2004:5. Upplandspendeln. Vad ger den för trafik, intäkter och samhällsnytta?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2004:5. Upplandspendeln. Vad ger den för trafik, intäkter och samhällsnytta?"

Transkript

1 2004:5 Upplandspendeln Vad ger den för trafik, intäkter och samhällsnytta? Rapport 16 juni 2004

2 Transek AB är ett företag som bedriver konsultverksamhet och forskning främst inom trafikområdet. Människors och företags behov av transporter utgör grunden för vår verksamhet, och våra tjänster består av i huvudsak trafikutredningar, utvärderingar och rådgivning. Kontakta oss Transek AB Solna torg 3, Solna Telefon Fax

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING Uppdraget Genomförande Slutsatser INLEDNING Uppdrag och syfte Metod Trafiken i dag BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Prognosår Ekonomisk utveckling Trafiknät och bebyggelse Trafikering och prissättning RESULTAT TRAFIK Utbyggnad etapp Alternativet med ytterligare utbyggnad (etapp 2) Flygresenärernas resor SAMHÄLLSEKONOMI Inledning Kalkylförutsättningar Resultat samhällsekonomi etapp Resultat samhällsekonomi etapp Intäkter Tågutnyttjande Kommentarer samhällsekonomi SLUTSATSER Trafikupplägg och prissättning Samhällsekonomi...43 BILAGA 1: ANALYSMETODER :5 Transek AB

4 4 2004:5 Transek AB

5 SAMMANFATTNING 1.1 Uppdraget Upplands Lokalttrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) utreder gemensamt förutsättningarna för en utökad pendeltågstrafik i stråket mellan Stockholm och Uppsala. En eventuell trafik beräknas kunna påbörjas tidigast år Utredningen bedrivs i samverkan med Banverket, (BV) Luftfartsverket (LFV) och Arlandabanan. Uppdraget har beställts av UL, SL, LFV och BV. Syftet med denna utredning är att komplettera underlaget med nedanstående analyser: Trafikanalys för resandeutvecklingen Samhällsekonomisk analys. Två trafiklösningar utreds. Etapp 1, kallat Upplandspendeln, innebär att UL i en första etapp etablerar en ny pendeltågslinje på sträckan Uppsala Knivsta Arlanda Upplands Väsby, med möjliga stopp i Bergsbrunna och Alsike. Det andra alternativet innebär att SL:s pendeltågstrafik i en andra etapp förlängs från Märsta till Knivsta. Huvudfrågorna i utredningen har varit: Är analyserade trafikupplägg och prissättning rimliga i förhållande till beräknade resandemängder? Är trafiken samhällsekonomisk lönsam? 1.2 Genomförande Trafikanalyserna har utförts med prognosmodellen Sampers. Beräkning av resandemängder och marknadsandelar har gjorts för ett jämförelsealternativ och två utredningsalternativ (Etapp 1 och Etapp 2). Effektberäkningar och samhällsekonomiska analyser har utförts med beräkningsmodellen Samkalk. 2004:5 Transek AB 1

6 1.3 Slutsatser De beräknade resandemängderna är i nivå med de resandemängder som SL och UL förväntat sig på förhand. Resandebehovet är generellt större under högtrafik än under lågtrafik. Resultaten indikerar att en differentiering av turtätheten med fler turer under högtrafik och färre under lågtrafik kan vara intressant att analysera. Det har dock inte legat inom ramen för detta uppdrag. Prissättningen verkar rimlig. Den totala samhällsekonomiska bruttonyttan för etapp 1 uppgår för kalkylperioden på 60 år till ca 980 milj. kr. Det innebär att de investeringskostnader som erfordras för etapp 1 får uppgå till högst ca 650 milj. kr (exkl. skattefaktorer) för att nyttor och kostnader ska balansera varandra. För etapp 2 uppgår den samhällsekonomiska bruttonyttan till milj. kr, dvs. exklusive investeringskostnader. Det betyder att de investeringskostnader som erfordras för etapp 2 maximalt får uppgå till ca milj. kr för att nyttor och kostnader ska balansera varandra. Det finns faktorer som inte kunnat beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen. Det gäller t.ex. den komfortförbättring som erhålls om man bygger om och förbättrar tågstationer. Den eventuella komfortförbättring som erhålls med en överflyttning av resande från buss till tåg har inte heller beaktats i trafikanternas tidsvärdering. Andra effekter som inte fångas är arbetsmarknadseffekter (dvs. regional tillväxt), intrång samt exploateringseffekter (t.ex. ökade möjligheter till bostadsbyggande). Orsaken är främst att det i dag saknas etablerade metoder för att monetärt värdera flera av dessa effekter. Ett alternativ är att göra mer kvalitativa bedömningar av dessa effekter, det har dock legat utanför ramen för detta uppdrag. Genom att beakta sådana effekter skulle dock nyttan av projektet öka :5 Transek AB

7 2 INLEDNING 2.1 Uppdrag och syfte Upplands Lokalttrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) utreder gemensamt förutsättningarna för en utökad pendeltågstrafik i stråket mellan Stockholm och Uppsala. En eventuell trafik beräknas kunna påbörjas tidigast år Utredningen bedrivs i samverkan med Banverket, (BV) Luftfartsverket (LFV) och Arlandabanan. Uppdraget har beställts av UL, SL, LFV och BV. Syftet med denna utredning är att komplettera underlaget med nedanstående analyser: Trafikanalys för resandeutvecklingen Samhällsekonomisk analys. Två trafiklösningar utreds. Etapp 1, kallat Upplandspendeln, innebär att UL i en första etapp etablerar en ny pendeltågslinje på sträckan Uppsala Knivsta Arlanda Upplands Väsby, med möjliga stopp i Bergsbrunna och Alsike. Det andra alternativet innebär att SL:s pendeltågstrafik i en andra etapp förlängs från Märsta till Knivsta. Poängen är att tillgängligheten mellan orter i detta stråk ökar eftersom pendeltågen stannar på alla orter längs stråket. Samtidigt ökar orternas tillgänglighet till Arlanda. 2.2 Metod Trafiken beräknas med Sampers Trafikanalyserna har utförts med prognosmodellen Sampers där komplexa resesamband kan analyseras. Modellen inkluderar de fyra beräkningsstegen resfrekvens, destinationsval, färdmedelsval och ruttval. I modellen finns Mälardalen representerat med ca geografiska områden. Vägnät och kollektivtrafikutbud finns kodat som digitala trafiknät. Tillsammans med de taxematriser som också utgör indata till modellen utgör de en beskrivning med hög detaljeringsgrad av resmöjligheterna mellan olika geografiska områden. 2004:5 Transek AB 3

8 Beräkning av resandemängder och marknadsandelar har gjorts för ett jämförelsealternativ och de två utredningsalternativ som nämndes ovan (Etapp 1 och Etapp 2). I Sampersberäkningarna ingår arbets- och tjänsteresor till och från arbetsplatsplatser på Arlanda men inte flygresenärernas marktransporter till Arlanda. Dessa har istället beräknats med den så kallade Elma-modellen 1. Här beräknas marknadsandelar och resandemängder för olika färdsätt för de viktigaste reserelationerna med hjälp av elasticiteter. Samhällsekonomi beräknas med Samkalk I det statliga planeringsarbetet används samhällsekonomiska bedömningar som ett instrument för att kunna identifiera lönsamma infrastrukturinvesteringar och för att prioritera dessa inbördes. Metodiken används också vid val mellan alternativa utformningar av en investering. De samhällsekonomiska kalkylerna har gjorts i programmet SAMKALK 2. I SAMKALK jämförs nyttan av investeringarna med kostnaderna för dem. Nyttorna beräknas utifrån det resandemönster som beräknats i Sampers (och ELMA). Beräknade investeringskostnader har tillhandahållits av beställaren. För alla nyttor och kostnader har så kallade nuvärden beräknats. Slutligen har dessa nuvärden jämförts genom att nettonuvärdekvoter beräknats för de två utredningsalternativen. Observera att alla nyttor och kostnader inte fångas i dessa kalkyler. Exempel på effekter som inte fångas är arbetsmarknadseffekter (dvs. regional tillväxt), intrång samt exploateringseffekter (t.ex. ökade möjligheter till bostadsbyggande). Orsaken är främst att det i dag saknas etablerade metoder för att monetärt värdera flera av dessa effekter. Ett alternativ är att göra mer kvalitativa bedömningar av dessa effekter, det har dock legat utanför ramen för detta uppdrag. Metoderna beskrivs utförligare i en bilaga samt i de efterföljande kapitlen. 1 Anledningen är att en beräkning med Sampers kräver ett omfattande arbete med indata som inte bedömts genomförbart på den korta utredningstiden. Noggrannheten i en ELMA-kalkyl för detta resande har också bedömts tillräcklig för syftet med denna utredning. 2 SAMKALK är en modul för samhällsekonomisa analyser inbyggd i Sampers. SAMKALK innehåller värderingar och systemvärden framtagna av SIKA, Vägverket och Banverket :5 Transek AB

