Årsöversikt 2013 Årsöversikt

Transkript

1 1

2 2

3 Innehåll 1 INLEDNING Internationell frekvensplanering Förord Radiotillstånd och examina Centrala frågeställningar ur kundernas synvinkel KOMMUNIKATIONSNÄTENS FUNKTION DATA OCH TELEFONTJÄNSTER Störningar i allmänna kommunikationsnät Abonnemangsvolym Radiostörningar och övervakning av Marknadsandelar marknaden för radioutrustning Datatjänster Prissättning av fasta bredbandsabonnemang INFORMATIONSSÄKERHET Bredband 2015-projektet Allmän informationssäkerhetsnivå Tillgång till snabbt bredband Cybersäkerhetscentret Samhällsomfattande tjänster Hot mot informationssäkerheten Fi-domännamn Blockeringsattacker och riktade skadeprogram Telefoni Hot mot automationssystemens informationssäkerhet Prissättning av mobiltjänster Dataintrång och observationer av skadliga program Mobiltjänster utomlands Informationssäkerheten för nätutrustning... 3 TV-TJÄNSTER i hemmet och smarta telefoner Ransomware Marksänd tv Kabel-tv och nya mottagningssätt POSTTJÄNSTER HD-tv Försändelsevolym Brevens transporthastighet RADIOFREKVENSER Postens verksamhetsställen FM-ljudradio Frekvenser för Rundradion och... 8 FIGURER kommersiella radiostationer Kortvarig och småskalig radioverksamhet Kortvariga evenemang Frekvensauktion, tv-teknikövergång och frekvensändringar Tv-frekvensresurser Trådlösa mikrofoner Radiolänkar och kognitiv radio

4 Inledning 1.1 Förord Kommunikationsverkets är Finland har en avancerad mark- trygg och smidig kommunikation för al- nad för elektronisk kommunikation en- la i Finland. Verket arbetar för detta mål ligt flera indikatorer. Centrala drag är som tillsyns- och regleringsmyndig- stor användning av tjänster i mobilnät, het inom elektronisk kommunikation framförallt dataabonnemang, kombine- och posttjänster samt med åtgärder rat med en snabb minskning av anta- som förbättrar marknadens funktioner. let teleabonnemang och samtalsminu- I början av 2014 utvidgades Kommuni- ter i fasta nät. I frekvensärenden var vi kationsverkets informationssäkerhets- banbrytande i fjol, då Finland som för- uppgifter Cybersäkerhetscentret sta europeiska land beslutade att över- grundades vid verket i enlighet med föra 700 MHz-området från tv till mo- Finlands cybersäkerhetsstrategi. bilt bredband. Vi är ett mönsterland in- när mål Kommunikationsverket främjar kommunikationsmarknadens funktioner genom att öka dess transpa- om informationssäkerhet, där vi fått topplaceringar i flera jämförelser. rens. Branschöversikten som nu publiceras tjänar det- Denna årliga översikt är baserad på de bransch- och ta syfte. Den täcker alla verksamhetsområden för ver- tillsynsuppgifter som Kommunikationsverket regelbun- ket: telefon-, bredbands- och tv-tjänster, användningen det samlar in. Översikten ger en mångsidig bild av bran- av frekvenser, cybersäkerhet, kommunikationsnätens schens utveckling. Jag hoppas att dessa intressanta fak- funktion och posttjänster. Till transparensen bidrar även ta och analyser ska vara givande läsning för er. MONITORi-tjänsten, som öppnades på verkets webbplats i november I det första steget publiceras fel och störningar i kommunikationsnät i tjänsten. Tjänsten vidareutvecklas och utvidgas i slutet av innevarande år med tillgänglighets- och kvalitetsinformation. 4 Asta Sihvonen-Punkka Generaldirektör

5 1.2 Centrala frågeställningar ur kundernas synvinkel Antalet behandlade kundkontakter om telefoni och bredband var Frågor om mobilabonnemangens tillgänglighet och hörbarhet var återkommande. Kommunikationsverket fick fortfarande ganska många kontakter om avveckling av fasta tele- och bredbandsnät. Frågor om avgiftsbelagda sms i olika tjänster var Kundkontakterna som kommer till Kommunikations- fortfarande en stor kategori bland kontakter om tele- verket öppnar ett perspektiv på centrala frågeställning- foni. Vid kundkontakter om tekniska lösningar i tjäns- ar och förändringar i branschen, framförallt med tanke ter framhävdes ämnen som handlade om fastigheter- på användare av kommunikationstjänster. Kontakterna nas inomhusnät. Kommunikationsverkets översyn av framhäver problem som kunderna upplevt samt framfö- den tekniska regleringen och informationen i samband rallt vissa av verkets uppgifter. För att förstå branschens med denna har för sin del sannolikt påverkat kontakt- positiva utveckling behöver trender sökas i annan sta- volymen. tistik. Under året behandlades drygt kundkontakter Merparten av alla kundkontakter under 2013 gäll- om radiofrekvenser. Merparten av kontakterna hand- de tv-avgiften, som avskaffades i slutet av Under lade om olika radiotillståndsärenden. Vanliga orsaker 2013 behandlade Kommunikationsverket över till kontakt var också examina och certifikat samt ra- kundkontakter, varav uppskattningsvis handla- diostörningar och problem i tv-mottagningen. Framfö- de om tv-avgifter och återbetalning av dem. rallt andra halvåret behandlades många kontakter om Antalet kundkontakter om övriga tv- och radioä- frekvenser för radiomikrofoner i samband med att det renden var något över 700. Kundkontakterna och för- tillståndspliktiga frekvensområdet 800 MHz inte läng- frågningarna handlade till största del om sponsorskap re kunde användas för radiomikrofoner. I fråga om ra- av tv-program och tv-reklam. Bakom kontakterna låg diomikrofoner har Kommunikationsverket publicerat på bl.a. Kommunikationsverkets beslut om YLEs Lotto- sin webbplats anvisningar för kunderna och öppnat en dragning, där Veikkaus var sponsor. ny tjänst för mikrofonfrekvenssökning. Under 2013 behandlade Kommunikationsverket Frågor kring nedläggning av postens verksam- cirka kontakter om domännamn. Antalet be- hetsställen togs också upp i kundernas kontakter med handlade kundkontakter om informationssäkerhet var Kommunikationsverket. över Dessa mångfasetterade problem behand- posttjänster uppgick till drygt 300 under Antalet kundkontakter om las närmare i översiktens kapitel om hot mot informationssäkerheten. 5

6 2 DATA OCH TELEFONTJÄNSTER Under 2013 utvecklade sig data- och teletjänsterna i många avseenden enligt trender som observerats tidigare år. Den största tillväxten hade tjänster för dataöverföring i mobilnät. Utvecklingen inom fasta nät präglades framförallt av större överföringshastigheter. Användningen av traditionella taltelefonitjänster minskade kraftigt i fasta nät och det fanns även tecken på att deras tillväxt i mobilnät i varje fall har bromsats.

