Aktivt liv på äldre dar

Transkript

1 FoU-rapport Aktivt liv på äldre dar - ett pilotprojekt för att pröva ett aktivitetsfokuserat program Ann Johansson FoU-rapport 2009:1 ÄO Äldreomsorg och äldrevård

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MEDVERKANDE... 4 INLEDNING... 4 BAKGRUND... 4 Evidensbaserat hälsofrämjande arbete... 7 SYFTE... 8 Frågeställningar... 9 FÖRBEREDELSER... 9 Litteraturgenomgång och material... 9 Definitioner... 9 Referensgrupp... 9 Deltagare... 9 Behovsevaluering Genomförande av programmet Programinnehåll för gruppträffar Aktivt Liv på Äldre Dar, Jönköping Individuella interventioner som komplement DATAINSAMLING Områden som bedömdes före och efter gruppinterventionerna: Dokumentation och utvärdering av de individuella interventionerna Dokumentation och utvärdering av programmet som helhet DATABEARBETNING ETISKA ÖVERVÄGANDEN

3 RESULTAT Programmet Aktivt Liv på Äldre Dar Kollegialt erfarenhetsutbyte ERFARENHETER Urval Förberedelser Referensgrupp Behovsevaluering Gruppträffar Datainsamling AVSLUTANDE REFLEKTIONER LITTERATURLISTA BILAGA 1. DEFINITIONER Folkhälsa Folkhälsoarbete Hälsa Hälsofrämjande Livskvalitet Livstillfredsställelse Livsstil Prevention Välbefinnande Referenser BILAGA 2. TABELL 1. DEMOGRAFI DELTAGARE

4 BILAGA 3. INTERVJUGUIDE FÖR BEHOVSEVALUERING BILAGA 4. FOKUSGRUPPINTERVJU BILAGA 5. KOLLEGIALT ERFARENHETSUTBYTE

5 Inledning Att stödja och upprätthålla god hälsa hos äldre är angeläget både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Aktuell forskning visar på ett starkt samband mellan engagemang i aktivitet och upplevelse av hälsa. Det är därför angeläget att pröva och utveckla former för olika typer av aktiviteter för äldre. Rapporten beskriver pilotprojektet Aktivt liv på äldre dar som förbereddes under hösten 2007 och som pågick från februari till och med maj Pilotprojektet var baserat på/inspirerat av Lifestyle Redesign - programmet som utvecklats vid University of Southern California USA (Clark et al., 1997; Jackson et al., 1998; Mandel et al., 1999). Inspiration hämtades även från två uppföljande projekt det engelska Lifestyle matters (Craig och Mountain, 2006) och det norska Aktivitet og livsstil (Svendsen och Otterholt Lillebo, 2007). Projektet har finansierats av och genomförts inom ramarna för Luppen kunskapscentrums verksamhet. Luppen kunskapscentrum är Jönköpings läns regionala FoU-enhet, ett samarbete mellan kommunerna i länet, Landstinget i Jönköpings län samt Hälsohögskolan i Jönköping. Medverkande Projektledare : Ann Johansson, universitetsadjunkt, Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Vetenskaplig handledare: Anita Björklund, docent, Avdelningen för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping. Gruppledare: Catarina Broman, distriktsarbetsterapeut, Hälsan 1 VC, Jönköping och Cecilia Andersson, distriktsarbetsterapeut, Hälsan 1 VC, Jönköping. Bakgrund I nästan hela världen ökar gruppen personer över 60 år mer än någon annan åldersgrupp. Det innebär en enorm utmaning för samhället i form av anpassning för att möjliggöra bästa möjliga hälsa och funktionell kapacitet liksom social delaktighet och säkerhet för de äldre. Idag finns både nationella och internationella policydokument som visar ett förändrat sätt att se på åldrandet. Man kan skönja ett paradigmskifte: från ett behovsrelaterat förhållningssätt till ett rättighetsbaserat förhållningssätt. Ett viktigt dokument i den riktningen är World Health Organisations policydocument Active Ageing (WHO, 2002) där ett aktivt åldrande definieras som: The process of optimizing opportunities for health, participation and security in order to enhance quality of life as people age (s. 12 ). Huvudrapporten Healthy Ageing a challenge for Europe (Hälsosamt åldrande- En utmaning för Europa) och kortversionen Äldres hälsa - en utmaning för Europa (Statens folkhälsoinstitut, 2008) är ett EU-finansierat projekt som definierar hälsosamt åldrande som: En process där möjligheter till fysisk, social och psykisk hälsa optimeras så att äldre människor kan ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet 4

6 utan att diskrimineras på grund av ålder (s. 6). I rapporten finns rekommendationer till medlemsstaterna ner på lokal nivå, där kommuner, landsting/regioner och frivilligorganisationer föreslås att: - planera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande projekt och andra insatser för äldre människor med särskild uppmärksamhet på grupper som är svåra att nå - uppmuntra samverkan mellan äldre, beslutsfattare, forskare och praktiker i arbetet - utgå från vetenskaplig data och insatser med bevisad effekt - skapa förutsättningar för äldre till helst daglig fysisk aktivitet, sunda matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning. Det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Det är särskilt viktigt att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa och en av dessa grupper är den äldre delen av befolkningen (Statens folkhälsoinstitut, 2006). Sjutton procent av befolkningen i Sverige är 65 år och äldre och år 2030 beräknas andelen stiga till 25 procent. Antal personer som är 80 år eller äldre beräknas under samma tid öka från knappt en halv miljon till omkring dvs. med 50 procent. Bland annat mot denna bakgrund är det viktigt att människor håller sig så friska som möjligt så länge som möjligt (Statens folkhälsoinstitut, 2005). Möjligheten att påverka äldres hälsa genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet är större än man trodde för några år sedan. Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att man fortsätter vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv (Statens folkhälsoinstitut, 2008). I den folkhälsopolitiska propositionen En förnyad folkhälsopolitik (Regeringskansliet, 2008) påpekas att äldre är en särskilt angelägen målgrupp för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Man slår också fast att det är viktigt att folkhälsoarbetet bygger på evidens och kunskap och att regeringen vill främja den enskilda människans intresse, ansvar och möjlighet att ta hand om den egna hälsan. I propositionen Mål för folkhälsan (Socialdepartementet, 2002) presenteras Sveriges folkhälsopolitik i form av elva folkhälsomål. Äldre människor påverkas av alla målområden, men områdena (1) Delaktighet och inflytande, (9) Ökad fysisk aktivitet och (10) Matvanor och livsmedel kan ses som mest väsentliga för gruppen. Liv till åren (Folkhälsoinstitutet och Svenska Kommunförbundet, 1998) är en kunskapssammanställning som påvisar att det går att förebygga sjukdom och påverka psykisk och fysisk hälsa genom hälsofrämjande insatser. Slutsatserna av kartläggningen är bl.a. att kunskap hos personal inom hälso- och sjukvård är en faktor för framgång. Vidare konstaterar man att insatserna bör dokumenteras och utvärderas i större omfattning än vad som skett. Jönköpings kommun (2004) presenterar i Utvecklingsplan för Äldreomsorgen med sikte mot 2010 följande angående förebyggande arbete: Möjlighet till en meningsfull vardag är av stor betydelse för äldres hälsa. En viktig del av äldreomsorgens arbete är att skapa möjlighet till gemenskap, goda matvanor, fysisk aktivitet och meningsfullt liv oavsett var den äldre bor. Det är viktigt att alla, det vill säga den enskilde, samhälle och offentlig sektor, har ansvar för det förebyggande arbetet. (s. 13). 5