9 2.3 Trafiken i dag Mälardalen är ett nav för kommunikationer i Sverige. Ekonomiskt är det en utvecklad region med specialisering på forskning, utbildning och avancerade tjänster. Uppsalaregionen har successivt integrerats alltmer med Stockholmsregionen, vilket återspeglas i en kraftig ökning av både in- och utpendlingen. I stråket mellan Tierp och Uppsala bor det i dag drygt personer och ca av de boende i Tierp pendlar till Uppsala. Från Storvreta pendlar ca personer till Uppsala. Pendlingsresorna mellan Stockholm och Uppsala är bland de mest omfattande i hela landet. Antalet dagliga pendlingsresor över länsgränsen i stråket Uppsala-Stockholm är knappt st. Det är ca tre gånger så många som pendlar från Uppsala mot Stockholm som i motsatt riktning. Till detta ska läggas lokala resor inom stråket. Arlanda är en av Sveriges största arbetsplatser med anställda, ca 16 miljoner passagerare per år, 6 hotell och parkeringsplatser. Till och från Arlanda görs över resor per dag 3, varav mer än 60 % med bil. SL bedriver pendeltågstrafik på sträckan Södertälje-Stockholm-Märsta och det finns ett stort utbud av regionala tåg mellan Stockholm och Uppsala. Den regionala tågtrafiken bedrivs av SJ inom ramen för TIM-avtalet. Trafiken består av den s.k. Uppsalapendeln Stockholm-Märsta-Knivsta-Uppsala samt Svealandsbanetåg sträckan Eskilstuna-Stockholm-Arlanda-Knivsta-Uppsala. Trots att ett stort lokalt resandeunderlag finns längs järnvägen, saknas dock idag lokal tågtrafik som drivs av trafikhuvudmän i stråket Uppsala-Knivsta- Arlanda-Upplands Väsby. Dagens tågtrafik innebär att det finns mycket goda resmöjligheter med SJ:s tåg direkt mellan Stockholm, Arlanda och Uppsala, men betydligt sämre möjligheter för t.ex. lokal arbetspendling mellan Arlanda och de orter som finns i stråket mellan Stockholm och Uppsala, exempelvis Solna, Sollentuna och Upplands Väsby. 3 Upplandspendeln, SL och UL, Utkast :5 Transek AB 5

10 En framtida utbyggnad av länsöverskridande pendeltågstrafik i SL:s och UL:s regi mellan Uppsala, Knivsta, Arlanda, Märsta och Upplands Väsby, kan knyta ihop SL:s och UL:s kollektivtrafik över länsgränsen, vidga och förbättra tillgängligheten till viktiga delar av arbetsmarknaden i ABCregionen samt öka kollektivtrafikens marknadsandel i resrelationer med betydande arbetspendling i stråket mellan Stockholm, Arlanda/Märsta och Uppsala :5 Transek AB

11 3 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I detta kapitel beskrivs de förutsättningar som använts i analyserna. Den som bara vill veta resultaten kan med fördel hoppa över detta kapitel. 3.1 Prognosår Det prognosår som valts är Det betyder att trafiken, nyttorna och kostnaderna i de två utredningsalternativen jämförs med ett jämförelsealternativ för den beräknade situationen detta år. Prognosen för jämförelsealternativet görs i Sampers och bygger på olika antaganden om sådant som trafiknät och trafikering, bebyggelse och ekonomisk utveckling. Dessa antaganden beskrivs nedan. 3.2 Ekonomisk utveckling Den allmänna samhällsutvecklingen har stor betydelse för hur trafiksituationen blir i framtiden. Antaganden om befolkningsutveckling och hushållens inkomster samt näringslivets aktiviteter är av stor betydelse för prognoserna. I detta projekt baseras beräkningarna för år 2010 på samma antaganden om ekonomisk utveckling som i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2001). I allt väsentligt motsvarar detta de antaganden som använts i den senaste statliga investeringsplaneringen. Hushållens disponibla inkomst beräknas öka med 29 % i realt värde fram till år 2010, från år Detta motsvarar en årlig procentuell inkomstökning per år med i genomsnitt 2 % under perioden. Bensinpriset har betydelse för fördelningen av resor med olika färdmedel. En ökning av bensinpriset kan leda till överflyttning av trafik från väg till järnväg. Kostnaden för bensin beräknas var realt oförändrad till år Övriga kostnader i trafiksystemet antas vara oförändrade i reala termer. Även skatteregler som påverkar möjligheten att göra avdrag för reskostnader till och från arbetet antas vara oförändrade. 2004:5 Transek AB 7

12 3.3 Trafiknät och bebyggelse Jämförelsealternativet innehåller begränsade utbyggnader Det trafiknät som använts 4 i jämförelsealternativet bygger på en nulägesbeskrivning för år 2000 plus i dag beslutade investeringar. Investeringarna i Tabell 1 antas därmed ha genomförts i Mälardalslänen 5 till år Jämförelsealternativet innehåller alltså i stort sett samma spårsystem som i dag. De större spårutbyggnader som finns i RUFS antas byggas efter år Tabell 1 Investeringar som antas genomförda till år 2010 i jämförelsealternativet. Anläggning Del Åtgärd Län E18 Rosenkälla Söderhall växelvis 2 +1 kf AB 73 Västertorp förbättrad avfart AB 225 Moraberg Gärtuna ny 9 m -väg AB 275 Tranebergsbron bärighet/rekonstr/ts-åtg AB 73/222 Södra länken ny väg AB E4 Rotebro Upplands Väsby breddning till kf AB V Stambanan Årstabron inkl Årstaberg fyra spår Årsta-Södra stn AB 53 Gröndal-Kvicksund, MLV MLV D E20 Öster Tibble-Gröndal, MLV MML D 50 Åsbro - Brändåsen, MLV MLV T E18 Bodalen Karlskoga, MLV MLV T E20 Laxå Sandstubbetorp, MLV MLV T E20 Söder om Kungsör, MLV MLV U E20 Arboga- Kungsör, MLV MLV U För att säkerställa att modellen beräknar rimliga resandemängder och marknadsandelar i prognosen har en kontroll gjorts av modellens förmåga att återskapa dagens resande i det aktuella stråket. Resultat med pendlingsströmmar mellan kommuner enligt Sampersberäkningen av nuläget 4 Nätet är framtaget av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län och av Vägverket region Stockholm. 5 Den databas som används vid prognoserna omfattar hela Mälardalen :5 Transek AB

13 jämfördes med pendlingsmönster enligt SCB 6. Antalet på- och avstigande enligt Sampers jämfördes med på- och avstigande enligt SL:s statistik för år En stickprovskontroll gjordes av resandemängder på några olika delsträckor i pendeltågssystemet. Slutsatsen som stämdes av med beställaren var att endast vissa smärre avvikelser finns i resultaten från Sampers och statistiken. Jämförelsen indikerade därmed inte att några särskilda justeringar av modell eller resultat behövde göras. Fler bostäder och arbetsplatser år 2010 I jämförelsealternativet och utbyggnadsalternativen har det antagits att antalet bostäder och arbetsplatser i stråket ökar på samma sätt. För Stockholms län var utgångspunkten de antaganden som görs i RUFS för år Dessa har dock justerats så att ökningen mellan år 2000 och 2010 blir två tredjedelar av ökningen fram till år 2015 enligt RUFS. Nivån har också kontrollerats mot tal för år 2010 enligt en befolkningsprognos för 2012 som tagits fram för hälso- och sjukvården i Stockholms län. Kontrollen visade på stor samstämmighet mellan siffrorna på länsnivå. För Uppsala län var utgångspunkten istället underlaget för den prognos som använts i senaste statliga investeringsplaneringen för år I Bergsbrunna och Alsike planeras stora utbyggnader. I Bergsbrunna planeras det för nya invånare och en sådan ökning finns med i underlaget (8 400 nya invånare). I Alsike har underlaget justerats så att det stämmer överens med uppgifter från Knivsta kommun om en utbyggnad för ca nya invånare. Antalet arbetsplatser har hämtats från samma källor. Här har endast en försiktig justering gjorts av antalet arbetsplatser i Alsike (+ 300 personer). I Tabell 2 anges några nyckeltal för antalet boende (nattbefolkning) och sysselsatta (dagbefolkning). 6 Upplandspendeln En utredning om förutsättningarna att UL och SL etablerar länsöverskridande pendeltågstrafik på sträckan Uppsala-Arlanda-Upllnads Väsby, utkast :5 Transek AB 9

14 Tabell 2 Nyckeltal för markanvändningen år 2010 Stockholms län Uppsala län Antal 2010 Förändring Antal 2010 Förändring Nattbefolkning % % Dagbefolkning % % 3.4 Trafikering och prissättning Halvtimmestrafik Stockholm Uppsala Tierp De antaganden som beskrivits ovan är desamma i alla utredningsalternativ (dvs. jämförelsealternativet samt etapp 1 och etapp 2). Antagandena om trafikeringen ser däremot olika ut i de olika alternativen. I Figur 1 redovisas en schematisk bild över det föreslagna upplägget för pendeltågstrafiken. 10 Transek AB

