Översikt över kommunikationssektorn

Transkript

1 Översikt över kommunikationssektorn 3/2015

2 Kommunikationsverket 2015 Kommunikationsverket ska anges som källa när uppgifter lånas. Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 2

3 Innehåll Förord Utveckling för dataöverförings- och telefonitjänster Dataöverföringstjänsternas andel i mobilnätet fortsätter att öka Antalet fasta bredbandsabonnemang minskade under första halvåret Telefonabonnemang i fasta nät blir än mer sällsynta Operatörernas marknadsandelar som baserar sig på antalen abonnemang är så gott som oförändrade Utveckling för roamingtjänster I riktning mot förmånligare roaming Användningen av datatjänster utomlands ökar också kontinuerligt Det finns rum för tillväxt i framtiden Prisutveckling av elektroniska kommunikationstjänster ARPU och de månadspriser som betalats av konsumenterna Intäkter som teleföretagen fått av hushållskunderna Prisnivåindex Televisionstjänster Ökningen i antalet kabel-tv- och IPTV-abonnemang har avtagit Många besökare på webbplatsen HDTVopas.fi Kommunikationsnätens funktion Observationer av skadliga program Fel och störningar Observationer i HAVARO-systemet Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 3

4 6 Domännamn Giltiga fi-domännamn Kommande förändringar i den internationella förvaltningen av domännamn Kundkontakter till Kommunikationsverket Figurer Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 4

5 Förord Kommunikationssektorn är stadd i kontinuerlig förändring. Det är kännetecknande för sektorn och dess dynamik att tjänsterna utvecklas allt snabbare. Vid granskning av den senaste statistiken över Kommunikationsverkets sektor kan vi se att största delen av sektorns nyckeltal verkar ha stigit. Ökningen är inte bra i all statistik, till exempel statistiken över observationer av skadliga program, men i regel önskas staplar och kurvor stiga allt högre. Tillväxt i en tjänst kan tära på en annan tjänst. Så här verkar det ha hänt exempelvis när det gäller fast telefon. Tjänsten som har tillhandahållits via fast telefon har i stort sett ersatts med trådlösa lösningar och med mer moderna tjänster som tillhandahålls via internet. De mest förhastade prognoserna har hunnit förutspå samma öde även för traditionella linjära tv-tjänster och till och med för fast bredband. Den traditionella tv:n verkar dock fortfarande hålla sin plats vid sidan av de allt mer populära videotjänsterna, och när det gäller fasta bredband är läget än mer stabilt. I och med att Finland hör till de absoluta spetsländerna i världen när det gäller användning av internet med mobila enheter, väcks det lätt en tanke om att fasta förbindelser inte har beaktats vid utvecklingen. Enligt vissa bedömningar ska fasta förbindelser utanför städerna till och med helt ersättas med lösningar som tillhandahålls via mobilnät. I internationell jämförelse är Finlands placering svagare i fråga om fasta bredbandsförbindelser än i fråga om mobilförbindelser, men den är ändå inte så dålig. De senaste åren har antalet fasta bredbandsabonnemang i Finland legat på en mycket stabil nivå, trots den kraftiga tillväxten för mobilt bredband. När det gäller överföringshastigheter och kapacitet ger det fasta nätet fördelar som kanske aldrig kommer att nås genom mobila lösningar. Båda näten ger med andra ord unika möjligheter till innehåll och tjänster samt till tillväxt som skapas till följd av dessa. Trots de ökade nyckeltalen som beskriver användningen av kommunikationstjänsterna, har särskilt de ekonomiska nyckeltalen sjunkit på grund av det allmänt svaga ekonomiska läget. Detta är antagligen också en fördel för användarna av kommunikationstjänster, eftersom användarna har kunnat skaffa sig allt förmånligare tjänster. För kommunikationssektorn är en sådan trend naturligtvis inte önskvärd. Totalt sett vore det önskvärt att, trots att priserna på enskilda tjänster fortsätter att sjunka, konsumenterna använde tjänsterna på allt mångsidigare sätt och olika förbindelser och tjänster kompletterade varandra. På så sätt kan vi i framtiden inte enbart nå uppgång i staplar och kurvor utan även i ekonomin. Denna översikt över kommunikationssektorn innehåller en presentation av utvecklingen för vissa centrala nyckeltal under början av 2015 och av utvecklingen av prisnivån för teletjänsterna under I nästa översikt, som kommer ut i slutet av året, är syftet i sin tur att identifiera och presentera faktorer som påverkar den kommande utvecklingen inom kommunikationssektorn. Helsingfors den 16 september 2015 Liisa Räsänen Direktör Intressenter Kommunikationsverket Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 5

6 1 Utveckling för dataöverförings- och telefonitjänster Sedan början av 2015 har utvecklingen i användningen av tjänsterna i mobilnät fortsatt på samma sätt som under tidigare år. Användningen av mobildata ökade kraftigt samtidigt som de traditionella samtals- och meddelandetjänsterna användes i mindre omfattning. När det gäller bredbandsabonnemang i fasta nät har allt flera finländare supersnabba bredbandsförbindelser. 1.1 Dataöverföringstjänsternas andel i mobilnätet fortsätter att öka Vid utgången av juni 2015 var antalet abonnemang i mobilnätet i Finland cirka 9,4 miljoner. Utöver dessa användes totalt knappt över en miljon maskinabonnemang i mobilnät, det vill säga så kallade M2M-abonnemang (Machine to Machine). Under första halvåret 2015 skedde inga större förändringar i det totala antalet abonnemang i mobilnät, eftersom antalet ökade med enbart några tusen. Ök ningen var synnerligen liten jämfört med utvecklingen året innan, eftersom antalet abonnemang ökade med flera tiotusen varje halvår så sent som Ökningen under första halvåret 2015 berodde enbart på antalet företagsabonnemang som ökade med knappt jämfört med slutet av Antalet abonnemang i hushåll minskade i sin tur med omkring under samma period. De senaste åren har antalet företagsabonnemang ökat fortlöpande, medan antalet abonnemang i hushåll har varierat varje halvårsperiod. Vid utgången av juni 2015 innehade hushållskunderna och företagskunderna 74 procent respektive cirka 26 procent av alla mobilabonnemang Abonnemang total Hushållens abonnemang Företagens abonnemang Figur 1 Mobilabonnemang Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 6

