska institutionen Nr. 669 Arlandabanan En studie av ett offentligt-privat samarbete David Höijertz Uppsala, oktober 2008 ISSN 0283-622X INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3

Läs mer

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling 2014 - Bemanningsplan Uppdragsgivare: Region Dalarna Styrgrupp: Projektledare: Projektsekreterare: Dalatrafiks ledningsgrupp Peter Holmberg Lena

Läs mer

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010

NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 NTF Västernorrland Årsmöte 24 mars 2010 Kort Historia 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar som på ett politiskt plan drivit tågfrågan i Norrland vidare.

Läs mer