VALFAKTAHÄFTE NR2 PROFIL OCH RETORIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VALFAKTAHÄFTE NR2 PROFIL OCH RETORIK"

Transkript

1 VALFAKTAHÄFTE NR2 PROFIL OCH RETORIK

2 INLEDNING Under valrörelsen kommer vi i högre utsträckning än annars att sitta i debatter och hålla klasspressar (klassrumspresentationer). Många kommer under valrörelsen att ta sin första debatt eller vara med på sin första klasspress. Det här valfaktahäftet innehåller information om vad man ska tänka på i dessa situationer och praktiska tips kring hur man ska argumentera. I häftet kan man också läsa om hur vi vill att Ung Vänster ska uppfattas under valrörelsen. Vi har inte samma resurser som våra motståndare. Vår möjlighet att förändra samhället hänger på oss själva, på vår gemensamma organisation och på att vi klarar av att använda hela vår potential. För att få ut maximalt effekt i valrörelsen måste vi agera enhetligt över hela landet. Oavsett om man stöter på Ung Vänster-aktivister i Piteå eller Ystad ska vi låta likadant, dela ut samma flygblad och argumentera på samma sätt. Ett budskap som återupprepas över hela landet, med samma argument och med samma argumentation, blir ett budskap som förstärks. Vår styrka hänger på vår möjlighet att agera samfällt och enhetligt. Det är inte konstigt att vara nervös inför att man ska hålla sin första debatt eller klasspress. Det bästa sättet att motverka nervositeten är att vara välförberedd, att ha tänkt igenom vad man vill säga och hur man vill säga det. I takt med att man sitter i fler paneldebatter kommer nervositeten att minska, eftersom man blir bättre och bättre på att hantera den. Man kan inte läsa sig till att bli en bra debattör, talare eller klasspresshållare utan det blir man genom övning. Så var inte rädda eller nervösa inför det första tillfället, det blir roligare för varje gång man gör det. Följ gärna med andra Ung Vänstrare som ska hålla en debatt eller klasspresentation för att lära dig hur man kan lägga upp sin argumentation. Prata gärna med din förbundsstyrelsefadder om du har frågor eller funderingar. HUR VI VILL UPPFATTAS Hur vi uppfattas att ha en medvetet vald profil som man sedan lyckas förmedla är en viktig framgångsfaktor för Ung Vänster i valrörelsen. För att profilen ska få genomslag är det viktigt att vi uppfattas på samma sätt i hela landet. Med en tydlig profil kan vi skilja ut oss från andra ungdomsförbund. Hur vi uppfattas avgör vår förmåga att nå ut i den politiska debatten, göra avtryck bland människor vi möter och styr i förlängningen vilka det är som tar steget och väljer att gå med i Ung Vänster. 1

3 Alla vi som är medlemmar i Ung Vänster har organiserat oss för att förändra vår egen vardag. Politik handlar om våra liv, om våra rättigheter och om vår konkreta levnadssituation. Vi är inte intresserade av det politiska spelet som sådant, utan vi har organiserat oss för att förändra samhället. Vi tar alltid både i politik och retorik avstamp i ungdomars vardag. Det finns inget som skiljer oss som har organiserat oss i Ung Vänster från de vi möter när vi är ute på skolor. Vi som är aktiva i Ung Vänster är vanliga ungdomar som har organiserat oss politiskt. Vi vill inte uppfattas som en del av ett politiskt etablissemang och har ingen automatisk samhörighet med företrädare för andra ungdomsförbund. Vi är varken minipolitiker eller föreningsaktiv ungdom vi är aktivister som utifrån vår egen situation har organiserat oss för att förändra Sverige i en socialistisk och feministisk riktning. Vi vill uppfattas som kaxiga uppåt, mot de som sitter på makten, och på samma gång ödmjuka inför de människor vi möter. Vi vet hur människors vardag ser ut och har därför råd att agera med självförtroende. När vi kommer i kontakt med unga på skolor är vi intresserade, lyssnar på deras bild av vardagen och försöker att bekräfta den, men alltid med budskapet kom med oss så kan vi förändra tillsammans. Samtidigt är vi de som inte nöjer oss med att bara prata, vi är aktivisterna som går från ord till handling. Det är vi som tar tag i problem som unga möter i samhället, arrangerar antirasistiska demonstrationer och bjuder in till öppna pass i feministiskt självförsvar på fritidsgården. Genom vår politiska praktik och genom att alltid kunna tipsa de vi möter om våra aktiviteter visar vi i handling att vi är aktivister. Konfliktperspektivet är en bärande del av Ung Vänsters identitet. Till skillnad från andra politiska ungdomsförbund låtsas vi inte om att alla skulle tjäna på vår politik. Politik handlar om motstridiga intressen och att olika grupper tjänar på olika politiska lösningar. Eftersom politik handlar om intressen som står mot varandra, handlar politik alltid om motsättningar och konflikter och därför också om att välja sida. ARGUMENTATION För att vår profil inte ska bli en pappersprodukt, utan verkligen bli den bild av Ung Vänster som vi aktivt förmedlar, måste den hänga samman med hur vi argumenterar vår retorik. När vi är ute och håller klasspressar eller sitter i debatter är det alltid publiken vi vänder oss till. I debatter är inte det viktigaste att vi besegrar våra motståndare, utan det viktigaste är att vårt budskap når fram och att vi vinner publiken. 2

