Huvudvärk handläggning i primärvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Huvudvärk handläggning i primärvården"

Transkript

1 Huvudvärk handläggning i primärvården Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården, Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset För Akademiska sjukhuset Specialistläkare Katarina Laurell, neurodivisionen, Akademiska sjukhuset, vx För Primärvården Husläkare Ingemar Zettergren, Vårdcentralen Österbybruk, Reviderat i februari 2009 Revideras åter senast i februari 2012

2 Innehåll Inledning 4 Handläggning av huvudvärk 4 Akut remiss till sjukhus Vidare utredning Schematisk handläggning av huvudvärk 6 Primär huvudvärk 7 Spänningshuvudvärk Migrän Migrän med aura Hortons huvudvärk (Clusterheadache) Sekundär huvudvärk 13 Huvudvärk sekundär till trauma Posttraumatisk huvudvärk Kroniskt subduralhematom Huvudvärk sekundär till kraniella eller cervikala vaskulära sjukdomar 14 Subaraknoidalblödning Temporalisarterit (TA) Huvudvärk vid förhöjt intrakraniellt tryck 15 Huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel 15 Huvudvärk vid infektion 15 Meningit och encefalit Neuroborrelios Trigeminusneuralgi 16 Frågeformulär vid utredning av huvudvärk 18 Litteratur 19

3 Inledning Detta vårdprogram har utarbetats i samarbete mellan primärvården och neurologkliniken vid Akademiska sjukhuset med syfte att optimera omhändertagnadet av patienter som söker för huvudvärk. Huvudvärk är det vanligaste långdragna smärttillståndet bland barn och vuxna. Individer med täta huvudvärksbesvär rapporterar nedsatt livskvalitet och har ökad förekomst av depression, ångest och andra smärtor än individer utan huvudvärk. Huvudvärk är oftast godartad men i sällsynta fall är huvudvärk ett symtom på livshotande sjukdom. Handläggning av huvudvärk Se flödesschema sidan 6. En noggrann anamnes och klinisk undersökning är avgörande för att skilja ut det fåtal huvudvärkspatienter som kräver akut handläggning och vidare utredning. Exempel på frågor som bör ingå i anamnesen finns på sidan 18. Den kliniska undersökningen bör omfatta blocktryck, hjärta-kärl, neurologstatus inklusive ögonbottnar, palpation av huvudets, nackens och ryggens senfästen. Enklare provtagning med Hb, SR, CRP är oftast tillräckligt. Om anamnesen inte inger misstanke om bakomliggande sjukdom och status är normalt behövs ingen vidare utredning. Akut remiss till sjukhus Vissa varningstecken i anamnes eller status bör föranleda akut remiss till sjukhus. Följande tillstånd är viktiga att remittera akut: Plötsligt insättande huvudvärk med smärtmaximum inom några minuter. All sådan huvudvärk ska remitteras akut förutom i de fall där karaktären och intensiteten av huvudvärken är välkänd för patienten sedan tidigare (till exempel vid Hortons huvudvärk). Huvudvärk tillsammans med feber, påverkat allmäntillstånd eller nackstyvhet.

4 Huvudvärk och neurologiska symtom, till exempel personlighetsförändring, fokalneurologiska symtom, krampanfall. Svår huvudvärk och medvetanderubbning efter trauma. Svår huvudvärk hos patienter med Waranbehandling, särskilt efter skalltrauma. Vidare utredning Neurologiska symtom som inger misstanke om bakomliggande sjukdom bör utredas vidare med laboratorieundersökning, neuroradiologisk undersökning och/eller lumbalpunktion. Remiss till neurolog bör övervägas. Exempel på sådana tillstånd är: Nydebuterad och/eller progredierande huvudvärk särskilt hos personer >50 år. Ny huvudvärk hos personer med ökad risk för venös trombos. Nydebuterad huvudvärk hos individer med hiv/aids eller annan uttalad immunosuppression. Huvudvärk som avviker från tidigare, ökar i intensitet och påverkar allmäntillståndet. Hortons huvudvärk och andra autonoma huvudvärksformer. Huvudvärk som är atypisk eller svårdiagnosticerad. Övrig recidiverande huvudvärk kan omhändertas i primärvården (se sidan 6). En huvudvärksdagbok är ett värdefullt hjälpmedel för att diagnostisera typ av huvudvärk, finna utlösande faktorer, kartlägga läkemedelsanvändning och för att följa upp behandling.