7 Upp till tre fjärdedelar av abonnemangen i mobilnät inkluderar mobilt bredband Med mobilt bredband avses mobilabonnemang som inkluderar dataöverföringstjänster med månadsavgift. Vid utgången av juni var antalet mobila bredband totalt cirka 7,1 miljoner, det vill säga 76 procent av alla mobilabonnemang. I antalet ingår abonnemang som inkluderar både dataöverföring med månadsavgift och traditionella samtals- och meddelandetjänster, samt abonnemang som enbart är avsedda för dataöverföring, så kallade dedikerade abonnemang. Omkring 5,2 miljoner mobilabonnemang, det vill säga 56 procent av abonnemangen, inkluderade traditionella samtals- och meddelandetjänster och dataöverföring med månadsavgift. Cirka 20 procent av alla mobilabonnemang, det vill säga cirka 1,9 miljoner mobilabonnemang, var så kallade dedikerade abonnemang som endast inkluderar dataöverföringstjänster och som inte används för traditionella samtalseller meddelandetjänster. Sådana abonnemang används i bland annat surfplattor och USB-modem. Det totala antalet mobila bredband ökade med cirka jämfört med slutet av Merparten av ökningen kan förklaras med en ökning på 5 procent i antalet dedikerade abonnemang. Dessa mobilabonnemang som endast är avsedda för dataöverföring ökade med under första halvåret Mobila bredbandsabonnemang kan indelas i begränsade och obegränsade abonnemang beroende på dataöverföringsavtal. Av de totala 7,1 miljoner mobila bredbanden utgjorde de obegränsade 4,4 miljoner och de begränsade 2,7 miljoner. Under de sex första månaderna 2015 ökade antalet obegränsade dataabonnemang med omkring , medan antalet begränsade dataabonnemang minskade med omkring under samma period. 24 % 20 % Abonnemang endast för dataöverföring Abonnemang med mobilt bredband samt samtals- och meddelandetjänster 56 % Abonnemang med samtalsoch meddelandtjänster men inte data med månadsavgift Figur 2 Mobilabonnemang enligt typ av abonnemang 1H 2015 Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 7

8 1H H H H H H H H H 2015 Obegränsad dataöverföring med månadsavgift Begränsad dataöverföring med månadsavgift Dataöverföringsavtal av andra slag Abonnemang endast använda för samtals- och meddelandetjänster 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 3 Mobilabonnemang enligt dataöverföringsavtal Sannolikt har användningsbegränsningarna slopats i en del abonnemang som inkluderar dataöverföring med månadsavgift. Abonnemang där man fakturerar för dataöverföring med någon annan avgift än fast månadsavgift har också blivit mer sällsynta och deras andel är enbart 5 procent av alla abonnemang. Vid utgången av juni 2015 var antalet sådana abonnemang Jämfört med slutet av 2014 var minskningen cirka 10 procent, det vill säga abonnemang. Antalet abonnemang som enbart används för samtal och meddelanden är så litet som 1,8 miljoner. Jämfört med läget i slutet av 2014 har deras antal minskat med 2 procent, vilket är abonnemang. Minskningen har dock avtagit betydligt sedan 2014, då antalet minskade med närmare jämfört med År 2013 anslöt en del operatörer dataöverföringen med månadsavgift till alla mobilabonnemang, vilket förklarar den avsevärda förändringen Mobildata ökar traditionella tjänster används i mindre omfattning Användningen av traditionella samtalsoch meddelandetjänster i mobilnät har minskat de senaste åren. År 2014 minskade antalet uppringda samtal i mobilnät med cirka 7 procent jämfört med 2013 och antalet samtalsminuter med cirka 3 procent. Minskningen i antalet samtal fortsatte under första halvåret 2015 och var ungefär 5 procent jämfört med slutet av Under första halvåret 2015 avstannade däremot minskningen i antalet samtalsminuter för första gången på två år, eftersom finländarnas samtalsminuter till och med ökade något jämfört med slutet av Minskningen i antalet samtalsminuter, som började 2013, verkar ha stannat av, men slutet av året kommer att visa om det är fråga om ett undantag i den sjunkande trenden eller om antalet samtalsminuter i mobilnät kommer att visa en mer permanent förändring. Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 8

9 Antalen samtal i mobilnätet Samtals-minuter i mobilnätet Textmeddelanden Multimediameddelanden 1H H H H H H H Figur 4 Användning av samtals- och meddelandetjänster i mobilnät (miljoner stycken) Under de sex första månaderna 2015 ökade den genomsnittliga längden på uppringda samtal i mobilnät med cirka 10 sekunder jämfört med slutet av 2014: samtalslängden var 3 minuter och 41 sekunder. Sedan 2010 har den genomsnittliga mobilsamtalslängden ökat med mer än 30 sekunder. Med andra ord har antalet samtal i mobilnät minskat, medan antalet samtalsminuter har ökat. Under de sex första månaderna 2015 var antalet skickade sms cirka 1,46 miljarder, vilket var cirka 150 miljoner, eller 9 procent, färre än under andra halvåret Om motsvarande trend fortsätter även under andra halvåret 2015 kommer antalet skickade sms innevarande år att vara mindre än 3 miljarder för första gången sedan Under första halvåret 2015 var antalet mms omkring 41 miljoner. Jämfört med motsvarande period året innan var antalet oförändrat, men sedan slutet av 2014 har antalet minskat med hela 12 procent. Det är i praktiken fråga om den första halvårsperioden när antalet mms har minskat klart. År 2014 ökade användningen av mms ännu med närmare 20 procent, vilket innebär att trenden antagligen förändras. I stället för sms och mms använder finländarna allt oftare olika snabbkommunikationstjänster. Enligt en konsumentundersökning som Kommunikationsverket lät göra i början av 2015 använder närmare hälften av finländarna regelbundet olika program för snabbmeddelanden, såsom WhatsApp, Snapchat eller Facebook Messenger. Avgiftsfria tjänster som används med mobildata har på så sätt delvis ersatt traditionella meddelandetjänster. En orsak till det minskade antalet skickade mms kan också vara att det är ännu enklare att dela foton och videoklipp i olika program, såsom på Instagram. De senaste åren har det förekommit en trend där minskningen i antalet sms i regel blir långsammare under senare halvåret, och denna företeelse kan väntas även i år. Faktorer som påverkar företeelsen är bland annat utskicket av julhälsningar, och samma trend kan framkomma även i antalet mms i slutet av året. Ökningen i volymen av överförda mobildata har fortsatt starkt. Under första halvåret 2015 var den totala volymen av överförda mobildata närmare terabyte, vilket är dubbelt så mycket som under motsvarande period året innan. Sedan slutet av 2014 har volymen ökat med cirka 40 procent, vilket är lika mycket som utvecklingen förra året. Den kraftiga ökningen beskrivs också väl av att volymen av överförda data under första halvåret 2015 var betydligt större än den sammanlagda volymen under Under första halvåret 2015 uppgick volymen av överförda mobildata i genomsnitt till 8 gigabyte per finländare i månaden. Översikt över kommunikationssektorn 3/2015 9

10 Figur 5 Överförda data i mobilnät (terabyte) 1.2 Antalet fasta bredbandsabonnemang minskade under första halvåret 2015 Vid utgången av juni 2015 var antalet bredbandsabonnemang i fasta nätet i Finland totalt 1,73 miljoner. Hushållen innehade 85 procent och företagen 15 procent av abonnemangen. Jämfört med läget i slutet av 2014 har antalet abonnemang minskat med cirka 1,5 procent, vilket innebär cirka abonnemang. De senaste åren har antalet bredbandsabonnemang främst ökat, men utvecklingen verkar ha stannat av under första halvåret När antalet mobila bredbandsabonnemang som enbart är avsedda för dataöverföring samtidigt ökade med , kan det antas att åtminstone en delorsak är att fasta abonnemang har ersatts med mobilförbindelser. Enligt den ovan nämnda konsumentundersökningen har 28 procent av de finländska hushållen enbart mobil internetförbindelse, och andelen har ökat med några procent jämfört med Särskilt antalet fasta bredbandsabonnemang i hushåll har ökat under de senaste sex åren. Trenden verkar nu ha ändrat sin riktning, eftersom antalet abonnemang i hushåll minskade med närmare under första halvåret De senaste åren har det förekommit en trend där antalet abonnemang i hushåll ökar med flera tiotusen abonnemang under senare halvåret medan antalet under första halvåret ligger på en synnerligen stabil nivå. Därför är det möjligt att antalet abonnemang i hushåll åter börjar öka under senare halvåret Antalet företagsabonnemang har minskat i synnerligen jämn takt med flera procent per halvår redan sedan Det minskade antalet företagsabonnemang anses ha påverkats av åtminstone det allmänt dåliga ekonomiska läget och övergången till mobila bredband. Översikt över kommunikationssektorn 3/

11 Abonnemang total Hushållens abonnemang Företagens abonnemang Figur 6 Bredbandsabonnemang i fasta nät Antalet abonnemang som fungerar med DSL-teknik minskade med mer än Den allmänna utvecklingen för fasta bredbandsabonnemang har de senaste åren präglats av övergången från DSLabonnemang som fungerar med telenätsteknik till mer moderna tekniker. Trots detta utgjorde DSLabonnemangen mer än hälften av de fasta bredbandsabonnemangen vid utgången av juni Kabelmodemabonnemangen utgör redan närmare en fjärdedel av alla abonnemang och en femtedel av abonnemangen fungerar med Ethernet-teknik. Andelen FTTHabonnemang som bygger på den fiberoptiska tekniken är cirka 4 procent. Under första halvåret 2015 minskade antalet DSL-abonnemang med hela och efter minskningen var deras antal i Finland cirka vid utgången av juni. Av dessa utgjorde VDSL-abonnemangen och deras antal ökade med cirka sedan början av året. Med andra ord minskar antalet abonnemang med DSL-teknik saktare i och med att VDSL-tekniken blir allmännare. Räknat i antal abonnemang ökade antalet Ethernetabonnemang mest under första halvåret 2015: ökningen var abonnemang. Abonnemang 2H 2014 Abonnemang 1H Förändring 2H2014-1H2015 Förändring st 2015 % 1H 2015 DSL % -7 % Kabelmodem % 2 % Ethernet % 7 % FTTH % 10 % Övrig % 24 % 0 Total % -1,50 % Figur 7 Bredbandsabonnemang i fasta nät enligt anslutningsteknik 2H 2014 och 1H 2015 Översikt över kommunikationssektorn 3/

12 1H H H H H H 2014 DSL Kabelmodem Ethernet FTTH Övriga 1H % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Figur 8 Bredbandsabonnemang i fasta nät enligt teknik Antalet Ethernet-abonnemang är redan Kabelmodemtekniken blir också allmännare i fasta bredbandsabonnemang: deras antal ökade med under första halvåret Antalet kabelmodemabonnemang är hela och kabelmodemtekniken är den näst vanligaste bredbandstekniken i Finland. Vid utgången av juni var antalet FTTH-abonnemang i Finland så gott som och under första halvåret ökade antalet med närmare Byggandet av fiberoptiska förbindelser avspeglas dock i volymerna för nästan alla tekniker. Vi får på så vis en bättre bild av hur allmänna de fiberoptiska förbindelserna är genom att granska ökningen i volymen för överföringshastigheter, särskilt hastigheter på minst 100 megabyte. Så gott som en fjärdedel av abonnemangen har en supersnabb hastighet på 100 megabyte Finländarna har börjat använda allt snabbare bredband. Upp till 23 procent av de fasta abonnemangen har en hastighet på minst 100 megabyte och ungefär 8 procent av abonnemangen har en överföringshastighet på Mbit/s. Vid utgången av juni 2015 hade närmare hälften av abonnemangen en överföringshastighet på Mbit/s. De långsammare hastigheterna på högst 10 megabyte utgör endast en knapp fjärdedel och deras volym minskar hela tiden. Under första halvåret 2015 ökade mest volymen för snabba hastigheter på minst 100 megabyte, med mer än 10 procent jämfört med läget i slutet av Till följd av ökningen var antalet bredband på över 100 megabyte i Finland cirka vid utgången av juni Antalet abonnemang på megabyte ökade också med cirka 10 procent och antalet var totalt omkring i juni. Största delen av abonnemangen, ungefär , har en hastighet på megabyte. Antalet abonnemang med en hastighet på högst 10 megabyte är totalt knappt över abonnemang. Översikt över kommunikationssektorn 3/

13 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 100Mbit/s eller över 30Mbit/s - under 100Mbit/s 10Mbit/s eller över, men under 30Mbit/s 2Mbit/s - under 10Mbit/s Under 2Mbit/s 0 % 1H H H H H H H 2015 Figur 9 Bredbandsabonnemang i fasta nät enligt överföringshastighet Antalet fasta supersnabba bredband är i genomsnitt mindre i Finland än i de övriga nordiska länderna. I till exempel Sverige är volymen av snabba hastigheter på minst 30 Mbit/s per invånare dubbelt så stor som i Finland. Jämfört med de övriga EU-länderna ligger Finland däremot på medelnivån när det gäller utbredningen av supersnabba bredband. Om vi granskar hastigheterna för fasta bredbandsabonnemang enligt hushållskunder och företagskunder, kan vi se att supersnabba förbindelser används oftare av hushållskunder än av företagskunder. En tredjedel av hushållskunderna har internetabonnemang på minst 30 megabyte medan motsvarande andel av företagskunderna är mindre än en femtedel. Över tredjedelen av företagskundernas fasta bredband har en hastighet på högst 10 megabyte medan motsvarande andel hos hushållskunderna är endast en knapp femtedel. Höga överföringshastigheter är bra exempelvis vid användning av IPTV-, nättv- och strömningstjänster. Detta är eventuellt en orsak till att snabba hastigheter oftare anskaffas av och erbjuds hushållskunderna än företagskunderna. Vid kommersialiseringen av abonnemang för hushållskunder och företagskunder finns det antagligen också skillnader som påverkar olikheterna i fråga om de överföringshastigheter som de olika kundgrupperna använder. Översikt över kommunikationssektorn 3/

14 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Hushållens abonnemang 100Mbit/s eller över 30Mbit/s - under 100Mbit/s Företagens abonnemang 10Mbit/s eller över, men under 30Mbit/s 2Mbit/s - under 10Mbit/s Under 2Mbit/s Figur 10 Hastigheter för fasta bredbandsabonnemang hos hushållskunder och företagskunder 1H Telefonabonnemang i fasta nät blir än mer sällsynta Antalet telefonabonnemang i fasta nät har minskat i jämn takt de senaste åren. Under första halvåret 2015 fortsatte utvecklingen som tidigare och antalet telefonabonnemang i fasta nät minskade med närmare tio procent jämfört med läget i slutet av Vid utgången av juni 2015 var antalet telefonabonnemang i fasta nät , vilket var cirka färre än vid utgången av Antalet samtal och samtalsminuter i fasta nät minskade i nästan samma takt som antalet abonnemang. Under första halvåret 2015 minskade antalet samtal och antalet samtalsminuter med cirka 8 procent respektive cirka 10 procent jämfört med senare halvåret När samtalsvolymerna jämförs med volymerna under motsvarande period året innan, har antalet samtal minskat med 16 procent och antalet samtalsminuter med hela 21 procent. Under första halvåret 2015 var antalet samtal och antalet samtalsminuter i fasta nät totalt 130 miljoner respektive totalt 390 miljoner. Den genomsnittliga samtalslängden minskade med några sekunder jämfört med den föregående perioden och var knappt över 3 minuter. Företagen innehade 53 procent av telefonabonnemangen i fasta nät. Företagens andel av samtalsvolymerna är än större. Företagskundernas samtal utgjorde hela 83 procent av antalet samtal och deras samtalsminuter utgjorde 70 procent. Samtalsminuter Antalen samtal Genomsnittlig Abonnemang (miljon) (miljon) samtalslängd 2H min 0 s 1H min 9 s 2H min 4 s 1H min 11 s 2H min 5 s 1H min 1 s Figur 11 Telefonabonnemang, samtalsvolymer och genomsnittlig samtalslängd i fasta nät Översikt över kommunikationssektorn 3/

15 1.4 Operatörernas marknadsandelar som baserar sig på antalen abonnemang är så gott som oförändrade 11 % 2 % 24 % Under de sex senaste månaderna har det inte skett några större förändringar i operatörernas marknadsandelar, som baserar sig på antalen abonnemang. Räknat i antal bredbandsabonnemang i det fasta nätet är Elisa med en andel om 32 procent marknadsledande. Skillnaden med den näst största aktören, TeliaSonera, är en procentenhet. DNA:s marknadsandel är 24 procent och Finnet-gruppens 11 procent. I fasta bredbandsabonnemang har DNA:s marknadsandel och Soneras marknadsandel ökat respektive minskat med en procentenhet jämfört med slutet av I mobilnätet är affärsverksamheten nästan helt koncentrerad till de tre största operatörerna. Vid utgången av juni 2015 var Elisas marknadsandel cirka 39 procent, TeliaSoneras 35 procent och DNA:s 25 procent av de mobila abonnemangen. Elisas marknadsandel och DNA:s marknadsandel minskade respektive ökade med en procentenhet jämfört med slutet av I fasta telefonabonnemang var Elisa med en andel på 39 procent också marknadsledande. TeliaSonera innehar 23 procent och DNA 15 procent av abonnemangen. Finnet-gruppen står för 22 procent. Jämfört med slutet av 2014 har DNA ökat sin marknadsandel i fasta telefonabonnemang med 1,5 procentenheter. Detta kan åtminstone delvis förklaras med ett företagsförvärv, där DNA Ab köpte TDC:s affärsverksamheter i Finland. Trots att antalet fasta telefonabonnemang har minskat med 10 procent på ett halvt år, har antalet abonnemang minskat i synnerligen jämn takt för alla operatörer. 31 % 32 % DNA Elisa TeliaSonera Finnet Övriga Figur 12 Marknadsandelar som baserar sig på antalet bredbandsabonnemang i det fasta nätet 1H % 1 % 39 % 25 % DNA Elisa TeliaSonera Övriga Figur 13 Marknadsandelar som baserar sig på antalet abonnemang i mobilnätet 1H2015 Översikt över kommunikationssektorn 3/

16 2 Utveckling för roamingtjänster Med internationell roaming avses användning av inhemska mobilabonnemang i utlandet. Priserna på roamingtjänsterna är reglerade inom EU och därför har de sänkts flera gånger genom åren. Det slutliga syftet med regleringen och prissänkningarna är att möjliggöra EU:s inre marknad, där konsumenterna kan använda mobiltjänster på samma sätt och till samma priser som i hemlandet. De lägre priserna har avspeglats på användningen av tjänsterna och finländarna använder därför roamingtjänster i allt större omfattning i Europa och annanstans i världen. Särskilt användningen av datatjänster har ökat. 2.1 I riktning mot förmånligare roaming Priserna på roamingtjänsterna har sänkts i Europa enligt de maximipriser som fastställs i en EU-förordning. Till följd av maximipriserna har priserna på roamingtjänsterna inom EU sjunkit stegvis sedan Regleringen av roamingpriserna gäller inte samtal från hemlandet till utlandet (utrikessamtal) och inte heller sms från hemlandet till utlandet. Teleföretagen kan tillhandahålla sina kunder roamingtjänster till maximipriser, men också till priser som avviker från maximipriserna, om en kund särskilt vill ha det. Enligt de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in använder finländarna både tjänsterna till maximipriser och de roamingtjänster som har prissatts på andra grunder. Under sommaren 2015 kom Europeiska unionens råd och kommission och Europaparlamentet slutligen överens om en reform av regelverket för prissättning av roamingtjänster. Utgångspunkten i den nya regleringsmodellen är att roamingtjänsterna ska kunna användas i Europa till inhemska priser under sporadiska resor från och med sommaren Innan den nya modellen kan träda i kraft krävs det en reform av regelverket för roaming på grossistmarknaden. Utöver grossistreglerna har man lämnat vissa andra detaljer i den framtida regleringen för att avgöras i början av I länder utanför EU är roamingpriserna inte reglerade, utan de bestäms på marknadsvillkor. Detta är en delorsak till att det finns betydande skillnader mellan olika teleföretag och resedestinationer i priserna på mobilkommunikation på resor i länder utanför EU. 2.2 Användningen av datatjänster utomlands ökar också kontinuerligt När det gäller användningen av roamingtjänster har den mest signifikanta förändringen efter 2012 skett i användningen av datatjänster. Under första kvartalet 2015 var finländarnas användning av datatjänster i utlandet mer än två gånger så stor som under motsvarande period 2014, och mer än åtta gånger så stor som under motsvarande period Ökningen har varit jämn och merparten av den har skett i EU. Största delen av finländarnas användning av datatjänster har ägt rum i Europa. Det totala antalet uppringda samtalsminuter i utlandet har också ökat. Antalet uppringda samtalsminuter i länder utanför EU har fortsatt varit relativt stabilt medan konsumtionen inom EUområdet ökade med cirka en fjärdedel under översiktsperioden. Däremot har det skett förändringar i antalet skickade sms i utlandet. Mot slutet av översiktsperioden minskade konsumtionen både i EU-länderna och i andra länder. Översikt över kommunikationssektorn 3/

17 miljon minuter miljon megabit miljon SMS EU Andra länder EU Andra länder Figur 14 Överförda data från finländska abonnemang i EU-länder och andra länder Figur 16 Skickade sms från finländska abonnemang i EU-länder och andra länder Den stora skillnaden mellan EU-länder och andra länder i användningen beror främst på att man har sänkt priserna inom EU genom reglering. I andra länder finns det betydande skillnader i roamingpriserna mellan olika resedestinationer. I en del länder som inte omfattas av EU-reglerna kan roaming vara särskilt dyr. 0 EU Andra länder Figur 15 Uppringda samtalsminuter från finländska abonnemang i EU-länder och andra länder Översikt över kommunikationssektorn 3/

18 2.3 Det finns rum för tillväxt i framtiden Användningen av roamingtjänster är fortfarande låg jämfört med användningen av mobiltjänster i hemlandet. Vid slutet av 2014 utgjorde de uppringda samtalsminuterna i utlandet mindre än en procent av alla mobilsamtalsminuter från inhemska abonnemang. När det gäller sms är andelen större, över 2 procent av alla sms skickade från finländska abonnemang utomlands. Trots att antalet skickade sms i utlandet har börjat minska, har deras andel av alla skickade meddelanden ökat med en femtedel. Med andra ord minskar antalet skickade sms i hemlandet snabbare än antalet skickade meddelanden i utlandet. Av alla mobilsamtalsminuter har andelen uppringda samtalsminuter i utlandet ökat med en tredjedel på två år. Detta innebär att användningen av samtalsminuter i utlandet också utvecklas på ett avvikande sätt jämfört med användningen i hemlandet. Trots att användningen av mobildata i utlandet har ökat betydligt de senaste åren, står den endast för 0,2 procent av den totala användningen av mobildata. I början av 2013 utgjorde roamingen 0,1 procent av alla data, vilket innebär att användningen av data i utlandet ökar till och med snabbare än användningen av data i hemlandet. Därför är det sannolikt att användningen av roamingtjänster ökar i och med att roamingpriserna närmar sig priserna i hemlandet, och att skillnaden i användningen av inhemska tjänster respektive roamingtjänster därigenom kan minska ytterligare. 2,50 % 2,00 % 1,50 % 1,00 % 0,50 % 0,00 % 1H H H H 2014 Mobil data Textmeddelanden Samtalsminuter Figur 17 Användning av mobilnät i utlandet, andel av all användning av finländska abonnemang Översikt över kommunikationssektorn 3/

19 euro per månad 3 Prisutveckling av elektroniska kommunikationstjänster De senaste åren har konsumentpriserna på samtals- och dataöverföringstjänster sjunkit betydligt. År 2014 använde ett finländskt hushåll i genomsnitt 53 euro per månad till elektroniska kommunikationstjänster. 3.1 ARPU och de månadspriser som betalats av konsumenterna Genom att förena uppgifterna om antalet abonnemang och uppgifterna om teleföretagens intäkter kan man beräkna det genomsnittliga intäktsflödet per hushållskund till teleföretaget under ett år (average revenue per user, AR- PU). Eftersom användningen av olika slags abonnemang varierar finns det skäl att granska ARPU enligt typ av abonnemang. Det ska beaktas att abonnemang i det fasta nätet ofta används av hela hushållet medan mobilabonnemang är personliga och ofta har endast en användare. Abonnemang i det fasta nätet kan indelas i bredbandsabonnemang och taltelefoniabonnemang. För mobilabonnemang är det inte så entydigt. Trots att det för mobilnätet finns abonnemang som enbart är avsedda för taltelefoni eller dataöverföring, är det dock möjligt att använda båda tjänsterna med de flesta abonnemangen. Därför är det meningsfullt att mobilabonnemangen granskas som en helhet då man beräknar ARPU. Teleföretagens intäkter av mobilnätet per hushållsabonnemang uppgick till 135 euro ARPU var 191 euro för ett fast dataabonnemang och 205 euro för ett fast telefonabonnemang. I de intäktsuppgifter som samlats in från teleföretagen ingår inte skatteuppgifter. Därför ska mervärdesskattens andel läggas på ARPU för att det ska vara möjligt att räkna ut de priser som konsumenterna betalar i genomsnitt. 35,00 30,00 25,00 Mobil abonnemang 20,00 15,00 10,00 Telefonabonnemang i det fasta nätet Bredbandsabonnema ng i det fasta nätet 5,00 0, Figur 18 Månadspriser som konsumenterna betalat i genomsnitt enligt typ av abonnemang Översikt över kommunikationssektorn 3/

20 I de intäktsuppgifter som samlats in från teleföretagen ingår inte skatteuppgifter. Därför ska mervärdesskattens andel läggas på ARPU för att det ska vara möjligt att räkna ut de priser som konsumenterna betalar i genomsnitt. När mervärdesskatten (24 procent) läggs på ARPU och summan divideras med tolv, erhålls det månadspris som konsumenterna i genomsnitt betalar för kommunikationstjänster. Det på basis av ARPU beräknade genomsnittliga månadspriset på fasta bredbandsabonnemang var 20 euro De senaste åren har priserna på fasta bredbandsabonnemang blivit betydligt förmånligare för konsumenterna. År 2014 sjönk månadspriset för konsumenterna med 2 euro och jämfört med 2008 har det sjunkit med hela 12 euro. Antalet fasta telefonabonnemang har minskat betydligt de senaste åren. Samtidigt har månadspriset för konsumenterna stigit med några euro och uppgick till 21 euro Det månadspris som konsumenterna betalade för mobilabonnemang uppgick till 14 euro Priset steg något, med några tio cent, jämfört med Sedan 2008 har månadspriset på mobilabonnemang sjunkit varje år, och 2014 steg månadspriset för konsumenterna för första gången på sex år. De senaste åren har användningen av mobilabonnemang blivit betydligt mångsidigare, eftersom man med mobiltelefonen utöver samtals- och meddelandetjänster använder allt fler andra tjänster som är tillgängliga med mobildata. Trots att sätten att använda mobiltelefonen har förändrats dramatiskt, har förändringen hittills inte avspeglats som några större ändringar i de totalpriser som konsumenterna betalar för användningen av mobiltelefonen. Det månadspris som konsumenterna betalar för mobilabonnemang har sjunkit med cirka 3,5 euro sedan År 2014 använde ett hushåll i genomsnitt 53 euro per månad för telefoni och bredband och jämfört med året innan skedde det ingen förändring i detta. Jämfört med 2008 har beloppet minskat med 6 euro. 3.2 Intäkter som teleföretagen fått av hushållskunderna Utifrån de intäkts- och investeringsuppgifter som Kommunikationsverket samlat in av teleföretagen avspeglas den förändrade användningen av mobiltelefonen också på hur de intäkter som teleföretagen fått av hushållen fördelas per tjänst. År 2014 utgjorde intäkterna av mobilnätet och intäkterna av fasta nätet 75 procent respektive 25 procent av de totala intäkterna. De senaste åren har mobilnätets andel ökat något. En större förändring har skett i fördelningen av intäkterna av mobilnätet per tjänst, eftersom andelen mobildata på några år har stigit till närmare 50 procent av de totala intäkterna av mobilnätet. Samtidigt har samtalstjänsternas andel av de intäkter av mobilnätet som erhållits från hushållen minskat varje år. Största delen av intäkterna från fasta nätet utgörs av bredbandstjänster. Översikt över kommunikationssektorn 3/

21 100 % 90 % 80 % 70 % Trådtelefon 60 % 50 % 40 % Fast bredband Mobil data SMS och MMS 30 % Mobiltelefon 20 % 10 % 0 % Figur 19 Intäkter som teleföretagen fått av hushållskunderna enligt tjänst Prisnivåindex Prisindexet för teletjänster beskriver förändringen i den totala prisnivån för de teletjänster som hushållen använder. I prisindexet för teletjänster bestäms vikterna för samtals- och meddelandetjänster och dataöverföringstjänster utifrån de intäkter som teleföretagen får för dessa tjänster av hushållen. De presenterade indexen är realprisindex, det vill säga den allmänna förändringen i prisnivån har beaktats i indexen. I praktiken har indexen först beräknats som nominella prisindex som beskriver förändringen i euro i det nominella priset. Sedan har indexen omvandlats till realprisindex med hjälp av det konsumentprisindex (KPI) som offentliggörs av Statistikcentralen. Indexen bygger på de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in från teleföretagen och som rör omsättningen för televerksamheten och antalet abonnemang, samtalsminuter, sms och mms samt volymen av överförda data i mobilnätet. Indexen beskriver utvecklingen för de priser som konsumenterna betalat i verkligheten. Prisindexen beskriver inte hur priserna på tjänster i enskilda företag har utvecklats, utan hur prisnivån för en viss tjänst har utvecklats i allmänhet. De beräknade indexen beaktar också olika erbjudandens effekter på de priser som konsumenterna betalat för teletjänsterna. Utifrån prisindexen har priserna på kommunikationstjänster sjunkit märkbart de senaste åren. Priserna på samtals- och meddelandetjänsterna i mobilnätet har sjunkit med 40 procent jämfört med nivån 2008, och under 2014 sjönk prisindexet med några procent. Sedan 2008 har prisindexet för mobildata sjunkit till närmare hälften, fastän det under de senaste åren varit så gott som oförändrat. Priserna på dataöverföringstjänsterna i fasta nätet har också sjunkit med mer än 40 procent jämfört med 2008, och under 2014 sjönk prisindexet med cirka 7 procent. Det enda som jämfört med 2008 har blivit dyrare för konsumenterna är användningen av telefonitjänsterna i fasta nätet. Kostnaderna för användningen Översikt över kommunikationssektorn 3/

22 2008=100 av trådtelefonen har, räknat i prisindex, nästan fördubblats jämfört med Samtidigt har användningen av trådtelefonen dock minskat drastiskt jämfört med läget År 2008 innehade hushållen i Finland fortfarande över en miljon trådtelefonabonnemang, medan antalet vid slutet av 2014 var enbart cirka Prishöjningen berör på så vis allt färre konsumenter. De samtals- och datatjänster som merparten använder samt användningen av fast bredband har samtidigt blivit förmånligare Samtalstjänster i mobilnätet Mobil data Data i det fasta nätet Samtalstjänster i det fasta nätet Figur 20 Prisnivåindex för elektroniska kommunikationstjänster (2008=100) Översikt över kommunikationssektorn 3/

23 4 Televisionstjänster Det finns över 1,5 miljoner kabel-tvabonnemang i Finland. Antalet IPTVabonnemang har ökat kraftigt de senaste åren, men ökningen stannade av under början av Ökningen i antalet kabeltv- och IPTV-abonnemang har avtagit Vid utgången av juni 2015 uppgick antalet kabel-tv-abonnemang i Finland till totalt över 1,5 miljoner och antalet IPTV-abonnemang till närmare Under första halvåret ökade antalet kabel-tv-abonnemang med cirka och därmed var ökningen cirka 0,5 procent jämfört med slutet av IPTV-abonnemang är i huvudsak abonnemang som liknar kabel-tvabonnemang och som är avsedda för mottagning av tv-sändningar via en internetförbindelse. Under första halvåret 2015 ökade antalet IPTV- abonnemang med mer än 3 procent, vilket är över abonnemang. De senaste åren har antalet IPTVabonnemang ökat med över tio procent per halvår. Nu verkar det som om den kraftigaste ökningen har stannat av och antalet abonnemang inte just nu ökar i samma takt som under de senaste åren. Ökningen i antalet kabel-tvabonnemang har de senaste åren i övrigt varit måttlig, högst några procent per halvår H H H H H H H H 2015 Kabel-tv-abonnemang IPTV-abonnemang Figur 21 Kabel-tv- och IPTV-abonnemang i Finland Översikt över kommunikationssektorn 3/

24 4.2 Många besökare på webbplatsen HDTVopas.fi Våren 2014 förnyades webbplatsen HDTVopas.fi som är riktad till tv-tittare. Webbplatsen stöder den av Kommunikationsverket samordnade informationen om övergången till DVB-T2. Till följd av förnyelsen kommer HDTVopas.fi särskilt att innehålla information om förändringarna i antennätet. I anslutning till förnyelsen utökades den samarbetsgrupp som arbetar med webbplatsen med olika myndigheter, det vill säga Kommunikationsverket, Konkurrensoch konsumentverket samt kommunikationsministeriet. För administrationen av HDTVopas.fi ansvarar FiCom, och sammanlagt 17 olika instanser är med och tar fram innehåll för webbplatsen. Före förnyelsen våren 2014 var antalet besök på webbplatsen mindre än 100 per dag. Förnyelsen avspeglades som en klar topp i besökarstatistiken, men därefter har antalet besök varit per dag. Vid årsskiftet visades tv-informationsinslag om HDinnehåll i Yles, MTV:s och Nelonens kanaler. Detta avspeglades som närmare besök på HDTVopas.fi i månaden Januari 2015 Februari 2015 Figur 22 Besökare på HDTVopas.fi i januari juli 2015 Mars 2015 April 2015 Maj 2015 Juni 2015 Juli 2015 Översikt över kommunikationssektorn 3/

25 5 Kommunikationsnätens funktion Under början av 2015 var kommunikationsnätens funktion bra och antalet omfattande felsituationer var relativt litet. I augusti ökade antalet observationer av skadliga program avsevärt på grund av det skadliga programmet Nymaim. 5.1 Observationer av skadliga program När det gäller observationer av skadliga program har det i år skett förändringar jämfört med År 2014 var ZeroAccess, ett skadligt program av laddartyp, den överlägset mest allmänna observationen om skadliga program. Under 2015 har det skett en minskning i den omfattning som ZeroAccess spridit sig, men programmet är fortfarande det femte vanligaste skadliga programmet. På motsvarande sätt finns Citadel, det näst vanligaste skadliga programmet 2014, på 15:e plats i observationerna I augusti 2015 spridde sig det skadliga programmet Nymaim märkbart, vilket syns klart i årets observationer. Nymaim har enbart på basis av observationerna av programmet i augusti blivit det vanligaste skadliga programmet i år. Syftet med programmet är att det ska fungera som laddare, det vill säga ett skadligt program vars uppgift är att ladda ned andra skadliga program i offrens datorer, till exempel utpressningsprogram som krypterar filer, program som används för bankbedrägerier eller spionprogram. Det näst vanligaste skadliga programmet under början av året var masken Conficker, ett skadligt program som hittades så tidigt som 2008, men som fortfarande är mycket vanligt i Finland. På tredje plats i observationerna finns felinstallerade SSDP-tjänster som har utnyttjats i blockeringsattacker för att öka nättrafiken Övriga Sality Zeus Gameover Zeus Stealrat ZeroAccess Tinba SSDP Conficker Nymaim Figur 23 Observationer av skadliga program i januari augusti 2015 Översikt över kommunikationssektorn 3/

26 Class A Class B Class C H H H H H H H H H 2015 Figur 24 Fel och störningar i kommunikationsnäten Fel och störningar Observationerna bygger på de data som Cybersäkerhetscentrets Autoreporter-tjänst har samlat in. De inrapporterade antalen påverkas inte enbart av observationerna av egentliga skadliga program utan även av förändringarna i de informationskällor ur vilka Autoreporter samlar in sina data. Kommunikationsnäten och -tjänsterna fungerade bra under början av Trots att några betydande störningar observerades i juni, avvek det totala antalet fel inte från det normala. Antalet betydande störningar som påverkar minst personer var så gott som oförändrat jämfört med motsvarande tidpunkt året innan. Under början av året var antalet sådana fel av klass A endast 4. Situationer av högsta allvarlighetsklass eller klass A berör hundratusentals användare, störningar av betydande allvarlighetsklass eller klass B tiotusentals användare och störningar av lägre allvarlighetsklass eller klass C tusentals användare. Större störningar kunde undvikas eftersom det inte förekom några stora stormar. I regel gör naturfenomen att antalet fel ökar först under senare halvåret, på grund av höststormarna. Antalet störningar av klass B och av klass C var 14 respektive 43. Det uppstod fel främst på grund av ändringar och uppdateringar i kommunikationsnäten, och elavbrott var den näst vanligaste orsaken. Fel i utrustningar var orsaken till 11 fel och markbyggnad till 3 fel. Även under de tidigare översiktsperioderna har ändringarna i näten samt elavbrotten orsakat mest fel. Översikt över kommunikationssektorn 3/

27 Övriga Fel i utrustningar Ändrings- och uppdateringsarbeten Jordbyggnadsarbete Avbrott i det allmänna elnätet 0 1H H H H H 2015 Figur 25 Orsaker till fel i kommunikationsnäten Observationer i HAVAROsystemet HAVARO är ett för försörjningsberedskapskritiska företag och aktörer avsett system som upptäcker och varnar för kränkningar av informationssäkerheten. I januari augusti 2015 gjorde HAVARO sammanlagt över så kallade röda observationer. Röda observationer anger att systemet har upptäckt skadlig trafik, vilket troligen är ett tecken på kränkning av informationssäkerheten i en organisation. Merparten av observationerna gäller försök att utnyttja sårbarheter i webbläsarens tillägg, särskilt Adobe Flash, med plattformar för massdistribution. Med plattform för massdistribution avses programkod som fungerar på en webbserver och som brottslingar använder för att installera ett visst skadligt program i någons dator. Att alltid hålla webbläsaren och dess insticksprogram uppdaterade är det bästa sättet att skydda sig mot skadliga program. Översikt över kommunikationssektorn 3/

28 6 Domännamn Under första halvåret 2015 beviljades över nya fi-domännamn. Antalet nya registrerade generiska toppdomäner i Finland är redan mer än Giltiga fi-domännamn Vid utgången av juni 2015 uppgick antalet giltiga fi-domännamn till totalt över Under första halvåret 2015 ökade antalet med 2 procent jämfört med slutet av Under första halvåret beviljades totalt nya fidomännamn. Antalet är cirka större än under senare halvåret Figur 26 Giltiga fi-domännamn Från januari till ingången av september 2015 infördes 265 nya generiska toppdomäner (new gtld) i världen. Sedan 2013 har det införts totalt 744 new gtld-domäner, och antalet domännamn som har registrerats under dessa är knappt över 7 miljoner. Antalet registrerade domännamn under nya generiska toppdomäner i Finland var vid utgången av augusti De mest populära generiska toppdomänerna i Finland har varit.club och.xyz. 6.2 Kommande förändringar i den internationella förvaltningen av domännamn Debatten om domännamn har varit intensiv i världen under När det gäller förvaltningen av domännamn har man strävat efter att hitta en sådan lösning för den tekniska förvaltningen av internets namnserversystem (DNS), som är tillfredsställande för hela den internationella internetgemenskapen och Department of Commerce (DoC) i USA. För förvaltningen ansvarar numera Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) och i synnerhet Internet Assigned Numbers Authority (IANA) som är underställt ICANN. Av historiska skäl har förvaltningen i USA haft en roll i övervakningen av IANA som avviker från andra regeringars roll. USA:s roll omfattar bland annat vetorätt till IANA:s tekniska ändringar i DNS-uppgifterna, vilket har retat starkt regeringar som förhåller sig kritiska till USA. Delvis till följd av denna kritik meddelade DoC 2014 att det ska avstå från sin specialställning, förutsatt att de strängare villkoren för en ersättande övervakningsmodell förverkligas. Åren bildades en omfattande arbetsgrupp med flera olika aktörer inom ICANN för att bereda förslag till ny verksamhets- och övervakningsmodell för IANA. Syftet var att modellen skulle vara färdig före utgången av september 2015, men det tog längre tid än förväntat att hitta konsensus. Trots att arbetsgruppen visade stora framsteg, beviljade DoC i augusti 2015 arbetsgruppen ett års tilläggstid att ta fram förslag som är tillfredsställande för den omfattande internationella internetgemenskapen. Översikt över kommunikationssektorn 3/

29 7 Kundkontakter till Kommunikationsverket Under de första sex månaderna 2015 fick Kommunikationsverket totalt mer än kontakter. Över av kontakterna togs per telefon och cirka var skriftliga. Kontakterna handlar främst om hur man skaffar sig Kommunikationsverkets tjänster, såsom domännamn, telenätets nummer, tillstånd eller certifikat. Därutöver får Kommunikationsverket kontakter av användare av kommunikationstjänster, som vänder sig till verket av förståeliga skäl särskilt i problemsituationer. Frågorna om domännamn utgör närmare 60 procent av alla kontakter, och under första halvåret 2015 kontaktades Kommunikationsverket så gott som gånger på ämnet domännamn. Över kontakter handlade om informationssäkerheten och närmare om radiofrekvenser. Kontakterna gällande frekvenser handlade främst om radiotillstånd eller behörighetsexamina och -bevis. Antalet kontakter som gällde kommunikationstjänster var närapå Dessa kontakter handlade bland annat om posttjänster, tvoch radiotjänster samt telefoni och bredband. Under början av året kontaktades Kommunikationsverket fortfarande några hundra gånger gällande tvavgifter, trots att skyldigheten att betala tv-avgift upphörde 2012 och indrivningen av obetalda tv-avgifter och återbetalningen av avgifter som betalats till ett för högt belopp avskaffades vid ingången av Under början av året förekom särskilt vissa företeelser gällande posttjänster och tv. När det gäller tv-mottagningen var det speciellt ändringarna i innehållet i kanalknippen som orsakade kontakter. När Yles HD-kanaler flyttades från kanalknippe D till kanalknippe H minskade kanalernas geografiska täckningsområde och befolkningstäckning på samma sätt som när kanalen FOX flyttades från kanalknippe A till kanalknippe C. Det minskade täckningsområdet har orsakat negativ respons som också syns i de kontakter som Kommunikationsverket får. I februari meddelade Posten om prishöjningar och nedläggning av tjänsten Maxibrev, vilket orsakade ett synnerligen stort antal kontakter i början av året. Kontakt togs också på grund av dröjsmål i postutdelningen, försvunna postförsändelser och andra problem i postutdelningen. När det gäller bredbands- och mobiltelefontjänster finns det vissa ämnen som orsakar kontakter i jämn takt varje år, bland annat mobilnätets täckning och tillgången till fast bredband. Kundkontakterna gällande internettjänster handlar om bland annat elektronisk direktmarknadsföring och frågor kring upphörande av avtal om e-posttjänster. 7 % 18 % 15 % 1 % TV-avgiften Fi-domannämn Informationssäkerhet 59 % Kommunikationstjänster Radiofrekvenser Figur 27 Kundkontakter till Kommunikationsverket 1H 2015 enligt ämnesområde Översikt över kommunikationssektorn 3/