4 1. Offensivt och inte defensivt Ibland när vi argumenterar lägger vi ned för mycket kraft på att övertyga de som lyssnar på att vi vet vad vi pratar om, istället för att använda den tid vi har för att argumentera för våra krav. Vi har mycket att vinna på att våga gå mer rakt på sak. Att vara offensiv i debatter handlar om att utgå från att vi har rätt. Vi behöver inte förklara konfliktperspektivet för att använda oss av det. Vi kan utgå från att bostadsbrist och visstidsanställningar slår hårt mot ungas rätt till trygghet i vardagen. Vi behöver inte förklara varför vi är feminister för att vara de tydliga feministerna i debatten. Att vara offensiv handlar också om att placera debatten där vi vill ha den. Vi vill argumentera kring våra krav och prata om de områden vi lyfter i valplattformen och har inget intresse av att prata om de frågor som högern vill prata om. När vi får angrepp från högern svarar vi på det som vi vill svara på, och använder resten av tiden till att prata om det som vi tycker är viktigt. 2. Argumentera, inte förklara När vi är ute på skolor i valrörelsen ska vi vara agitatörer och inte informatörer. Vi ska inte lägga tid på att förklara komplicerade samband, utan istället använda tiden till att argumentera kring våra krav och kring varför man ska organisera sig i Ung Vänster. Vi vill hela tiden förmedla ett budskap om att samhället är möjligt att förändra, men att den enda chansen till förändring är att många organiserar sig i Ung Vänster och kämpar tillsammans med oss. 3. Hjärta och hjärna Det är inte så att fler blir vänster eller organiserar sig i Ung Vänster om vi bara avslöjar hur samhället ser ut egentligen. Vi har ibland en tendens till att stapla fakta på varandra när vi argumenterar och fokusera mer på siffror och statistik än på människors upplevelser. Siffror och rena fakta kan vara bra att använda ibland, men gör man det för ofta riskerar siffrorna att drunkna i varandra och vi riskerar att uppfattas som besserwissrar som vill visa hur mycket vi kan. En politisk retorik som fokuserar mer på känslor än på fakta är många gånger viktigt för att skapa entusiasm och igenkänning. 4. Ge exempel från den egna vardagen Det är viktigt att kunna styrka sin berättelse och argumentera för sina saker genom exempel från den egna vardagen. Det skapar igenkänning och identifikation mellan dig som debattör och de som lyssnar. Om man hittar bra exempel som man kan förmedla är det säkerligen många i publiken som känner igen sig i det som du säger. Identifikation är viktigt för att människor ska uppleva att de tjänar på den politik som vi argumenterar för. 3

5 5. Våga spetsa till Ibland är vi lite för rädda för att spetsa till vår argumentation, men vi ska inte vara orolig för att ta plats i de sammanhang där vi argumenterar. Ofta är det som människor kommer ihåg efter en debatt inte de exakta krav på förändring som man har ställt utan någon bra och slående formulering som man har framfört. Att ha några bra oneliners i bakfickan är ett viktigt instrument för att lyckas bra i debatter. TIPS INFÖR DEBATTER - När man deltar i debatter för Ung Vänsters räkning gör man det som en representant för hela förbundet och inte för sig själv. Det betyder att det är Ung Vänsters uppfattningar som man ska föra ut och man ska vara medveten om att hur man agerar påverkar bilden av Ung Vänster. Utgå alltid från valplattformen. Det är viktigt att man som debattör förmedlar den profil vi vill ha och argumenterar i enlighet med det. Det är också viktigt att fundera kring vilket intryck man ger. Ha gärna något finare kläder än vad man har till vardags och man behöver inte uppfylla alla fördomar om hur en vänsteraktivist ser ut. - Förberedelser är a och o för att man ska göra bra ifrån sig i en debatt. Inför debatten ska man ha förberett en debattinledning, inlägg kring de frågor som ska debatteras och uttänkta angrepp på högern. Förutom att tänka ut vad man ska säga är det viktigt att fundera kring hur man ska säga det. Det som verkar spontant när man lyssnar på en debatt är så gott som alltid sådant som är inövat. För att man ska kunna vara välförberedd är det viktigt att man från början har tagit reda på hur debatten är upplagd, vilka frågor som kommer att diskuteras och hur debattreglerna ser ut. Ta gärna också reda på vad det är för skola och vilka det är som kommer att lyssna på debatten. - Var på plats på skolan i god tid innan debatten (ca 30 min), så att du hinner med och prata med debattledaren och eventuellt hinna växla några ord med de elever som är på plats tidigt inför debatten. Om man blir stressad över att inte vara i tid är det lätt att det blir svårare att hantera nervositeten. Många gånger är det också skönt att ha sett lokalen och skapat sig en bild av den innan debatten börjar. - Om man blir nervös inför debatten finns det olika knep att hantera det på. Att vara välförberedd är det bästa sättet att minska nervositeten. Om man är den bäst förberedda finns det ingen anledning att vara nervös. Sedan ska man också vara medveten om att den nervositet man känner själv sällan märks för andra. För att minska risken för det senare finns det olika knep man kan använda sig av. Genom att prata från ma- 4

6 gen och inte högt upp i halsen minskar man risken för att rösten spricker och man verkar nervös. Glöm inte bort att andas när du pratar, andas med magen och ta djupa andetag så minskar du risken för att du tappar andan samtidigt som du pratar. - Tänk på att använda de tips för argumentation som finns i det här valfaktahäftet när du lägger upp dina anföranden och inlägg. Räkna inte bara upp fakta, utan argumentera med känslor. Ge exempel utifrån din egen vardag för att förstärka din argumentation. Skapa identifikation med dem som lyssnar, var offensiv och gå rakt på sak. - I en debatt är tiden alltid begränsad, därför är det viktigt att vi försöker ta så mycket plats som möjligt. När vi är ute och debatterar vill vi ha ordet så ofta som möjligt och vid de tillfällena använder vi det på bästa möjliga sätt för att få fram våra argument och för att få debatten att handla om våra frågor. - Det är sällan vilka argument som framförs som avgör vem som vinner debatten, utan oftare är det vilka frågor som kommer upp och vem som får sätta agendan för diskussionen som avgör vem som vinner. Vilka politiska områden som debatten ska handla om är det svårt för oss att avgöra, ofta får vi reda på vad debatten ska handla om direkt när vi blir inbjudna. I de lägena är det ändå viktigt att vi lyckas sätta agendan på de områden som ska diskuteras. Vi vill inte föra debatten på högerns planhalv, utan argumentera för våra krav på förändring. Av samma anledning är det också viktigt att inte lägga för mycket tid på att svara på motargument och angrepp. - För att vinna publiken måste man verka sympatisk. Folk vill i allmänhet snarare identifiera sig med någon som de tycker verkar trevlig än någon som verkar otrevlig. Ju bättre debattör man är desto mer ödmjuk måste man vara för att inte verka som en dryg översittare. Att göra personangrepp på andra debattörer gör att man verkar som en sämre debattör och ökar risken för att publiken ser en som osympatisk. 5 - Kroppsspråket är viktigt när man debatterar. När man argumenterar i debatten är det viktigt att titta på publiken. Det är publiken man vill vinna över och inte de andra förbundens debattörer. När man gör ett angrepp kan det vara bra att luta sig lite framåt och om man riktar ett angrepp mot någon annan debattör kan man lite kort vända sig mot den personen för att sedan återigen fokusera på publiken. När man blir engagerad i debatter kan det vara lätt att ibland använda kroppen lite för mycket. Man kanske viftar mycket med armarna när man själv pratar, skakar på huvudet och gör grimaser när andra pratar eller råkar använda olika ticks sådant som man gör som man själv inte är medveten om. Detta är sällan en bra idé, utan kan lätt göra att man verkar lite hysterisk eller