7 Vad innebär då meningsfull aktivitet och hur definieras den? Begreppet aktivitet (occupation) definieras enligt Etisk kod för arbetsterapeuter som: människans utförande av meningsfulla och betydelsefulla uppgifter i interaktion/samspel med omgivningen (s. 14, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2005). Denna definition kan ses mot bakgrund av en mängd internationella definitioner av occupation, där det förenande begreppet är just meningsfullhet: Dolecheck & Schkade (1999) definierar meningsfull aktivitet som en aktivitet som är för individen personligt betydelsefull och associerad med ett klart mål. Trombly (1995) betonar att meningsfull aktivitet är individuell och att det bara är individen som kan identifiera de aktiviteter som är meningsfulla i nuvarande livssituation. Detta kräver ett aktivt deltagande och ett engagemang. Fisher (1998) anser att occupation är något som är ändamålsenligt och meningsfullt för individen. Kan vi identifiera aktiviteter som är meningsfulla för individen kan vi också öka motivationen och syftet att utföra dem. Jackson (1996) har studerat vilka adaptiva strategier en grupp äldre människor med aktivitetsbegränsningar använder för att leva ett meningsfullt liv. Hon kom fram till ett antal kategorier som var betydelsefulla för att klara av anpassning till förändring och förlust; personligt meningsfulla teman som motiv för aktivitetsutförandet (occupation), aktivitet som innebär en utmaning och viss risk, tidsmässig rytm genom rutiner, kontroll genom att självständigt (ensam och i lugn och ro med sina tankar) kunna utföra aktivitet (occupation), bibehålla kontinuitet genom familjeband, personliga ting, minnen och fantasi, "tillfälliga bekanta" och TV, telefon, tidningar. Jackson sammanfattar med att arbetsterapeuten måste försöka förstå varje aktivitets speciella symboliska mening för individen. Vad är meningsfullt för just denna individ och vad vill individen ha kontroll över? Det som var meningsfullt förr måste vävas ihop med nuvarande aktivitet. Författaren betonar även nödvändigheten av att definiera aktivitet ur ett vidare perspektiv- inte bara inkludera själva görandet utan också respektera "tänkandet", minnen och fantasin. Förmågan att utföra dagliga livets aktiviteter är mycket viktigt för att kunna leva ett självständigt liv i hemmet. De flesta människor i 70-årsåldern klarar sig självständigt, men problemen ökar med stigande ålder (Lilja, 2000; Sonn 1996). Forskning visar att förmåga att utföra aktivitet är direkt kopplat till den äldre människans upplevelse av hälsa och välbefinnande (Hillerås, 1998; Kending, 2000). Nilsson (2006) beskriver i sin avhandling Occupational engagement among older people kopplingen mellan engagemang i aktivitet och livstillfredsställelse. Engagemang i fritidsaktiviteter har visat sig bidra till hälsan i minst lika stor grad som ADL-aktiviteter, dvs. att ta hand om sig själv och sitt hem. Nilsson menar vidare att det är viktigt för arbetsterapeuter att arbeta med preventiva interventioner i syfte att stimulera de äldre att leva ett aktivt liv och stödja adaptation (anpassning) av de äldres kapacitet och miljö. Gruppaktiviteter har visat sig vara en möjlig väg för att stödja ett aktivitetsengagemang hos äldre. 6

8 I modellen Occupational adaptation definierar Schultz och Schkade (1997) meningsfull aktivitet i relation till begreppet occupation. Engagemang i aktiviteter som är meningsfulla för individen och riktade mot ett definierat mål möjliggör ett adaptivt gensvar och ökar aktivitetsutförandet. Ett flertal studier beskriver äldre människors förmåga att anpassa aktiviteter och aktivitetsmönster för att klara av sin vardag (Clark et al., 1996; Peterson et al., 1999; Thorén Jönsson, Möller & Grimby, 1999). Clark et al. (1996) belyser betydelsen av användandet av en bred repertoar av adaptiva strategier för att äldre människor ska klara av att anpassa sig till de krav som dagliga aktiviteter ställer. Användandet av adaptiva strategier kan öka hälsa och välbefinnande genom att känslan av personlig kontroll ökar. Flera av dessa studier beskriver individen i sitt sammanhang och behovet av att klara av aktiviteter även utanför hemmet. Wilcock (2005) diskuterar begreppet Occupational Justice i förhållande till äldre människor. Begreppet betyder, i detta sammanhang, att den äldre får möjligheter att engagera sig i aktiviteter som de vill och behöver. Wilcock menar att det inte är alla aktiviteter som är hälsofrämjande och vad som upplevs som positivt/negativt varierar från person till person. Det är nödvändigt att ta reda på vad, varför och hur olika aktiviteter påverkar äldres upplevelse av meningsfullhet och utmaning. Evidensbaserat hälsofrämjande arbete Lifestyle Redesign (Jackson et al., 1998) är ett program, utvecklat i USA, som bygger på aktivitet och har sin grund i aktivitetsvetenskap (occupational science) (Jackson, 1996). Programmet utvecklades i samband med The Well Elderly Study (Clark et al., 1997) som genomfördes vid University of Southern California. The Well Elderly Study var en randomiserad kontrollerad studie med 361 personer över 60 år (medelålder 74.4 år). Målsättningen med programmet var att förbättra eller bibehålla generell hälsa, välbefinnande och självständighet. Deltagarna randomiserades i tre grupper: en grupp med preventiv arbetsterapi, en med sociala aktiviteter ledd av icke-professionell personal och en grupp fick ingen intervention. Programmet pågick i 9 månader och innehöll 2 timmar/vecka med interventioner i grupp och 1 timme/månad med individuell intervention (Jackson et al., 1998). Metodiken för programmet innebar gruppträffar, didaktisk presentation (information/undervisning), erfarenhetsutbyte mellan deltagarna, direkt erfarenhet (doing) samt individuell uppföljning. Programmet baserades på en behovsinventering och deltagarnas aktiva medverkan. Det innehöll följande teman: Aktivitet, hälsa och åldrande Transporter och aktivitet Ekonomi och aktivitet Hälsa genom aktivitet Äta som en aktivitet Tid och aktivitet 7