15 Figur 1 Schematisk bild av det föreslagna upplägget av pendeltågstrafiken SL:s ordinarie trafiknät samt planerad trafik med Upplandspendeln söder om Uppsala Befintlig trafik med Upptåget Uppsala Central Tierp Bergsbrunna Alsike Etapp 1 Tobo Etapp 2 Knivsta Örbyhus Märsta Rosersberg Arlanda C Skyttorp Upplands Väsby Rotebro Norrviken Häggvik Sollentuna Helenelund Ulriksdal Solna Karlberg Stockholm Central Vattholma Storvreta Uppsala Central I etapp 1 etableras ny pendeltågstrafik, med halvtimmestrafik under hela dagen, på sträckan Uppsala Upplands Väsby. Det kan även bli aktuellt att trafikera sträckan Uppsala-Storvreta i halvtimmestrafik. Upplandspendeln antas helt integreras med den nuvarande Upptågstrafiken. I Upplands Väsby krävs byte för fortsatt resande mot centrala Stockholm tidtabellerna anpassas dock varför bytestiden blir kort. Mellan Stockholms Central och Märsta antas samma tidtabell som i dag. Vissa minskningar av busstrafiken har samtidigt antagits. Det gäller linje 801 (flygbuss Uppsala Arlanda) som tagits bort och linje 802 (Uppsala Edeby Knivsta Arlanda) där delen Transek AB 11

16 mellan Knivsta och Arlanda tagits bort. För anslutningsbussar i Uppsala län till pendeltågen har tidtabellerna anpassats till de nya pendeltågens turtäthet. I alternativet med ytterligare utbyggnad (etapp 2) har de linjer som i dag går till Märsta förlängts så att de går till Knivsta. Även här blir det alltså minst halvtimmestrafik hela dagen. Samma bussutbud har antagits som i etapp 1. Nya typer av månadskort antas Antagandena om taxor (biljettpris) har tagits fram i samråd med beställaren. Observera att dessa taxor endast är analysantaganden, vilka taxor som i framtiden kommer att gälla är i dagsläget inte avgjort. UL:s och SL:s nu gällande taxor (f.o.m. mars 2004) har antagits gälla i respektive län (i reala priser). För resor mellan länen är huvudprincipen att månadskort för båda länen krävs. Rabatter finns dock för Knivsta och Håbo. För Knivsta och Håbo är tillägget billigare för resor över länsgränsen eftersom de ligger nära denna. För resor till och från Arlanda har, utöver ordinarie månadskort, en på- och avstigningsavgift på 200 kr antagits. Orsaken är att resenärerna sannolikt kommer att behöva betala en på- och avstigningsavgift. För resor mellan Uppsala län och Arlanda räcker det med ordinarie månadskort för Uppsala län samt på- och avstigningsavgiften. Tabell 3 sammanfattar månadskortstaxorna. Tabell 3 Antagna månadskortspriser. Pris månadskort Inom Stockholms län 600 kr Inom Uppsala län 850 kr Stockholms län - Uppsala län (undantag Håbo, kr ( ) Knivsta) Stockholms län - Knivsta kr ( ) Stockholms län - Håbo 840 kr ( ) Stockholms län - Arlanda 800 kr ( ) Uppsala län - Arlanda kr ( ) De som inte använder månadskort kan antingen betala kontant eller köpa kuponghäften. I modellen används en kontanttaxa som består av en 12 Transek AB

17 sammanvägning av dessa två biljetttyper. De antagna kontanttaxorna framgår av Tabell 4 och Tabell 5. Texten i Tabell 5 är svårläst, men taxorna varierar mellan 17 kr (för lokala resor) och 141 kr (mellan Östhammar och Arlanda). Tabell 4 Antagna kontanttaxor inom Uppsala län Uppsala Tierp Östhammar Knivsta Håbo Håbo Knivsta Östhammar Tierp Uppsala 17 Tabell 5 Antagna kontanttaxor inom Stockholms län samt mellan länen Uppsala Tierp Östhammar Knivsta Arlanda Håbo Sollentuna Vallentuna Täby Järfälla Sigtuna Solna Sundbyberg Övriga Stockholm Stockholms innerstad Upplands Väsby Upplands Väsby Stockholms innerstad Övriga Stockholm Sundbyberg Solna Sigtuna Järfälla Täby Valllentuna Sollentuna Håbo Arlanda Knivsta Östhammar Tierp Uppsala 17 Transek AB 13

18 4 RESULTAT TRAFIK I detta kapitel beskrivs och analyseras de resandeförändringar som utbyggnadsalternativen leder till. Observera att alla de siffror som redovisas i de två inledande avsnitten är exklusive flygresenärernas resor till och från Arlanda. Dessa resor särredovisas i avsnitt Utbyggnad etapp 1 I etapp 1 antas en trafikering som innebär halvtimmestrafik under hela dagen på sträckan Tierp Uppsala Upplands Väsby. Restiderna kortare än med buss Den nya trafik- och resandeförutsättningarna mellan Tierp och Stockholm via Uppsala medför i vissa relationer en stor restidsförkortning. Detta gäller i första hand orter som i dag inte har någon tågtrafik, te.x. Bergsbrunna och Alsike. I Tabell 6 Tabell 8 redovisas restider och turtätheter för några resrelationer i jämförelse- och utbyggnadsalternativen. Tabell 6: Restid och turtäthet Stockholm Arlanda. Jämförelsealternativ Utredningsalternativ SJ-tåg Pendeltåg Arlanda Express Flygbuss SJ-tåg Pendeltåg Arlanda Express Flygbuss Restid Antal turer klockan För resenärer mellan Stockholm och Arlanda kommer Upplandspendeln att ge ett nytt alternativ för att resa. Det kommer att ta lite längre tid än med SJtåg eller Arlanda Express och det kommer att bli ett byte i Upplands Väsby. 14 Transek AB

19 Tabell 7: Restid och turtäthet Uppsala Arlanda Jämförelsealternativ Utredningsalternativ SJ-tåg Pendeltåg Buss SJ-tåg Pendeltåg Buss Restid Antal turer klockan Mellan Uppsala och Arlanda kommer den största skillnaden för resenärerna att vara att pendeltågen ersätter flygbussarna. Bussen har fler avgångar per dag, medan tåget har bättre komfort och kortare restid. Tabell 8: Restid och turtäthet Stockholm Uppsala Jämförelsealternativ Utredningsalternativ SJ-tåg Pendeltåg SJ-tåg Pendeltåg Restid Antal turer klockan Jämfört med dagens tågtrafikering mellan Stockholm och Uppsala kommer Upplandspendeln att ha längre restid och färre antal avgångar. Det totala tågutbudet ökar dock eftersom SJ-tågen antas vara kvar. Den största skillnaden blir antagligen för dem som reser ofta eftersom det blir möjligt att köpa ett månadskort som gör resandet relativt billigt. Transek AB 15

20 I Figur 2 jämförs restider med bil och Upplandspendeln för några utvalda resrelationer. Figur 2 Restid med bil (modellberäknat antal minuter, högtrafik) och med Upplandspendeln i några resrelationer. 70 Pendeltåg Buss Bil Stockholm-Arlanda Uppsala-Arlanda Stockholm-Uppsala För stationsnära lägen är restiderna med pendeltåg konkurrenskraftiga. Men, för den som bor eller arbetar en bit från stationen tillkommer anslutningsoch bytestider. Då går det oftast snabbare med bil. Jämfört med buss som är det kollektiva färdmedel Upplandspendeln prismässigt är mest likvärdig så minskar restiderna med Upplandspendeln. Restiden mellan Uppsala och Arlanda halveras då, medan den mellan Stockholm och Arlanda minskar med 15 %. Resandet med kollektivtrafik ökar Totalt ökar antalet kollektivresor (buss och tåg) med knappt resor per dygn. Det totala antalet resor med olika färdmedel förändras enligt Figur Transek AB

21 Figur 3 Förändring av antalet resor med olika färdmedel, exkl. flygresenärers resor Bil Buss Tåg Övrigt Totalt Tågresandet ökar med knappt resor per dygn. Tåget tar marknadsandelar från alla andra färdsätt. Störst är minskningen för busstrafiken en orsak är att bussutbudet har minskat (linje 801 och 802). Bilresandet minskar bara lite relativt sett är minskningen ännu mindre eftersom bil är det dominerande färdsättet. En orsak är att restiderna med bil, från dörr till dörr, även efter utbyggnaden av pendeltågstrafiken normalt är kortare än restiden med kollektivtrafik. Med övrigt färdsätt anses i huvudsak gång- och cykelresor. Resandet med övrigt färdsätt minskar något mer än bil. Det är dock inte bara omfördelningar mellan färdmedlen som sker. Totalt sett ökar resandet också, vilket är naturligt när utbudet förbättras. I praktiken kommer nya gång- och cykelresor uppstå i form av anslutningsresor till tåget, vilket inte beaktats i modellen. Transek AB 17

22 Främst arbetsresor som ökar Av figuren nedan framgår att arbetsresandet står för den största ökningen av tågresandet. Ungefär två tredjedelar av ökningen av resandet med tåg består av arbetsresor 7. Figur 4 Förändring av antal tågresor för olika ärenden, exkl, flygresenärers resor Arbete Övrigt Totalt Stor ökning av antalet pendeltågsresor Det beräknade pendeltågsresandet mellan Stockholm och Märsta år 2010 redovisas för jämförelsealternativet i Figur 5 (inga pendeltågsresor finns norr om Märsta). 7 Kortväga tjänsteresor med tåg ingår inte i den prognosmodell som använts. I de samhällsekonomiska beräkningarna har dock en justering gjorts för detta. 18 Transek AB