5 Schematisk handläggning av huvudvärk Akut insättande och svår huvudvärk. Huvudvärk med feber, påverkat allmäntillstånd och/eller nackstyvhet. Huvudvärk och personlighetsförändring, fokalneurologiska symtom eller krampanfall. Huvudvärk efter trauma, särskilt hos patienter med Waranbehandling. Remittera akut till sjukhus Huvudvärk hos personer över 50 år eller med ökad risk för venös trombos. Ev akut remiss! Huvudvärk som avviker, ökar i intensitet och försämrar allmäntillstånd. Ev akut remiss! Huvudvärk hos personer med hiv/aids. Hortons huvudvärk och andra autonoma huvudvärksformer. Atypisk huvudvärk. Utred vidare och/eller remittera till neurolog Migrän med typiska symtom. Spänningshuvudvärk. Episodisk, kronisk eller i kombination med migrän. Läkemedelsutlöst huvudvärk. Kraniella neuralgier med typiska symtom som svarar på behandling. Behandlas i primärvården

6 Primär huvudvärk I den internationella huvudvärksklassifikationen finns en indelning i primära huvudvärksformer utan bakomliggande sjukdom och i sekundära huvudvärksformer som tillskrivs andra orsaker. Diagnoskriterier finns utarbetade för olika huvudvärkstyper och den andra upplagan av denna klassifikation publicerades i tidskriften Cephalalgia år 2004 och finns på hemsidan Klassifikationen är användbar både för forskning och kliniskt arbete. Spänningshuvudvärk Spänningshuvudvärk är den vanligaste primära huvudvärksformen i befolkningen med en livstidsprevalens på cirka 70 procent. Kronisk spänningshuvudvärk är spänningshuvudvärk som förekommer varannan dag eller tätare under minst tre månader. Spänningshuvudvärk är nästan dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män. Figur 1. Kliniska kännetecken på huvudvärk av spänningstyp Mild ljus- eller ljudkänslighet. Smärtan är molande, ihållande och kan ändras i svårighetsgrad under dagen. Smärtan beskrivs som åtstramande eller tryckande. Smärtan ligger som ett band runt huvudet.

7 Mekanismer Mekanismerna är oklara. En teori är att ökad psykisk spänning leder till muskelspänningar och ökad muskeltonus i muskulaturen kring huvudet. Störningar i de endogena opioid- och serotoninsystemen och så kallad sensitisering av centrala nervsystemet har sannolikt betydelse vid kronisk spänningshuvudvärk liksom vid andra långdragna smärttillstånd. Diagnos Typisk anamnes (se figur 1) och ett normalt somatiskt och neurologiskt status. Behandling Information och lugnande besked till patienter med huvudvärk kan lindra symtomen. Analgetika bör undvikas till personer med besvär flera gånger i veckan för att minska risken för läkemedelsutlöst huvudvärk. Remiss till sjukgymnast är ofta lämpligt. Behandling med avspänning, biofeedback och kognitiv beteendeterapi har vetenskapligt stöd både för spänningshuvudvärk och migrän. Tillgången till kognitivbeteendeterapi är tyvärr ofta begränsad och remiss till psykolog brukar krävas. Effekten av akupunktur är omdebatterad men används i utvalda fall. Vid kronisk spänningshuvudvärk, särskilt vid förekomst av flera smärttillstånd kan amitriptylin provas. För att minska risken för biverkningar kan man inleda med 10mg och långsamt trappa upp till 50mg till natten. Vid tolerabla biverkningar kan dosen ytterligare ökas till mg.

8 Migrän Migrän är näst spänningshuvudvärk den vanligaste primära huvudvärksformen. Den debuterar ibland i barnaåren, men oftast i tonåren eller 20- årsåldern. Migrän är i vuxen ålder nästan tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Migrän (hemikrani) karaktäriseras av återkommande episoder av huvudvärk, som vanligtvis är halvsidig, dunkande och åtföljd av illamående, kräkningar, ljus- och ljudöverkänslighet. Huvudvärken försämras av ordinär fysisk aktivitet som att gå i trappor eller av huvudskakningar och ofta krävs sängläge under attackerna. De vanligaste utlösande faktorerna är stress, hormonella faktorer, oregelbundna måltider och sömnbrist. Migrän med aura Förekommer hos cirka 20 procent av migränpatienter. Den vanligaste auran är synpåverkan i form av så kallat flimmerskotom. Detta yttrar sig främst som gradvis ökande, bågformig synfältsdefekt med flimrande ytterkontur homonymt i båda ögonen under minuter. Andra vanliga auraformer är känselstörningar i ena handen som långsamt sprider sig upp över armen och krypningar eller domningar kring ena sidan av munnen. Huvudvärken kommer vanligtvis när auran upphört. En och samma patient kan ha migränanfall med eller utan aura, med samma förlopp av huvudvärken och efterföljande autonoma symtom. Ibland uppträder aurafenomen utan åtföljande huvudvärk, det förekommer till exempel hos äldre patienter som tidigare under livet haft kompletta attacker. I denna åldersgrupp bör aurafenomenen skiljas från exempelvis tia. En viss ökad risk för cerebral infarkt föreligger hos individer med migrän med aura, särskilt för dem som röker och använder östrogeninnehållande p-piller.