7 2.1 Abonnemangsvolym abonnemang som inte inkluderar några samtals- eller meddelandetjänster. Med tanke på den kraftiga abonnemangstillväxten är det anmärkningsvärt att hushållsoch företagsabonnemangens relativa andelar varit så Tillväxten av abonnemang i mobilnät avmattades un- stabila. Hushållen hade cirka 75 procent av mobilabon- der I slutet av 2013 fanns det cirka 9,3 miljoner nemangen. Företagsabonnemangens andel har hållit sig abonnemang, vilket var lika många som Siffran runt 25 procent de senaste åren och sett över längre tid inkluderar alla abonnemang i mobilnät, däribland data har den varit procent. (Figur 1) Figur 1. Mobilabonnemang Tusen abonnemang / /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 6/ /2013 Hushållens abonnemang Företagens abonnemang En liten del av mobilabonnemangen är kommersia- är nedgången ganska exakt en miljon abonnemang. liserade på ett sätt som påminner om fasta teleabon- I slutet av 2013 fanns det cirka 1,7 miljoner bred- nemang. De har ett telefonnummer för det fasta nätet bandsabonnemang i fasta nät. Antalet bredbandsa- och eventuellt liknande prissättning och tjänster som bonnemang har varit förhållandevis konstant de se- i fasta abonnemang. I slutet av 2013 fanns det drygt naste åren. Abonnemangsvolymen ökade kraftigt sådana abonnemang. fram till 2008, då den började sjunka och gjorde det Antalet teleabonnemang i fasta nät var cirka 750 fram till första halvåret Därefter har volymen 000 i slutet av 2013, cirka 16 procent mindre än före- ökat något igen. Sannolikt sker det inte några stora gående år. 52 procent av dessa var företagsabonne- förändringar i antalet bredbandsabonnemang i fasta mang, som alltså utgör en klart större andel i fasta nät nät inom den närmaste framtiden. De mest betydan- än de utgör i mobilnät. Antalet fasta teleabonnemang de förändringarna väntas ske i abonnemangens tek- har minskat stadigt under lång tid. Jämfört med 2007 nik och hastighet. 7

8 Volymutvecklingen kan åskådliggöras med ett voly- visar också det totala antalet mobilabonnemang, cirka mindex där antalet abonnemang 2008 får värdet procent. Samtidigt har antalet abonnemang i fasta Enligt volymindexet har den största relativa förändring- nät minskat med över 55 procent. Däremot har det in- en under skett i antalet mobila dataabon- te skett några stora förändringar i antalet bredbandsa- nemang. Antalet abonnemang med obegränsad da- bonnemang i fasta nät. Enligt statistiken för 2013 fanns taöverföring har ökat mycket kraftigt, ungefär sjufal- det 1,71 mobilabonnemang, 0,31 fasta bredbandsabon- digt jämfört med nivån En betydande ökning upp- nemang och 0,14 fasta teleabonnemang per finländare. FIGUR 2: Relativt antal data- och teleabonnemang Relativt antal abonnemang, 2008 = Taltelefoni- och dataöverföringstjänster i mobilnätet Bredbandsabonnemang i fasta nätet Obegränsade dataöverföringsabonnemang i mobilnätet Telefoniabonnemnag i fasta nätet 2013

9 2.2 Marknadsandelar för 99 procent av abonnemangsmarknaden i slutet av Elisas marknadsandel var 40 procent, TeliaSoneras 35 procent och DNA:s 24 procent. Jämfört med föregående år ökade TeliaSoneras marknadsandel med en procentenhet, DNA:s minskade När man tittar på mobilnätens marknadsandelar med en procentenhet och Elisas var oförändrad. Sett finns det skäl att utgå från det totala antalet abonne- över längre tid har Elisas och ännu mera tydligt DNA:s mang eftersom samma abonnemang ofta används för marknadsandel ökat medan TeliaSoneras marknadsan- både telefon- och dataöverföringstjänster. Mobilnätens del har minskat. Allt som allt är den snabba tillväxten tre största aktörer är mobiloperatörerna Elisa Abp, Teli- av antalet abonnemang ändå ganska jämnt fördelad asonera Finland Abp och DNA Ab. Tillsammans stod de mellan marknadsaktörerna. (Figur 3) FIGUR 3: Marknadsandelar enligt antalet abonnemang i mobilnät % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% 6/ /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 6/ /2013 TeliaSonera Elisa DNA Övriga I fasta nät säljs bredbands- och telefonitjänster oftast På marknaden för fasta bredbandsabonnemang som separata abonnemang. Dessa abonnemangsvoly- hade Elisa gått upp som marknadsledare i slutet av mer har utvecklats mycket olika. Teleabonnemangen 2013 med 34 procent. har minskat kraftigt medan antalet fasta bredbandsa- var 32 procent och DNA:s 19 procent. Finnet-företa- bonnemang varit ganska konstant. Därför finns det an- gens sammanräknade marknadsandel var 12 procent ledning att granska marknadsandelarna i fasta nät per och de övriga teleföretagens 4 procent. Jämfört med tjänst. föregående år ökade Elisas marknadsandel med cirka TeliaSoneras marknadsandel På den finländska marknaden för telefoni och bred- 3 och TeliaSoneras med cirka 2 procentenheter. Fin- band i fasta nät finns det ett relativt stort antal före- net-gruppens marknadsandel minskade med cirka 4 tag. I beräkningen av marknadsandelar beaktas abon- procentenheter medan DNA:s var oförändrad. En för- nemangsvolymen för teleföretag i samma koncern. De klaring till att marknadsandelarna förändrades var Eli- tre största enskilda aktörerna är Elisa, TeliaSonera och sas förvärv av de förra Finnet-företagen KYMP Oy, PPO DNA. Dessutom har företagen i Finnet-gruppen sam- Yhtiöt Oy och Telekarelia Oy. manräknat utgjort en betydande aktör. 9

