Huvudvärk - handläggning i Landstinget Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudvärk - handläggning i Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Diarienr: Ej tillämpligt 1(13) Dokument ID: Fastställandedatum: Giltigt t.o.m.: Upprättare: Sven H Jackmann Fastställare: Kristin Ahne Huvudvärk - handläggning i Landstinget Gävleborg Innehåll 1. Syfte och omfattning Allmänt Ansvar och roller Beskrivning Handläggning av huvudvärk Akut remiss till sjukhus Vidare utredning Primär huvudvärk Spänningshuvudvärk Migrän Migrän med aura Hortons huvudvärk (Cluster headache) Sekundär huvudvärk Huvudvärk sekundär till trauma Huvudvärk sekundär till kraniella eller cervikala vaskulära sjukdomar Huvudvärk vid förhöjt intrakraniellt tryck Huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel Huvudvärk vid infektion Trigeminusneuralgi Frågeformulär vid utredning av kronisk huvudvärk Dokumentinformation Litteratur Syfte och omfattning Syftet med vårdprogrammet är att optimera omhändertagandet av patienter som söker för huvudvärk i Landstinget Gävleborg. 2. Allmänt Huvudvärk är det vanligaste långdragna smärttillståndet bland barn och vuxna. Individer med täta huvudvärksbesvär rapporterar nedsatt livskvalitet och har ökad förekomst av depression, ångest och andra smärtor än individer utan huvudvärk. Huvudvärk är oftast godartad men i sällsynta fall är huvudvärk ett symtom på livshotande sjukdom. 3. Ansvar och roller Se flödesschema sid 2

2 2(13) Akut insättande och svår huvudvärk. Huvudvärk med feber, påverkat allmäntillstånd och/eller nackstyvhet. Huvudvärk och personlighetsförändring fokalneurologiska symtom eller krampanfall Huvudvärk efter trauma särskilt hos patienter med waranbehandli ng Remittera akut till sjukhus Huvudvärk hos personer över 50 år eller med ökad risk för venös trombos. Ev akut remiss! Huvudvärk som avviker, ökar i intensitet och försämrat allmäntillstånd. Ev akut remiss!. Huvudvärk hos personer med hiv/aids. Hortons huvudvärk och andra autonoma huvudvärksformer. Atypisk huvudvärk. Utred vidare och/eller remittera till sjukhus Migrän med typiska symtom Spänningshuvudvärk. Episodisk, kronisk eller i kombination med migrän. Läkemedelsutlöst huvudvärk. Kraniella neuralgier med typiska symtom som svarar på behandling. Behandlas i primärvården

3 3(13) 4. Beskrivning 4.1. Handläggning av huvudvärk En noggrann anamnes och klinisk undersökning är avgörande för att skilja ut det fåtal huvudvärkspatienter som kräver akut handläggning och vidare utredning. Exempel på frågor som bör ingå i anamnesen finns på sidan 18. Den kliniska undersökningen bör omfatta blocktryck, hjärta-kärl, neurologstatus inklusive ögonbottnar, palpation av huvudets, nackens och ryggens senfästen. Enklare provtagning med Hb, SR, CRP är oftast tillräckligt. Om anamnesen inte inger misstanke om bakomliggande sjukdom och status är normalt behövs ingen vidare utredning Akut remiss till sjukhus Vissa varningstecken i anamnes eller status bör föranleda akut remiss till sjukhus. Följande tillstånd är viktiga att remittera akut: Plötsligt insättande huvudvärk med smärtmaximum inom några minuter. All sådan huvudvärk ska remitteras akut förutom i de fall där karaktären och intensiteten av huvudvärken är välkänd för patienten sedan tidigare (till exempel vid Hortons huvudvärk). Huvudvärk tillsammans med feber, påverkat allmäntillstånd eller nackstyvhet. Huvudvärk och neurologiska symtom, till exempel personlighetsförändring, fokalneurologiska symtom, krampanfall. Svår huvudvärk och medvetanderubbning efter trauma. Svår huvudvärk hos patienter med Waranbehandling, särskilt efter skalltrauma Vidare utredning Neurologiska symtom som inger misstanke om bakomliggande sjukdom bör utredas vidare med laboratorieundersökning, neuroradiologisk undersökning och/eller lumbalpunktion. Remiss till neurolog bör övervägas. Exempel på sådana tillstånd är: Nydebuterad och/eller progredierande huvudvärk särskilt hos personer >50 år. Ny huvudvärk hos personer med ökad risk för venös trombos. Nydebuterad huvudvärk hos individer med hiv/aids eller annan uttalad immunosuppression. Huvudvärk som avviker från tidigare, ökar i intensitet och påverkar allmäntillståndet. Hortons huvudvärk och andra autonoma huvudvärksformer. Huvudvärk som är atypisk eller svårdiagnosticerad.