7 taskig mot de andra debattörerna. En bra idé för att uppmärksamma sådant som man inte själv är medveten om är att ta med sig en kompis till debatten som kan berätta för dig hur ditt kroppsspråk ser ut utifrån. - I många debatter finns det tid avsatt för frågor från publiken. Vi ska alltid försöka att få svara på publikens frågor, även om frågan kanske inte är direkt riktad till oss. På så sätt får vi mer debattid och visar att vi tycker publikens åsikter är viktiga. När vi svarar på frågor ska vi alltid ta frågeställarens uppfattningar på allvar, men samtidigt vara raka och ärliga och svara på frågorna utifrån det vi tycker. Det vinner man respekt på i längden. Ibland kan det vara så att företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden har nästlat sig in i publiken och ställer frågor även då agerar vi på samma sätt som om en elev skulle ställa en fråga. Att det är en MUF:are, LUF:are eller CUF:are som ställer frågor är något som ofta avslöjar sig själv. - I de flesta debatterna brukar man få chansen att hålla ett avslutningsanförande. Det anförandet är många gånger ganska kort, ofta bara någon minut. Använd den tiden för att fokusera på varför man ska organisera sig i Ung Vänster. - Ibland kan man hamna på debatter på skolor som har en tydlig borgerlig stämpel, där det är sannolikt att bara väldigt få är intresserade av Ung Vänster. De debatterna är ändå viktiga. Dels för att det så gott som alltid i alla fall finns några få personer som är intresserade av Ung Vänster och som skulle vilja organisera sig hos oss. Att få med sig dem blir då en viktig uppgift i debatten. Men det handlar också om att ge de här personerna argument som de själva kan använda sig av när de argumenterar mot skolans borgare och att ge dem bekräftelse på att de inte är ensamma om sina politiska uppfattningar. - När man är ute på debatter är det viktigt att man också har bokbord samtidigt. Bokbordet kan bli en viktig uppsamlingsplats för personer som har lyssnat på debatten och som vill gå med i Ung Vänster. Det är också dit som folk som kanske har frågor som de inte har vågat ställa under debattens gång vänder sig. Som debattör är det ofta en bra idé att tipsa de som har lyssnat på debatten att besöka bokbordet. - Och kom ihåg en bra debattör blir man genom övning. För varje debatt som man är med i ska man försöka lära sig något nytt så att man därmed kan göra ännu bättre ifrån sig under nästa debatt. Mall för debattinledning, ca 2 min Hej! Jag heter Stina och kommer från Ung Vänster. Jag går andra året på Barn- och fritidsprogrammet och bor i Växjö. Ung 6

8 Vänster är Vänsterpartiets ungdomsförbund. Vi är ett socialistiskt och feministiskt förbund som organiserar unga som vill förändra samhället. Politik handlar om att välja sida. På valdagen kan vi välja att antingen vara ett land där klassklyftorna fortsätter öka, eller så ser vi till att driva igenom en politik för jämlikhet och rättvisa. Vi kan vara ett land med hög arbetslöshet och otrygga anställningar, eller så sätter vi ungas rätt till trygga jobb i första rummet. Vi kan välja att vara ett land där orättvisorna mellan män och kvinnor fortfarande är stora, eller så genomför vi en feministisk offensiv för jämställdhet. Skattesänkningarna, vinsterna i välfärden och den otrygga arbetsmarknaden gynnar överklassen och sker på bekostnad av oss andra. Men vi kan välja att bygga bort bostadsbristen, se till att alla har rätt till en bra utbildning och rusta upp välfärden. Sverige kan fortsätta vara ett land för överklassen, eller så bygger vi ett Sverige för oss unga där vi har trygghet i vardagen och makt över våra egna liv. Jag sitter här för att jag vill förändra samhället, jag vill ha mer vänsterpolitik och mindre klassklyftor. Därför är det viktigt att det är många som röstar på Vänsterpartiet den 14 september, men det krävs också att fler organiserar sig och gör skillnad i sin vardag. Så gå med i Ung Vänster så kan vi förändra tillsammans. ATT HÅLLA KLASSPRESS - När man deltar håller en klasspress för Ung Vänsters representerar man hela förbundet. Det betyder att det är Ung Vänsters uppfattningar som man ska föra ut utgå alltid från valplattformen, den gäller för hela förbundet och också tänka på att hur man agerar kommer att påverka bilden av Ung Vänster. Det är viktigt att man som klasspresentatör förmedlar den profil vi vill ha och argumenterar i enlighet med den. Det är också viktigt att fundera kring vilket intryck man ger. Ha gärna något finare kläder än vad man har till vardags och man behöver inte uppfylla alla fördomar om hur en vänsteraktivist ser ut. 7 - En klasspress är en viktig möjlighet för oss att få prata under lång tid om vår politik och våra krav på förändring. En klasspress sträcker sig ofta under en hel lektion och brukar följa en given mall. Först håller man en inledning (ca min), därefter svarar man på frågor och i slutet av lektionen har man en avslutning (ca 5 min). Huvuddelen av tiden ska alltid läggas på att svara på elevernas frågor. Under inledningen fokuserar man på våra frågor (se mallen härefter) och under avslutnin-