9 Figur 2. Kliniska kännetecken på migrän med aura Aurasymtom uppträder hos cirka 20% av migränindividerna. Karaktäristiska symtom: Ljusblixtar Sicksack-linjer Synfältsbortfall Svår huvudvärk som varar 4 72 timmar. Oftast ensidig, pulserande/ dunkande. Försämras av fysisk aktivitet. Stark ljudkänslighet (fonofobi) Stark ljuskänslighet (fotofobi) Blekhet Illamående och kräkningar. Mekanismer Migrän är en multifaktoriell sjukdom med ett heterogent nedärvningsmönster. Patofysiologin är inte helt kartlagd men anses bero på en komplex interaktion mellan neurogena och vaskulära faktorer. Den dilatation av cerebrala blodkärl som sker under migränanfallet bidrar till smärtan. Diagnos Typisk anamnes (se figur 2) och normalt somatiskt och neurologiskt status. Behandling Icke farmakologisk behandling: Sömn, regelbundna måltider, undvika utlösande faktorer Sjukgymnastik Kognitiv beteendeterapi 10

10 Läkemedel Se Rekommenderade läkemedel i Landstinget i Uppsala län , sid 25. ASA (acetylsalicylsyra) 0,5 1mg, gärna brustablett Paracetamol 0,5 1g NSAID, till exempel Diklofenac T mg Vid illamående; metoklopramid, Primperan 20mg supp. Sumatriptan 50mg. De olika triptanernas effekt är likvärdiga men beredningsformerna skiljer sig. Bör ges efter eventuell aura, i huvudvärksfas. Profylax; Propranolol, till exempel Inderal Retard mg x 1 2. Hortons huvudvärk (Cluster headache) Prevalens: cirka 1/1000. Låg hereditet. Män drabbas 3 6 gånger oftare än kvinnor och rökare är överrepresenterade. Debutålder år, sjukdomen klingar vanligtvis av i 65-årsåldern. Mekanismer Patofysiologin är till stora delar okänd. En störd hypotalamisk-hypofysär funktion antas vara av betydelse för uppkomsten av huvudvärken. Kärlsvullnad i sinus cavernosus eller a. carotis interna med påverkan på sympatiska fibrer kan förklara förekomsten av Horners syndrom. Symtombild Attacker av svår, strikt, ensidig smärta belägen i eller ovanför ögat och/ eller tinningen. Durationen av smärtan är 15 minuter till 3 timmar och attackerna uppträder från en gång varannan dag upp till 8 gånger/dygn. Attackerna uppträder i serier, från veckor till månader, åtskilda av remissionsperioder dvs smärtfria intervall som varar i månader eller år. I ungefär 10 procent av fallen är besvären kroniska. Associerade symtom Tårflöde, nästäppa, näsdropp, pann- och ansiktssvettning, rött öga (ensidigt hyperemi i skleran), Horners syndrom, dvs. mios (liten pupill) på samma öga, ptos, ögonlockssvullnad. 11