4 4(13) Övrig recidiverande huvudvärk kan omhändertas i primärvården (se sidan 4). En huvudvärksdagbok är ett värdefullt hjälpmedel för att diagnostisera typ av huvudvärk, finna utlösande faktorer, kartlägga läkemedelsanvändning och för att följa upp behandling Primär huvudvärk I den internationella huvudvärksklassifikationen finns en indelning i primära huvudvärksformer utan bakomliggande sjukdom och i sekundära huvudvärksformer som tillskrivs andra orsaker. Diagnoskriterier finns utarbetade för olika huvudvärkstyper och den andra upplagan av denna klassifikation publicerades i tidskriften Cephalalgia år 2004 och finns på hemsidan Klassifikationen är användbar både för forskning och kliniskt arbete Spänningshuvudvärk Spänningshuvudvärk är den vanligaste primära huvudvärksformen i befolkningen med en livstidsprevalens på cirka 70 procent. Kronisk spänningshuvudvärk är spänningshuvudvärk som förekommer varannan dag eller tätare under minst tre månader. Spänningshuvudvärk är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män. pänningshuvudvärk som förekommer varannan dag eller tätare under minst tre månader. Spänningshuvudvärk är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män. Referenser Ange referenser, regelverk, interna/externa och/eller stöddokument när så är Mekanismer: Mekanismerna är oklara. En teori är att ökad psykisk spänning leder till muskelspänningar och ökad muskeltonus i muskulaturen kring huvudet. Störningar i de endogena opioid- och serotoninsystemen och så kallad sensitisering av centrala nervsystemet har sannolikt betydelse vid kronisk spänningshuvudvärk liksom vid andra långdragna smärttillstånd. Diagnos: Typisk anamnes (se figur 1) och ett normalt somatiskt och neurologiskt status.

5 5(13) Behandling Information och lugnande besked till patienter med huvudvärk kan lindra symtomen. Analgetika bör undvikas till personer med besvär flera gånger i veckan för att minska risken för läkemedelsutlöst huvudvärk. Remiss till sjukgymnast är ofta lämpligt. Behandling med avspänning, biofeedback och kognitiv beteendeterapi har vetenskapligt stöd både för spänningshuvudvärk och migrän. Tillgången till kognitivbeteendeterapi är tyvärr ofta begränsad och remiss till psykolog brukar krävas. Effekten av akupunktur är omdebatterad men används i utvalda fall. Vid kronisk spänningshuvudvärk, särskilt vid förekomst av flera smärttillstånd kan amitriptylin provas. För att minska risken för biverkningar kan man inleda med 10mg och långsamt trappa upp till 50mg till natten. Vid tolerabla biverkningar kan dosen ytterligare ökas till mg Migrän Migrän är näst spänningshuvudvärk den vanligaste primära huvudvärksformen. Den debuterar ibland i barnaåren, men oftast i tonåren eller 20-årsåldern. Migrän är i vuxen ålder nästan tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Migrän (hemikrani) karaktäriseras av återkommande episoder av huvudvärk, som vanligtvis är halvsidig, dunkande och åtföljd av illamående, kräkningar, ljus- och ljudöverkänslighet. Huvudvärken försämras av ordinär fysisk aktivitet som att gå i trappor eller av huvudskakningar och ofta krävs sängläge under attackerna. De vanligaste utlösande faktorerna är stress, hormonella faktorer, oregelbundna måltider och sömnbrist Migrän med aura Förekommer hos cirka 20 procent av migränpatienter. Den vanligaste auran är synpåverkan i form av så kallat flimmerskotom. Detta yttrar sig främst som gradvis ökande, bågformig synfältsdefekt med flimrande ytterkontur homonymt i båda ögonen under minuter. Andra vanliga auraformer är känselstörningar i ena handen som långsamt sprider sig upp över armen och krypningar eller domningar kring ena sidan av munnen. Huvudvärken kommer vanligtvis när auran upphört. En och samma patient kan ha migränanfall med eller utan aura, med samma förlopp av huvudvärken och efterföljande autonoma symtom. Ibland uppträder aurafenomen utan åtföljande huvudvärk, det förekommer till exempel hos äldre patienter som tidigare under livet haft kompletta attacker. I denna åldersgrupp bör aurafenomenen skiljas från exempelvis tia. En viss ökad risk för cerebral infarkt föreligger hos individer med migrän med aura, särskilt för dem som röker och använder östrogeninnehållande p-piller.