10 Sett över längre tid har betydande och snabba för- I framtiden kan det ske stora förändringar i mark- ändringar av marknadsandelarna skett i samband med nadsandelarna för bredbandsabonnemang beroende företagsförvärv. DNA, som bildades av Finnet-företag, på övergången från metalledningsnät till fibernät. Tele- inträdde på marknaden 2007 och detta syns som en företag som kan ta marknadsandelar inom fasta bred- nedgång i Finnet-gruppens marknadsandel. Welho Oy:s bandsförbindelser är framförallt företag som var bland fusion med DNA 2010 ökade DNA:s marknadsandel. de första att investera i ny bredbandsteknik. Sannolikt Den viktigaste trenden utan direkt samband med fö- sker förändringarna av marknadsandelarna ändå inte retagsförvärv är att Elisas marknadsandel har minskat särskilt snabbt utan blir synliga inom loppet av flera år. med cirka sex procentenheter under perioden 2006 (Figur 4) FIGUR 4: Marknadsandelar enligt antalet bredbandsabonnemang i fasta nät % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5% 0% 6/ /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 6/ /2013 TeliaSonera 10 Elisa DNA Finnet Övriga

11 I slutet av 2003 var marknadsandelarna inom fas- ringen på marknaden 2007, då DNA bröt sig ut ur Fin- ta teleabonnemang 40 procent för Elisa, 22 procent för net-gruppen. Sedan dess är Elisa den klart största aktö- TeliaSonera och 20 procent för Finnet-gruppen. Elisas ren inom fast telefoni. När man tittar på marknadsan- marknadsandel ökade med cirka 5 procentenheter från delarna är det bra att komma ihåg hur marknaden för föregående år medan Finnet-gruppens sjönk med cirka fasta teleabonnemang har krympt: under gransknings- 4. En delförklaring till att marknadsandelarna förändra- perioden har antalet abonnemang mer än halverats. des är Elisas företagsförvärv. (Figur 5) Sett över längre tid skedde den största föränd- FIGUR 5: Marknadsandelar enligt antalet teleabonnemang i fasta nät % 35 % 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5% 0% 6/ /2006 6/ /2007 6/ /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 6/ /2013 TeliaSonera Elisa DNA Finnet Övriga 2.3 Datatjänster volymen av datatjänster som debiteras på andra grunder har minskat med över 40 procent. Under 2013 inkluderade en del operatörer ett månadsdebiterat datapaket i alla abonnemang, vilket på- Användningen av datatjänster i mobilnät har ökat verkade volymutvecklingen för dataabonnemang. Ten- betydligt de senaste åren i fråga om både abonne- densen i användningen och kommersialiseringen av mang och datavolym. abonnemangen är att nästan alla mobilabonnemang I slutet av 2013 användes en månadsdebiterad da- nu inkluderar någon form av datatjänst. I slutet av tatjänst med över 6,1 miljoner mobilabonnemang och 2013 fanns det totalt cirka 9,3 miljoner mobilabonne- en datatjänst som debiteras på andra grunder med mang, varav 66 procent hade ett månadsdebiterat da- knappt miljoner mobilabonnemang. Andra taöverföringsavtal. Avgifter för datatjänster ingick i to- grunder är t.ex. debitering enligt överförd datavolym. talt 72 procent av abonnemangen. Den sistnämnda an- Jämfört med 2012 har antalet månadsdebiterade da- delen har ökat snabbt: 2011 var den 52 procent och taabonnemang ökat med nästan en tredjedel medan 2007 cirka 17 procent. 11

12 Månadsdebiterade dataabonnemang kan indelas procent obegränsade i slutet av Detta är unge- i obegränsade och begränsade beroende på om må- fär samma nivå som i slutet av År 2012 minska- nadsavgiften inkluderar obegränsad dataöverföring el- de andelen till under 50 procent, men nu ökar de obe- ler om det finns ett tak, då hastigheten reduceras el- gränsade abonnemangen snabbare än de begränsade. ler extra avgifter debiteras för dataöverföring. Av de (Figur 6) månadsdebiterade dataabonnemangen var cirka 55 FIGUR 6: Abonnemang i mobilnätet enligt ett dataöverföringsavtal % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0% 6/2011 Inget dataöverföringsavtal 12/2011 6/ /2012 Dataöverföringsavtal av andra slag 6/ /2013 Begränsad dataöverföring med månadsavgift Obegränsad dataöverföring med månadsavgift Mobildataabonnemangen uppvisar en kraftig vo- Trots att ökningen inte är lika snabb som sex år till- lymutveckling och dataanvändningen i mobilnäten baka har den även de senaste åren varit exponenti- har ökat explosionsartat mätt med volymen av över- ell, cirka 1,5 2 gånger större volym per år som rela- förd data. Under 2013 överfördes totalt cirka tiv tillväxttakt. Under 2013 överförde finländarna i ge- terabyte. Detta inkluderar både sända och mottag- nomsnitt 96 megabyte mobildata per dag och person. na mobildata. Datavolymen fördubblades under året (Figur 7) och var 365 gånger större i jämförelse med

13 FIGUR 7: Volym av överförd data i mobilnätet Terabit / /2008 6/ /2009 6/ /2010 6/ /2011 6/ /2012 6/ /2013 Antalet fasta bredbandsabonnemang har varit rela- netabonnemang. Antalet abonnemang med dessa tek- tivt konstant under flera år. I slutet av 2013 fanns det niker kommer sannolikt att öka även i framtiden. cirka 2 procent fler abonnemang än föregående år. Trots att andelen DSL-abonnemang (Digital Sub- Bland teknikalternativen för fasta nät ökade Ethernet scriber Line, bredband via telenätets metalledningar) och kabelmodem mest genom nya Etherneta- minskar utnyttjades fortfarande DSL-teknik för cirka 61 bonnemang och nya kabelmodemabonnemang procent av bredbandsabonnemangen i fasta nät i slu- under Investeringarna i fiberoptiska nät syns tet av Av alla abonnemang utgjorde kabelmode- som tillväxt i s.k. FTTH-uppkopplingar (Fiber to the Ho- mabonnemangen cirka 19 procent och Ethernetabon- me, fiberoptisk abonnentförbindelse till hemmet) och nemangen cirka 17 procent. (Figur 8) andra abonnemang där fibernät utnyttjas, t.ex. Ether- FIGUR 8: Fasta bredbandsabonnemang enligt teknik Tusen abonnemang 12/ / / / / / / Fastighets- och bostadsbolagsabonnemang * Kabelmodem xdsl Ethernet Trådlöst bredband FTTH Övriga 8 10 *Antal fastigheter och bostadsbolag. Fram till 2010 ingår dessutom bl.a. Ethernetabonnemang. Slutanvändarna har konsekvent övergått till allt mang än 10 Mbit har ökat, men inte lika kraftigt som snabbare bredbandsabonnemang i fasta nät. I slutet av förut. Just nu sker den största ökningen i abonnemang 2013 hade två av tre abonnemang en hastighet på 10 som är på minst 100 Mbit/s. Långsammare abonne- Mbit eller mer per sekund och ungefär var sjätte var på mang, under 2 Mbit/s, utgjorde bara cirka 4 procent av minst hundra megabit. Andelen för snabbare abonne- alla abonnemang. 13

14 2.3.1 Prissättning av fasta bredbands serverades i abonnemang med hastigheter på en me- abonnemang gabit. De största regionala prisskillnaderna fanns mel- Priserna på fasta bredbandsabonnemang sjönk med lan huvudstadsregionen och övriga fastlandet obero- cirka 5 procent i hela landet under Den största ende av hastighet. Priserna i huvudstadsregionen var i prisnedgången, nästan 9 procent, kom i snabba 100 snitt 18 procent förmånligare än i övriga Finland. I stora Mbit-abonnemang. Bakom detta ligger förmodligen ett städer utanför huvudstadsregionen var priserna i snitt ökat utbud av snabba bredbandsförbindelser och en nästan 4 procent lägre än i andra kommuner. (Figur 9) större abonnemangsvolym. En liten prisuppgång ob- FIGUR 9: Prisutveckling i fasta bredbandsabonnemang enligt hastighet Mbit/s Mbit/s 8 Mbit/s 24 Mbit/s 100 Mbit/s 2013 I December 2012, fattade Kommunikationsverket be- fastställa maximipriser på marknaden för abonnent- slut om betydande marknadsinflytande (SMP) på förbindelser. Kommunikationsverkets mål med hjälp marknaden för fasta nät i grossistledet (marknad 4). av den nya metoden var att fastställa företagsspecifi- Besluten trädde i kraft den 1 mars Därefter var ka maximipriser för månadshyror och kopplingsavgifter kostnadsorienterad prissättning en skyldighet för en- i abonnentförbindelser före utgången av Verket bart de åtta viktigaste SMP-företagen på marknaden. tvingades dock skjuta upp beslutet om maximipriser i Övriga SMP-företag hade endast kvar skyldigheten att flera månader fram till våren 2014 eftersom teleföre- undvika diskriminerande prissättning. Genom SMP-be- tagen inte lämnade in begärda uppgifter inom tidsra- sluten blev kostnadsorienterad prissättning för för- men. Uppgifterna var också delvis bristfälliga och otill- sta gången en skyldighet i fråga om fiberoptiska abon- förlitliga. nentförbindelser, vilket även innebär att Kommuni- Medianmånadshyran för en abonnentförbindelse kationsverket fastställer maximipriser på månadshy- med ledare av metall steg med 4 procent från okto- ror och kopplingsavgifter för abonnentförbindelserna. ber 2012 till oktober 2013, då den var 12,40 euro/må- Maximipriserna fastställs i ett separat beslut av Kom- nad. Under samma tid steg mediankopplingsavgiften munikationsverket. med en procent till 100,20 euro. Medianmånadsavgif- Under 2013 fortsatte verket att utveckla en ny me- ten för en fiberoptisk abonnentförbindelse sjönk sam- tod för att bedöma kostnadsorienterad prissättning och tidigt med 15 procent till 233,50 euro/månad och me-

15 diankopplingsavgiften med 44 procent till 446,50 euro. kunta (Norra Österbotten) och TeliaSonera Finland Oy Förklaringen till den högre medianen för abon- (Lappland, Mellersta Finland och Kymmenedalen). Un- nentförbindelserna gällande ledare av metall är att fle- der projektets gång har fibernätets täckning i de delta- ra större teleföretag höjde månadshyran för abonnent- gande kommunerna utökats med uppskattningsvis 25 förbindelser med procent nästan samtidigt med 000 hushåll. andra bolag under perioden juli september Kom- Projektet har haft stor inverkan på tillgången till munikationsverket uttryckte oro över prishöjningarnas snabbt bredband framförallt i glesbefolkade lands- inverkan på konkurrensen mellan teleföretagen och på bygdskommuner. Cirka 41 procent av finländarna bor slutkundspriserna för bredbandsabonnemang. i egnahemshus, 14 procent i radhus och 45 procent i Kommunikationsverket fann att fyra teleföretag flervåningshus. Stödberättigade områden i bredbands- tog ut betydligt högre månadshyror och kopplingsav- projektet är landets mest glesbefolkade områden, där gifter i fiberoptiska abonnentförbindelser än de redo- cirka 5 procent av hela befolkningen bor. Bebyggelsen i visade kostnaderna i företagens priskalkyler även ef- dessa områden består till stor del av egnahemshus. Ut- ter att de nya SMP-skyldigheterna trädde i kraft den 1 byggnaden av fibernätet i de deltagande kommunerna mars Efter påpekande från Kommunikationsver- berör alltså till största del egnahemsområden. ket ändrade företagen prissättningen så att den motsvarar de redovisade kostnaderna i priskalkylerna. Hos Tillgång till snabbt bredband dessa företag sjönk kopplingsavgifterna med I slutet av 2013 hade cirka 69 procent av hushållen till- procent och månadsavgifterna med 9 37 procent un- gång till ett fast bredbandsabonnemang med en has- der tighet på minst 30 Mbit/s. Ökningen från föregående år Teleföretagens prishöjningar och upptäckta brister var cirka 5 procent. Ungefär 41 procent hade tillgång till i den kostnadsorienterade prissättningen ökar behovet ett bredbandsabonnemang via fibernät i hemmet eller att fastställa maximipriser. Den nuvarande reglering- fastigheten, vilket är en ökning med cirka 11 procent en, som främst bygger på tillsyn i efterhand, är inef- från föregående år. Tillgången till snabbt bredband i ett fektiv och tidskrävande eftersom Kommunikationsver- fast nät är bäst i Österbotten, där över tre fjärdedelar ket måste ifrågasätta teleföretagens priser från fall till av de permanenta bostäderna hade tillgång till en så- fall. Företagen vill inte och har inte heller någon orsak dan förbindelse. Tillgången till mobilt bredband har för- att själva sätta priserna på en skälig nivå enligt kraven bättrats i hela Finland. Under 2013 ökade tillgången till i lagen, och de drabbas inte av några påföljder när en 30 megabit mobilt bredband med 10 procent och om- oskälig prissättning konstateras i efterhand. fattade vid årsskiftet 85 procent av hela befolkningen. Bland teleföretag var de största fibernätsbyggarna Bredband 2015-projektet under 2013 Elisa Abp, TeliaSonera Finland Abp, Anvia Enligt Europeiska kommissionens digitala agenda är Abp, Suupohjan Seutuverkko Oy och Savon Kuituverk- målet att alla européer ska ha tillgång till 30 Mbit/s ko Oy. Dessa fem byggde ut sina fibernät under 2013 bredband senast I Finland fastställde regeringen för att kunna ge totalt nya hushåll tillgång till 2008 ett mål som innebär att nästan alla finländare ska snabbt bredband. ha tillgång till 100 Mbit/s bredband senast Fram till början av 2014 har Kommunikationsver Samhällsomfattande tjänster ket beviljat cirka 25 miljoner euro i statsstöd till före- Under 2013 fattade Kommunikationsverket flera be- tag som bygger fibernät i Bredband 2015-projektet. slut om utnämning av företag för samhällsomfattan- Värdet på anhängiga stödansökningar är cirka 45 mil- de tjänster på ett allt större område i Finland. Totalt ut- joner euro. Mest stöd har beviljats för landskapen Nor- nämndes 10 teleföretag för utbudet av samhällsom- ra Österbotten, Kajanaland och Norra Savolax. Bland fattande tjänster. Utnämningen gällde telefoni på 92 de största stödmottagarna finns Kaisanet Oy (Kajana- områden, bredband på 304 områden, sms-tjänster för land och Norra Savolax), Kairan Kuitu verkko-osuus- personer med talsvårigheter och döva på 93 områ- 15

16 den samt symmetriska internetförbindelser för ovan- eftersom den ska möjliggöra tillräckligt snabb dataöver- nämnda grupper på 304 områden. Tillgången till sam- föring i båda riktningarna. För dessa grupper är också hällsomfattande tjänster granskades regionalt på om- lämpliga sms-tjänster för nödsamtal en nödvändighet. rådet för 390 kommuner eller kommundelar. Teleföretagens nya skyldigheter att tillhandahålla Fi-domännamn samhällsomfattande tjänster förbättrar bl.a. möjlighe- Antalet fi-domännamn fortsatte att öka i jämn takt och terna för döva och personer med talsvårigheter att an- under 2013 beviljades över nya fi-domännamn, vända elektroniska kommunikationstjänster. Videote- vilket är något fler än I slutet av år 2013 fanns lefoni- och distanstolkningstjänster som dessa grupper det över giltiga fi-domännamn. (Figur 10) behöver ställer särskilda krav på internetförbindelsen FIGUR 10: Gällande fi-domännamn st / / / / / / var även i övrigt ett intressant år med tanke på tiva debatten om styrningen av internet, framförallt av fi-domännamn. ICANN (Internet Corporation of Assig- adresserna. Trycket på internationalisering av IANA:s ned Names and Numbers), organisationen som admi- (Internet Assigned Numbers Authority) funktioner öka- nistrerar och koordinerar domännamn, har drivit ett de betydligt. långt domänprojekt (new gtld) som kulminerade när Den intensiva beredningen av informationssam- man i slutet av året tog i bruk de första nya internet- hällsbalken fortsatte under hela året, även för fi-do- domänerna bland cirka sökta domäner. Reste- männamnens del. Om riksdagen godkänner proposi- rande domäner torde delegeras under 2014 och tionen i den föreslagna formen medför detta stora för- Bland finländska ansökningar finns.nokia,.kone,.hels- ändringar i fi-domänverksamheten, då bl.a. förmed- inki,.promo,.city och tre kinesiska domäner. larmodellen och innehavarbegränsningarna försvinner. ICANN:s verksamhet globaliserades under året när regionkontor etablerades i Singapore och Istanbul. Snowden-avslöjandena bidrog till den även i övrigt ak /2010 Kommunikationsverket har börjat förbereda eventuella förändringar.

17 2.4 Telefoni 2013 var det första året då antalet sända sms minskade i Finland. Nedgången var cirka 7 procent jämfört med föregående år. Halvårsanalysen visar att nedgången började redan andra halvåret Däre- Samtalsminuterna i mobilnät sjönk för andra året i mot ökade antalet mms och den årliga ökningen har rad På årsbasis var nedgången liten både 2012 accelererat till över 35 procent jämfört med cirka 20 och 2013, under en procent. Under det andra halvåret procent föregående år sjönk samtalsminuterna klart, men ökade något Antalet samtalsminuter som ringdes från fasta te- både första och andra halvåret De nådde dock in- lenät minskade med cirka 10 procent under Den te upp till samma nivå som första halvåret På års- kraftiga minskningen fortsatte, men blev inte lika stor basis visar siffrorna en liten nedgång medan halvårssiff- som under tidigare år. (Figur 11) rorna visar en liten uppgång. FIGUR 11: Samtals- och meddelandevolymer Miljoner Samtalsminuter i mobilnätet Samtalsminuter i fasta nätet Textmeddelanden Multimediemeddelanden Under 2013 ringde finländarna i snitt cirka 8,6 minu- mms-volymen har ökat, men där är de smarta telefo- ter per dag, om man beaktar samtalen i både fasta och nernas smidiga bilddelning en tänkbar förklaring. mobila nät. Finländarna sände i snitt 2,6 sms och 0,04 mms per dag. När man jämför användningen av teletjänster med nivån 2008 framgår det tydligt hur utvecklingen går i Effekten av tjänster som används via dataförbin- sär. Nivån 2008 har fått indexvärdet 100 och den re- delser återspeglas förmodligen i statistiken över sam- lativa förändringen mot 2008 framgår av indexför- tals- och meddelandetjänster. Samtalsminuterna i fas- ändringen. När man tittar på samtals- och meddelan- ta nät har länge minskat i samma takt som samtalsmi- detjänster har mms-meddelandena ökat mest, index- nuterna i mobilnät ökat. Då har samtalsminuterna för- värdet för 2013 är 240, dvs. nästan 2,5 gånger stör- flyttats från fasta till mobila nät. Denna balans har nu re än indexvärdet för Den relativa ökningen av förändrats eftersom samtalsminuterna i mobilnät in- sms-volymen var länge bara något långsammare än te ökat under de två senaste åren. En del av samtals- ökningen av mms-volymen, men efter 2012 vände minuterna har i praktiken ersatts på andra sätt, sanno- sms-volymen klart nedåt. Samtalsminuternas relativa likt med tjänster som tillhandahålls via internet. An- utveckling visar en liten minskning totalt och indexvär- vändning av webbtjänster torde vara en förklaring till det för samtalsminuterna i fasta nät har sjunkit till 40 den minskande sms-volymen. Det exceptionella är att under en period av fem år. 17

18 Trots att volymen av meddelanden och samtalsmi- klass för sig. Med samma indexeringsprincip blir index- nuter utvecklats i motsatt riktning och delvis mycket värdet för överförda data nästan för olika står volymutvecklingen i överförda mobildata i en (Figur 12) FIGUR 12: Relativ användning av dataöverförings- och teletjänster Samtalsminuter i mobilnätet Förändning 2008 = Samtalsminuter i fasta nätet Samtalsminuter sammanlagt Textmeddelanden MMS Mobildata Prissättning av mobiltjänster inkommande trafik enligt en kostnadsorienterad pris- Kommunikationsverket har jämfört teleoperatörernas sättning. mobilsamtals-, sms- och datapriser genom att sam- Under uppdaterade Kommunikations- manställa information från deras offentliga prislistor. När verket kostnadsbedömningsmodellen för inkomman- man bortser från erbjudanden och tidsbegränsade av- de trafik i mobilnät så att den beaktar dagens mobil- tal har det inte skett några betydande prisförändringar teknik och -tjänster. Modellen beaktar nätteknikens ut Prisnivån har varit stabil under flera år. veckling och den ökade användningen av mobildata på Under 2013 skedde inga förändringar i mobilnätens termineringspriser, dvs. inkommande trafik. Sedan Termineringspriset i Finlands mobilnät (2,8 cent) den 1 december 2012 har mobilnätens terminerings- överstiger EU:s medelvärde och är klart högre än i län- pris varit 2,8 cent/minut. Med inkommande trafik av- der där priset sätts enligt den metod som EU-kommis- ses att förbindelsen till abonnemanget upprättas från sionen rekommenderar (s.k. pure LRIC). Under 2013 ett annat teleföretags telenät via målnätets samman- förde Kommunikationsverket en aktiv diskussion om kopplingspunkt. Vid inkommande trafik är det alltid frå- termineringsprisernas nivå med de tre företagen och ga om trafik mellan sammankopplade nät. uppmanade dem att förhandla om en sänkning av prisinnehåller nivån. I februari 2014 nådde mobiloperatörerna ett för- skyldigheter för fem teleföretag på marknaden för in- handlingsresultat som innebär att termineringspriset kommande trafik i mobilnät. Av dessa är DNA Ab, Elisa sänks till 1,87 cent/minut i början av september. Kommunikationsverkets SMP-beslut Abp och TeliaSonera Finland Oyj skyldiga att debitera 18 ett bättre sätt vid kostnadsfördelningen.

19 2.4.2 Mobiltjänster utomlands Förutom maximipriserna främjar roamingdirekti- Under 2013 sjönk roamingpriserna inom EU när roa- vet konkurrensen genom att ställa krav på separat för- mingdirektivets (nr 531/2012) maximipriser trädde i säljning av roamingtjänster. Enligt kraven är teleföreta- kraft den 1 juli gen skyldiga att fr.o.m. den 1 juli 2014 erbjuda kunder- De gällande maximipriserna för internationell roa- na möjlighet att använda konkurrerande roamingope- ming i Europa (inkl. moms) är följande: ratörers roamingtjänster. I juli 2013 publicerade sam- 0,30 euro per minut/samtal som arbetsorganet BEREC (Body of European Regulators for rings i utlandet Electronic Communications) riktlinjer för separat för- 0,09 euro per minut/samtal som tas säljning av roamingtjänster. Riktlinjerna är inte bindan- emot i utlandet de lagstiftning, men regleringsmyndigheten ska beakta 0,10 euro per sms som skickas i utlandet dessa när den sköter sina uppgifter. 0,56 euro per megabyte för mobildata som I september 2013 lämnade Europeiska kommis- används i utlandet (inkl. mms som tas emot sionen sitt förslag till ett direktiv om en digital inre eller skickas i utlandet) marknad. Förslaget inkluderar en avtalsbaserad mo- Nämnda maximipriser gäller tills de sänks ytterligare dell, Roam Like at Home, som ett alternativ till sepa- den 1 juli 2014 i enlighet med roamingdirektivet. rat försäljning av roamingtjänster. Enligt den föreslagna Kommunikationsverket övervakar regelbundet modellen kan användarna inom rimliga gränser använ- iakttagandet av maximipriserna för internationell roa- da sin mobiltelefon till inhemska priser vid resor utom- ming i Finland. Under 2013 iakttogs de fastställda pri- lands. Behandlingen av förslaget hade inte slutförts vid serna väl av finländska teleföretag. utgången av

20 3 TV-TJÄNSTER De traditionella sätten för tv-mottagning används fortfarande. Nya tekniker för tv-tittande blir dock allt populärare som kompletterande former vid sidan av de gamla. Allt fler hushåll har apparater för mottagning av sändningar med HD-kvalitet och ny sändningsteknik. Under året togs nya steg mot skarpare tv-bilder när övergången till DVB-T2-teknik i det markbundna nätet främjades. 20

21 3.1 Marksänd tv steget i övergången till den nya DVB-T2-tekniken och användningen av ett smalare frekvensområde på ett sätt som beaktar de olika aktörernas intressen. Enligt Finnpanels undersökning om tv-hushåll i Fin- Förändringarna i tv-verksamheten kan i huvudsak land tog 49 procent av hushållen emot tv-signaler indelas i två övergångar som berör både branschen via marksänd tv under Andelen för marksänd tv och konsumenterna på olika sätt: 1) har ökat lite sett över längre tid den ligger ungefär frekvensområdet för tv-verksamhet minskar på fjolårsnivån, men är några procent över nivån kring övergången till DVB-T2-tekniken, mitten av 2000-talet. som möjliggör HD-sändningar, inleds I Finland utgör s.k. fria kanaler (t.ex. Yle, MTV3, Dessa övergångar berör både tv-branschen och kon- Nelonen) en betydande del av tittandet på mark- sumenterna. För att genomföra dem i praktiken krävs sänd tv (marksänd tv). För att titta på de fria kanaler- att de olika aktörerna inom branschen förbinder sig att nas sändningar behövs bara en antenn och mottaga- vidta nödvändiga åtgärder vid lämpliga tidpunkter. re, men t.ex. inte något avtal med en tjänsteleverantör. Därför kan tittarsiffrorna för marksänd tv bara undersökas genom enkäter till hushållen. I Finland sänds marksänd tv av Digita och DNA. Det 3.2 Kabel-tv och nya mottagningssätt finns ingen exakt statistik om tittarandelar för marksända tv-näten. Tidigare var Digitas sändningar de en- Vid sidan av marksänd tv är kabel-tv det andra bety- da marksända tv-sändningarna, så förmodligen mot- dande sättet för tv-mottagning i Finland. Många loka- tar merparten av antennhushållen åtminstone Digitas la och nationella teleoperatörer har kabel-tv-nät totalt sändningar. En del mottar också DNA:s sändningar. över 20 företag. Under 2013 planerades framtiden för tv-verksam- I slutet av 2013 fanns det kabel-tv-abon- heten i nära samarbete med hela branschen i kommu- nemang, vilket var cirka tre procent mindre än föregå- nikationsministeriets arbetsgrupp för beredning av nästa ende år. Hushållen hade cirka 97 procent av abonne- teknikövergång inom marksänd tv. I november överläm- mangen. Beräknat på abonnemangsvolymen har cir- nade arbetsgruppen en mellanrapport med en exakt ka 57 procent av alla hushåll ett kabel-tv-abonnemang. plan för övergång till den nya DVB-T2-tekniken i tv-sänd- I Finnpanels enkätundersökning uppgav cirka 46 pro- ningar på UHF-frekvensområdet. Rapporten beskriver cent av hushållen att de tar emot tv-signaler via ka- mediebranschens nuläge och förändringar samt frek- bel-tv. Skillnaden mellan siffrorna kan åtminstone del- venssynpunkter, som är väsentliga att beakta vid över- vis förklaras med att alla innehavare av kabel-tv-abon- gång till en ny distributionsteknik för marksänd tv. Bered- nemang inte nödvändigtvis tar emot tv-signaler. 2) 4) ningen utgår från målen i det kommunikationspolitiska Det tredje traditionella sättet för tv-mottagning är programmet för elektroniska medier från Dessa är satellit-tv. Enligt Finnpanels undersökning mottog cir- t.ex. att frekvensområdet 700 MHz tilldelas mobilt bred- ka 3 procent av hushållen satellit-tv-sändningar band fr.o.m. början av 2017 samt tv-teknikövergången Andelen satellit-tv-tittare har stadigt sjunkit till cirka en fr.o.m I övergångsplanen från 2013 tas det första tredjedel av nivån kring mitten av 2000-talet. 3) Finnpanel Oy, TV-taloudet Suomessa 2013 vuosiyhteenveto, publicerad Kommunikationsministeriet, Maanpäällisen televisiotoiminnan seuraava teknologiasiirtymä. Arbetsgruppens mellanrapport, publicerad Kommunikationsministeriet, Kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier, statsrådets redogörelse till riksdagen ) Finnpanel Oy: TV-taloudet Suomessa 2013 vuosiyhteenveto, publicerad ) 2) 3) 21

22 Ett nytt sätt för tv-mottagning som blivit vanligare 2013 fanns det över IPTV-abonnemang i Fin- de allra senaste åren IPTV via bredband. Cirka 20 te- land, nästan alla tillhörde hushållskunder. Beräknat på leföretag erbjuder IPTV-tjänster, en del bara i sitt eget abonnemangsvolymen har alltså cirka 13 procent av bredbandsnät medan en del erbjuder dem även för alla hushåll ett IPTV-abonnemang. IPTV-tekniken är en bredbandskunder i andra företag. För närvarande är ganska ny teknik på konsumentmarknaden och anta- IPTV oftast ett parallellt mottagningssätt för konsu- let abonnemang har ökat snabbt, med cirka 26 procent menten vid sidan av antenn- eller kabel-tv. I slutet av från föregående år. (Figur 13) FIGUR 13: Antalet kabel- och IPTV-abonnemang /2013 6/ /2012 6/ / Tusen abonnemang IPTV-abonnemang Kabel-tv-abonnemang I Finnpanels enkätundersökning uppgav cirka 9 Olika nät-tv- och video on demand-tjänster har procent av hushållen att de tar emot tv-signaler via ett ökat i popularitet även I Finnpanels undersök- IPTV-abonnemang. Skillnaden mot den andel som be- ning uppgav mer än vart tredje hushåll att de använt räknats på abonnemangsvolymen kan delvis förklaras nät-tv- eller video on demand-tjänster första halvåret med den snabba ökningen av antalet abonnemang Populära video on demand-tjänster enligt under- abonnemangsvolymen hann öka mycket under de cir- sökningen var bl.a. Netflix, Elisa Viihde, Sonera Koti-TV, ka sex månaderna efter enkäten. Hela skillnaden kan Watson, C More Play och Viaplay. dock inte förklaras på detta sätt. Användning av IPTV-abonnemang förutsätter ett snabbt bredbandsabonnemang. HD-mottagning kräver i praktiken ett fast bredbandsabonnemang på minst 8 10 Mbit/sek. I Finland fanns det 2013 totalt 3.3 HD-tv cirka 1,1 miljoner fasta bredbandsabonnemang på Mbit/s eller snabbare. En del av dessa används av fö- Med HD (High Definition) avses en tv-bild med en upp- retagskunder. Uppskattningsvis finns ett IPTV-abonne- lösning på minst 1280 x 720 bildpunkter. Med termen mang hos ungefär två tredjedelar av alla hushåll som Full HD, som är vanligt förekommande i marknadsfö- har ett tillräckligt bredbandsabonnemang för mottag- ringen av tv-apparater, avses upplösningen 1920 x ning av IPTV-sändningar Det är den vanligaste upplösningen för de tv-ap-

23 parater som nu finns i handeln. De planerade förändringarna av tv-verksamheten Övergången till den nyare DVB-T2-tekniken i anten- berör tittare som använder marksänd tv inom UHF-om- nätet möjliggör HD-sändningar eller alternativt att upp rådet MHz, cirka hälften av alla hushåll i Fin- till hälften så många program får plats i kanalknippet. land. Kabel-tv-hushåll och hushåll som använder annan Under 2013 fastställdes målet att den omfattande tek- teknik än antennätet för tv-mottagning, t.ex. satellit el- nikövergången ska kunna inledas i början av den nya ler IPTV, berörs inte. För att titta på HD-sändningar be- koncessionsperioden För konsumenterna innebär höver även dessa konsumenter naturligtvis en lämplig detta att tv-mottagarna måste vara DVB-T2-kompa- mottagare för detta. tibla ( Antenna Ready HD ). Med tanke på branschen (Figur 14) är ökning av antalet kompatibla mottagare hos konsumenterna en väsentlig förutsättning för övergången till DVB-T2-sändningar i stor skala. Detta kräver mycket konsumentinformation och vägledning. Målet är att FIGUR 14: Apparater med DVB-T2-teknik som ger möjlighet att titta på HD-program är märkta Antenna Ready HD. Apparater som ger möjlighet att titta på HD-sändningar i kabel-tv-nätet är märkta Cable Ready HD. förändringen av sändningstekniken genomförs på så sätt att tittarnas, tv-bolagens och AV-industrins behov beaktas i största möjliga utsträckning. Kommunikationsverket svarar för koordineringen av aktörernas tidplaner och arbetsuppgifter när det gäller information om övergången. Alla parterna inom tv-branschen deltar, dvs. myndigheter, medieföretag, operatörer och handeln. Konsumentinformationen Enligt Finnpanels undersökning TV-taloudet Suo- om teknikövergången fokuserar i första skedet på in- messa hade cirka 1,3 miljoner hushåll eller 54 pro- formation om apparater med DVB-T2-teknik. Kommu- cent av tv-hushållen en HD-tv procent av hus- nikationsverket började redan 2013 informera konsu- hållen hade en tv eller digitalbox med HD-mottagare. I menterna om DVB-T2-mottagare och antennmontörer- augusti 2013 abonnerade cirka hushåll eller 8 na om kommande frekvensändringar. procent av tv-hushållen på HD-kanaler. (Figur 15) 5) FIGUR 15: Tv-hushållens möjligheter att titta på HD-sändningar % 10 % HD ready på skärmen 5) 20 % HD-tuner i tv eller digitalbox 30 % 40 % 50 % 60 % Abonnerar på HD-kanaler Finnpanel Oy: Finnpanel Oy: TV-taloudet Suomessa 2013 vuosiyhteenveto, publicerad

24 4 RADIOFREKVENSER Tillväxten i tjänster för dataöverföring innebär att kapacitetsbehovet för radiolänkar ökar hela tiden, och ytterligare frekvenser för trådlöst bredband planeras. Under året genomfördes en auktion för 800 MHz LTE-frekvenser. Kortvarig och tillfällig användning av FM-radio bl.a. vid olika typer av evenemang visade en ökning och 15 nya frekvenshelheter anvisades för kommersiell FM-radio. Annat som väckte uppmärksamhet under året var förändringen av frekvensområdena för trådlösa mikrofoner. 24

25 4.1 FM radio operations om dessa frekvenser kunde träffas med grannländerna Frekvenser för Rundradion och kommersiella radiostationer FM-radionäten har utvidgats årligen sedan den nuvafm-radiofrekvenserna har planerats betydligt effek- rande tillståndsperioden började Under 2013 ut- tivare i Finland jämfört med grannländerna. Vi har fler vidgades täckningsområdet för både Rundradion och nationella, regionala och lokala radionät än grannlän- kommersiella radiostationer genom nya frekvenser. För derna i proportion till landets yta och folkmängd. Ra- kommersiell radio planerades och anvisades 55 nya till- dionäten har stor täckning och många aktörer. ståndspliktiga frekvenser. Av dessa bildades femton Under året fördes en livlig debatt om den analo- nya regionala eller lokala frekvenshelheter, för vilka till- ga FM-radioverksamhetens framtid i och med de för- stånd beviljades av statsrådet. Dessutom komplettera- ändringar som följer av initiativet till lagstiftning i in- des täckningsområdet för gamla nät med nya frekven- formationssamhällsbalken. För att trygga kontinuiteten ser. Under året förbättrades täckningen för kommersi- i småskalig verksamhet och möjliggöra komplettering ella radiostationer områdesvis genom effekthöjningar. av befintliga nät planerade Kommunikationsverket nya Antalet ljudradiofrekvenser har ökat årligen sedan slu- frekvenser i olika delar av Finland. Överenskommelser tet av förra tillståndsperioden. (Figur 16) FIGUR 16: Antalet frekvenser för radionät Regionala och lokala frekvenser Frekvenser för riksomfattande nät Frekvenser som Rundradion använder När nya frekvenser planeras ägnas särskild uppmärk- liggande bebyggelse inte störs. Kommunikationsverket samhet åt att säkerställa täckningen för existerande har garanterat ett tillräckligt antal frekvenser för kort- nät. För nya frekvenser och sändare finns det noggran- varig och småskalig verksamhet, som blir allt mer om- na kriterier som ska se till att andra system och när- fattande. 25

26 4.1.2 Kortvarig och småskalig radioverksamhet kraftigt. Antalet frekvenser som beviljats för kortvarig De senaste åren har användningen av FM-radiosända- FM-radioverksamhet (under tre månader) har mer än re vid evenemang av allt mångsidigare karaktär ökat fördubblats sedan (Figur 17) Figur 17: Beviljade frekvenser för kortvarig FM-radioverksamhet FM-sändare används bl.a. vid travlopp samt fle- duktionsbolag och tävlande lag. Vid vissa evenemang ra olika kultur- och sportevenemang, t.ex. Helsingfors får publiken möjlighet att lyssna på referat t.ex. via en sambatåg, Neste Rally, Skid-VM eller världscuptävling- lokal ULA-radio. I ovan nämnda användning möjliggörs ar i Finland, där referat sänds för avlyssning i t.ex. bi- ett funktionellt och störningsfritt bruk av frekvenser för lar. Framförallt sommartid arrangeras olika masseve- trådlösa system genom noggrann frekvensplanering nemang där FM-nät, som t.o.m. kan täcka hela landet, och vid mer betydande evenemang även via övervak- används med kortvariga tillstånd. De största av dessa ning på plats. nät under 2013 var Sommarmötesradion och Julradion. Den månadslånga verksamheten i radionätet för Sommarmötet omfattade rekordmånga frekvenser för kortvarig verksamhet, 50 stycken. Julradion sände på 15 frekvenser från slutet av november till trettondagshelgen. Under 2013 beviljades över 500 enstaka frekvenser med radiotillstånd för kortvariga evenemang och 4.2 Frekvensauktion, tv-teknikövergång och frekvensändringar radioverksamhet i liten skala runt om i Finland Kortvariga evenemang Auktionen för frekvensområdet 800 megahertz in- Under 2013 arrangerades hundratals kortvariga eve- leddes den 24 januari 2013 och avslutades den 30 ok- nemang, t.ex. idrottstävlingar och konserter, där tråd- tober 2013 efter 170 dagar. Frekvensauktionen tog be- lös utrustning användes. Vid konserter används fram- tydligt längre tid än vad som förväntades från början. förallt trådlösa mikrofoner och övervakningssystem. I Orsaken till detta var hård konkurrens om frekvensom- samband med tv-sända sportevenemang används of- rådena samt deltagarnas beteende vid budgivning. Ge- ta trådlösa kameror och samtalsförbindelser för pro- nom att överföra bud kunde deltagarna sänka priserna