9 gen är det bra att berätta om Ung Vänster och vikten av att man organiserar sig för att kunna förändra samhället. - Det är normalt att vara nervös inför att man ska hålla en klasspress, särskilt om man inte har hållit så många tidigare. Oftast kommer klassen inte ens märka att man är nervös, men det finns också knep att ta till för att dämpa nervositeten. Ett bra exempel är att vara på plats i god tid innan, hinna känna in klassrummet och kanske snacka med några elever innan man drar igång. Det är också viktigt att prata från magen och ta djupa andetag. Precis som vid debatter är det viktigt att fundera på hur man använder kroppsspråket under debatten. Om man är nybörjare kan det vara en bra idé att ha med sig en kamrat från klubben som kan ge respons efteråt. - Också inför klasspressen är det viktigt att vara välförberedd. Man ska ha tänkt igenom vad man vill ha sagt i inledningen och hur man vill framföra sitt budskap. Det är bra att ta reda på information om klassen man besöker, till exempel kring vilket program eleverna går och hur gamla eleverna är. Ofta är det bra att ha försökt kolla upp sådana frågor som har varit stora i lokalpolitiken för att kunna svara på frågor som kan tänkas dyka upp kring detta. - Sin inledning kan man förbereda på olika sätt. För en del vana klasspresshållare kanske det räcker att bara ha tänkt igenom vad man vill säga först, medan andra kanske vill ha nedskrivna stödord med sig in i klassrummet. Det är viktigt att tänka på att man inte har ett fullständigt manus med sig som man läser upp. Tänk också på att det är bra att använda många av de retoriska knepen som finns på andra ställen i valfaktahäftet. - Elevernas frågor kan handla om det mesta. Det kan röra de frågor som man har pratat om i inledningen eller handla om något helt annat. När man får frågor från eleverna är det viktigt att ta det de säger på allvar, bekräfta deras upplevelser och svara på ett bra sätt där det framgår vad Ung Vänster tycker om den aktuella frågan. Ibland kommer man få möta frågor och påståenden som Ung Vänster inte alls håller med om, då ska man givetvis inte låtsas som något annat utan argumentera för det som vi tycker på ett ödmjukt sätt. Ibland kan man hamna i diskussion med elever som tycker annorlunda, vilket oftast bara är bra. Samtidigt gäller det då att se till att eleverna inte känner sig överkörda av din argumentation och att också andra elever, som kanske vill fråga om något helt annat, får komma till tals. - Innan man tar en klasspress gäller det att man har bra koll på vad Ung Vänster tycker i olika frågor, men även om man har det är det inte omöjligt att man kan få frågor från eleverna som man inte kan svara på. 8

10 Det är i så fall inget problem. Då kan man svara: Jag är ledsen men jag är inte helt säker på vad Ung Vänster tycker om det, men om du ger mig din mail så kan jag kolla upp det och återkomma. När man väl har gjort det måste man se till att ta reda på svaret och återkomma så fort som möjligt. - Ibland kan det vara så att man inte får några frågor från eleverna när man har hållit sin inledning och öppnat upp för frågor. Det kan man hantera på lite olika sätt. Ibland griper läraren in och ställer några frågor så att eleverna kommer igång. Ett annat sätt kan vara att själv ställa frågor till eleverna: Vad tycker ni om feministiskt självförsvar?, Har någon av er haft ett jobb där man måste bli inringd för att få jobba? eller till exempel Hur är det med bostadsbristen här? Är det lätt att få tag i en lägenhet om man vill flytta hemifrån?. Man kan också välja att vara lite provokativ och säga: Men vad bra, då håller ni med om allt. Visst ska ni gå med i Ung Vänster? - Efter att klasspressen är över ska alla ha fått en valfolder. Det kan man dela ut samtidigt som man håller avslutningen eller välja att göra det efteråt och placera sig vid dörren för att dela ut ett till alla som går förbi. - Kom ihåg att du inte är en lärare och inte vill bli sedd som en sådan under klasspressens gång. Precis som vår profil säger så är det ingen skillnad på oss som Ung Vänster-aktivister och de vi möter när vi är ute på skolor. Tänk till exempel på att inte ställa dig bakom katedern och prata, utan välj istället att ställa dig framför eller sätta dig på kanten på katedern. - Att läraren är i klassrummet under klasspressen och kan vara både bra och dåligt. Om läraren försöker att ta över frågestunden är det viktigt att markera. Givetvis ska man svara på frågor också från läraren, men om det tillslut bara blir läraren som pratar är det viktigt att poängtera att man först och främst är där för att svara på elevernas frågor. Hur hård man kan vara mot läraren beror på vilken ställning läraren har i klassen. Om läraren är populär är det svårare att markera om man tycker läraren tar över, medan det blir lättare om eleverna tycker att läraren är jobbig. Kom ihåg att under klasspressen är det du som kontrollerar klassrummet. - Under en del klasspressar kan det hända att man stöter på elever som själva är politiskt aktiva i något borgerligt ungdomsförbund och som vill ställa dig till svars för olika saker. Ibland kan det vara bra om det blir en diskussion mellan dig och de borgerliga eleverna, många av de andra i klassen kan vara trötta på att enbart få höra borgerliga argument under diskussionerna i klassen. Men självklart är det också viktigt att se till att andra i klassen får komma till tals. 9

11 - Ibland kan man bli inbjuden till att hålla en klasspress tillsammans med något annat ungdomsförbund. Det är så klart inte lika bra som när man får en hel lektion själv med klassen. Om man hamnar i den situationen är det viktigt att man inte behandlar det som en debatt och att diskussionen er emellan blir det som tar över under klasspressen. Kom ihåg att vi är där för att prata om vår politik och för att svara på elevernas frågor till oss. - Ibland kanske man hamnar i en klass där några elever stör och inte behandlar dig med den respekt du förtjänar. Vid de tillfällena är det viktigt att agera självsäkert och säga att man faktiskt är där för elevernas skull och att om de lyssnar på det som du har att säga först så kommer de att få tillfälle att ställa sina frågor senare. - När klasspressen går mot sitt slut är det bra att tipsa om nästa klubbaktivitet så att elever i klassrummet som vill bli aktiva i Ung Vänster vet vad de ska vända sig. Ofta är det en bra idé att bjuda in till ett öppet möte bara för nya medlemmar. - Samtidigt som man håller klasspress är det bra om man kan ha bokbord på skolan. Då kan elever som inte har velat ställa sina frågor inför hela klassen gå till bokbordet och göra det där istället. Bokbordet blir ett bra sätt att fånga upp personer som blir intresserade under klasspressen. Det är viktigt att den som håller klasspressen gör reklam för bokbordet. Mall för klasspressinledning, ca 15 min Hej! Jag heter Stina och kommer från Ung Vänster. Jag går andra året på Barn- och fritidsprogrammet och bor i Växjö. Ung Vänster är Vänsterpartiets ungdomsförbund. Vi är ett socialistiskt och feministiskt förbund som organiserar unga som vill förändra samhället. Jag kommer att prata en liten stund om vad Ung Vänster vill. Sedan får ni gärna ställa vilka frågor ni vill. Men avbryt gärna direkt om det är något som jag säger som verkar oklart. Känns det okej? Bra. Valet den 14 september är ett viktigt vägskäl. Antingen kommer Sverige fortsätta att vara ett land där klasskillnaderna ökar snabbt, med hög arbetslöshet och en välfärd som monteras ned på grund av stora skattesänkningar. Eller så går vi i en annan riktning och sätter jämlikhet och rättvisa i centrum för politiken. Vi kan välja att antingen fortsätta tillåta att privata 10