9 Säkerhet i hem och samhälle Relationer och aktivitet Utflykter och sociala aktiviteter i samhället (Mandel et al., 1999) Resultatet visade signifikant förbättring eller mindre försämring i arbetsterapigruppen vad det gällde fysisk hälsa, socialt fungerande, vitalitet, mental hälsa, kroppssmärta och livstillfredsställelse (Clark et al., 1997). Sex månader efter programmet utvärderades deltagarna på nytt och omkring 90 % av förbättringen kvarstod. En studie av Hay et al. (2002) visade även att behandlingen var kostnadseffektiv. Inom organisationen European Network of Occupational Therapy in Higher Education (ENOTHE) har ett projekt bedrivits baserat på The Well Elderly Study (Clark et al., 1997). Projektets syfte var bl.a. att pröva om det amerikanska programmet kan anpassas till europeiska förhållanden och jämföra användbarheten av Lifestyle Redesign för äldre individer i Europa. Projektet startades 2004 och slutfördes 2007 (ENOTHE, 2008). I England har programmet prövats och tillämpats i liten skala och kallas där Lifestyle matters (Craig och Mountain, 2006; Mountain, Mozley, Craig och Ball, 2008). Även i Norden har Lifestyle Redesign programmet prövats. I januari 2003 startade projektet Eldre gjenskaper livsstil, på Ammerudhjemmet Bo- og Kultursenter Dagavdelning i Oslo, som utmynnade i en norsk manual med namnet Aktivitet og livsstil (Svendsen och Otterholt, Lillebø 2007). Projektet bygger också på Lifestyle Redesign (Mandel et al., 1999), men är till viss del anpassat till norska förhållanden. I Trondheim, mars 2006, bedrevs en tvådagarskonferens om arbetsterapi och hälsobefrämjande arbete med fokus på Lifestyle Redesign programmet. Över 200 högskolelärare, studenter och arbetsterapeuter deltog i konferensen och den utmynnade i ett nordiskt nätverk. Lifestyle Redesign programmet är inte prövat i Sverige ännu. Erfarenheterna från Europa och Norge bör användas för att utveckla programmet utifrån svenska förhållanden, vilket är avsikten med föreliggande studie. Syfte Syftet med studien är att utveckla, pröva och utvärdera om ett hälsofrämjande aktivitetsfokuserat program för äldre hemmaboende (med hemtjänst) kan bibehålla, alternativt förbättra, generell hälsa, välbefinnande och självständighet i aktiviteter som är relevanta för att klara eget boende. Vidare är syftet att sprida erfarenheter av programmets tillämpning till arbetsterapeuter i landsting och kommun. 8

10 Frågeställningar Kan ett hälsofrämjande aktivitetsfokuserat program för äldre hemmaboende med hemtjänst bibehålla, alternativt förbättra, generell hälsa, välbefinnande och självständighet i aktiviteter som är relevanta för att klara eget boende? Förberedelser Litteraturgenomgång och material Lifestyle redesign programmet har sin teoretiska grund i Occupational science och antaganden om begreppet aktivitet och dess koppling till hälsa och prevention. För att projektledaren och de arbetsterapeuter som skulle leda gruppen skulle ha samma teoretiska utgångspunkt genomfördes ett antal litteraturseminarier. Artiklar och övrig litteratur om Occupational science, adaptiva strategier, hälsofrämjande synsätt, grupprocesser och Lifestyle redesign metoder studerades och diskuterades. Material översattes och bearbetades för svenska förhållanden och sökning av övrig litteratur och material som stöd för de olika temana gjordes. Allt material och all litteratur samlades i pärmar - en för varje tänkt tema. Pärmarna utgjorde en bra grund och ett stöd för det fortsatta arbetet med utveckling av programmet. Definitioner Vid litteraturgenomgången blev det uppenbart att det förekom många likartade begrepp inom området för projektet. I Bilaga 1 finns en sammanställning av de mest centrala av dem samt referenser till dessa. Referensgrupp En referensgrupp bildades i syfte att ge synpunkter och idéer inför programmets uppläggning och genomförande. Gruppen träffades vid två tillfällen; ett tillfälle före gruppstart och ett tillfälle när gruppen var igång. Den bestod av följande personer: Kerstin Storm (fritidskonsulent, Jönköpings kommun) Erika Claesson (biståndshandläggare, Jönköpings kommun) Anne-Charlotte Berglind (vårdbiträde i öppenvård, Jönköpings kommun) Lena Palm (enhetschef för arbetsterapin, VC Hälsan 1, Landstinget i Jönköpings län) Ulla Lindström (folkhälsoplanerare, Landstinget i Jönköpings län) Anita Björklund (universitetslektor, Hälsohögskolan Jönköping) Ann Johansson (universitetsadjunkt, Hälsohögskolan Jönköping) Tanken var att en brukarrepresentant skulle delta i referensgruppen, men detta gick inte att genomföra. Deltagare Inklusionskriterier var hemmaboende äldre (över 65) som bor inom vårdcentralens Hälsan 1 primärvårdsområde och som har hemtjänst i form av boendeaktiviteter (städning, inköp, matlagning). Enligt Sonn (1996) är boendeaktiviteter först i en kedja av hjälpinsatser där nästa steg är hjälp med bad/dusch, påklädning, toalettbesök, förflyttning och till slut 9