23 Figur 5 Tusental pendeltågsresor (per vardagsdygn) i JA, exkl. flygresenärers resor. Arlanda Märsta Upplands Väsby Rotebro Norrviken Sollentuna Resandet är större ju närmare Stockholms Central man kommer. Söder om Solna (ej med på kartan) är antalet resor per dygn, norr därom är antalet Söder om Upplands Väsby är antalet ca och norr därom bara drygt hälften så stort. I Figur 6 visas pendeltågsresandet med den nya trafikeringen för år Transek AB 19

24 Figur 6 Tusental pendeltågsresor (per vardagsdygn) i etapp 1 exkl, flygresenärers resor. Arlanda Uppsala Märsta Bergsbrunna Alsike Upplands Väsby Knivsta Sollentuna Arlanda Söder om Solna (ej med på kartan) är ökar resandet till per dygn, norr därom är antalet Söder om Upplands Väsby är antalet och norr därom Resandet mot Märsta är något mindre än tidigare, men i gengäld görs nu pendeltågsresor söder om Arlanda. Norr om Arlanda är resandet ungefär lika stort hela vägen till Uppsala. Det är dock något större, ca resor, före och efter Alsike. 20 Transek AB

25 Figur 7 Skillnad i antal pendeltågsresor (tusental per vardagsdygn exkl, flygresenärers resor) i etapp 1 jämfört med JA. Arlanda Uppsala Märsta Bergsbrunna Alsike Upplands Väsby Knivsta Sollentuna Arlanda Skillnaderna i resandemängder på pendeltåg minskar ju närmare Stockholms man kommer. Till och från Märsta minskar resandet något. Det är resenärer som i JA åker med pendeltåg till Märsta och sedan byter till buss till Arlanda, som i etapp 1 åker pendeltåg hela vägen. Transek AB 21

26 Figur 8 Bilflöden (tusental fordon per vardagsdygn) i JA Bilflödena längs väg E4 beräknas (liksom i dag) vara stora, framför allt söder om Arlanda. Flödena minskar marginellt i etapp 1. På grund av att bil även i utredningsalternativen kommer att vara det snabbaste färdmedlet från dörr till dörr så påverkas resandet med detta färdmedel endast marginellt i modellen. Effekter av den typ att det t.ex. kan gå åt extra tid för att parkera på Arlanda beaktas inte i modellen. Stor ökning av resandet i Uppsala län Upplandspendeln innebär framför allt att resandet underlättas mellan de orter som i dag saknar direkta tågförbindelser. För resor hela vägen mellan exempelvis Stockholm och Uppsala betyder den inte lika mycket. Förändringen av antalet kollektivresor i några relationer beskrivs i Tabell 9. I tabellen omfattar Norrort kommunerna Sigtuna, Sollentuna, Upplands- Väsby, Solna och Sundbyberg samt områdena Akalla, Husby, Kista. 22 Transek AB

27 Tabell 9 Kollektivresor 2010 i några resrelationer, exkl, flygresenärers resor. Resrelation Antal resor JA Antal resor etapp 1 Förändring i procent Uppsala-Knivsta Uppsala-Stockholm innerstad Uppsala-Norrort Knivsta-Norrort Norrort-Arlanda Som förväntat ökar resandet i de resrelationer som finns redovisade i tabellen. Mellan Uppsala och Knivsta samt mellan Knivsta och Norrort ökar kollektivttrafikresandet med i storleksordningen 25%. Orsaken är att trafikeringen med pendeltåg innebär en stor förbättring av resstandarden. I relationerna Uppsala-Stockholm och Stockholm-Arlanda är resstandarden hög redan i utgångsläget, vilket medför att förbättringen blir något mindre. Marknadsandelen för resor med kollektivt färdsätt mellan Bergsbrunna Alsike, Knivsta och Upplands-Väsby ökar med upp till 46%. Stor ökning av antalet resenärer på många stationer Förändringen av antalet på- och avstigande (exklusive byten) resenärer längs Upplands-pendelns stationer redovisas i Tabell 10. I siffrorna ingår byten mellan pendeltåg, fjärrtåg och buss. Tabell 10 Förändring av antalet på- och avstigande (exkl byten) på stationerna, exkl, flygresenärers resor. Station Förändring i procent Stockholm C 0 Karlberg 1 Solna 0 Ulriksdal 0 Transek AB 23

28 Station Förändring i procent Helenelund 1 Sollentuna 0 Häggvik 0 Norrviken 0 Rotebro 0 Upplands Väsby 2 Rosersberg 0 Märsta -1 Arlanda 40 Knivsta 16 Alsike - Bergsbrunna - Uppsala C 28 Vid dagens pendeltågsstationer i Stockholms län är förändringarna små. Störst är förändringen vid Upplands Väsby som genom Upplandspendeln får en direktförbindelse mot Arlanda och Uppsala. Att antalet resenärer minskar vid Märsta beror sannolikt på att resenärer mot Arlanda som tidigare böt till buss i Märsta nu har direktförbindelse. Vid Arlanda blir ökningen av antalet på- och avstigande stor, trots att flygresenärernas resor inte ingår. Vid samtliga stationer i Uppsala län blir ökningen av antalet resenärer stor. Alsike och Bergsbrunna hade tidigare ingen tågtrafik och får nu resandemängder som liknar vissa av pendeltågsstationer i Stockholms län (t.ex. Ulriksdal). På Uppsala C ökar antalet på- och avstigande med 28%, vilket är en stor ökning. 24 Transek AB

29 Förbättrad matartrafik kan medföra ökat resande Det kommer också att uppstå ett behov av nya eller förbättrade lokala matarbusslinjer till vissa stationer. Särskilt gäller detta Bergsbrunna och Alsike som är nya stationer. Även stationerna i Uppsala och Knivsta får stora resandeökningar, vilket kan motivera förbättrad matartrafik. I Stockholms län är förändringarna av det totala resandet till varje station dock så litet att några förbättringar av matartrafiken knappast behövs. En förbättrad matartrafik kan också i sig innebära att resandet med Upplandspendeln ökar mer än enligt prognoserna. Orsaken är helt enkelt att när stationernas upptagningsområde ökar blir resandeunderlaget större. Genom bättre matartrafik kan också tillgängligheten till viktiga målpunkter förbättras. Ett sådant exempel är Kista. Det har dock inte ingått i denna utredning att studera sådan matartrafik. Transek AB 25

30 4.2 Alternativet med ytterligare utbyggnad (etapp 2) Etapp 2 kopplar ihop Knivsta med Märsta I etapp 2 förlängs de pendeltågslinjer som idag går till Märsta så att de går till Knivsta (se figur Figur 1 på sidan 11). I övrigt är tågtrafikeringen densamma som i etapp 1. Restiden mellan Märsta och Knivsta är ca 5 minuter. Utbyggnaden i etapp 2 ökar resandet mellan Knivsta och Stockholms län Figur 9 Tusental pendeltågsresor (per vardagsdygn) i etapp 2 exkl, flygresenärers resor. Arlanda Uppsala Märsta Bergsbrunna Alsike Upplands Väsby Knivsta Sollentuna Arlanda Söder om Solna (ej med på kartan) är ökar resandet till per dygn, norr därom är antalet Söder om Upplands Väsby är antalet och norr därom Resandet mot Märsta ökar jämfört med JA.. Norr om Arlanda minskar resandet successivt hela vägen till Uppsala. 26 Transek AB

31 Mellan Knivsta och Uppsala är resandemängderna lika stora som i etapp 1 8. Jämfört med etapp 1 ökar pendeltågsresandet söder om Knivsta. Norr om Knivsta blir resandemängderna desamma som i etapp 1. Strax söder om Knivsta uppgår resandet till resor per vardagsmedeldygn. I etapp 1 är motsvarande siffra resor. De resenärerna fördelar sig på de parallella pendeltågsgrenarna så att personer reser på delen mellan Knivsta och Märsta och reser via Arlanda. Figur 10 Skillnad i antal pendeltågsresor (tusental per vardagsdygn exkl, flygresenärers resor) i etapp 2 jämfört med JA. Arlanda Uppsala Märsta Bergsbrunna Alsike Upplands Väsby Knivsta Sollentuna Arlanda På motsvarande sätt som för etapp1 minskar skillnaderna i resandemängder, jämfört med JA, på pendeltåg ju närmare Stockholms man kommer. Till skillnad från etapp 1 ökar resandet söder om Märsta. Det förklaras till stor del av att arbetspendlingen ökat mellan Knivsta och Norrort. I Tabell 11 redovisas kollektivtrafikresandet i olika resrelationer. Det är i första hand resandet till opch från Knivsta som påverkas av utbyggnaden i etapp 2. Procentuellt ökar resandet i etapp 2 mellan Uppsala och Knivsta 8 Mellan Uppsala och Storvreta är det resor per dygn. Transek AB 27