11 Patienter med misstänkt Hortons huvudvärk bör remitteras till neurolog för bedömning och behandling! Akutbehandling Sumatriptan (Imigran) injektion 6mg s.c.x1 2/samma dygn (effekt i cirka 75% av fallen) Inhalation av syrgas 100% andningsoxygen 5 7l/min, på mask upp till 15 min (effekt i 50 80% av fallen). I andra hand kan tabl. eller supp. ergotamin provas, 1 2 mg x 1 2 (effekt i cirka 60% av fallen). Figur 3. Kliniska kännetecken på Hortons huvudvärk Attackerna kan utlösas av alkohol och nitroglycerin. Tårflöde och/eller blodfylld ögonvita på smärtsidan under attack. Ibland hängande ögonlock och minskad pupill på smärtsidan under attack. Ibland nästäppa och/eller näsdropp på smärtsidan under attack. Huvudvärken kommer i attacker som varar minuter Attackerna uppträder från vartannat dygn till 8 per dygn. Attackerna kommer i perioder som vanligen varar 2 veckor till 3 månader. Perioderna kommer vanligen årligen eller vartannat år. Attackerna uppträder något oftare nattetid och då ofta samma tid varje natt. Attackerna håller sig till samma huvudhalva hela besvärsperioden. Intensiv smärta bakom eller runt ena ögat. Smärtan kan spridas till tinningen, käken, näsan, hakan eller tänderna. 12

12 Sekundär huvudvärk Nedan följer några av de sekundära huvudvärks typer som är viktiga att känna till och som förekommer inom primärvården. För en mer omfattande beskrivning av olika sekundära huvudvärksformer hänvisar vi till litteraturen i listan på sista sidan. Huvudvärk sekundär till trauma Vid trauma mot huvudet som är förenat med medvetslöshet och/eller akut huvudvärk eller andra neurologiska symtom bör remiss utfärdas till akutmottagningen för vidare utredning. Posttraumatisk huvudvärk Övergående huvudvärk efter trauma mot skallen är vanligt även när en akut datortomografi inte visat några avvikelser och i enstaka fall kan besvären bli långdragna. Det är viktigt med information om att besvären är ofarliga och övergående. Lätta analgetika och vila kan behövas under en begränsad tid. Tidig, men gradvis aktivering i individuell takt rekommenderas. Dessa patienter kan handläggas i primärvården men sjukgymnastik och mer omfattande rehabilitering kan bli nödvändigt i svårare fall. Kroniskt subduralhematom Olika typer av intrakraniella blödningar kan uppstå som komplikation till trauma mot huvudet och vanligtvis leder akuta symtom att patienten remitteras till sjukhus. Vid kroniskt subduralhematom kan symtomen komma smygande under flera veckor efter traumat. Majoriteten har måttlig huvudvärk, personlighetsförändring och mindre uttalade fokala neurologiska symtom. Särskilt viktigt är att överväga denna diagnos hos alkoholister och äldre, även om traumat är relativt trivialt eller inte kan erinras. En akut datortomografi bör föranstaltas och konfirmerar diagnosen. 13

13 Huvudvärk sekundär till kraniella eller cervikala vaskulära sjukdomar Subaraknoidalblödning Kardinalsymtomet är urakut insättande, svår huvudvärk. Vid små så kallade varningsblödningar kan nackstyvhet saknas och patienten vara relativt opåverkad men risken för en större blödning inom närmaste dygnen är avsevärd. Vid misstanke om subaraknoidalblödning ska patienten snarast transporteras till akutmottagningen för vidare utredning med datortomografi och lumbalpunktion. Temporalisarterit (TA) Medelåldern för insjuknande i TA är 75 år, och debuterar nästan aldrig före 50 års ålder. Eftersom obehandlad TA kan leda till leda till bestående synnedsättning är det viktigt att överväga denna diagnos vid nydebuterad huvudvärk hos äldre individer. Huvudvärken är vanligtvis, men inte alltid, lokaliserad till ena tinningen. Värken kan vara brännande, intensiv, pulserande eller mer måttlig och konstant. Ofta är temporalisartären nodulärt förtjockad och palpationsöm. Den karaktäristiska tuggclaudication förekommer i cirka 10%. Ungefär hälften av patienterna uppvisar symtom på polymyalgia rheumatica. Diagnosen bekräftas genom förhöjd SR och CRP samt arteritförändringar vid analys av biopsi från a. temporalis. Negativ biopsi utesluter dock inte diagnosen och vid misstanke om TA bör kortikosteroidbehandling inledas innan biopsisvar föreligger. Vid misstanke om TA bör patienten remitteras akut till medicinklinik. Huvudvärk vid förhöjt intrakraniellt tryck Förhöjt intrakraniellt tryck är ett allvarligt symtom som kan ha flera orsaker, exempelvis hjärntumör. Tecken till förhöjt intrakraniellt tryck är huvudvärk, som ofta ökar i liggande och på natten samt förvärras av hosta eller ansträngning. Synpåverkan, staspapiller, personlighetsförändring och andra neurologiska symtom föreligger ofta. Dessa patienter bör remitteras till akutmottagning. 14