6 6(13) Mekanismer: Migrän är en multifaktoriell sjukdom med ett heterogent nedärvningsmönster. Patofysiologin är inte helt kartlagd men anses bero på en komplex interaktion mellan neurogena och vaskulära faktorer. Den dilatation av cerebrala blodkärl som sker under migränanfallet bidrar till smärtan. Diagnos: Typisk anamnes (se figur 2) och normalt somatiskt och neurologiskt status. Behandling: Icke farmakologisk behandling: Sömn, regelbundna måltider, undvika utlösande faktorer Sjukgymnastik Kognitiv beteendeterapi Läkemedel: Se Rekommenderade läkemedel i Landstinget i Uppsala län , sid 25. ASA (acetylsalicylsyra) 0,5 1mg, gärna brustablett Paracetamol 0,5 1g NSAID, till exempel Diklofenac T mg Vid illamående; metoklopramid, Primperan 20mg supp. Sumatriptan 50mg. De olika triptanernas effekt är likvärdiga men beredningsformerna skiljer sig. Bör ges efter eventuell aura, i huvudvärksfas. Profylax; Propranolol, till exempel Inderal Retard mg x 1 2.

7 7(13) Hortons huvudvärk (Cluster headache) Prevalens: cirka 1/1000. Låg hereditet. Män drabbas 3 6 gånger oftare än kvinnor och rökare är överrepresenterade. Debutålder år, sjukdomen klingar vanligtvis av i 65-årsåldern. Mekanismer: Patofysiologin är till stora delar okänd. En störd hypotalamisk-hypofysär funktion antas vara av betydelse för uppkomsten av huvudvärken. Kärlsvullnad i sinus cavernosus eller a. carotis interna med påverkan på sympatiska fibrer kan förklara förekomsten av Horners syndrom. Symtombild: Attacker av svår, strikt, ensidig smärta belägen i eller ovanför ögat och/ eller tinningen. Durationen av smärtan är 15 minuter till 3 timmar och attackerna uppträder från en gång varannan dag upp till 8 gånger/dygn. Attackerna uppträder i serier, från veckor till månader, åtskilda av remissionsperioder dvs. smärtfria intervall som varar i månader eller år. I ungefär 10 procent av fallen är besvären kroniska. Associerade symtom: Tårflöde, nästäppa, näsdropp, pann- och ansiktssvettning, rött öga (ensidigt hyperemi i skleran), Horners syndrom, dvs. mios (liten pupill) på samma öga, ptos, ögonlockssvullnad. Patienter med misstänkt Hortons huvudvärk bör remitteras till neurolog för bedömning och behandling! Akutbehandling: Sumatriptan (Imigran) injektion 6mg s.c.x1 2/samma dygn (effekt i cirka 75 % av fallen) Inhalation av syrgas 100 % andningsoxygen l/min, på mask upp till 15 min (effekt i 50 80% av fallen). I andra hand kan tabl. eller supp. ergotamin provas, 1 2 mg x 1 2 (effekt i cirka 60 % av fallen).