12 företag ska kunna jaga vinster i skolan, eller så ser vi till att pengarna som ska gå till vår utbildning, går just till vår utbildning och inte hamnar i händerna på riskkapitalister eller i några skatteparadis. Vi kan välja att fortsätta vara ett land där orättvisorna mellan killar och tjejer fortfarande är stora, där män tjänar mer än kvinnor och där sexualiserat våld fortsätter att vara ett stort samhällsproblem. Eller så genomför vi en feministisk politik som tar bort ojämlikheten mellan män och kvinnor. Valet är ett vägskäl antingen kan vi välja att fortsätta vara ett land för de med tjockast plånbok eller så ser vi till att bygga ett Sverige för oss, där vi har rätt till trygghet i vardagen. Sverige var länge ett land som gick före. Tack vara att människor organiserade sig och kämpade för sina rättigheter utvecklades Sverige till ett jämlikare land, arbetslösheten pressades tillbaka och välfärden byggdes ut. Vanligt folk fick det bättre, man blev friare och fick mer makt över sina egna liv helt enkelt för att man också blev tryggare. Efter årtionden av högerpolitik har Sverige förändrats. Idag är Sverige det land i västvärlden med snabbast växande klasskillnader, på en del områden inte minst ekonomiskt pressas kvinnors rättigheter tillbaka, välfärden monteras ned och privata företag kan tjäna pengar på skattemedel som borde gå till välfärden. Det är ingen slump att det ser ut så här, men det beror heller inte på någon naturlag. Det är politiska beslut som avgör i vilken riktning vi går. Om man som den borgerliga regeringen har gjort kan sätta rekord i skattesänkningar, kan man lika gärna sätta rekord i välfärdssatsningar. Det går att bygga bort bostadsbristen, men inte om man inte för en politik som innebär att det byggs fler billiga hyresrätter. Om man kan tillåta vinster i välfärden kan problemet knappast vara att det inte finns pengar nog till fler lärare i skolan. Politik handlar om att välja sida. Olika grupper i samhället tjänar på olika politiska lösningar. Den borgerliga regeringen har fört en politik som gynnar de rikaste, medan alla vi andra har gjorts till förlorare. Efter åtta år med borgerlig regering ser vi konsekvenserna. Trots att de under lång tid har pratat om arbetslinjen och lovat att bekämpa arbetslösheten ser vi idag hur arbetslösheten är högre och fler ungdomar är arbetslösa än vad som var fallet innan de fick makten. 11 Jag tror att Moderaterna aldrig har varit intresserade av att bekämpa arbetslösheten. De har velat använda sig av arbetslösheten som något de skyller på för att pressa igenom högerpolitik. Högern har alltid velat sänka skatterna, nu har de sänkt

13 skatterna med 140 miljarder för att, som de säger, det ska löna sig mer att arbeta. Men problemet bakom arbetslöshet är ju knappast att det sitter människor hemma i soffan och väntar på nya jobbskatteavdrag. Problemet är istället att det inte finns tillräckligt med jobb. Och det beror inte på att det saknas arbetsuppgifter som behöver lösas. Vi vet att det behövs fler som jobbar i välfärden, vi behöver bygga bort bostadsbristen, rusta upp järnvägen och genomföra klimatinvesteringar som minskar klimathotet. Men för att dessa arbetsuppgifter ska lösas måste vi ha en ekonomisk politik som prioriterar investeringar framför skattesänkningar. En politik som både skapar nya jobb och som löser viktiga samhällsproblem. Vår rätt till trygghet på jobbet har konsekvent satts på undantag till förmån för företagsvinster och skattesänkningar. En majoritet av alla unga som jobbar har en tidsbegränsad anställning istället för ett fast jobb. För många handlar det om otrygga ring och spring-jobb, alltså jobb där man inte vet från dag till dag om man kommer att få jobba eller inte. Jag har själv haft den typen av jobb och vet hur det är att inte kunna planera sitt liv för att man inte vet om man kommer att bli inringd eller inte. Hur det är att ha ont i magen för att man inte vet om lönen räcker till räkningarna. Den osäkra arbetsmarknaden gör oss unga till en reservarbetskraft som kallas in när det är mycket att göra men som försvinner först om det börjar gå dåligt. Unga måste ha rätt till trygghet i vardagen, därför kräver Ung Vänster att lagstiftningen skärps så att arbetsgivarna inte ska kunna stapla otrygga anställningar på varandra. Fasta jobb med löner som går att leva på ska vara det normala för unga som jobbar. För att unga ska få en starkare ställning på arbetsmarknaden måste skolan förbättras. Den svenska skolan har två problem. Det första är att resultaten sjunker, tiotusentals elever får inte en så bra utbildning som de har rätt till. Det andra är att skolan blir allt mindre likvärdig. Vilken bakgrund man har får allt större betydelse för hur man själv lyckas i skolan. När nästan var tredje person lämnar gymnasiet efter tre år utan fullständiga betyg, då håller det inte att privata skolföretag kan jaga vinster på skattepengar som borde gå till vår utbildning. Vi har inte råd att fortsätta vinstslöseriet. Pengar som borde gå till vår utbildning ska inte bli till aktieutdelningar, vinster i riskkapitalbolag eller hamna i några skatteparadis. Varenda skattekrona ska gå till eleverna och till lärarna. Om vi ska vända utvecklingen i den svenska skolan måste skolan få mer resurser. Den borgerliga regeringen har lagt 27 12