14 Huvudvärk på grund av överanvändning av läkemedel Frekvent analgetikaintag kan ibland medföra ökade huvudvärksbesvär. Detta gäller både analgetika med kodein (till exempel Citodon, Treo-Comp) och enkla analgetika som nsaid, asa och paracetamol. Likaså kan alltför frekvent medicinering med triptaner och ergotaminer orsaka läkemedelsutlöst huvudvärk. Risken för läkemedelsutlöst huvudvärk är störst för dem som redan har huvudvärk och vanligtvis sker ett successivt ökande tablettintag parallellt med en försämring och förändring av huvudvärken. Överkonsumtion av analgetika kan vara en av orsakerna till så kallad kronisk daglig huvudvärk. För att förebygga läkemedelsutlöst huvudvärk är det viktigt att informera patienterna om att analgetikaintaget bör begränsas till högst 2 3 dagar i veckan. Vid behandling av läkemedelsutlöst huvudvärk bör patienten vara informerad och motiverad till utsättning av all analgetika. Vanligtvis sker detta genom abrupt utsättning eller i vissa fall genom nedtrappning av läkemedlen, gärna med sjukgymnastisk behandling under avgiftningsperioden. Sjukskrivning under 1 2 veckor kan bli nödvändigt. För att utvärdera behandlingseffekten bör huvudvärksdagbok föras före, under och efter avgiftningsperioden. Ett återbesök bör erbjudas 1 2 månader efteråt för att diskutera behandling av eventuell kvarvarande huvudvärk. Huvudvärk vid infektion Huvudvärk kan vara första tecken på en infektion inom centrala nervsystemet eller förekomma som ett restsymtom efter genomgången infektion. Huvudvärk förekommer också som delsymtom vid allmänna infektionssjukdomar utanför centrala nervsystemet och är exempelvis mycket vanligt vid virusutlösta övre luftvägsinfektioner. Särskilt framträdande är huvudvärk vid influensa. Meningit och encefalit Den bakteriella meningiten är vanligtvis dramatisk med huvudvärk, feber, nackstyvhet, illamående, kräkningar, ökad ljuskänslighet och ibland medvetandepåverkan. 15

15 Vid låggradig infektion, tidigt i förloppet och hos barn, äldre och immunsupprimerade patienter kan nackstyvhet och feber saknas. Vid encefalit kan kognitiv påverkan och andra neurologiska symtom vara mer framträdande. I dessa fall är det viktigt med snabbt omhändertagande och ambulanstransport till infektionsklinik på sjukhus! Neuroborrelios Neuroborrelios kan ha en varierande klinisk bild med meningit, radikuliter, mononeuropatier och kranialnervspåverkan. I vissa fall domineras bilden av successivt tilltagande huvudvärk, tillsammans med sjukdomskänsla och nedsatt matlust. Diagnosen ställs genom den kliniska bilden och påvisande av antikroppar mot Borrelia burgdoferi. Ett normalt blodprov utesluter inte diagnosen. Vanligtvis sker vidare utredning med lumbalpunktion och analys av likvor hos neurolog eller infektionsläkare. Trigeminusneuralgi Trigeminusneuralgi kännetecknas av attacker med kortvarig, intensiv ansiktssmärta som kan uppträda flera gånger per dygn. Smärtan som brukar vara lokaliserad i nedre delen av ansiktet kan oftast utlösas av beröring av ett hudområde, så kallad triggerzon. Vanligtvis sker insjuknandet efter 50 års ålder. Mekanismer Den idiopatiska formen anses bero på en skada på trigeminusnervens hölje på grund av demyelinisering. I vissa fall är orsaken ett tryck mot nerven av ett närpasserande kärl. Sekundär trigeminusneuralgi kan orsakas av till exempel MS, tumör eller aneurysm. Vid de senare tillstånden brukar smärtbeskrivningen vara atypisk och avvikelser finnas vid neurologisk undersökning. Diagnos Typisk anamnes och normalt neurologiskt status. Vid trigeminusneuralgi hos yngre eller terapirefraktära patienter rekommenderas remiss till neurolog för vidare utredning. Patienten bör också remitteras till neurolog vid avvikelser i anamnes och status eller otillräcklig effekt av behandlingen. 16

16 Behandling Karbamazepin 100mg x 2 som ökas stegvis med några dagars mellanrum till 200mg x 2. Uppnås inte effekt på denna dos rekommenderas ytterligare stegvis ökning så länge biverkningarna är tolerabla. Ibland kan doser på mg behövas. Blodstatus, lever- och njurfunktionen bör kontrolleras före och under behandlingen. Gabapentin, pregabalin och amitryptilin utgör alternativa preparat om karbamazepin inte tolereras. Figur 4. Kliniska kännetecken på Trigeminusneuralgi Är vanligen ensidig och skiftar aldrig sida. Smärtattackerna varar del av sekund till 2 minuter. Attackerna kommer åtskilliga gånger per dygn. Besvärsperioderna varar veckor till månader. Kan återkomma efter ett halvt till några år. Attackerna utlöses av beröring, tryck, vibration, kyla och ibland värme mot ett avgränsat hud- eller slemhinneområde, så kallad triggerzon. Smärtattacker uppträder vanligen först inom 2:a trigeminusgrenen, sprider sig ibland till 3:e grenen. Smärtan är intensiv som en elektrisk stöt. Nerologstatus är normalt. 17

17 Frågeformulär vid utredning av kronisk huvudvärk Tidigare eller pågående sjukdomar? Tidigare skallskada? Sjukdom i familjen/släkten? Aktuell medicinsk behandling? Social och psykologisk situation? Din huvudvärk När var och hur började huvudvärken? Vilka? När? Huvudvärk? Annan sjukdom? Vilken? Familje-/yrkesliv? Rökning? Nedständhet/ångest? Sömnsvårigheter? Hur ofta har du haft huvudvärk under de senaste tre månaderna? Kommer huvudvärken i tydliga attacker? Varierar den över dygnet eller i perioder? Var sitter huvudvärken? Har du några förkänningar innan huvudvärken börjar? Synpåverkan, domningar eller annat? Beskriv huvudvärkens karaktär och intensitet. Vad kan framkalla huvudvärken? Stress, sömnbrist, mat, hunger, fysisk aktivitet, kroppsläge, hosta eller annat? Åtföljs huvudvärken av ljus- eller ljudkänslighet, illamående, kräkningar eller andra symtom? Hur ofta måste du vara hemma från arbete eller skola på grund av huvudvärken? Måste du ligga till sängs? Varför söker du vård just nu? Ett A4-formulär med dessa frågor finns att skriva ut på Klicka på Huvudvärk. 18

18 Litteratur Behandling av migrän, Läkemedelsverket 1999 Huvudvärk- teori och klinik, Carl Dahlöf, Jane Carlsson, Jan Erik Hardebo, Katarina Laurell, Per-Erik Lygner, Studentlitteratur, 2006 Läkemedelsboken 2007/2008 Tema Huvudvärk. Läkartidningen nr , s Migrän och annan huvudvärk, Lars Edvinsson och Karl Ekbom, Svenska migränsällskapet, 1993 Rekommenderade läkemedel i Landstinget i Uppsala län The International Classification of Headache Disorders: 2nd edition. Cephalalgia 2004;1: Practice parameter: Evidence-based guidelines for migraine headache (an evidence-based review). Report of the Quality Standards Subcommittee of the American Academy of Neurology. Stephen D Silberstein, Neurology 2000; 55: Illustrationerna i vårdprogrammet är utlånade från boken Huvudvärk teori och klinik av Carl Dahlöf, Jane Carlsson, Jan Erik Hardebo, Katarina Laurell och Per-Erik Lynger, Studentlitteratur Vårdprogrammet finns på /vardprogram och på landstingets intranät Navet under fliken Sjukvård, klicka på Vårdprogram. Häften beställs från

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Update om huvudvärk. Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Update om huvudvärk Mia von Euler, Docent, neurolog och klinisk farmakolog Ordförande Expertrådet för neurologiska sjukdomar Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat Ibland

Läs mer

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012

Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 Akut internmedicin Behandlingsprogram 2012 NEUROLOGI - HUVUDVÄRK 2 177B Huvudvärk 2 178B Hortons huvudvärk 3 179B Huvudvärk utlöst av ansträngning eller orgasm 3 180B Migrän 4 Huvudvärk vid reversibelt

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge

Migrän hos barn. Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge Migrän hos barn Katarina Wide, öl, med dr Barnneurologsektionen, ALB, Huddinge 3 16 september 2015 Hur påverkas livet av migrän? Barn Ökad frånvaro från förskola och skola Missade fritidsaktiviteter Nedsatt

Läs mer

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset

Akut huvudvärk. Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Akut huvudvärk Mia von Euler, Docent, Överläkare Neurologsektionen Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset Huvudvärk Huvudvärk är vanligt Livstidsprevalens 90% Vanligen godartat

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Har du huvudvärk? Det har vi!

Har du huvudvärk? Det har vi! Har du huvudvärk? Det har vi! Varför har jag huvudvärk? Huvudvärk är oftast ofarlig och något som de allra flesta människor haft. Vanligtvis utlöses huvudvärk av spänningar, till exempel för att man gnisslar

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga MIGRÄN 1 T4019, ruotsi Svara genom att ringa in siffran framför lämpligt alternativ. Ni kan ringa in även flera alternativ. Om inget alternativ

Läs mer

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon

VIII ÖGON. Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner. Ögon VIII ÖGON Vid samtidigt dominerande förkylning, se även Förkylning under avsnittet Infektioner Ögon 141 Synpåverkan Inkluderar synnedsättning och dubbelseende Akut synnedsättning Akut: telefonkontakt med

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken

Bronkiektasier. Lungmottagningen Medicinkliniken Bronkiektasier Lungmottagningen Medicinkliniken Vad är bronkiektasier? Bronkiektasier betyder utvidgade eller dilaterade luftrör. Detta är ett medfött eller förvärvat tillstånd där en del luftrör har en

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Neurologi Huvudvärk Migrän Se Läkemedelsboken för spänningshuvudvärk m.fl. Anfallsbehandling paracetamol* acetylsalicylsyra naproxen* sumatriptan* metoklopramid*

Läs mer

KURSANTECKNINGAR. Migränskolan. KURS: Migrän

KURSANTECKNINGAR. Migränskolan. KURS: Migrän KURSANTECKNINGAR Migränskolan KURS: Migrän Publicerad i september 2003 Kursinformation Välkommen till patientutbildningen om migrän. Denna kurs presenteras av AstraZeneca. Innan du börjar bör du ta några

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd

Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008. Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Tentamensskrivning i oftalmiatrik 2008-10-13 HT 2008 ID-Nr: Nummer: Poäng del 1: Poäng del 2: Total poäng: Godkänd/Underkänd Del 1 1. En 65-årig dam söker dig på allmänläkarmottagningen då hon märkt att

Läs mer

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer.

Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Rekommendationer för tidig upptäckt av gynekologisk cancer. Enligt nationella cancerstrategin och regionala cancerplanen är det vårdprogramgruppernas uppgift att ta fram information till remitterande och

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...

2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I.

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2008 04 30 Baskunskaper och färdigheter efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER OCH UNDERSÖKNINGSMETODER 1. Neurologisk

Läs mer

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän

HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän HAR DU MIGRÄN? Patientinformation om migrän AstraZeneca AB 2009 Denna skrift är framtagen av AstraZeneca AB i samarbete med Mattias Linde, verksamhetschef vid Cephalea Huvudvärkscentrum i Göteborg. Tryck:

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till! Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga

Läs mer

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Diskussion kring tonsilliter Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer Varför handläggningen

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Livsviktig information om Addisons sjukdom

Livsviktig information om Addisons sjukdom Livsviktig information om Addisons sjukdom Vår nya symbol. Om du ser denna symbol, då vet du att personen som bär den har Addisons sjukdom och kan komma att behöva Solu-Cortef I.V. och dropp med koksaltlösning.

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

TRIGEMINUSNEURALGI TIC DOLOREUX, FOTHERGILL S DISEASE, TRIGEMINUSNEUROPATI OCH ANSIKTSSMÄRTA!

TRIGEMINUSNEURALGI TIC DOLOREUX, FOTHERGILL S DISEASE, TRIGEMINUSNEUROPATI OCH ANSIKTSSMÄRTA! TRIGEMINUSNEURALGI TIC DOLOREUX, FOTHERGILL S DISEASE, TRIGEMINUSNEUROPATI OCH ANSIKTSSMÄRTA! För att snabbt och enkelt förklara vad Trigeminusneuralgi är kan jag säga att det är som att Du har svår tandvärk,

Läs mer

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra

Långdragen hosta. Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Långdragen hosta Birger Trollfors Barnmedicin SU Östra Ska man behandla långdragen hosta med antibiotika? NEJ Med enstaka undantag HOSTA enligt Wikipedia Hosta är en reflex som utlöses när slemhinnorna

Läs mer

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006

Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Tentamen Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi (15 p) Kurskod: MC1006 Kursansvarig: Sara Nordkvist 2010-12-14 Skrivtid 300 min Totalpoäng: 83 Poängfördelning: Tentamen neurologi: Sara Nordkvist

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Multidisciplinär behandling -Umeåmodellen. Psykolog Marie Adamsson Johansson Sjukgymnast Maria Wilck

Multidisciplinär behandling -Umeåmodellen. Psykolog Marie Adamsson Johansson Sjukgymnast Maria Wilck Multidisciplinär behandling -Umeåmodellen Psykolog Marie Adamsson Johansson Sjukgymnast Maria Wilck Sammansättning Team med läkare, psykologer, sjukgymnast, smärtsjuksköterska. Samarbete med sjukhusskolan

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Migrän. Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org

Migrän. Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org Migrän Det finns en bra sak och det är ju det, när anfallet är förbi och det känns så underbart! www.migreeni.org Leta efter en förklaring till din huvudvärk Ett viktigt första steg för att du ska ha kontroll

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Den som spar han har!

Den som spar han har! Syns inte bilderna? Klicka här... Den som spar han har! Vilken konstig sommar det blev! Många har besviket kommit tillbaka till jobb och skola från en blöt och kall semester. Vi får minnas allt det positiva

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Huvudvärk. Inledning. Huvudvärksmekanismer. Ändrad 2014-07-16, s 954, 955 och 961.

Huvudvärk. Inledning. Huvudvärksmekanismer. Ändrad 2014-07-16, s 954, 955 och 961. Ändrad 2014-07-16, s 954, 955 och 961. 949 Jan Hasselström, Centrum för allmänmedicin, Huddinge och Storvretens vårdcentral, Tumba Martin Jägervall, Barn- och ungdomskliniken,centrallasarettet, Växjö Elisabet

Läs mer

NEURORADIOLOGI medicinakuten

NEURORADIOLOGI medicinakuten NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet

Läs mer

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050

Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn

SPÄNNINGSHUVUDVÄRK. 18.15 Gråt och tandagnisslan Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn SPÄNNINGSHUVUDVÄRK 18.00 Inledning. Allmänt om huvudvärk. 18.15 "Gråt och tandagnisslan" Tandläkare Ingela Johansson, Tandläkarna, Mariehamn 18.50 "Muskelskurkar" Fysioterapeut Birgitta Lundin, Cityläkarna,

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare

HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014. Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare HJÄRTSVIKT SEPTEMBER 2014 Gunilla Lindberg,usk Sofia Karlsson,ssk Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare ÄMNEN Vad är hjärtsvikt-definition? Orsaker? Hjärtsviktsymptom Gradering (NYHA klassifikation) Utredning

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå

Krampanfall vid Stroke. Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå Krampanfall vid Stroke Stroketeamkongressen 2008 Dr Anna Sjöström Neurologiska kliniken Norrlands Universitets Sjukhus Umeå EPILEPSI Historik John Hughlin Jackson (1835-1915) 1870 Epilepsi är namnet för

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

2014-02-17. Huvudvärk. Huvudvärk - förekomst. Ca 90 % män + 95 % kvinnor har huvudvärk minst 1g/år. HV - ett av de allra vanligaste hälsobesvären.

2014-02-17. Huvudvärk. Huvudvärk - förekomst. Ca 90 % män + 95 % kvinnor har huvudvärk minst 1g/år. HV - ett av de allra vanligaste hälsobesvären. Huvudvärk Huvudvärk - förekomst Ca 90 % män + 95 % kvinnor har huvudvärk minst 1g/år HV - ett av de allra vanligaste hälsobesvären. 1 Huvudvärksklassifikation, "The International Headache Society, 1983

Läs mer

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala

Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD)

Din guide till. Eylea används för att. så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) Din guide till Eylea används för att behandla en typ av åldersförändringar i gula fläcken, så kallad våt åldersrelaterad makuladegeneration (våt AMD) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post:

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM

OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM VI OBSTETRISKA OCH GYNEKOLOGISKA SYMTOM Obstetriska och gynekologiska symtom Obs! Innefattar även symtom från bröstkörteln (mammae). 101 Obstetriska symtom symtom vid säker eller misstänkt graviditet Innefattar

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt

Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Glaukom en vanlig ögonsjukdom insikt Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 19190 Sollentuna, tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Med åren påverkas kroppen på ett sätt som vi inte alltid kan styra. En del åkommor

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer