Det kanadensiska föräldrautbildningsprogrammet COPE (The Community Parent Education

Transkript

1 1

2 INFORMATION OM COPE Det kanadensiska föräldrautbildningsprogrammet COPE (The Community Parent Education Program) har utarbetats av professor Charles Cunningham vid Chedoke Child and Family Center i Ontario. COPE-programmet har en svensk manual och är väl utvärderat samt har provats framgångsrikt på flera håll i Sverige. Målgrupp Målgrupp för COPE-programmet är föräldrar till barn i åldern 3-12 år. Mål Mål för COPE-programmet är att hjälpa föräldrar att förstå sitt barn och att utveckla och stärka sin förmåga som föräldrar. Föräldrarna får genom programmet olika strategier för att bättre förstå och hantera barnets beteende. Strategierna handlar om hur man uppmuntrar och förstärker positivt beteende, hur man förebygger och hanterar negativt beteende samt konstruktiv problemlösning. Ytterligare mål är att förbättra samspelet och minska konflikterna i familjen samt att utveckla stödjande nätverk kring familjen. Målet är även att ge föräldrar möjlighet att utbyta erfarenheter och knyta nya kontakter. Arbetsformer I COPE-programmet arbetar man med föräldragrupper på personer som delas in i smågrupper om 5-7 personer. Gruppen träffas 10 gånger under två timmar en gång i veckan. Fika och material finns kostnadsfritt. Under ledning av gruppledaren samtalar deltagarna vid träffarna om hur man kan lösa typiska problematiska vardagssituationer. Man använder sig av videovinjetter, övningar, reflektioner och hemuppgifter eftersom det är väl känt att konkretisering och praktiska tillämpningsövningar är nödvändiga om man ska kunna uppnå förändringar av beteenden. Att endast prata är inte tillräckligt. Upplägget för gruppträffarna Gruppledaren fungerar som samtalsledare och varje lektion har en likartad uppläggning bestående av: 1. Social fas Föräldrarna hälsas välkomna. Kaffe/te finns att tillgå. 2

3 2. Genomgång av hemuppgift Därefter går man igenom och har erfarenhetsutbyte kring den hemuppgift man haft under veckan där man praktiskt tillämpat den strategi man behandlat föregående gruppträff. 3. Diskussion av videofilmade föräldramisstag och formulering av alternativ. Därefter får deltagarna se en kort videovinjett som visar en situation där en förälder bemöter ett barn på ett olämpligt sätt i en typisk vardagssituation. Efter detta följer diskussioner om vad föräldern begick för misstag först i smågrupperna och sedan i den stora gruppen under gruppledarens ledning. Konsekvenserna av dessa misstag diskuteras också. Därpå följer på motsvarande sätt en diskussion om hur föräldern borde ha bemött sitt barn i stället. Dessa alternativa mer lämpliga strategier formuleras av deltagarna men sammanfattas och tydliggörs av gruppledaren. 4. Modellering Gruppledarna demonstrerar tillsammans i ett föräldra-barnrollspel den föreslagna lösningen/alternativa strategin. 5. Brainstorming Gruppdeltagarna diskuterar därefter olika tillämpningsområden där den nyss demonstrerade strategin kan tillämpas hemma hos var och en. 6. Rollspelsövning för deltagarna Deltagarna övar därefter parvis (eller tre och tre) den strategi man gått igenom tillämpad på någon aktuell vardagssituation. En gruppdeltagare spelar barn och den andra förälder. Övningen följs av feedback från den som spelat barn till den som spelat förälder. Efter halva tiden byter man roller så att båda får möjlighet att spela både förälder och barn. 7. Planering av hemuppgift Varje deltagare väljer ut en eller ett par situationer, lämpliga för att prova strategin hemma under veckan som följer till nästa träff. Deltagarna skriver ner denna planering på ett papper som de uppmanas sätta upp på väl synlig plats i hemmet. 8. Avslutning Dagens strategi sammanfattas av Cope-kursledarna. Lösningar till eventuellt förhinder för deltagare vid nästkommande tillfälle tas upp. Strategier Vid varje gruppträff introduceras en ny strategi för att hantera och förstå barns beteende i vardagen. Dessa presenteras i en stegvis struktur, från lättare till svårare och mer komplexa. Strategier som visar hur man kan ge sitt barn positiv uppmärksamhet och beröm följs av tekniker för att fördela uppmärksamhet mellan syskon, hur man ignorera negativt beteende, hur man kan hantera övergångssituationer och förutse problemsituationer, planering för att 3

4 öka barnets självkontroll, hur man kan använda sig av belöningssystem och effektiv gränssättning samt problemlösningsstrategier. Till programmet finns också rekommendationer om uppföljningsträffar för att vidmakthålla effekten. Den negativa spiralen ( the coersive circle) känner nog de flesta föräldrar till. Den beskriver hur föräldrar och barn påverkar varandra i olika situationer. En negativ spiral kan starta med något så litet som att föräldern med irriterat tonfall ber barnet göra något. Barnet svarar med att protestera vilket gör föräldern mer irriterad osv. Denna konfliktupptrappning exemplifieras enligt bilden nedan: Grunden i COPE-modellen kan enkelt samman fattas i pyramiden nedan. Pyramiden symboliserar det fungerande föräldraskapet. 4

5 1) Uppmuntra och förstärka positivt beteende Tyngdpunkten för föräldraskapet ska finnas i botten av pyramiden, dvs att uppmuntra, berömma och förstärka positivt beteende. Detta för att beteenden som uppmärksammas tenderar att återkomma/upprepas. Det vi som föräldrar många gånger gör är att vi uppmärksammar och påpekar det negativa barnen gör - vilket leder till att barnet upprepar detta, vi föräldrar fokuserar ännu mer på det negativa och så vidare. Istället för att lägga tonvikten på att gränssätta - något man naturligtvis också måste göra som förälder - så lägger man i COPE-modellen tonvikten på att förbättra relationen till barnen genom att lyfta det positiva, vilket i sin tur gör det mindre svårt att gränssätta. 2) Förebygga negativt beteende och konstruktiv problemlösning Denna del handlar om att vi som föräldrar ska hjälpa barnen att förebygga att problematiska situationer/beteenden uppstår, dvs att vi ligger steget före. Det kan ex handla om att förbereda barnen på övergång från en aktivitet till en annan, att hjälpa barnen att planera i förväg och påminna utan tjat. Denna del i pyramiden handlar även om hur vi föräldrar löser problem på ett konstruktivt sätt. Det kan t ex handla om att komma överens om hur vi ska agera gentemot ett visst beteende eller i en specifik situation. 3) Hantera negativt beteende och gränssättning Denna del ska användas sparsamt och för vissa specifika beteenden/situationer. Det handlar alltså om beteenden jag absolut inte kan eller ska bortse ifrån t ex våld. Det är viktigt att vi också i förväg har bestämt och gjort barnen införstådda med vilka konsekvenser som följer av vissa beteenden samt hur gränssättningen ska gå till. Cope i Falkenberg Vi startar nya kurser höst och vår. Är du intresserad eller har några frågor, ring eller maila: FamiljeCentrum, tel E:mail: familjecentrum@falkenberg.se 5

6 6