11 födointag. Exklusionskriterer var personer som inte kan kommunicera verbalt och/eller som har kognitiva problem. Rekrytering av deltagarna skedde inom vårdcentralens Hälsan 1 upptagningsområde genom bekvämlighetsurval, vilket innebar att distriktsarbetsterapeuterna gjorde urvalet med hjälp av biståndshandläggare och tillfrågade de personer som de trodde kunde ha nytta och glädje av programmet och som uppfyllde inklusionskriterierna. De presumtiva deltagarna erhöll muntlig och skriftlig information om syftet och innehållet i programmet. Skriftligt samtycke till deltagande samlades in. Gruppen bestod initialt av 11 personer, men med 2 personers bortfall kom den slutliga gruppen att bestå av 9 personer. Medelåldern var 83 år och alla deltagarna var ensamboende. De vanligaste diagnoserna/besvären var hjärt- och kärlsjukdomar samt ortopediska besvär. Gruppen hade i medeltal 1, 6 timmars hemtjänst/vecka och hjälpen bestod av städning, tvätt och inköp. Behovsevaluering Hälsofrämjande arbete bygger på individens behov och önskningar och att stärka individens egen förmåga. Hur kan man då gå tillväga för att ta reda på individens behov och vad ligger inom det specifika yrkets ansvarsområde? är en fråga som Ewles och Simnett (2005) ställer sig. Inom ramen för ett examensarbete, arbetsterapeutsprogrammet, Hälsohögskolan i Jönköping, utfördes en intervjustudie med syfte att beskriva äldre personers upplevelser av meningsfulla vardagliga aktiviteter. De äldre personerna rekryterades från likartat geografiskt område som ovan och med samma inklusionskriterier och kom att bli ett komplement till projektets behovsevaluering. De intervjuade var sex kvinnor och två män och alla var mellan år. Resultatet visade att det som upplevdes som meningsfullt var att kunna klara sig själv (personlig vård, hushållsaktiviteter), att kunna utföra sina intressen (ett liv i rörelse, stillsamma sysslor, upplevelser) och att känna gemenskap (familj, bekanta). Författarnas slutsats är att de äldre i denna grupp hade i stort sett kvar samma intressen som förr, men förmågan att utföra dem hade försämrats (Jungner och Mogren, 2008). Mandel et al. (1999) betonar vikten av att utföra en riktad behovsevaluering till den grupp som aktivitetsprogrammet vänder sig till. Vidare menar de att det är viktigt för Lifestyle Redesign programmets utförande och resultat att arbetsterapeuterna tar reda på vilken mening den äldre personen tillskriver sina aktiviteter. Hur ser hon/han sig själv som en aktiv person och vilka aktiviteter är personligt meningsfulla? Denna fråga var central då distriktsarbetsterapeuterna genomförde en intervju med varje deltagare i personens hem innan programmet startades. Intervjufrågorna hade till syfte att belysa vad personen tidigare gjort, vad de gör nu, vad de skulle önska att göra samt vilka eventuella hinder som finns för att göra det möjligt (bilaga 3). Nedan följer en sammanfattning av dessa intervjuer. 10

12 En vanlig dag I stort sett alla deltagarna hade likartade rutiner där personlig vård och instrumentella aktiviteter tog mycket plats under dagen. TV-tittande hade en central plats liksom kontakt med anhöriga och vänner via telefon. Få deltagare lyfte fram fritidsaktiviteter som handarbete, lyssna på radio och läsa böcker. Många ansåg att dagliga rutiner är viktiga för att få saker gjorda och inte bli inaktiv. Meningsfulla aktiviteter Deltagarna ansåg att det är meningsfullt att klara sig själv och sitt hem. Många lyfte fram vikten av att träffa släktingar, vänner och bekanta, att bli bortbjuden och själv bjuda hem folk, att ha god kontakt med barn och barnbarn. Flera av deltagarna tyckte också att det var viktigt att komma ut och promenera. Den åldrande kroppen med olika fysiska besvär lyfts fram som hinder för att kunna utföra de aktiviteter som är meningsfulla. Bekymmer och stress i vardagen De flesta av deltagarna upplevde inga bekymmer eller stress. Men några lyfte fram att det kan vara bekymmersamt och stressande att inte hinna allt man planerat in på en dag och att inte orka vad man vill. Omgivningens bristande förstående på oförmåga/förmåga var också ett bekymmer. Aktiviteter som tidigare i livet varit viktiga Fram till ca års ålder hade deltagarna många olika aktiviteter och betydligt fler än i nuläget. Det kunde handla om resor, hjälpa barn och vänner med olika sysslor, föreningsliv, hantverk. Deltagarna lyfte fram att dessa tidigare aktiviteter var givande på så sätt att göra nytta för andra gav bekräftelse på att man kan något och skapande aktiviteter gör att man blir glad inombords. Förändringar i livssituationen Om deltagarna skulle kunna ändra något i sin livssituation skulle det vara att ha en kropp med mindre krämpor och som skulle orka mer. Flera önskade sin make tillbaka i livet och att kunna träffa mer folk. Några deltagare lyfta också fram önskan att kunna utföra fler aktiviteter som att cykla, simma, brodera och gå på bio. Genomförande av programmet Programmet anpassades utifrån vad som framkommit i den riktade behovsevalueringen och med ökad förståelse av åldergruppens behov. Att utföra fysisk aktivitet och mentala aktiviteter var viktiga för deltagarna liksom säkerhet i hem och samhälle. Däremot var aktiviteter kopplade till ny teknologi inte intressanta. Gruppträffar Programmet genomfördes under tidsperioden till med totalt 16 träffar. Gruppen träffades 2 timmar/vecka i en lokal på Hälsohögskolan och leddes av två arbetsterapeuter från Vårdcentralen Hälsan 1. 11

13 Tidigare tillämpningar av programmet i USA, England och Norge har genomförts på 9 månader. Detta pilotprojekt ville pröva om det var möjligt att genomföra programmet på 4 månader i syfte att göra det mer tillämpbart inom befintlig primärvård. En lokal på Hälsohögskolan valdes istället för vårdcentralen, eftersom programmet skulle förknippas med hälsovård istället för sjukvård. Hälsohögskolan ligger inom primärvårdens upptagningsområde och därför hade de flesta av deltagarna gångavstånd till skolan. Lokalen som valdes var rymlig och lättillgänglig med närhet till toalett. Lokalen hade också en köksdel och tillgång till whiteboard och annan teknisk utrustning. Tryggheten i att varje gång använda samma lokal visade sig vara viktig. Vid första gruppträffen presenterades ett förslag till upplägg av programmet baserat på Lifestyle Redesign programmet och behovsevalueringen. Deltagarna diskuterade förslaget och tog ställning till vad som var angeläget och inte. Inför varje gruppträff planerade projektledare och gruppledare innehållet. I syfte att utveckla och anpassa programmet, utvärderades upplägg och innehåll, grupprocessen och hur gruppledarna hade fungerat, efter varje träff. Gruppintervention Inom hälsofrämjande arbete kan gruppverksamhet vara en metod för att stärka individen och att stimulera till ett aktivt engagemang. Processen att delta i en grupp kan ha stark inverkan på det önskade resultatet (Ewles & Simnett, 2005). Grupper har varit och är en naturlig metod i den arbetsterapeutiska verksamheten. För att leda en grupp är det viktigt att gruppledaren har kunskap om grupprocess, gruppdynamik, olika typer av grupper, hur man startar och hur man avslutar en grupp och sin egen roll som ledare av en grupp (Mandel et al. 1999). Gruppledaren planerar och sätter upp mål för varje gruppträff och tar samtidigt hänsyn till de individuella målen som finns i gruppen. Gruppledaren måste också fundera över sin egen roll och hur aktiv alternativt passiv hon/han ska vara. Om gruppen har två ledare bör dessa sinsemellan fundera över sina roller och sitt agerande. Erfarenheter från pilotgruppen är att det är nödvändigt att vara två ledare för att leda en grupp på personer. Ledarna kan växelvis leda gruppen och notera vad som händer i gruppen. De kan också stimulera varandra att utveckla metoder och förhållningssätt. Gruppledaren måste också göra individuella anpassningar i förhållande till den enskilda deltagaren. Hur placeras deltagarna i förhållande till varandra? Var placeras den deltagare med hörselproblem eller synproblem? Var placeras den som pratar mycket i förhållande till den som är mer tystlåten? Information/undervisning (didaktisk presentation) Denna del innebär information som arbetsterapeuten eller inbjudna gäster förmedlar till gruppen. Informationen behandlade t.ex. grundprinciper för ett hälsosamt åldrande, naturligt biologiskt åldrande, säkerhet i vardagen och, vikten av fysisk aktivitet. 12

14 Vid vissa tillfällen var det andra yrkeskategorier än arbetsterapeuter som var gäster i gruppen och höll en kort information om dagens aktuella ämne. Vi hade besök av en omvårdnadsforskare, arbetsterapiforskare, sjukgymnast och folkhälsoplanerare. Informationen anpassades till gruppens behov och kunskapsnivå och tog inte mer än 30 minuter. Innehållet hade alltid fokus på aktivitet och tjänade som inspiration till nästa metod som är erfarenhetsutbyte. Erfarenhetsutbyte Deltagarna delar med sig av sina egna erfarenheter och hur de har löst olika aktivitetsutmaningar (Mandel et al. 1999). Erfarenheter från pilotprojektet visar att deltagarna blev mer och mer benägna att dela med sig av sina erfarenheter varefter tiden gick. De återkom också ofta till hur värdefullt det var att erfara att andra personer hade samma problem som de själva. Det verkade som det var lättare att ta till sig vad en jämnårig person delgav än en betydligt yngre (t.ex. arbetsterapeuten). Direkt erfarenhet (praktiskt görande ) En viktig del av programmet var fokus på själva görandet aktivitetsutförande (Mandel et al. 1999). I gruppen kunde det handla om att fundera över och skriva ner vilka aktiviteter som utförs under en dag, laga mat tillsammans eller besöka en träffpunkt på stan. Personlig utforskning Deltagarna reflekterar över vad innehållet i de olika temana betyder just för dem och deras vardagsliv. Att möjliggöra en individuell anpassning och att göra någon liten aktivitetsförändring som passar just den personen (Mandel et al. 1999). Livsstilsprocessen Nedanstående delar presenteras var för sig, men har inte en kronologisk ordning och kan användas växelvis. Förstå aktiviteters potential och kraft Sätta ord på dagliga aktiviteter och bli medveten om vilka aktiviteter som utförs. Identifiera aktiviteters dimensioner som fysisk, kognitiv, psykisk, social, andlig och kulturell. Detta är en viktig kunskap för att kunna göra egen analys av aktiviteter och förstå vilken symbolisk mening aktiviteten har för den enskilde deltagaren. Kunna se sammanhang mellan aktivitet, hälsa och livskvalitet. Vad är hälsa? Vilka aktiviteter leder till hälsa? Egenanalys av aktivitet Egen reflektion. Deltagarna stimuleras till att t.ex. fundera över: Vad är betydelsefulla och meningsfulla aktiviteter för mig? Varför utför jag de aktiviteter jag gör? Vilka aktiviteter tar energi? Identifiera hinder: analysera egna aktiviteter i syfte att ta reda på vilka hinder det finns. Exempel på hinder kan vara sjukdom, funktionsnedsättning, fysisk miljö och ekonomi. 13

15 Identifiera möjligheter och alternativ: vilka möjligheter till aktivitet finns det och hur kan hindren reduceras. Exempel kan vara träning, anpassning av aktivitet eller miljö, stöd eller hjälp. Aktivitetsförändring Välja och pröva ut aktivitetsmöjligheter. Arbetsterapeuten och övriga gruppmedlemmar stimulerar till att pröva nya sätt att utföra aktiviteten och hitta nya kreativa lösningar. Genomföra små förändringar i dagliga rutiner vilket kan innebära att upptäcka vilken betydelse en aktivitet innebär för hälsan (Svendsen och Otterholt Lillebo, 2007). Programinnehåll för gruppträffar Aktivt Liv på Äldre Dar, Jönköping Grunden/inspiration till vårt lokala program är Lifestyle Redesign (Mandel et al., 1999), men även Lifestyle matters (Craig & Mountain, 2006) och Aktivitet og livsstil (Svendsen & Otterholt Lillebo, 2007). Programmet är anpassat efter svenska förhållanden och till vår aktuella pilotgrupp. Nedan beskrivs hur programmet användes i projektet Aktivt Liv på Äldre Dar. Beskrivningen innehåller en kort presentation av de olika avsnittens innehåll och några exempel på diskussionsfrågor och aktiviteter samt tips på användbar litteratur. Observera att denna beskrivning är vad som användes i vårt program. Det finns många fler idéer om teman och innehåll. Efter varje gruppträff samlades deltagarnas anteckningar och dokumentation in. Detta renskrevs och gicks igenom vid påföljande träff. Detta blev en bra sammanfattning av föregående tillfälle och deltagarna uppskattade att se sina egna kommentarer i skrift. Träffarna dokumenterades också kontinuerligt med fotografering och foton visades på storskärm. Varje deltagare försågs med en pärm där diverse material, sammanfattningar och foton samlades. Pärmen blev också ett trevligt minne från gruppträffarna. Aktivitet, hälsa och åldrande Detta avsnitt handlar om att få en förståelse för vikten av aktivitet och hur vi identifierar oss genom de aktiviteter vi utför. Den handlar också om vilken påverkan åldrandet har på vilken typ av aktiviteter som utförs och hur aktiviteter kan påverka hälsa och välbefinnande. Föreläsning Begreppen Aktivitet och Hälsa och hur dessa kan definieras. Vad finns det för lekmannaföreställningar om begreppet hälsa och vad säger olika filosofiska inriktningar? Diskussionsfrågor Vad innebär det att ha hälsa? Vad är tecken på god hälsa? Tror du att det finns en relation mellan de aktiviteter du gör och hur du mår? Finns det saker du skulle vilja ha gjort, men inte gjort? 14

16 Gruppaktivitet Gruppen skapar en lista över de aktiviteter som de har deltagit i den senaste veckan. Varje deltagare tänker på en aktivitet som de tycker om att göra och skriver sedan ner fem ord som beskriver denna aktivitet. Deltagarna läser sedan upp sina ord och övriga deltagare ska gissa vilken aktivitet det handlar om (illustration över hur olika vi kan uppleva en aktivitet). Deltagarna uppmanas att ta med sig några fotografier av sig själva som visar när de utför någon aktivitet som är viktig för dem. Gruppen gör något roligt tillsammans t.ex. frågesport, spel. Litteraturtips Glass, TA; Mendes de Leon, Marottoli, RA & Berkaman, LF. (1999). Population based study of social and productive activities as predictors of survival among elderly Americans. British Medical Journal 319, pp Nilsson, I. (2006). Occupational engagement among older people. (Avhandling för doktorsexamen). Umeå: Department of Community Medicine and Rehabilitation, Occupational Therapy, Umeå University. Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversionen av Healthy Ageing-projektets huvudrapport. S 2007:02. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; Tillgänglig : World Health Organisation (2002). Active Ageing. A Policy Framework. Geneva: WHO. Att bli äldre - förändrat aktivitetsmönster Detta avsnitt ger deltagarna möjlighet att fundera över vilken påverkan åldrandet har på aktivitetsutövandet. Det finns många myter om åldrandet och dessa kan påverka människors uppfattning om sin egen kapacitet och begränsa aktivitetsvalen. Föreläsning Naturligt biologiskt åldrande. Diskussionsfrågor Påverkar myterna dig på något vis? Vilka fördelar finns det med att bli äldre? Vad är hemligheten bakom ett lyckat åldrande? Gruppaktivitet Samla artiklar om äldre personer som varit framgångsrika och diskutera dessa. Se TV- program tillsammans som skildrar äldre personer på ett annorlunda sätt.(t.ex. Young@heart och VeteranTV) 15

17 Litteraturtips Förläng de goda åren McKenna, K., Broome, K., & Liddle, J. (2007). What older people do: time use and exploring the link between role participation and life satisfaction in people aged 65 years and over. Australian Occupational Therapy Journal, 54, Svenska kommunförbundet. Tanter gillar blommiga klänningar. Myter om äldre, sant eller falskt? Tillgänglig: Tidskriften Äldre i Centrum nr 2/2008 Åldrandet pågår hela livet. Innehållsförteckning Tillgänglig: Bibehålla fysiskt välbefinnande äta bra I detta avsnitt diskuteras relationen mellan matintag, energinivå och aktivitet. Deltagarna undersöker sina egna matvanor och funderar över sätt att göra maten mer hälsosam och energirik. Föreläsning Broschyrer om kostcirkeln samt frukost och mellanmålsförslag delas ut. Diskussionsfrågor Finns det något samband mellan hur man äter och vilken livsstil man har? Påverkar vad du äter vad du gör och hur du känner dig? Hur ändras matvanor med stigande ålder? Vad finns det för hinder för att äta en mer hälsosam kost?(t.ex. pris, problem med att tugga och svälja) Gruppaktivitet Var och en skriver ner en rätt som de tycker om. Alla lapparna blandas i en skål. Därefter placeras de nerskrivna rätterna på ett kontinuum från de mest hälsosamma rätterna till de mest ohälsosamma. Deltagarna delar med sig av sina kunskaper vad det gäller balanserad, hälsosam mat. Provsmaka exotiska frukter och grönsaker och lär information om dem. Gruppen planerar en måltid och lagar och äter tillsammans. Litteraturtips Björk, A., Broman, A., Kullavaara, Anna-Sofia., & Pettersson, J.(2006). Matskola för friska hemmaboende äldre. Socialstyrelsen, Nr 6. Tillgänglig: Vårdalinstitutet C87C3F/5643/ pdf Energirika frukostar och mellanmål. Tillgänglig: Id=

18 Sidenvall, B. Nydahl, M., & Fjellström, C. (2001).Managing food shopping and cooking: the experiences of older Swedish women. Aging and Society, 21, Westergren, A. (2003). Att äta i ensamhet. Tillgänglig: Vårdalinstitutet Id= Bibehålla fysiskt välbefinnande fysiskt aktiv Detta avsnitt handlar om relationen mellan fysisk aktivitet och hälsa och hur fysisk aktivitet kan ingå i dagliga aktiviteter och fritidsaktiviteter. Vilka hinder finns det för att ta del av fysisk aktivitet och hur kan dessa hinder överbryggas. Föreläsning Vikten av fysisk aktivitet och vad som händer i kroppen vid rörelse. Diskussionsfrågor Hur har din fysiska aktivitet förändrats under åren? Finns det någon fysisk aktivitet som du skulle vilja göra men inte gör? Vad hindrar dig? Hur kan dagliga aktiviteter ge möjlighet till fysisk aktivitet? Vilka möjligheter finns det att ingå i olika grupper för fysisk aktivitet? Gruppaktivitet Deltagarna listar de fysiska aktiviteter de deltagit i de senaste veckorna och delger varandra. Sittande alternativt stående gympaprogram tillsammans (+ bilder på de olika rörelserna för att kunna användas hemma) Tipspromenad och femkamp utomhus. Litteraturtips Fredholm, L. (2008). Forskning & Framsteg. Så bör äldre träna. Nr 8/08. Folkhälsan. Information för äldre. Tillgänglig: Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversionen av Healthy Ageing-projektets huvudrapport. S 2007:02. Kapitel 10: Fysisk aktivitet s Tillgänglig: Bibehålla mentalt välbefinnande- mental aktivitet/minnet Detta avsnitt behandlar relationen mellan mental aktivitet och hälsa och identifierar möjligheter för mental stimulering i vardagen. Stress och oro kan påverka aktivitet, men aktivitet kan också mildra denna känsla. Avsnittet innehåller möjlighet att få praktisera avslappningsmetoder. 17

19 Frågor som är relaterade till minnet och glömska diskuteras och olika tekniker som stödjer minnet praktiseras. Föreläsning Vad kan hålla hjärnan i trim och vad håller oss pigga och alerta oavsett ålder. Vilka olika typer av minne har vi och hur fungerar de (korttidsminne och långtidsminne)? Diskussionsfrågor I vilka situationer känner du dig orolig och stressad? Fundera över en situation som hände nyligen där du blev stressad. Hur hanterade du denna situation? Vad gör du för att koppla av? Vilka aktiviteter upplever du som mest avkopplande? Hur behåller du din hjärna aktiv? Finns det hjälpmedel som stöd för minnet? Har du någon strategi när du ska komma ihåg saker? Gruppaktivitet Skapa en Topp-10-lista över sätt att hantera stress Utför någon aktivitet som skapar avslappning (deltagarna masserade varandra till musik) Sudoko alt korsord Minnesövningar med hjälp av UR på webben: Lilla Minnesskolan Spela minnesspel Presentation av olika minneshjälpmedel Litteraturtips UR Lilla Minnesskolan Minnesskolan/ Fieber, L. (2007). Bra stöd för minnet. HI-projekt har testat vilka hjälpmedel som fungerar. Allt om hjälpmedel. Nr 8. S. 12. Aktiviteter i hemmet och i samhället transport Ett effektivt transportsystem är mycket viktigt för att minimera social isolering och stimulera till att delta i aktiviteter och öka delaktighet i samhället. Detta avsnitt behandlar relationen mellan aktivitet och möjligheter till transport. Identifiera hinder i användandet av olika tranportmedel och sätt att komma över hindren. Föreläsning Äldre personer som bilförare och allmän transport (bussåkning). Diskussionsfrågor Hur påverkar tillgången till transport vad du kan göra och vart du kan komma? Vilka transportmedel har du att välja mellan? Är det aktiviteter du inte längre gör p.g.a. transportproblem? Vilka tillgångar och vilka begränsningar finns vad det gäller transportmedel i ditt närområde? När kan det vara värt att lägga pengar på taxi? 18

20 Gruppaktivitet Lista alla tillgängliga transportmedel i närområdet: busslinjer och busstider, tillgänglighet, närtrafik för äldre, färdtjänst, taxi, m.m. Planera en resa tillsammans: vilka problem/hinder kan uppstå och hur kan dessa klaras av? Visa och pröva hjälpmedel som kan öka mobilitet: teknik för att komma upp på trottoarkant med rollator, elrullstol (shopper). Litteraturtips Lilja, M., & Borell, L. (1997). Elderly people s daily activities and need for mobility support. Scandinavian Journal Caring Science, 11: Winter, M., & Wijk, H. (2006). Äldre och bilkörning. Att sluta köra bil - en litteraturgenomgång. Nordisk geraitrik, nr 4, s VTI. Föreställningar om de äldre, åldrande och bilkörning. Tillgänglig: aspx Artikelöversikt. Äldre i trafiken. Vuxenwebben - UR. Tillgänglig: Säkerhet/trygghet i hemmet, närmiljö och samhälle Avsnittet ämnar leda till en ökad medvetenhet om säkerhet i hem och samhälle och att utveckla strategier för att reducera potentiella risker. Riskfyllda aktiviteter identifieras liksom vilken utrustning som kan öka säkerheten både i hemmet och i närmiljön. Föreläsning Goda vanor för att förebygga fallskador och Säkerhet i vardagen. Diskussionsfrågor Finns det situationer när du känner dig orolig och osäker? Finns det aktiviteter du inte vågar göra p.g.a. oro för din säkerhet? Använder du dig av någon strategi för att känna dig mer säker? Finns det aktiviteter i hemmet där du oroar dig för att falla? Gruppaktivitet Diskutera deltagarnas hemmiljö - Gå igenom Goda vanor för att förebygga fallskador och olika hjälpmedel som kan öka säkerheten. Praktisk övning - teknik för att komma upp från golvet vid fall. Litteraturtips Landstinget i Jönköpings län. Broschyr Goda vanor för att förebygga fallskador. Nyman, S.R., & Ballinger, C. (2008). A review to explore how allied health professionals can improve uptake of and adherence to falls preventions interventions. British Journal of 19

21 Occupational therapy.71 (4), Räddningsverket. (2007). Säkerhet i vardagen. Tips och råd på äldre dar! Räddningsverket. Nationellt kunskapscentrum för äldres säkerhet. Tillgänglig: aspx Sociala relationer och att bibehålla vänskap Detta avsnitt ska hjälpa deltagarna att bli medvetna om vilka relationer med vänner och familj som de har och även andra nätverk som de tillhör. Förstå betydelsen av det stöd ett starkt nätverk kan ge. Bli medveten om att vänskap och relationer måste underhållas och att det är en aktiv process. Fundera över vilka möjligheter aktiviteter kan ge när det gäller nya kontakter. Diskussionsfrågor Hur kan vänskap och relationer bidra till vår hälsa? Vilka hinder kan finnas för att skaffa nya vänner? Hur behåller du vänner? Hur kan denna grupp bibehållas och fortsätta att träffas? Gruppaktivitet Var och en skriver ner 10 ord som beskriver en person som är mycket viktig för dem. Detta delas med resten av gruppen. Lista olika saker man kan göra för att hålla kontakt. Deltagarna upprättar en namn- och telefonlista i syfte att fortsätta att hålla kontakt. En av kommunens träffpunkter besöks tillsammans. Litteraturtips Glass, TA; Mendes de Leon, Marottoli, RA & Berkaman, LF. (1999). Population based study of social and productive activities as predictors of survival among elderly Americans. British Medical Journal 319, pp Eriksson, B.G. (2008). Gemenskap och hälsa. [ elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Äldres hälsa. Tillgänglig: Tematiska rum. Svensson, LA. (2007). Mötesplatser för äldre : en hälsokick. [ elektronisk]. Vårdalinstitutets Tematiska rum: Äldres hälsa. Tillgänglig: Tematiska rum. Resurspersoner i Jönköpings kommun. Tillgänglig: socialtjansten/aldreomsorg/resurspersoner f010bf88e9f7f html Aktiviteter för äldre i Jönköpings kommun. Tillgänglig: 20

22 socialtjansten/aldreomsorg/resurspersoner f010bf88e9f7f html Avslutning Avslutningen av gruppen diskuterades i god tid innan sista gruppträffen och vid flera tillfällen. Grupphandledarna försökte stimulera deltagarna till att organisera träffar på egen hand. Avslutningen genomfördes på en restaurang dit deltagarna antingen åkte buss eller färdtjänst. Tillfället blev en festlig och lyckad avslutning med god mat, sång och diplomutdelning. Deltagarna hade också förberett ett tack till grupphandledare. Datum för återträff bestämdes. Övergripande litteraturtips Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. Tillgänglig: aspx VeteranTV Vuxenwebben-UR. Tillgänglig: Vårdalinstitutet: Tematiska rum; Äldres hälsa. Tillgänglig: Individuella interventioner som komplement Varje deltagare hade möjlighet att, förutom gruppträffarna, erhålla 4 timmars individuell uppföljning, i hemmet, av arbetsterapeut. Vid dessa individuella möten utfördes en kartläggning över deltagarens individuella mål med hjälp av Canadian Occupational Performance Measure (COPM) (Law et al., 1990). Exempel på sådana mål kunde vara att klara av att dammsuga, skaffa nya vänner, förflyttning utomhus och bära mat uppför trappor. Arbetsterapeuten kan knyta ihop det som händer vid gruppträffarna med det individuella behovet och utföra de interventioner som är lämpliga. Datainsamling Demografiska data (kön, ålder, social situation (ensamboende/sammanboende), tidigare sysselsättning/yrke, diagnoser/besvär, antal hemtjänsttimmar och vad som åtgärdades av hemtjänst samlades in. Områdena Kommunikation och Social och intellektuell funktion i Functional Independence Measure (FIM) (Grimby et al. 1996a) utfördes före programmets start för att utesluta kognitiva problem. För att ingå i studien skulle deltagarna klara av minst nivå 6 (modifierad självständighet) där 7 är den högsta nivån. 21

23 Områden som bedömdes före och efter gruppinterventionerna: Generell hälsa - Short Form 3.6 (SF-36) SF-36 är ett självskattningsinstrument för att kartlägga självupplevd hälsa. Instrumentet består av 36 frågor som sammanställs i åtta olika dimensioner. Instrumentet består av ett frågeformulär som fylls i på ett standardiserat sätt. Till SF-36 följer instruktioner för hur instrumentet ska administreras. Om undersökningspersonen har svårt att läsa och/eller skriva kan bedömaren använda instrumentet som en intervju och det finns även instruktioner för detta. SF-36 är ett väldokumenterat instrument där dess validitet och reliabilitet ingående har prövats (Sullivan et al, 1994) och gett goda resultat. Studier visar dock att det kan finnas vissa svårigheter för personer i de äldsta åldrarna att själva administrera instrumentet. De missar fler frågor än personer i de yngre åldrarna på grund av svårigheter att se och skriva, men även svårigheter att relatera till de frågor som handlar om mer ansträngande aktiviteter. För de äldre grupperna bör ett instrument med större text användas eller att instrumentet genomförs som intervju (Hayes et al, 1995; Sullivan et al, 1995). Problemen bekräftas av de arbetsterapeuter som ingår i denna studie och de flesta SF-36 har genomförts med intervjuarstöd. De åtta dimensionera i SF-36 är i korta drag följande: Fysisk funktion (PF): fysisk aktivitet inklusive ADL-aktiviteter Rollfunktion (RP): möjligheter/problem att utföra arbete eller andra regelbundna aktiviteter trots/på grund av fysisk ohälsa. Smärta (BP): Värk och smärta, funktionstillstånd i förhållande till värk och smärta Allmän hälsa (GH): Värdering av hälsan Vitalitet (VT): känner sig pigg och stark/trött och utsliten Social funktion (SF): sociala aktiviteter i förhållande till fysisk eller psykisk ohälsa. Rollfunktion (RE): känslomässiga problem i förhållande till arbete eller andra regelbundna aktiviteter Psykiskt välbefinnande (MH): känner sig harmonisk, lugn, glad/nervös och nedstämd. (Inom parentes har de amerikanska förkortningarna för respektive skala angivits) Välbefinnande - WHO-five Well-being Index (WHO-5) Självskattningsinstrumentet WHO-5 är ett välbefinnandeindex med 5 punkter. Punkterna är formulerade i positiva termer som gott humör (positivt sinnelag, avspänd), vitalitet (vara aktiv, vakna upp pigg och utvilad), och allmänna intressen (vara intresserad av saker) (Bech, 2001). 22

24 Självständighet vad gäller eget boende - Instrumental Activity Measure (IAM) IAM utförs genom intervju och beskriver vad personer med eget boende gör inom de vardagliga aktiviteterna förflyttning utomhus, enkel måltid, matlagning, allmän kommunikation, inköp, städning och tvätthantering. IAM består av en bedömningsdel och en skattningsdel med skalstegsnivåer 7-0 respektive 4-0. I detta projekt har endast bedömningsdelen använts. Instrumentet har en kort historia, men god reliabilitet har uppnåtts i ett par studier (Daving et al, 2000). Dokumentation och utvärdering av de individuella interventionerna Aktivitetsutförande - Canadian Occupational Performance Measure (COPM) COPM är ett individanpassat bedömningsinstrument som är utformat för att upptäcka förändringar i en klients uppfattning av problem vid utförandet av en aktivitet. Instrumentet identifierar problem i utförandet av aktiviteter, ger ett mått på de aktiviteter klienten prioriterar, utvärderar utförandet och tillfredsställelsen och mäter förändringen av aktivitetsutförandet. Instrumentet är baserat på en arbetsterapeutisk praxismodell: Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) (Law et al., 1990). Reliabilitet, validitet och klinisk användbarhet har testats i både nationella och internationella studier med tillfredsställande resultat. Ovanstående data inhämtades av distriktsarbetsterapeuterna i samband med besök i deltagarnas hem. Dokumentation och utvärdering av programmet som helhet Upplevelseaspekter - fokusgruppintervjuer För att förstå deltagarnas upplevelse av att delta i programmet genomfördes fokusgruppintervjuer (Wibeck, 2000) där frågorna baserades på den generella målsättningen med programmet (Jackson et al., 1998) (bilaga 4). Intervjuerna, som bandades, genomfördes i tre mindre grupper och leddes av projektledaren och tog ca 45 minuter per gång. Databearbetning Demografiska data sammanställdes och beskrevs med deskriptiv statistik (bilaga 2). Data från IAM och WHO-5 analyserades som ordinaldata och statistisk signifikans mellan före- och eftermätningarna analyseras med Wilcoxon teckenrangtest. Frågorna i SF-36 kodades, viktades och transformerades till en skala med hjälp av ett datorprogram. Dessa data analyserades som intervalldata och analyserades med parade T-test. Enligt tradition analyseras SF-36 parametriskt trots att frågorna befinner sig på ordinalskala. De flesta instrument som använts inom arbetsterapi är på ordinalskalenivå och borde därför analyseras icke-parametriskt. I litteraturen finns dock exempel på motsatsen (Wright & Linacre, 1989). Bearbetning av data genomfördes med hjälp av det statistiska dataprogrammet SPSS, version 16.0 (Wahlgren, 2008). 23