32 med 55% jämfört med JA. Mellan Knivsta och Norrort ökar kollektivttrafikresandet med i storleksordningen 25%. Tabell 11 Kollektivresor 2010 i några resrelationer, exkl, flygresenärers resor. Förändringen i procent avser etapp 2 jämfört med etapp 1. Resrelation Antal resor Antal resor etapp 1 Antal resor etapp 2 Förändring i procent JA Uppsala-Knivsta Uppsala- Stockholm innerstad Uppsala-Norrort Knivsta-Norrort Norrort-Arlanda Förändringen av antalet på- och avstigande (exklusive byten) resenärer längs Upplands-pendelns stationer redovisas i Tabell 12. I siffrorna ingår pendeltåg, fjärrtåg och buss. Tabell 12 Förändringar av antalet på- och avstigande (exkl byten) på stationerna i etapp 2, exkl, flygresenärers resor. Den procentuella förändringen avser skillnaden mellan etapp 2 och JA. Station Förändring i procent Stockholm C 0 Karlberg 2 Solna 0 Ulriksdal 0 Helenelund 1 Sollentuna 1 Häggvik 1 Norrviken 0 Rotebro 0 Upplands Väsby 2 Rosersberg 0 28 Transek AB

33 Station Förändring i procent Märsta 4 Arlanda 41 Knivsta 20 Alsike - Bergsbrunna - Uppsala C 30 Jämfört med JA följer förändringen i etapp 2 samma mönster som för etapp 1. Största skillnaderna mellan etapp 2 och etapp 1 är att antalet på-och avstigningar i Märsta och Knivsta. 4.3 Flygresenärernas resor I analyserna ovan ingår inte flygresenärernas resor. Istället för att använda Sampers, har dessa resor analyserats separat med ELMA-modellen. I modellen beräknas förändringar mellan två scenarion, ett jämförelsealternativ och ett utredningsalternativ. Med hjälp av externa trafikräknedata eller andra uppgifter, till exempel från resvaneundersökningar, uppskattas marknadsandelarna för olika färdmedel i jämförelsealternativet. Genom att beräkna skillnader i reslängd, restider, byten, anslutningstid och biljettpris uppskattar ELMA-modellen förväntade resandeförändringar för olika färdmedel. Resandeförändringarna beräknas för en resrelation i sänder. I detta projekt har det beräknats resandeförändringar för följande start- och målpunkter: Uppsala Tierp Uppsala-Knivsta Uppsala-Stockholm innerstad Uppsala-Norrort Knivsta-Norrort Norrort-Arlanda. Restider, antal avgångar mellan klockan 6 och 22 och biljettpriser för SJ-tåg, Arlanda Express och Flygbuss har hämtats ifrån respektive företags hemsida Restider och antal avgångar för Upplandspendeln kommer ifrån rapporten Transek AB 29

34 Upplandspendeln Utkast och dagens tidtabeller för pendeltåg mellan Stockholm och Märsta. Anslutningstiden och antal byten har i samtliga fall uppskattats och kommenteras separat under tabellerna i bilagan. Biljettpriserna för Upplandspendeln har uppskattats på liknade sätt som för Sampersmodellen. Samtliga restider och biljettpriser som har använts vid modellberäkningarna finns redovisade i bilagan. I de allra flesta fall använder tjänsteresenärer bil eller taxi för att åka till och från Arlanda och endast ett fåtal använder kollektivtrafik 9. Därför har det i beräkningarna antagits att Upplandspendeln endast kommer att påverka privatresenärer och inte tjänsteresenärer. Dagens resandevolymer och färdmedelsval kommer ifrån två olika rapporter, Kunskapsöversikt Marktransporter Arlanda och Stockholm Arlanda RVU 2000 Helår. Upplandspendeln tar marknadsandelar ELMA-modellen beräknar att resandet skulle förändras enligt Tabell 13 och Tabell 14. Totalt beräknas ungefär resenärer per dag och riktning använda Upplandspendeln för att åka till eller från Arlanda 10. Av dessa kommer ungefär en tredjedel ifrån Uppsala län och resten ifrån Stockholms län. 9 I Stockholm Arlanda RVU 2000 Helår framgår det att mindre än 20% av tjänsteresenärerna (Arlanda Express undantaget) använder ett kollektivt färdmedel för att åka till Arlanda. 10 Eftersom det kan antas att Upplandspendeln inte kommer att påverka antalet flygresor håller modellen det totala resandet konstant. 30 Transek AB

35 Tabell 13: Resande mellan Arlanda och Uppsala, Knivsta respektive Stockholm i JA respektive Etapp 1 år 2010, resor per vardag och riktning Uppsala Knivsta Stockholm JA UA JA UA JA UA Bil, taxi Buss, flygbuss SJ-tåg Pendeltåg Arlanda Exp Totalt Som förväntat minskar bil- och bussresandet i samtliga relationer medan pendeltågsresandet ökar. Eftersom det inte finns några flygbussar från Uppsala och Knivsta efter utbyggnaden av Upplandspendeln blir bussresandet därifrån noll. Även mellan Arlanda och Stockholm minskar dock bussresandet, trots att bussutbudet är oförändrat, eftersom pendeltåget nu tar marknadsandelar. Detsamma gäller tågresor med Arlanda Express. Det sker en marginell, och i praktiken betydelselös, ökning av resande med SJ-tåg från alla orter förutom Stockholm. Tabell 14: Resande mellan Arlanda och Solna, Sundbyberg, Sollentuna respektive Upplands Väsby i JA respektive Etapp 1 år 2010, privatresor per vardag och riktning Solna, Sundbyberg Sollentuna Upplands Väsby JA UA JA UA JA UA Bil Buss, flygbuss SJ-tåg Pendeltåg Arlanda Express Totalt I relationerna i tabellen ovan är resandemängderna betydligt mindre. Förändringarna är också mindre, men tendensen är densamma som för resandet i de stora relationerna. Transek AB 31

36 Det skall också tilläggas att det i ELMA-beräkningarna antagits att trafikeringen från de privata operatörerna Flygbussarna och Arlanda Express är densamma i både JA och UA. Om nu till exempel Flygbussarna som följd av den ökade konkurrensen skulle sänka biljettpriset skulle antalet resenärer på Upplandspendeln bli lägre än beräknat. Å andra sidan, om Flygbussarna på grund av minskat resandeunderlag minskar antalet dagliga avgångar kan det antas att det skulle bli fler än beräknat som använder Upplandspendeln. 32 Transek AB

37 5 SAMHÄLLSEKONOMI 5.1 Inledning Den samhällsekonomiska analysen har utförts med SAMKALK-modulen, som ingår i Sampers-programmet. I Samkalk beräknas nyttor och kostnader fördelat på producenteffekter, konsumenteffekter, skatteeffekter och externa kostnader. Indata till kalkylen vad avser värderingar av tid, avgasemissioner etc. samt systemvärden för trafiken har hämtats från Parametervärden i SAMKALK Person Värderingar i nämnda dokument baseras på rekommendationer av ASEK II 12 och är desamma som används i den statliga investeringsplaneringen. I SAMKALK-beräkningen ingår inte flygresenärernas resor. För att få med effekterna för denna resandekategori har kalkylen kompletterats med en särskild beräkning av trafikeringens efterfrågepåverkan för flygresenärer. Denna kompletteringsberäkning har gjorts med ELMA-programmet Kalkylförutsättningar Följande allmänna kalkylförutsättningar har använts vid beräkningarna Parametervärden i SAMKALK Person 2 För Åtgärdsplaneringen och andra analyser. Version 2.3. Vägverket Arbetsgruppen för SamhällsEkonomiska Kalkyler ELasticitetsmodell för MArknadsanalys Transek AB 33

38 Tabell 15 Allmänna kalkylförutsättningar i samhällsekonomisk kalkyl Variabel Värde Kalkylränta 4 % Kalkylperiod 60 år Analysår 2010 Diskonteringsår 2002 Trafikstart 2005 Brytår 2020 Trafiktillväxt före brytår 2,0 % Trafiktillväxt efter brytår 0,5 % Skattefaktor I 1,23 Skattefaktor II 1,3 Effekter avseende tidsförbrukning är normalt den viktigaste posten i samhällsekonomiska analyser av järnvägsprojekt. De tidsvärderingar som använts vid beräkningarna framgår av följande tabell. Tabell 16 Tidsvärderingar i samhällsekonomisk kalkyl Typ av resa/faktor Privat Tjänste Enhet Tåg, existerande trafik kr/tim Tåg, tillkommande trafik kr/tim Buss, existerande trafik kr/tim Buss, tillkommande trafik kr/tim Bil, existerande trafik kr/tim Bil, tillkommande trafik kr/tim Beläggningsgrad bil 1,71 1,28 pers/fordon Flygresenärernas tidsvärdering har förutsatts uppgå till 70 kr/tim för privatresor och 150 kr/tim för tjänsteresor (enligt ASEK II). Andelen tjänsteresor på flyg har antagits utgöra 50 % av totala antalet flygresor 14. Följande värderingar av avgasemissioner har använts vid beräkningarna. 14 Baserat på RVU 2000:3, januari september. Stockholm - Arlanda flygplats. Resvaneundersökning bland avresande flygpassagerare. Luftfartsverket 34 Transek AB

39 Tabell 17 Emissionsvärderingar i samhällsekonomisk kalkyl Avgasemissioner Landsbygd Tätort Enhet Kväveoxider, NOx kr/kg Kolväten, HC kr/kg Partiklar kr/kg Koldioxid, CO 2 1,50 1,50 kr/kg Svaveldioxid, SO kr/kg Kostnader för trafikolyckor beräknas enligt en andragradsfunktion som tar hänsyn till olyckornas allvarlighetsföljd. Värderingen av en polisrapporterad trafikolycka beror således på olyckans skadekonsekvenser och ligger inom intervallet 1 3 milj. kr. Olyckor med oskyddade trafikanter har en hög värdering, medan olyckor som enbart resulterar i egendomsskador har låg värdering. 5.3 Resultat samhällsekonomi etapp 1 Resultatet för etapp 1 sammanfattas i tabellen nedan. Transek AB 35

40 Tabell 18 Sammanställning av samhällsekonomiska kostnader för etapp 1 (exkl. investeringskostnader) Kostnadsslag Milj. kr Producenteffekter -520 Biljettintäkter Trafikeringskostnader Marginellt slitage 20 Skatteeffekter -30 Skatteeffekter -30 Konsumenteffekter Restider exkl. flygresenärer Restider flygresenärers 260 marktransporter Reskostnader 0 Externa effekter 100 Luftföroreningar och klimatgaser 80 Trafikolyckor 20 SUMMA 980 Trafikeringskostnaderna ökar mer än biljettintäkterna Producenteffekterna speglar det företagsekonomiska utfallet av den studerade åtgärden och omfattar biljettintäkter, trafikeringskostnader och marginellt slitage. Producenteffekterna uppgår sammantaget till 520 milj. kr, varav biljettintäkterna svarar för en nyttoökning med milj. kr medan ökade fordonskostnader på grund av den utökade trafikeringen belastar projektet med milj. kr. Med de beräkningsförutsättningar som gäller för Samkalk uppkommer väldigt stora trafikeringskostnader (för jämförbarhetens skull har samma beräkningsförutsättningar använts i denna beräkning som de som används av Banverket). I varje enskilt fall är det viktigt att göra en mer precis beräkning av kostnader och intäkter för att kunna beräkna nettoutfallet av trafiken. Det har inte ingått att göra en sådan beräkning inom ramen för detta uppdrag. 36 Transek AB

41 Restidsvinster ger stor konsumentnytta Konsumenteffekterna utgörs av restidseffekter och reskostnadseffekter. I detta fall uppkommer inte några reskostnadseffekter, eftersom biljettpriserna förutsätts vara oförändrade efter åtgärd. Restidsvinsterna exkl. flygresenärernas resor uppgår till milj. kr. Tidsvinsterna för flygresenärernas marktransporter har som nämnts beräknats separat och uppgår till 260 milj. kr. Små skatteeffekter Skatteeffekterna utgörs av skattejustering av de transfereringar av bl.a. moms och drivmedelsskatter som blir en följd av åtgärden. Dessa ger en belastning i kalkylen på 30 milj. kr. Den främsta orsaken är att bilresandet minskar och därmed skatteintäkterna. Positiva externa effekter Externa effekter utgörs i kalkylen av avgasemissioner och trafiksäkerhetseffekter. De positiva externa effekterna är en konsekvens av överflyttning av resande från buss och bil till tåg. Tågtrafiken medför lägre trafikolyckskostnader räknat per personkm. Tågtrafiken genererar i denna beräkning 15 inte några lokala, regionala eller globala kostnader för avgasemissioner. 650 milj. kr i samhällsnytta Som framgår av tabellen uppgår den totala samhällsekonomiska bruttonyttan för kalkylperioden på 60 år till ca 980 milj. kr. Det innebär att de investeringskostnader som erfordras för etapp 1 får uppgå till högst ca 650 milj. kr (exkl. skattefaktorer) för att nyttor och kostnader ska balansera varandra. Dessutom nyttor som inte ingår i kalkylen Det finns faktorer som inte kunnat beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen. Det gäller t.ex. den komfortförbättring som erhålls om man bygger om och förbättrar tågstationer. Den eventuella komfortförbättring som 15 Livscykelperspektiv har inte tillämpats vid beräkningen av kostnader för avgasemissioner Transek AB 37

42 erhålls med en överflyttning av resande från buss till tåg har inte heller beaktats i trafikanternas tidsvärdering. Andra effekter som inte fångas är arbetsmarknadseffekter (dvs. regional tillväxt), intrång samt exploateringseffekter (t.ex. ökade möjligheter till bostadsbyggande). Orsaken är främst att det i dag saknas etablerade metoder för att monetärt värdera flera av dessa effekter. Ett alternativ är att göra mer kvalitativa bedömningar av dessa effekter, det har dock legat utanför ramen för detta uppdrag. Genom att beakta sådana effekter skulle dock nyttan av projektet öka. 5.4 Resultat samhällsekonomi etapp 2 Resultatet av utredningsalternativ etapp 2 sammanfattas i tabellen nedan. Tabell 19 Sammanställning av samhällsekonomiska kostnader för etapp 2 (exkl. investeringskostnader) Kostnadsslag Milj. kr Producenteffekter -390 Biljettintäkter Trafikeringskostnader Marginellt slitage 10 Skatteeffekter -60 Skatteeffekter -60 Konsumenteffekter Restider exkl. flygresenärer Restider flygresenärers 260 marktransporter Reskostnader 0 Externa effekter 270 Luftföroreningar och klimatgaser 160 Trafikolyckor 110 SUMMA Transek AB

43 Producenteffekter Ökade biljettintäkter ger i detta alternativ en diskonterad samhällsekonomisk vinst på milj. kr för kalkylperioden. De ökade trafikeringskostnaderna uppgår här till milj. kr. Producenteffekterna sammantaget ger en negativ nytta på 390 milj. kr. Skatteeffekter Skatteeffekterna för etapp 2 ger en belastning i kalkylen på 60 milj. kr. Konsumenteffekter Värdet av restidsvinsterna i etapp 2 uppgår till milj. kr. Flygresenärernas markresor ger vinster för 260 milj. kr och övriga resenärers vinster uppgår till milj. kr. Externa effekter Externa effekter i form av kostnader för luftföroreningar och trafikolyckor ger en samhällsekonomisk vinst på 270 milj. kr. Summering Totalt sett erhålls med etapp 2 en samhällsekonomisk bruttonytta på milj. kr, dvs. exklusive investeringskostnader. Det betyder att de investeringskostnader som erfordras för etapp 2 maximalt får uppgå till ca milj. kr för att nyttor och kostnader ska balansera varandra. 5.5 Intäkter Biljettintäkternas storlek är viktigt för beslutet om att bygga Upplandspendeln eller inte. Uppgifter om biljettpriser i denna studie har hämtats från SL och UL. Dessa har räknats om till prisnivå 1999 för att få konsistens med övriga indata till beräkningarna. Beräkningen har delats upp i kontantresor och kortresor, varvid kortresenärer antas göra 40 enkelresor per månadskort. Transek AB 39

44 De totala, diskonterade, biljettintäkterna under kalkylperioden uppgår till i den samhällsekonomiska kalkylen till milj. kr med flygresenärernas markresor inräknade. Detta innebär en årlig biljettintäktsökning på 45 milj. kr. enligt Samkalk. 5.6 Tågutnyttjande Tabell 20 Tusental personkilometrar pendeltåg vardagsmedeldygn Sträcka Etapp 1 Etapp 2 Märsta/Arlanda-Uppsala Tabell 21 Tågkilometrar pendeltåg vardagsmedeldygn Sträcka Etapp 1 Etapp 2 Märsta/Arlanda-Uppsala Tabell 22 Genomsnittlig beläggningsgrad pendeltåg vardagsmedeldygn (passagerare per tåg) Sträcka Etapp 1 Etapp 2 Märsta/Arlanda-Uppsala Beläggningen är relativt hög mellan Uppsala och Märsta/Arlanda. 5.7 Kommentarer samhällsekonomi Nedan redovisas några nyckeltal från den samhällsekonomiska kalkylen. Biljettintäkter för tågtrafiken redovisas i kr per personkm. Trafikeringskostnader för kollektivtrafiken redovisas i kr per personkm. Trafiksäkerhetseffekter redovisas i kr per personkm för kollektivtrafiken och kr per fordonskm för biltrafiken. Samma redovisning görs för effekter av luftföroreningar och klimatgaser. Nyckeltal för trafiksäkerhet kan variera med 40 Transek AB

45 vägmiljöer för biltrafiken och med beläggningsgraden för kollektivtrafiken. Nyckeltal för avgasemissioner kan variera med vägmiljöer för biltrafiken och med beläggningsgraden för busstrafiken. Tabell 23 Några nyckeltal Nyckeltal Etapp 1 Etapp 2 Enhet Biljettintäkter tåg 0,70 0,70 kr/pkm Trafikeringskostnader 0,80 0,84 kr/pkm tåg Trafikeringskostnader 0,31 0,32 kr/pkm buss Trafiksäkerhet - Tåg 0,02 0,02 kr/pkm - Buss 0,04 0,04 kr/pkm - Bil 0,55 0,55 kr/fkm Luftföroreningar och klimatgaser Buss - kväveoxider, NOx 0,15 0,15 g/pkm - kolväten, HC 0,04 0,04 g/pkm - koldioxid, CO 2 0,02 0,02 kg/pkm Bil - kväveoxider, NOx 0,24 0,24 g/fkm - kolväten, HC 0,24 0,24 g/fkm - koldioxid, CO 2 0,18 0,18 kg/fkm Enligt SL och UL så överskattar Samkalk såväl kostnader som intäkter per personkilometer. Det finns faktorer som inte kunnat beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen. Det gäller t.ex. den komfortförbättring som erhålls om man bygger om och förbättrar tågstationer. Den eventuella komfortförbättring som erhålls med en överflyttning av resande från buss till tåg har inte heller beaktats i trafikanternas tidsvärdering. Förändringar i externa effekter för analysåret redovisas i tabellen nedan. Transek AB 41

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)

Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd

Läs mer

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING 2 Förord har av Näringsdepartementet ombetts att genomföra vissa analyser som underlag för överväganden om marknadstillträdet

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

2006:18. Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm

2006:18. Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm 2006:18 Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm FÖRORD Denna rapport är ett komplement till vägutredningen Nordsydliga förbindelser i Stockholm. Målet för vägutredningen är

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Västlänken en tågtunnel under Göteborg

Västlänken en tågtunnel under Göteborg BRVT 2006:03:15 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Västlänken 03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning

Läs mer

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Titel: Systemanalys Redaktör: Anders Markstedt WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016

RAPPORT. Östlig förbindelse. Trafikanalys och nyttor. Sammanfattande rapport april 2016 RAPPORT Östlig förbindelse Trafikanalys och nyttor Sammanfattande rapport april 2016 Trafikverket Postadress: Adress, Post nr Ort E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 TMALL 0004 Rapport

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande.

Föredragande borgarråden Sten Nordin och Per Ankersjö anför följande. PM 2012: RI+VI (Dnr 303-1633/2011) Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten Sigtuna Arlanda 2:1, samt vattenverksamhet Yttrande till Nacka tingsrätt,

Läs mer

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden

Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 1(14) Vår referens Helena Sundberg 08 686 1480 helena.sundberg@sl.se Hur pendeltågstrafiken fungerar idag och hur SL vill utveckla den i framtiden Trafikenheten 2(14) Sammanfattning Stockholmsregionen

Läs mer

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252

Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 2015-06-18 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Trafikutredning avseende pendeltåg- och regionaltåg (TN 2015-0017) KS/2015:252 Förvaltningens

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm

S we c o In fra s tru c tur e A B Org.nr 556507-0868 Styrelsens säte: Stockholm TÄBY KOMMUN Roslags Näsby trafikanalys UPPDRAGSNUMMER 2127106000 EN TRAFIKANALYSSTUDIE HAR UTFÖRTS FÖR OMRÅDET VÄSTRA ROSLAGS NÄSBY, FÖR ATT STUDERA HUR DEN REVIDERADE MARKANVÄNDNINGEN GER SKILLNADER I

Läs mer

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg

Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg 1(10) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, info punkt 15 Information om trafikutredning avseende pendel- och regionaltåg Ärendebeskrivning Informationsärende

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Trafikutredning avseende pendeltåg och regionaltåg. Etapp 1: trafikupplägg år 2017/2018

Trafikutredning avseende pendeltåg och regionaltåg. Etapp 1: trafikupplägg år 2017/2018 Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Trafikkontoret Stadsbyggnadskontoret Handläggare Stadsledningskontoret Anton Västberg Telefon: 08-508 293 05 Till Kommunstyrelsen Gemensamt tjänsteutlåtande

Läs mer

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.

GC-kalk. Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771-921 921 Textelefon: 0243-750 90 www.trafikverket. GCkalk Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Rödavägen 1. Telefon: 0771 921 921 Textelefon: 0243 750 90 www.trafikverket.se Version 1,3 Kalkylläge Cykel Tätort Indata nät NULÄGE (JA) Sträcka Rutt

Läs mer

Valideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet.

Valideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet. M4Traffic har fått i uppdrag av Trafikverket i Region Mälardalen att delta i arbetet med att validera ny basprognos avseende 2014 för region SAMM (exklusive Stockholm) och SYDOST (Östergötland) som ska

Läs mer

Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004

Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004 PM 2004 RIII (Dnr 314-3511/2004) Utredning om Upplandspendeln Remiss från Upplands Lokaltrafik (UL) och Storstockholms Lokaltrafik (SL) Remisstid 15 september 2004 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14

Hplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14 Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras

Läs mer

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen

Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen 1(8) Diskussionsunderlag avseende höghastighetståg i Stockholmsregionen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen 112 51 Stockholm

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande) underhåll. Cykelvägen som idag är kommunal blir på de delar som ingår i arbetsplanen statlig. Vid trafikplats Hjulsta övergår den cirkulationsplats som byggs för att ansluta Akallalänken till från att

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_025, hastighetsanpassning 160 km/h och ökad kapacitet Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad

Läs mer

Uppsala-Arlanda-Märsta-Stockholm-Tumba-Södertälje

Uppsala-Arlanda-Märsta-Stockholm-Tumba-Södertälje Uppsala-Arlanda-Märsta-Stockholm-Tumba-Södertälje SL SL SL SL SL SL SL UL SL UL SL SL SL SL SL Tågnummer 2781 2781 2783 2283 2283 2785 2285 8401 2787 8407 2701 2703 2203 2705 2705 Period 1/5 Dagar M-F

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar 2012-10-26 Stockholm Nordost Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Analysenheten, Robert Örtegren Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Regional

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län

Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Statistisk årsbok 2014 Kollektivtrafiken i Uppsala län Kollektivtrafikförvaltningen UL Förord Landstinget i Uppsala ansvarar för den regionala kollektivtrafiken i länet. I uppdraget ingår att följa utvecklingen

Läs mer

Trafikplan 2014 - informationsärende

Trafikplan 2014 - informationsärende LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Kollektivtrafiknämnden 2013-11-22 2 (11) KTN2013-0052 Sida 74 Trafikplan 2014 - informationsärende Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar

Läs mer

Bilaga 3 persontrafik

Bilaga 3 persontrafik Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:

Läs mer

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016

DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 DELRAPPORT UTVÄRDERING AV SVERIGEFÖRHANDLINGENS URVALSKRITERIER OCH BESLUTSUNDERLAG, MARS 2016 Det har gått nästan två månader sedan Sverigeförhandlingen lämnade sitt besked om att höghastighetsbanans

Läs mer

Trafikanalys Drömgården

Trafikanalys Drömgården Haninge kommun Stockholm Datum 2013-06-14 Uppdragsnummer 1320000013 Utgåva/Status Ver 1.0 Andreas Samuelsson Andreas Samuelsson Jens Svensson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box

Läs mer

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter.

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

2006:25. Arbetsresor från Mälardalen. Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? 2006:25 Arbetsresor från Mälardalen Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad påverkats av Stockholmsförsöket? KORT SAMMANFATTNING Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär

Läs mer

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik 1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Trängselskatt med Östlig förbindelse

Trängselskatt med Östlig förbindelse Trängselskatt med Östlig förbindelse Underlag till Sverigeförhandlingen Version 23 september 2015 1 Dokumenttitel: Trängselskatter och vägavgifter med Östlig förbindelse, Underlag för 2013 års Stockholmsförhandling

Läs mer

Idéstudie Upplandspendeln. Idéstudie, förslagshandling 2004-05-14. UPPLANDSPENDELN Stationer och kapacitet

Idéstudie Upplandspendeln. Idéstudie, förslagshandling 2004-05-14. UPPLANDSPENDELN Stationer och kapacitet Idéstudie, förslagshandling 2004-05-14 UPPLANDSPENDELN Stationer och kapacitet BRÖT PM 01/2004 1 Medverkande Beställare Banverket Östra banregionen Box 1070 172 22 Sundbyberg Ombud Utredningsledare Bitr.

Läs mer

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm

Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm 2016-03-18 Näringsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 103 33 Stockholm Dnr N2016/00179/TIF Handläggare: Lars Sandberg Utkast: Remissyttrande Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastigjärnvägens finansiering

Läs mer

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Förändrad trängselskatt i Stockholm. Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Förändrad trängselskatt i Stockholm Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 december 2013 Peter Norman Christoffer Andersson Calafatis (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.

Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande. STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016.

MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS KOLLEKTIVTRAFIK 2012 2016. Styrdokument Dokumenttyp: Plan Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2012-10-08 154 Ansvarig: Utredningssekreteraren Revideras: Vart fjärde år Följas upp: Årligen MÅL FÖR TÄTORTERNAS OCH LANDSBYGDENS

Läs mer

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten

Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Sektorn för samhällsbyggnad Trafikverksamheten Kollektivtrafik i Södra Landvetter En studie av alternativa spårburna system PUBLIKATION 2009:04 Dokumentinformation Titel: Trivector Serie nr: Kollektivtrafik

Läs mer

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012 Stockholm Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag Hearing 21 mars 2012 Tillväxten är vår styrka Stockholms län har 22 % av landets befolkning

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(14) Samlad effektbedömning OBJEKT: SPÅRVÄG OST DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-28 REV 09 02 24 REV 09 04 07 REV 09 05 05 UPPRÄTTAD AV: MARIA HÅKANSSON, SL PLANERING Spårväg Ost.

Läs mer

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid

Framtid, Citybanan och Ostlänken. Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Framtid, Citybanan och Ostlänken Marknadsutveckling Citybanan Ostlänken Sammanfattning nuläge och framtid Marknadsutveckling Den regionala obalansen väntas öka Förhållandet mellan dag och nattbefolkning

Läs mer

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt

Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Järnvägens roll i transportförsörjningen 2 Regional persontrafik i Bergslagen Möjliga strategier på längre sikt Mora Malung Rättvik Leksand Gagnef Falun Hofors Storvik Sandviken Gävle Vansbro Ludvika Borlänge

Läs mer

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg

Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg PM Effektredovisning för BVMa_017 Södertunneln Helsingborg Handläggare: Hans Thorselius, DANIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning av

Läs mer

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN. Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Sammanfattning av delrapport från SVERIGEFÖRHANDLINGEN Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar UPPSALA VÄSTERÅS KARLSTAD ÖREBRO ESKILSTUNA STOCKHOLM SÖDERTÄLJE JÄRNA TROLLHÄTTAN

Läs mer

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån

Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Bostadsmarknad och betalningsvilja Maria Pleiborn 2013-03-22 2013-03-22 Två delar Hur mycket bostäder tål marknaden att det produceras

Läs mer

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid

Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 1 av 15 Långsiktig kollektivtrafikförsörjning av Albano möjliga kompletterande system över tid Sidan 2 av 15 Innehåll Kapitel Sida 1. Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 2. Framtida resande 5 2.1 Resmönster

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 13 PM Redovisning av en samhällsekonomisk kalkyl 2009-02-26 En redovisning av aktuell samhällsekonomisk kalkyl, inklusive trängselskattens effekter

Läs mer

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Kahlström Ola Datum 2016-03-02 Diarienummer KSN-2016-0190 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss: Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Läs mer

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun

Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ULRICEHAMNS KOMMUN Sammanställning av trafikförutsättningar för detaljplan Ubbarp 8:20 och Vist 10:25 mfl, Ulricehamns kommun ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00

Läs mer

PM 4 2001 Kunskapsöversikt Marktransporter Arlanda. Kunskapsöversikt Marktransporter Arlanda

PM 4 2001 Kunskapsöversikt Marktransporter Arlanda. Kunskapsöversikt Marktransporter Arlanda Kunskapsöversikt Marktransporter Arlanda Förord I arbetet med den Regionala utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS) har kunnat konstateras att det föreligger ett behov av infrastrukturinvesteringar

Läs mer

Beräkningar av efterfrågan till följd av ny pendeltågstrafik på sträckan (Tumba) Älvsjö Stockholm C Arlanda Uppsala C

Beräkningar av efterfrågan till följd av ny pendeltågstrafik på sträckan (Tumba) Älvsjö Stockholm C Arlanda Uppsala C LS 1102-0283 Beräkningar av efterfrågan till följd av ny pendeltågstrafik på sträckan (Tumba) Älvsjö Stockholm C Arlanda Uppsala C 2011-11-08 WSP Analys & Strategi Svante Berglund Peter Almström Kerstin

Läs mer

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7 LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen 3 Förord I samband med den pågående Järnvägsutredningens arbete har genomfört

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län?

2005:5. Resvaneundersökning Mälardalen. Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? 2005:5 Resvaneundersökning Mälardalen Vad har försöket med miljöavgifter för effekter för arbetspendlande med bil boende utanför Stockholms län? RVU Mälardalen arbetspendling med bil FÖRORD Kommunfullmäktige

Läs mer

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2014-2025. Remissvar från Stockholm Nordost 2013-09-10 Handläggare: Mikael Engström Länsstyrelsen i Stockholms län tel. dir: 076 643 96 70 Enheten för samhällsplanering Shula Gladnikoff Box 220 67 tel. dir. 076 643 96 73 104 22 Stockholm Länsplan

Läs mer

3 Utredningsalternativ

3 Utredningsalternativ 3 U T R ED N I N GS A LT ER N AT I V O CH U R VA L SPRO CESS 3 Utredningsalternativ Det finns tre korridorer (Röd, Blå och Grön) för Ostlänken mellan Norrköping och Linköping som skiljer sig åt genom att

Läs mer

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors.

Detta PM beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Sida: 1 (4) Detta beskriver användning och funktion av resecentrum i Kramfors. Allmänt Ådalsbanan är den 18 mil långa järnvägen mellan Sundsvall och Långsele via Timrå, Härnösand och Kramfors. Ådalsbanan

Läs mer

Långväga buss 2011 2012:8

Långväga buss 2011 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:

Läs mer

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar

Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö. Giltighetstid Gäller från 9 december 2012 med reservation för eventuella förändringar Ny pendeltågslinje mellan Uppsala och Älvsjö Giltighetstid Gäller från 9 december 22 med reservation för eventuella förändringar Nu kommer Uppsala och Stockholm närmare varandra Nu blir det enklare att

Läs mer

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 [Ärendenummer] 2013:3 Till: Från: PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 Inledning Skillnaderna mellan de prognoser och kalkyler som gjordes under

Läs mer

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken

Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken MARLENE SJÖDIN SID 1/6 TRAFIKPLANERARE 0858785141 MARLENE.SJODIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Yttrande inför trafikförändringar i SLtrafiken 2013/2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA

LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation

Läs mer

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050

Yttrande över samrådsförslag för översiktsplan 2030 för Haninge kommun - med utblick mot 2050 Stockholms läns landsting 1 (3) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTE UTLÅTANDE 2015-06-18 TRN 2015-0120 Handläggare: Susanne Skärlund Tillväxt- och regionplanenämnden Yttrande över samrådsförslag

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket

2006:31. Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket 2006:31 Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket KORT SAMMANFATTNING En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. Analysen

Läs mer

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår

Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår PM Effektredovisning för BVGv_005 Skutskär-Furuvik, dubbelspår Handläggare: Hans Thorselius, DANIIELSONDOSK AB Telefon: 0733-96 52 90 e-post:hans.thorselius@danielsondosk.se Innehåll 1 Effektbeskrivning

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås

Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås Trafikanalys Kompletterande arbeten för ny järnväg Göteborg - Borås 2012-09-14 Stockholm, 2012-09-14 Vectura Division Transport och Samhälle Box 4107 171 04 Solna Svetsarvägen 24 www.vectura.se Växel:

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Motion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning

Motion 1983/84:415. Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Transportrådets bedömning 16 Motion 1983/84:415 Agne Hansson m. fl. Järnvägssträckan Växjö-Hultsfred-Västervik m. m. Järnvägen Växjö-Hultsfred-Västervik bör hänföras till riksbanenätet eller erhålla ett statsbidrag av samma omfattning

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2.

Tjänsteutlåtande. Sollentuna kommun överlämnar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2013-04-09 som svar på remiss av stomnätsstrategin, etapp 2. SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Tjänsteutlåtande Anders Hallmén Sidan 1 av 7 Diariekod: 300 Kommunstyrelsen Remiss av stomnätsstrategin, etapp 2 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm. Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik

Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm. Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik Med tåg i stråket Östergötland Sörmland - Stockholm Del 2, trafiksituationen när Citybanan och Ostlänken öppnar för trafik Beställare Regionförbundet Östsam Regionförbundet Sörmland Medverkande Arbetsgrupp

Läs mer

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen

Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen 1 Richard Murray 2013-02-05 Jämförelse av de samhällsekonomiska kostnaderna för två alternativ för ombyggnad av Slussen Alternativ: Stadens förslag Nya Slussen Alternativ: Slussen plan B Samhällsekonomiska

Läs mer

Linda Isberg 2012-11-30. Indata från Visum till Emma/Sampers funkar det?

Linda Isberg 2012-11-30. Indata från Visum till Emma/Sampers funkar det? Linda Isberg 2012-11-30 Indata från Visum till Emma/Sampers funkar det? Bakgrund SL:s efterfrågemodell SIMS ifrågasatt (hushållsbaserad indata mm) Samkörning med Trafikverket (utveckling/uppdatering/uppdrag)

Läs mer

Tidigare har KTH JVG tagit fram en utrikesmatris för tåg år 2007 åt Trafikverket 2008. Denna byggde på ett antal olika databaser:

Tidigare har KTH JVG tagit fram en utrikesmatris för tåg år 2007 åt Trafikverket 2008. Denna byggde på ett antal olika databaser: KTH Trafik och Logistik 2012-08-30 Bo-Lennart Nelldal Josef Andersson Utrikesmatriser för persontrafik på järnväg -2030 1. Bakgrund och syfte I Sampers finns ingen utrikesmodell implementerad, och data

Läs mer