8 8(13) Profylax: Verapamil (80 360mg) 4.3. Sekundär huvudvärk Nedan följer några av de sekundära huvudvärks typer som är viktiga att känna till och som förekommer inom primärvården. För en mer omfattande beskrivning av olika sekundära huvudvärksformer hänvisar vi till litteraturen i listan på sista sidan Huvudvärk sekundär till trauma Vid trauma mot huvudet som är förenat med medvetslöshet och/eller akut huvudvärk eller andra neurologiska symtom bör remiss utfärdas till akutmottagningen för vidare utredning. Posttraumatisk huvudvärk Övergående huvudvärk efter trauma mot skallen är vanligt även när en akut datortomografi inte visat några avvikelser och i enstaka fall kan besvären bli långdragna. Det är viktigt med information om att besvären är ofarliga och övergående. Lätta analgetika och vila kan behövas under en begränsad tid. Tidig, men gradvis aktivering i individuell takt rekommenderas. Dessa patienter kan handläggas i primärvården men sjukgymnastik och mer omfattande rehabilitering kan bli nödvändigt i svårare fall. Kroniskt subduralhematom Olika typer av intrakraniella blödningar kan uppstå som komplikation till trauma mot huvudet och vanligtvis leder akuta symtom att patienten remitteras till

9 9(13) sjukhus. Vid kroniskt subduralhematom kan symtomen komma smygande under flera veckor efter traumat. Majoriteten har måttlig huvudvärk, personlighetsförändring och mindre uttalade fokala neurologiska symtom. Särskilt viktigt är att överväga denna diagnos hos alkoholister och äldre, även om traumat är relativt trivialt eller inte kan erinras. En akut datortomografi bör föranstaltas och konfirmerar diagnosen Huvudvärk sekundär till kraniella eller cervikala vaskulära sjukdomar Subaraknoidalblödning Kardinalsymtomet är urakut insättande, svår huvudvärk. Vid små så kallade varningsblödningar kan nackstyvhet saknas och patienten vara relativt opåverkad men risken för en större blödning inom närmaste dygnen är avsevärd. Vid misstanke om subaraknoidalblödning ska patienten snarast transporteras till akutmottagningen för vidare utredning med datortomografi och lumbalpunktion. Temporalisarterit (TA) Medelåldern för insjuknande i TA är 75 år, och debuterar nästan aldrig före 50 års ålder. Eftersom obehandlad TA kan leda till bestående synnedsättning är det viktigt att överväga denna diagnos vid nydebuterad huvudvärk hos äldre individer. Huvudvärken är vanligtvis, men inte alltid, lokaliserad till ena tinningen. Värken kan vara brännande, intensiv, pulserande eller mer måttlig och konstant. Ofta är temporalisartären nodulärt förtjockad och palpationsöm. Den karaktäristiska tuggclaudication förekommer i cirka 10 %. Ungefär hälften av patienterna uppvisar symtom på polymyalgia rheumatica. Diagnosen bekräftas genom förhöjd SR och CRP samt arteritförändringar vid analys av biopsi från a. temporalis. Negativ biopsi utesluter dock inte diagnosen och vid misstanke om TA bör kortikosteroidbehandling inledas innan biopsisvar föreligger. Vid misstanke om TA bör patienten remitteras akut till medicinklinik Huvudvärk vid förhöjt intrakraniellt tryck Förhöjt intrakraniellt tryck är ett allvarligt symtom som kan ha flera orsaker, exempelvis hjärntumör. Tecken till förhöjt intrakraniellt tryck är huvudvärk, som ofta ökar i liggande och på natten samt förvärras av hosta eller ansträngning. Synpåverkan, staspapiller, personlighetsförändring och andra neurologiska symtom föreligger ofta. Dessa patienter bör remitteras till akutmottagning Huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel Frekvent analgetikaintag kan ibland medföra ökade huvudvärksbesvär. Detta gäller både analgetika med kodein (till exempel Citodon, Treo-Comp) och enkla analgetika som NSAID, asa och paracetamol. Likaså kan alltför frekvent medicinering med triptaner och ergotaminer orsaka läkemedelsutlöst huvudvärk.

10 10(13) Risken för läkemedelsutlöst huvudvärk är störst för dem som redan har huvudvärk och vanligtvis sker ett successivt ökande tablettintag parallellt med en försämring och förändring av huvudvärken. Överkonsumtion av analgetika kan vara en av orsakerna till så kallad kronisk daglig huvudvärk. För att förebygga läkemedelsutlöst huvudvärk är det viktigt att informera patienterna om att analgetikaintaget bör begränsas till högst 2 3 dagar i veckan. Vid behandling av läkemedelsutlöst huvudvärk bör patienten vara informerad och motiverad till utsättning av all analgetika. Vanligtvis sker detta genom abrupt utsättning eller i vissa fall genom nedtrappning av läkemedlen, gärna med sjukgymnastisk behandling under avgiftningsperioden. Sjukskrivning under 1 2 veckor kan bli nödvändigt. För att utvärdera behandlingseffekten bör huvudvärksdagbok föras före, under och efter avgiftningsperioden. Ett återbesök bör erbjudas 1 2 månader efteråt för att diskutera behandling av eventuell kvarvarande huvudvärk Huvudvärk vid infektion Huvudvärk kan vara första tecken på en infektion inom centrala nervsystemet eller förekomma som ett restsymtom efter genomgången infektion. Huvudvärk förekommer också som delsymtom vid allmänna infektionssjukdomar utanför centrala nervsystemet och är exempelvis mycket vanligt vid virusutlösta övre luftvägsinfektioner. Särskilt framträdande är huvudvärk vid influensa. Meningit och encefalit Den bakteriella meningiten är vanligtvis dramatisk med huvudvärk, feber, nackstyvhet, illamående, kräkningar, ökad ljuskänslighet och ibland medvetandepåverkan. Vid låggradig infektion, tidigt i förloppet och hos barn, äldre och immunsupprimerade patienter kan nackstyvhet och feber saknas. Vid encefalit kan kognitiv påverkan och andra neurologiska symtom vara mer framträdande. I dessa fall är det viktigt med snabbt omhändertagande och ambulanstransport till infektionsklinik på sjukhus! Neuroborrelios Neuroborrelios kan ha en varierande klinisk bild med meningit, radikuliter, mononeuropatier och kranialnervspåverkan. I vissa fall domineras bilden av successivt tilltagande huvudvärk, tillsammans med sjukdomskänsla och nedsatt matlust. Diagnosen ställs genom den kliniska bilden och påvisande av antikroppar mot Borrelia burgdoferi. Ett normalt blodprov utesluter inte diagnosen. Vanligtvis sker vidare utredning med lumbalpunktion och analys av likvor hos neurolog eller infektionsläkare Trigeminusneuralgi Trigeminusneuralgi kännetecknas av attacker med kortvarig, intensiv ansiktssmärta som kan uppträda flera gånger per dygn. Smärtan som brukar vara

11 11(13) lokaliserad i nedre delen av ansiktet kan oftast utlösas av beröring av ett hudområde, så kallad triggerzon. Vanligtvis sker insjuknandet efter 50 års ålder. Mekanismer: Den idiopatiska formen anses bero på en skada på trigeminusnervens hölje på grund av demyelinisering. I vissa fall är orsaken ett tryck mot nerven av ett närpasserande kärl. Sekundär trigeminusneuralgi kan orsakas av till exempel MS, tumör eller aneurysm. Vid de senare tillstånden brukar smärtbeskrivningen vara atypisk och avvikelser finnas vid neurologisk undersökning. Diagnos: Typisk anamnes och normalt neurologiskt status. Vid trigeminusneuralgi hos yngre eller terapirefraktära patienter rekommenderas remiss till neurolog för vidare utredning. Patienten bör också remitteras till neurolog vid avvikelser i anamnes och status eller otillräcklig effekt av behandlingen. Behandling: Karbamazepin 100mg x 2 som ökas stegvis med några dagars mellanrum till 200mg x 2. Uppnås inte effekt på denna dos rekommenderas ytterligare stegvis ökning så länge biverkningarna är tolerabla. Ibland kan doser på mg behövas. Blodstatus, lever- och njurfunktionen bör kontrolleras före och under behandlingen. Gabapentin, pregabalin och amitryptilin utgör alternativa preparat om karbamazepin inte tolereras.

12 12(13) 4.4. Frågeformulär vid utredning av kronisk huvudvärk Tidigare eller pågående sjukdomar? Vilka? Tidigare skallskada? När? Sjukdom i familjen/släkten? Huvudvärk? Annan sjukdom? Aktuell medicinsk behandling? Vilken? Social och psykologisk situation? Familje-/yrkesliv? Rökning? Nedstämdhet/ångest? Sömnsvårigheter? Din huvudvärk När var och hur började huvudvärken? Hur ofta har du haft huvudvärk under de senaste tre månaderna? Kommer huvudvärken i tydliga attacker? Varierar den över dygnet eller i perioder? Var sitter huvudvärken och hur länge håller den i sig? Har du några förkänningar innan huvudvärken börjar? Synpåverkan, domningar eller annat? Beskriv huvudvärkens karaktär och intensitet. Vad kan framkalla huvudvärken? Stress, sömnbrist, mat, hunger, fysisk aktivitet, kroppsläge, hosta eller annat? Åtföljs huvudvärken av ljus- eller ljudkänslighet, illamående, kräkningar eller andra symtom? Hur ofta måste du vara hemma från arbete eller skola på grund av huvudvärken? Måste du ligga till sängs? Varför söker du vård just nu? 5. Dokumentinformation Detta vårdprogram är framtaget utifrån det vårdprogram som utarbetats av primärvården i Uppsala län och neurologkliniken vid Akademiska sjukhuset. 6. Litteratur Behandling av migrän, Läkemedelsverket 1999 Huvudvärk- teori och klinik, Carl Dahlöf, Jane Carlsson, Jan Erik Hardebo, Katarina Laurell, Per-Erik Lygner, Studentlitteratur, 2006 Läkemedelsboken 2007/2008 Tema Huvudvärk. Läkartidningen nr , s Migrän och annan huvudvärk, Lars Edvinsson och Karl Ekbom, Svenska migränsällskapet, 1993 Rekommenderade läkemedel i Landstinget i Uppsala län The International Classification of Headache Disorders: 2nd edition. Cephalalgia 2004; 1:

13 13(13) Practice parameter: Evidence-based guidelines for migraine headache (an evidence-based review). Report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Stephen D Silberstein, Neurology 2000; 55: Illustrationerna i vårdprogrammet är utlånade från boken Huvudvärk teori och klinik av Carl Dahlöf, Jane Carlsson, Jan Erik Hardebo, Katarina Laurell och Per-Erik Lynger, Studentlitteratur Vårdprogrammet finns på /vardprogram och på landstingets intranät Navet under fliken Sjukvård, klicka på Vårdprogram. Häften beställs från Dokumentnamn Huvudvärk handläggning i primärvården, Uppsala län

Huvudvärk handläggning i primärvården

Huvudvärk handläggning i primärvården Huvudvärk handläggning i primärvården Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset För Akademiska sjukhuset Specialistläkare Katarina Laurell, neurodivisionen,

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 RUTIN Huvudvärk - akutmottagningen Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 14382 su/med 2014-07-22 2 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Sektionschef, Akutmottagning Östra (tobka1) Godkänd av: Putte Abrahamsson, Verksamhetschef,

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI - HUVUDVÄRK 2 177B Huvudvärk 2 178B Hortons huvudvärk 3 179B Huvudvärk utlöst av ansträngning eller orgasm 3 180B Migrän 4 Huvudvärk vid reversibelt

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar

Akuta neurologiska symtom och sjukdomar UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -

Läs mer

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi.

MRT är en mer känslig metod för att identifiera epileptogena lesioner än DT och bör utföras på alla patienter med oklar etiologi. BASAL UTREDNING VID EPILEPTISKA ANFALL OCH EPILEPSI (Martin Lindberger) En noggrann anamnes inklusive vittnesuppgifter är av stor vikt för att ställa korrekt diagnos. MRT är en mer känslig metod för att

Läs mer

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel.

2010-06-29. Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. 2010-06-29 1 (6) Vår beteckning FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av en begränsad genomgång av migränläkemedel. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken

Råd angående handläggning av patienter med HYPERHIDROS - Hudkliniken Vårdprogram Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41836 Fastställandedatum: 2012-02-13 Giltigt t.o.m.: 2016-02-13 Upprättare: Anette E Edlund Fastställare: Lars Åke Berndalen Råd angående handläggning

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Tentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen

Läs mer

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge Migrän hos barn Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge 3 16 september 2015 Hur påverkas livet av migrän? Barn Ökad frånvaro från förskola och skola Missade fritidsaktiviteter Nedsatt

Läs mer

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Delexamination 3 VT 2012. Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1 Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 22 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat

Läs mer

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR IV Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR 63 Bröstsmärta Vid samtidig andnöd se även avsnitt Andnöd s 66. Vid säkert trauma mot bröstkorgen se även avsnitt Symtom från rörelseapparaten s 34. Vid feber + andningskorrelerad

Läs mer

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning:

MEQ fråga 2. 13 poäng. Anvisning: MEQ fråga 2 ANNA, 30 ÅR 13 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl denna) där sista sidan innehåller det avslutande svaret men ingen fråga. Poäng anges vid varje delfråga. Man får bara ha

Läs mer

Huvudvärk - Medicinkliniken Ljungby

Huvudvärk - Medicinkliniken Ljungby Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Nervsystemet Giltig fr.o.m: 2009-10-15 Faktaägare: Magdalena Hoptasz, överläkare medicinkliniken Ljungby Fastställd av: Karl Ljungström, verksamhetschef medicinkliniken

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Neurologi Huvudvärk Migrän Se Läkemedelsboken för spänningshuvudvärk m.fl. Anfallsbehandling paracetamol* acetylsalicylsyra naproxen* sumatriptan* metoklopramid*

Läs mer

Patientinformation rörande: Grå starr

Patientinformation rörande: Grå starr Specialitet: Godkänt datum: Patientinformation rörande: Grå starr Kort om sjukdomsförloppet Katarakt eller grå starr, innebär grumling av ögats egen lins och är en av de vanligaste orsakerna till synnedsättning

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Arytmogen högerkammarkardiomyopati Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen

Läs mer

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel

Läs mer

Del 4_5 sidor_13 poäng

Del 4_5 sidor_13 poäng Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för

Läs mer

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska IBS Irriterande för patient och doktor Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska Funktionella mag-tarmsjukdomar IBS Diagnoskriterier (Rom III) Återkommande episoder med buksmärta/bukobehag,

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003

TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 ID: 1/19 TENTAMEN T9 VT1 2003 MEQ-del Ögon 13/3 2003 I varje MEQ-fall kommer sjukdomsbild och fakta att tillföras successivt med nya delfrågor. Besvarat ark läggs när det är klart upp-och-ner på golvet

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta

Rapport från NetdoktorPro. Läkare underskattar bältrospatientens smärta Rapport från NetdoktorPro Läkare underskattar bältrospatientens smärta Sammanfattning Bältros (herpes zoster) är en sjukdom som drabbar omkring var fjärde person i Sverige någon gång i livet. Bältros förknippas

Läs mer

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin

Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,

Läs mer

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar:

Sifferkod:.. Eva, som har lätt för att uttrycka sig, berättar: Eva som är 55 år, kommer i början av september till dig på Vårdcentralen i Täby. Eva är gift och jobbar deltid med ekonomi i makens företag. Hon har barn och barnbarn. Eva har hypertoni och medicinerar

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS

Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome)

RMR IBS (Irritable Bowel Syndrome) (Irritable Bowel Syndrome) Överläkare Anders Lasson, Södra Älvsborgs sjukhus Terapigrupp Mage-tarm 1 IBS - diagnos IBS är en diagnos baserad på diagnoskriterier, där följande ska vara uppfyllt: Återkommande

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård

Patienter med nackländryggsbesvär. Flödesschema för primärvård Patienter med nackländryggsbesvär Flödesschema för primärvård mars -07, reviderad juni 2010 1 Dag 1 - när pat söker vård Telefonkontakt (sjuksköterska/sjukgymnast): rygg/nackproblem utan röda flaggor -