14 gånger mer pengar på skattesänkningar än på välfärds- och skolsatsningar. Med mer pengar till skolan kan man ha fler lärare, mindre klasser och se till att varje elev får den hjälp och det stöd man behöver för att nå kunskapsmålen. Ung Vänster vill också rusta upp yrkesprogrammen. Vi tycker att alla gymnasieprogram ska ge behörighet till högskolan och att skolans arbete med APL (arbetsplatsförlagt lärande) måste bli bättre. Alla elever på yrkesprogram ska få den APL de har rätt till och med bra kvalitet. Det är avgörande för att stärka ungas ställning på arbetsmarknaden. Vi ska inte bli ett b-lag. De som idag går på yrkesprogrammen kommer att utföra viktiga arbetsuppgifter i vårt samhälle och förtjänar inget minde än de bästa utbildningarna. Många av oss unga har erfarenheter av hur svårt det är att få tag i en lägenhet så att man kan flytta hemifrån. Idag söker över en kvarts miljon unga en lägenhet. Vi tvingas tacka nej till jobb och studieplatser helt enkelt för att vi inte kan fixa en bostad. För oss unga är bostadsbristen ett enormt problem. Vi som inte har föräldrar som kan betala för en bostadsrätt tvingas flytta runt mellan otrygga, överprisade andrahandskontrakt, kompisars soffor eller bo kvar med föräldrarna. Det byggs för lite och det som byggs är alltför ofta bostadsrätter eller dyra lyxbyggen, istället för hyresrätter som vi unga har råd med. Marknaden kommer aldrig självmant att fixa bostadskrisen. De privata fastighetsägarna tjänar på bostadsbristen, eftersom de kan välja och vraka när det är många konkurrerar om varje lägenhet. Om vi ska kunna göra något åt bostadsbristen måste samhället staten och kommunerna se till att det byggs fler hyresrätter med hyror som unga har råd att betala. Ung Vänster vill se ett modernt miljonprogram mot bostadsbristen. Sverige är idag rikare än någonsin, om vi kunde bygga bort bostadsbristen för år sedan är det självklart möjligt att göra också idag. 13 I Sverige har män fortfarande mer resurser och makt än vad kvinnor har. Vi lever i en könsmaktsordning som gör att killars och tjejers villkor ser drastiskt olika ut. Det är tjejer och kvinnor som är överrepresenterade bland de som har de otrygga jobben. Det är män som tjänar mest på regeringens skattesänkningspolitik, medan kvinnor får betala för den dubbelt. När skatterna sänks är det kvinnor med välfärdsjobb som får springa snabbare, lyfta tyngre och som riskerar att slita ut sig. Därför är en politik för trygga jobb och för en välfärd som går att lita på också en feministisk politik, som förbättrar kvinnors villkor och som flyttar makt från män som grupp till kvinnor som grupp.

15 Men en feministisk offensiv måste vara bredare än så. Problem som drabbar tjejer måste gås från att ses som individuella problem till att ses som samhällsproblem. Mäns våld mot kvinnor är ett sådant stort samhällsproblem. Nästan alla tjejer har erfarenheter av sexuella trakasserier, våldtäkt eller misshandel. Antingen direkt eller indirekt genom att man känner någon som utsatts. Ung Vänster vill att kvinnojourerna får mer resurser och att man inför en samtyckeslagstiftning, men vi vill också se feministiskt självförsvar i skolan. Feministiskt självförsvar handlar om att skapa utrymmen enbart för tjejer, där man kan prata om hur det är att vara tjej i Sverige idag, diskutera mäns våld mot kvinnor, bygga självförtroende tillsammans och lära sig tekniker för att kunna försvara sig. Den psykiska ohälsan ökar bland unga idag, allra mest bland unga tjejer. En tredjedel av alla tjejer på gymnasiet känner stress, oro, ängslan eller ångest. Sjuka ideal kring skönhet och prestation går ut över tjejers hälsa och neddragningar i skolhälsovården gör situationen värre. Ohälsan är ett folkhälsoproblem som måste lösas på samhällsnivå. Ugn Vänster vill se ökade resurser till förebyggande insatser mot tjejers ohälsa och till skolsköterskor, kuratorer och ungdomsmottagningar. Otrygghetssamhället berövar oss makten över våra liv, och när vi inte har makten över oss själva ligger den i händerna på andra. Vår socialistiska och feministiska kamp handlar om att vi ska få makten över våra liv tillbaka. Det är ingen slump att samhället ser ut som det gör. Det beror inte på någon naturlag, samhället ser ut som det gör för att några tjänar på det. Politik handlar om olika intressen som står mot varandra. Du och jag tjänar inte på samma politiska lösningar som överklassen, välfärdskapitalisterna eller storföretagen. Vi tjänar inte på skattesänkningar och de privata företagens vinstjakt i välfärden. Vi tjänar på en politik där vi ser till att alla har ett jobb att gå till, där bostadsbristen byggs bort och där välfärden rustas upp. Därför handlar politik alltid om att välja sida. Ung Vänster vill se en ny regering som för en ny politik för jämlikhet och rättvisa. Vi vill bygga ett Sverige för oss, istället för ett Sverige enbart för dem med tjockast plånbok. Men för att vi ska få en verklig förändring krävs det en starkare vänster. Därför är det viktigt att många röstar på Vänsterpartiet den 14 september, men det krävs också att fler organiserar sig för att själva förändra sin situation. Så gå med i Ung Vänster så ser vi till att förändra samhället tillsammans. 14

16 SÅ HÄR HÅLLER MAN BRA BOKBORD - Under valrörelsen vill vi hålla så mycket bokbord det bara går, målsättningen är att alla skolor ska besökas minst en gång under valspurten och gärna ha blivit besökta också där före. För att komma in på skolan och få hålla bokbord är det viktigt att man hör av sig till skolan i god tid innan. När man är på skolor är man där som en representant för Ung Vänster och ska föra ut vår politik. Under valrörelsen vill vi framförallt argumentera kring de frågor och krav som vi har i valplattformen. - Det är viktigt att eleverna på skolan lägger märke till att det är Ung Vänster som är på skolan och håller bokbord. Se till att ställa upp bokbordet på en plats där det rör sig mycket elever, nära matsalen eller vid kafeterian brukar vara bra ställen. Se till att sätta upp affischer runt bokbordet och på skolans anslagstavlor. Om man har en roll-up ska den givetvis sättas upp vid bokbordet. När man står vid bokbordet ska man stå framför bordet och dela ut ett flygblad och försöka prata med alla som passerar. - Man ska inte vänta på att de som är intresserade kommer fram själv och ställer frågor, eftersom man då varken kommer att nå ut till alla som är intresserade eller som skulle kunna bli intresserade. Om det till exempel sitter ett gäng vid ett bord och snackar går man fram till dem och börjar prata. Försök inleda ett samtal med så många som möjligt. Oftast är det svårt eftersom man måste få dem att stanna upp. Ett bra sätt kan vara att hälsa då kommer de allra flesta att hälsa tillbaka eller att ställa en öppen fråga som de som passerar behöver svara på. Om man vill är det också ofta en god idé att ha något interaktivt vid bokbordet, till exempel en frågesport, en tävling, en enkät eller en möjlighet att ta ställning till någon fråga ( Ska privata företag få plocka ut vinster ur skolan? etc). - Det är viktigt att tänka på att man argumenterar enkelt för de krav som vi ställer i valplattformen. Många gånger är tiden begränsad och det måste gå snabbt att övertyga varje person om att våra krav är riktiga och att han/hon tjänar på att organisera sig i Ung Vänster. På samma gång är det också viktigt att vara lyhörd och ödmjuk. Var intresserade av det som de personer ni pratar med säger, bekräfta deras upplevelser och ha en öppen och välkomnande attityd. Alla behöver inte vara skolade marxister och feminister eller ha rätt i allt från början, det är först när de har valt att gå med som man med studier kan ge dem den skolning de behöver Alla som man pratar med som verkar det minsta intresserade av Ung

17 Vänster ska få frågan om de vill bli medlemmar. Det är viktigt att så många som möjligt får frågan och det värsta som kan hända är att de som tillfrågas svarar nej. Om man väntar på att folk själva ska säga att de vill gå med kommer man sannolikt att missa många som skulle vara intresserade av att bli medlemmar. Det är inte konstigt att fråga om någon vill gå med i Ung Vänster, många som kommer fram till bokbordet förväntar sig att få frågan. - Skicka in kontaktlapparna för nya medlemmar till förbundscentralen snarast för att de nya medlemmarna snabbt ska få återkoppling från förbundet. Se också till att ta en kopia av deras kontaktuppgifter så att de snabbt kan aktiveras i klubbens utåtriktade arbete. Under valrörelsen är det extra viktigt, då behöver vi så snabbt som möjligt få alla aktivister vi kan få. - Man ska ta med sig tillräckligt med material till bokbordet, såväl flygblad och foldrar som affischer och exemplar av Röd Press. Under valrörelsen är det valmaterialet som ska promotas och det är valflygbladet som man ska dela ut till alla som går förbi. Målsättningen är alltid att alla skolans elever ska få ett flygblad. De som är mer intresserade ska få en folder. Många gånger är det också bra att ha med sig lite fler material, till exempel foldrar om feministiskt självförsvar, foldern Vad är Ung Vänster? och antirasistiska foldern. Ha däremot inte med er för många olika typer av material, då verkar bokbordet mest rörigt, och se till att ha en bokbordsduk att lägga på bordet så att det ser snyggt ut. - I samband med bokbordet är det bra att göra reklam för ett öppet möte som man ordnar samma dag. Det kan vara ett bra sätt för nya medlemmar och intresserade att snabbt bli aktiva i klubben. På det öppna mötet brukar man berätta om vad Ung Vänster är, våra ideologiska utgångspunkter, om valkampanjen och om vad man håller på med i klubben. Se till att bjuda på fika. - Ibland kan en del skolor bjuda in till bokbordsdagar där alla ungdomsförbund är på plats och håller bokbord samtidigt. Då är det extra viktigt att vi agerar rätt för att kunna skilja ut oss. Tänk på att synas och tänkt på att aktivt söka kontakt med elever på skolan. Vi är inte ute på bokbord för att argumentera med företrädare för de borgerliga ungdomsförbunden. Vi vill prata om våra frågor, argumentera kring vara krav och fråga så många som möjligt om de vill gå med i Ung Vänster. - En del skolor kan det vara svårt att komma in på och få hålla bokbord, även om det i valrörelsen brukar vara lättare. Det ska man inte ta som en ursäkt för att sluta försöka, utan ta kontakt med skolan igen och försök att komma in. Om man vill ha tips på vad man kan säga och hur man kan agera om skolan ändå inte släpper in är det bara att vända sig till sin fadder i förbundsstyrelsen. 16

18 Mer läsning - Läs de andra valfaktahäftena för att lära dig mer om hur Ung Vänster ser på olika frågor. - I Röda boken finns det tips på hur man kan strukturera sin argumentation. 17

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014

VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VI HAR VALT SIDA VALPLATTFORM 2014 VALPLATTFORM 2014 Ung Vänster Kungsgatan 84 112 27 Stockholm 08-654 31 00 info@ungvanster.se www.ungvanster.se INNEHÅLL VALPLATTFORM 2014 sid. 4 Sverige har förändrats

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010

VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 VI FÖRTJÄNAR BÄTTRE UNG VÄNSTERS VALPLATTFORM 2010 www.ungvanster.se Vi förtjänar bättre! Gå med i Ung Vänster, www.ungvanster.se VI SKA BYGGA LANDET Sverige har förändrats. Vi som är unga idag är den

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till VALPROFIL- DOKUMENT 2014

Förbundsstyrelsens förslag till VALPROFIL- DOKUMENT 2014 Förbundsstyrelsens förslag till VALPROFIL- DOKUMENT 0 Ung Vänsters Riksting 0 april 0 Förbundsstyrelsens förslag till valprofildokument 0 0 0 0 0 Överklassen har valt sida, har du? Inledning Det här är

Läs mer

Inledning. Vad är kampanj?

Inledning. Vad är kampanj? Inledning Pulsen ökar, dina händer blir plötsligt lite svettiga och du börjar skaka. Du skakar inte så värst mycket ingen annan märker av det, men du märker det gott och väl. Du vet inte vad du ska ta

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015

Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Föreläsningsanteckningar Olof Röhlander 17 mars 2015 Konsten att ta en chans och få saker att hända! Vad krävs för att vi ska nå våra mål och förverkliga våra drömmar? Hur blir man bra på något? Standardtipset

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX

Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Presentationsanalys av XXX på XXX i XXX Feedback Nedan finner du din feedback på presentationen som du levererade på XXX i XXX. Det kan upplevas som mycket och många saker i den detaljerade feedbacken

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom!

Denna transportuppsättning behöver du för att överhuvudtaget orka vara konsekvent, samt för att du ska ha något att ta till när du har bråttom! ANTI-KOPPELDRAG KOPPELDRAG-SKOLAN En del av Hundskola.NU! 1.0 av Ingela Melinder Innan du börjar träna Anti-Koppeldrag Transportuppsättning Transportuppsättningen är hemligheten bakom anti-koppeldragträningen!

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 2:4. Skribenten vill antingen uttrycka en åsikt för att få andra att reagera, eller Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

VÄLFÄRDS- SATSNINGAR FÖRE LYX

VÄLFÄRDS- SATSNINGAR FÖRE LYX VÄLFÄRDS- SATSNINGAR FÖRE LYX Valplattform Vänsterpartiet Umeå 2018-2022 Umeå är inte till salu! Ulrika Edman (V), 1:a till Umeå kommunfullmäktige Mattias Sehlstedt (V), 2:a till Umeå kommunfullmäktige

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? Sida 1/7 BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du sparar halva reklamfilmskostnaden Vad det är som kostar i en film Vad du måste berätta

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Kan vi inte bara mysa?

Kan vi inte bara mysa? 4 Kan vi inte bara mysa? Bianca Film 4: Kan vi inte bara mysa? Den här filmen tar upp frågor om kommunikation, ömsesidighet, samspel och samtycke (och allas ansvar att läsa av det), samt avvägningen mellan

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Hur parera mediestormen

Hur parera mediestormen Hur parera mediestormen Kommunmarkaden 15.9.2011 Mona Forsskåhl Professor i nordiska språk, Tammerfors universitet Talarens tre vägar att övertyga Etos Logos Patos Retorices partes enligt Aristoteles:

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE

Vältalaren PROVLEKTION: BLI EN BÄTTRE LYSSNARE Vältalaren Vältalaren är en handbok i den retoriska arbetsprocessen: hur man finner övertygande stoff och argument, hur man ger struktur och språklig dräkt åt sitt budskap och hur man memorerar och framför

Läs mer

Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning

Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning Val 2014 Samtalskampanjen - Att organisera och genomföra dörrknackning För dig som dörrknackningsledare/ ansvarig för samtalskampanjen 2 (9) Din insats är viktig Samtal med människor vid dörren är den

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren

Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren Val 2014 Samtalskampanjen - Samtalet vid dörren För dig som valarbetare 2 (5) Valstrategin Vår berättelse kan vara bra att använda som en plattform till de samtal som genomförs vid dörren. Väck intresse:

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Interaktion Kommunikation Samtal

Interaktion Kommunikation Samtal Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

RIKSDAGSVALET SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE Gäller fram till 10 september

RIKSDAGSVALET SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE Gäller fram till 10 september RIKSDAGSVALET 2014 SAMTALS- KAMPANJEN SAMTALET VID DÖRREN FÖR DIG SOM VALARBETARE Gäller fram till 10 september Sid 2 (4) MANUS FÖR BLOCKBYTARE Hej! Jag heter X och kommer från Socialdemokraterna. Vi går

Läs mer

Innehåll. Kan alla sälja? 5

Innehåll. Kan alla sälja? 5 Innehåll Kan alla sälja? 5 Del 1. Dina egenskaper som säljare Vill du sälja? 9 Gillande 12 Lyhördhet 15 Kundförståelse 17 Målfokus 21 Din drivkraft 24 Uthållighet 29 Del 2. Anpassa ditt säljarbete Vad

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Hur du tacklar intervjusituationen!

Hur du tacklar intervjusituationen! Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning

Läs mer

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation.

Bestäm vilket av, eller vilken kombination av övertygande tillvägagångssätt (känsla, logik, förtroende) som du avser att använda i din presentation. Mål Få en enkel överblick över vad du behöver tänka på före och under din presentation. Fungera som praktiska verktyg. Fungera som en tydlig sammanfattning av de absolut viktigaste punkterna. Före presentationen

Läs mer

Ett Norrköping för alla inte bara några få

Ett Norrköping för alla inte bara några få Ett Norrköping för alla inte bara några få Vänsterpartiet Norrköping Valfrågor 2018 Norrköping behöver jämlikhet Sverige och Norrköping är rikare än någonsin tidigare. Ändå säger de flesta politiker att

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag

Framtidsstrategi för Vänsterpartiet. Partistyrelsens förslag Framtidsstrategi för Vänsterpartiet Partistyrelsens förslag Vad är problemet? Rödgrön valförlust Vänsterpartiet gick tillbaka Ett främlingsfientligt parti i riksdagen Motsägelsefull utveckling Tusentals

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016

Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Debatt om fler vägar in på arbetsmarknaden Anna Kinberg Batra 16 mars 2016 Anförande debatt 16 mars Inlägg 1: I dag går över 4 700 000 människor i Sverige till jobbet. För någon timme sedan satte sig ett

Läs mer

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser Läsnyckel Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson Spelar roll? är en fristående fortsättning på boken Vem bryr sig? Här får vi lära känna förövaren, Sigge, han som mobbade och misshandlade. Nu har Sigge

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Fråga, lyssna, var intresserad

Fråga, lyssna, var intresserad Fråga, lyssna, var intresserad Så här tänker personer som bor på LSS-boenden kring hur personalen bemöter dem när det handlar om sexualitet, kärlek och relationer. Sammanfattning på lättläst Författare:

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel.

- att uttrycka sina åsikter i tal och skrift, till exempel i en debattartikel. Denna lektion är hämtad från Svenska Direkt 8 av Cecilia Peña och Lisa Eriksson. Svenska Direkt är ett basläromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7-9, som tar fasta på att språk uppstår i

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Presentationsteknik Tips och råd

Presentationsteknik Tips och råd Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite? Fruit For Management FFM 2015 1 Är du nervös? Alla är nervösa inför ett framträdande Det som skiljer bu eller bä är hur man hanterar anspänningen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken: Min kunskap om vårt samhälle Lärarhandledning Bokens syfte och upplägg: Boken Min kunskap om vårt samhälle följer Skolverkets mål för kursen Samhällskunskap för gymnasiesärskolan. Boken är upplagd med

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka.

Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Tal, Livs kongress 2013-06-04 12 min Tack! Jag har lovat att hålla mig kort, så jag ska i alla fall försöka. Jag vill gratulera till en lyckad kongress. Ett uttalande från er som har spridits på nätet

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det.

Pausen är ett mycket viktigt inslag vid intervjuer. Den kan skapa en spänning, som verkar förlösande på den som förväntas prata. Ta vara på det. LYSSNA OCH SAMTALA Genom det personliga mötet och det lyssnande samtalet kan vi vinna människors förtroende. Det lyssnande samtalet kan användas överallt där väljare rör sig. Det kan vara publika arenor

Läs mer