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Nervsystemet Rekommenderade läkemedel Norrbottens läkemedelskommitté ATC-kod anges efter substansnamn. Se motivering Nervsystemet. Demens Donepezil N06DA02 ARICEPT Epilepsi, anfallskupering Diazepam N05BA01

Läs mer

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD 58 REKLISTAN 2015 www.vgregion.se/vardgivarstod MIGRÄN Analgetika/COX-hämmare Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning Andrahandsval ibuprofen, tablett, kapsel,

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR

Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Dugganummer 1 (5) Rest DUGGA I INFEKTIONSSJUKDOMAR Karolinska Universitetssjukhuset Solna och Huddinge 11 maj 2010, kl 09.00 11.30 För er som gör omdugga: Gick kursen år mån Skrivningen består av 10 kortsvarsfrågor.

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,

Läs mer

Läkemedel till äldre 245

Läkemedel till äldre 245 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO

Regional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset

Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (T 5) Bengt Wahlström Februari 2008 Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Lungemboli (LE) 9:e plats bland diagnoser på akutmedicinsektionen, Akademiska sjukhuset, 1999 2/3 av patienter med fatal

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad

LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN. Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad LUTS HOS MÄN I PRIMÄRVÅRDEN Georgios Daouacher medicinsk ledningsansvarig Urologsektionen Centralsjukhuset I Karlstad Orsaker till LUTS Utredning av LUTS patienter I primärvården Behandling När ska man

Läs mer

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN.

Vårdprogram. Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 1 Vårdprogram Dyspepsi VÅRDPROGRAMMET ÄR UTARBETAT AV TERAPIGRUPP GASTROENTEROLOGI, LÄKEMEDELSRÅDET SKÅNE, I SAMARBETE MED SÖDRA REGIONVÅRDSNÄMNDEN. 2 Bakgrund Besvär från övre mag-tarmkanalen är vanligt

Läs mer

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen.

3.1. Skriv remiss för buköversikt och ange vilken frågeställning du har och när du vill ha undersökningen. Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades han några gånger för

Läs mer

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi Handläggning av olika diagnoser Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42227 Fastställandedatum: 2012-04-24 Upprättare: Marie-Louise S Lång Sverin Giltigt t.o.m.: 2014-04-24 Fastställare: Åsa Celander Medicinsk gastroenterologi

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.

Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer

Läs mer

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2

Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 Klinisk Medicin ht 2014 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa

Läs mer

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg

Läkemedelshantering - ordination enligt generellt direktiv - särskilda boenden i Gävleborg Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-80006 Fastställandedatum: 2014-10-03 Giltigt t.o.m.: 2016-10-03 Upprättare: Jessica A Eriksson Fastställare: Stefan Back shantering - ordination

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan

Bipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för

Läs mer

Del 3. 7 sidor 13 poäng

Del 3. 7 sidor 13 poäng 7 sidor 13 poäng Till akutmottagningen kommer David 28 år. Han arbetar på bank, är sambo och har en 1-årig son. Under tonåren kontrollerades han några gånger för något fel i leverproverna som enligt David

Läs mer

Skallskador inom fotbollen.

Skallskador inom fotbollen. Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det

Läs mer

Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.

Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. MS ur ett allmänläkarperspektiv incidens och prevalens per 2500 personer Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. I ETT HAV AV BEKYMMER Vanliga neurologiska symtom

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Behandling av sömnsvårigheter

Behandling av sömnsvårigheter Behandling av sömnsvårigheter Sammanfattning Sömnsvårigheter behandlas i första hand med andra metoder än läkemedel (icke-farmakologiska metoder). I de fall då annan sjukdom, som till exempel depression

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p

Del 7 medicin. Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Totalt 7 sidor. Maxpoäng: 15p Erik är en 29-årig man som söker till akutmottagningen en dag när du är primärjour. Han arbetar på bank, är gift och nybliven far till en liten flicka. Under tonåren kontrollerades

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken!

Svimning. Anamnes och klinisk undersökning - viktigast i diagnostiken! Svimning Övergående medvetandeförlust utan neurologiska restsymptom. Orsakas av tillfällig minskning av cerebralt blodflöde (efter 8-10 s avbrott i cerebrala cirkulationen). Vanligt problem! Upp till 48%

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer