Finlands koldioxidfria energiproduktion

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finlands koldioxidfria energiproduktion"

Transkript

1

2 Förord Våren 2009 besökte jag Finland för att få mig en närmare titt på bakgrunden till den finska nybyggnationen av kärnkraft. Jag träffade då företrädare för såväl fackföreningsrörelsen, den tunga industrin som regerings- och oppositionspolitiker samt gjorde ett studiebesök på plats för byggnationen av den tredje reaktorn i Olkiluoto. Jag imponerades av industrins engagemang och drivkraft att själva producera koldioxidfri elektricitet i tillräckligt hög omfattning för att försörja industrin med ren el till bra pris. Jag tyckte också det var fascinerande att se hur frågan om kärnkraft på många sätt var en icke-fråga i den politiska debatten. Inte alls en lika het och kontroversiell fråga som den är här hemma i Sverige även om De Gröna lämnade regeringen de satt i 2002, när förra beslutet om nybyggnation togs. När Finland nu siktar framåt och godkänner utbyggnad av ytterligare två produktionsanläggningar för kärnkraftsel, och gör det utan att genomgå en djupgående regeringskris trots att De Gröna återigen sitter i regeringen, så visar Finland på en väg som svensk politik kan titta på och inspireras utav. Mitt intryck, som en utomstående betraktare, är att finsk politik i mycket högre grad söker samförstånd för landets bästa, att beslutsvägarna är kortare och att polemik för polemikens egen skull inte har samma bärkraft som i svensk politik. Här i Sverige har nyligen det tidigare förbudet att forska kring kärnkraft, hävts. Dessutom har möjligheten öppnats för nya produktionsanläggningar för att fasa ut de gamla. Men folkomröstningen kring kärnkraften från 1980 hänger fortfarande som en mörk skugga över landet. Djupa sår riskerar att rivas upp och politikerna rör sig kring frågan tämligen försiktigt. Men om alternativen till ren och billig el står mellan att bygga ut de orörda älvarna eller investera i nya kärnkraftverk, så finns det kanske ingen väg att gå utan viss konflikt och upprörda känslor. Annars finns förstås alternativen rysk naturgas och tysk kolkraft, men det är det verkligen, med all rätt, ingen som vill ha.

3 Finlands koldioxidfria energiproduktion Förord... 2 Bakgrund... 4 Finsk kärnkraft idag... 5 Beslutet... 5 Omröstningen... 5 Världens första avfallsanläggning... 8 Misstroendeomröstning... 8 Antaget uttalande... 8 Debatten i riksdagen... 9 Tre dagars debatt... 9 Motståndarna De Gröna Positiva röster Samlingspartiet Statsministern Finska Socialdemokraterna Mediebilden i Finland Hufvudstadsbladet Yle Nya Åland Sammanfattning... 14

4 Bakgrund 1 juli 2010 fattade Finlands riksdag beslut om att två nya kärnkraftsreaktorer får byggas. Det skedde två veckor efter att Sveriges riksdag fattade beslut om att efter decennier av förbud nu tillåta att gamla kärnkraftreaktorer ersätts med nya på samma platser där de finns idag. Två nordiska beslut om kärnkraften på kort tid, men med lite olika innebörd. I Sverige gällde beslutet huruvida det ska vara möjligt för energiproducenter att bygga nya reaktorer som ersätter de 10 nuvarande, på samma platser där de idag finns. Det handlar alltså inte om att bygga fler, utan om att ersätta redan befintliga med nya. Den finska riksdagens beslut innebär däremot att det i Finland nu kan byggas nya kärnkraftsreaktorer, utöver de redan befintliga. Motivet till det finska beslutet är minskat importberoende. Till skillnad från Sverige är Finland beroende av import av energi för att tillgodose sina behov. Sverige och Finland har liknande industristruktur med stor andel elintensiva industrier som är beroende av energi till konkurrenskraftiga priser för att säkra exportinkomster och arbetstillfällen. Finlands kärnkraft har idag ett genomsnittligt energiutnyttjande på över 90 procent, att jämföra med Sveriges ca 80 procent. Siffror som är intressanta och anmärkningsvärda mot bakgrund av att Finland idag har knappt hälften så många reaktorer som Sverige, fyra jämfört med tio. Allt annat lika borde situationen vara den omvända, fler produktionsenheter minskar sårbarheten, färre ökar den. 1 Beslutet i Finland innebär att de nya reaktorerna kan vara i drift om tio år, och är inte beroende av att någon eller några av de nuvarande samtidigt tas ur drift. Det kommer med all sannolikhet leda till att finska reaktorer kommer stå färdiga före svenska. Genom sitt beslut kommer Finland därmed bli först i Europa med nya generationens kärnkraftsteknik. En teknik som är säkrare och mer effektiv än den teknik från 60- och 70-talen som de svenska reaktorerna i huvudsak består av. I Finland är det Centerpartiet med statsminister Mari Kiviniemi i spetsen som bildar regering tillsammans med Samlingspartiet, Svenska Folkpartiet och De Gröna. I opposition sitter Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, Kristdemokraterna och Sannfinländarna. Omröstningen om kärnkraften i Finlands riksdag var en s.k. samvetsfråga. Det innebär att inga bindande gruppbeslut fattades inför riskdagsbeslutet, och att den exakta utgången var osäker in i det längsta. 1

5 Finsk kärnkraft idag I Finland finns det fyra kärnkraftverksreaktorer, två i Olkiluoto och två i Lovisa. Under 2009 producerade de båda kärnkraftverken Olkiluoto och Lovisa 22 TWh el, vilket var 28 % av den totala elförbrukningen 81 TWh. Reaktorerna i Lovisa, som ligger på ön Hästholmen utanför Lovisa stad, ägs av Fortum. Lovisa 1 uppfördes 1977 och Lovisa 2 fyra år senare. Anläggningarna kom till i samarbete med det sovjetiska företaget V/O Atomenergoexport (AEE). Tidigare användes endast bränsle tillverkat i Ryssland men sedan 1998 används även brittiskt bränsle. Lovisa 1 och 2 är av tryckvattenreaktortyp. 2 De två kärnkraftsreaktorerna i Olkiluoto byggdes 1979 respektive 1982 och ligger i Euraåminne kommun. De ägs av TVO, som i sin tur huvudsakligen ägs av den finska industrin. De två reaktorerna är baserade på ABB Atoms kokvattenreaktorteknik. Bränsle till Olkiluoto har levererats från Sverige, Tyskland och Spanien. TVO bygger för närvarande en tredje reaktor i Olkiluoto som ska stå färdig En central princip vid planeringen av den nya reaktorn är att man strävar efter en ännu högre säkerhetsnivå än tidigare. Reaktorn Olkiluoto 3 bygger på ett fransk-tyskt tryckvattenreaktorkoncept. Reaktorns värmeeffekt är 4300 MW och anläggningsenhetens nettoeleffekt ca 1600 MW. Ett av argumenten för nya kärnkraftreaktorer har varit Finlands geopolitiska läge. Importelen kommer huvudsakligen från Ryssland. Den elvolym som importerades från Ryssland svarade för 12 procent av totalförbrukningen under början av året. 3 Beslutet Inför riksdagsbeslutet hade den finska regeringen den 6 maj 2010 fattat ett principbeslut om att två nya reaktorer skulle få tillstånd att byggas. Till en början fanns det tre tillståndsansökningar för regeringen att ta hänsyn till, från Industrins kraft TVO, Fennovoima och Fortum. Regeringen bestämde att endast TVO och Fennovoima skulle presenteras för rikdagen. Motiveringen från regeringen till att inte ge Fortum godkänt gick bland annat ut på att TVO och Fennovoima planerade att producera el till självkostnadspris för industrin, medan Fortums plan gällde el till marknadspris. 4 Omröstningen Beslutet om nya reaktorer delades upp i tre punkter. Varje ansökt företag (TVO och Fennovoima) som ville ha byggtillstånd behandlades separat.

6 Förutom dessa två punkter tog rikdagen även ett beslut om att bygga ny avfallsanläggning för kärnbränsle. 5 Med rösterna 121 för och 71 emot fick Fennovoima godkänt för sina byggplaner. Företaget planerar att bygga i antingen kommunen Pyhäjoki eller Simo. Ett kärnkraftverk i centerstyrda Simo skulle enligt kommundirektören Esko Tavia ha stor ekonomisk betydelse för Kemi-Torneå-området och för hela norra Finland. Simo Pyhäjoki Olkiluoto TVO:s ansökan godkändes med siffrorna 120 för och 72 emot. Planen är att bygga den nya reaktorn i centerstyrda Euraåminne i södra Finland. I kommunen finns redan idag två av Finlands fyra reaktorer, OL 1 och 2. Där pågår också redan idag ett bygge av en ny kärnkraftsreaktor, OL3, som ska vara färdigbyggd 2012, den första kommersiella kärnkraftsreaktorn av modellen europeisk tryckvattenreaktor 6. I Euraåminne är kommundirektör Harri Hiitiö nöjd med riksdagens beslut. Hiitiö tror att en orsak till etableringen på orten är den starka andan av samarbete som under 40 års tid vuxit fram mellan TVO och omkringliggande kommuner. Riksdagsbeslutet om att ge tillstånd för byggande av nya kärnkraftsreaktorer för de två företagen gäller endast om de båda börjar byggprocessen inom fem år efter att beslutet togs. Nästa steg för TVO och Fennovoima är att ansöka om bygglov för sina anläggningar.

7 Omröstningsresultat regeringsgrupperna/oppositionsgrupperna Ja Nej Blanka Frånvarande Totalt Regeringsgrupperna Oppositionsgrupperna Omröstningsresultat efter riksdagsgrupp Ja Nej Blanka Frånvarande Totalt Centerns riksdagsgrupp Samlingspartiets riksdagsgrupp Socialdemokratiska riksdagsgruppen Vänsterförbundets riksdagsgrupp Gröna riksdagsgruppen Svenska riksdagsgruppen Kristdemokratiska riksdagsgruppen Sannfinländarnas riksdagsgrupp Resultatet från Finlands riksdagsbeslut om att ge TVO tillstånd att bygga ny kärnkraft, 1 juli 2010 Omröstningsresultat regeringsgrupperna/oppositionsgrupperna Ja Nej Blanka Frånvarande Totalt Regeringsgrupperna Oppositionsgrupperna Omröstningsresultat efter riksdagsgrupp Ja Nej Blanka Frånvarande Totalt Centerns riksdagsgrupp Samlingspartiets riksdagsgrupp Socialdemokratisk riksdagsgrupp Vänsterförbundets riksdagsgrupp Gröna riksdagsgruppen Svenska riksdagsgruppen Kristdemokratisk riksdagsgrupp Sannfinländarnas riksdagsgrupp Resultatet från Finlands riksdagsbeslut om att ge Fennovoima tillstånd att bygga ny kärnkraft, 1 juli 2010

8 Världens första avfallsanläggning I diskussionerna kring ny kärnkraft har det i Finland varit viktigt att lösa avfallsfrågan. För allmänheten har osäkerheten inför kärnkraften framför allt gällt avfallsfrågan. Parallellt med ansökningarna från TVO och Fennovoima har det därför även utarbetats ett förslag på en ny avfallsanläggning. Samma dag som riksdagen i Finland fattade sitt beslut om nya kärnkraftsreaktorer valde man även att fatta beslut om en ny avfallsanläggning. Med siffrorna beslutades att det ska ske en utvidgning av Posivas kärnkraftsgrotta, som idag finns beläget i Olkiluoto, där kärnavfall från kärnkraftsverken i Olkiluoto och Lovisa ska placeras. Genom detta beslut blir Finland det enda landet i världen som har beslutat om slutförvar av kärnbränsleavfall. 7 Misstroendeomröstning I samband med riksdagsbeslutet väcktes även frågan om en misstroendeförklaring mot regeringen. En sådan genomfördes där regeringen fick riksdagens stöd med siffrorna 145 för och 45 emot. Det var vänsterförbundets ordförande Paavo Arhinmäki som tog initiativet till en misstroendevotering. Han motiverade med att regeringen genom att förorda nyetablering av kärnkraft därmed stoppar utvecklingen av effektivare energianvändning samt utvecklingen av förnyelsebara energikällor. 8 De Gröna, som bildar regering tillsammans med Centerpartiet, Samlingspartiet och Svenska Folkpartiet, valde att rösta för regeringen i voteringen om en misstroendeförklaring, trots sitt motstånd till nya kärnkraftsreaktorer. De Grönas ordförande, arbetsminister Anni Sinnemäki, säger att beslutet om ny kärnkraft är en stor besvikelse men att samarbetet i regeringen kommer att fortsätta som vanligt. 9 Antaget uttalande I ett uttalande som lades till besluten som fattades kräver riksdagen att de bolag som nu fått koncession ska se till att finländska lagar och kollektivavtal följs på kärnkraftsbyggena. Myndigheterna ska fritt kunna besöka arbetsplatserna och ha fri tillgång till information. I uttalandet krävs också att bolagen gynnar inhemsk industri genom att dela upp byggskedena så att även finländska bolag kan delta i konkurrensutsättningen. Uttalandet vann gehör med rösterna Det var Vänsterförbundets riksdagsledamöter Matti Kauppila och Matti Kangas som föreslog uttalandet. 10

9 Debatten i riksdagen Inför debatten i rikdagen var utgången osäker. Stödet för kärnkraft har under de senaste decennierna ökat i Finland. Sedan 1990 har andelen finländare som är för kärnkraft ökat med över 20 procentenheter, enligt en undersökning från TNS Gallup. 11 En trend som är tydlig i Finland men även i Sverige är att kritiken mot kärnkraft har en tendens att öka då beslut ska fattas i de nationella församlingarna. Eftersom det inte heller fanns gruppbeslut i de politiska partierna utan var och en av ledamöterna fattade självständiga beslut var utgången osäker. Den finska Rundradion, som är Finlands public servicebolag, gjorde en undersökning inför riksdagsbeslutet. Den visade att 109 riksdagsledamöter var för utbyggd kärnkraft, 46 emot och 45 tvekade eller hade inte bestämt sig. De flesta samlingspartisterna ville bevilja tre tillstånd medan flertalet center- och socialdemokratiska riksdagsledamöter stödde ett nytt tillstånd. 12 Tre dagars debatt Debatten i den finländska riksdagen började 29 juni och höll på i tre dagar. Första dagen var lugn och inga åhörare fanns på läktaren. Innan debatten började inledde socialdemokratern Jouko Skinnari, ekonomiutskottets ordförande, med att betona att beviljande av fler kärnkraftsreaktorer tryggar tillgången till elektricitet, ökar sysselsättningen och lockar investeringar till Finland. Samlingspartiet, Socialdemokraterna och delar av Centerpartiet förespråkade fler kärnkraftsreaktorer. Vänsterförbundets representant i ekonomiska utskottet hade sagt ja till de båda reaktorerna och Kristdemokraterna sade ja till en reaktor. Inom utskottet var det intressant nog främst inom regeringens samarbetspartier som kritiken mot kärnkraftsplanerna fanns. 13 På riksdagsdebattens andra dag klev näringsminister Mauri Pekkarinen från Centerpartiet in i den. Han gjorde engagerande inlägg om kärnkraftens fördelar och riktade sin kritik främst mot Vänsterförbundet för dess negativa hållning. Pekkarinen hade i början av 2010 i samband med tillståndsprocessen för de tre företagen som vill bygga kärnkraft dock hävdat att ingen eller max en reaktor är nödvändig att bygga 14. I talarstolen talade han nu för två nya reaktorer, med motiveringen att de kommer att bidra till

10 ökad sysselsättning och en bättre miljö; Regeringens beslut styr Finland radikalt i en utsläppsfri riktning har näringsministern tidigare sagt. 15 Mauri Pekkarinens ändrade inställning till antalet reaktorer har dels att göra med den koncensuskultur som råder i Finland, och reflekterar att Centerpartiet har haft en skiftande hållning till kärnkraften genom åren. I regeringsställning har man varit mer positiv än när man har befunnit sig i opposition. På debattens sista och tredje dag uppstod lätt tumult i salen efter den första omröstningen när riksdagen gett TVO tillåtelse att bygga ny kärnkraft. Några protestanter sjöng och kastade ned papper i salen. Talmannen beslutade om en paus tills ordningen i salen var återställd. Utanför riksdagssalen pågick ytterligare protester; det var kampanjen Rösta farväl till kärnkraften, med bland annat initiativtagaren Greenpeace, som demonstrerade mot kärnkraften. Motståndarna De Gröna Av alla politiska partier i Finland är det De Gröna som varit tydligast i sitt motstånd till kärnkraft. Samtliga av dess ledamöter i riksdagen röstade mot förslaget att bygga fler kärnkraftsreaktorer. Kärnkraftsfrågan är en viktig symbolfråga för miljörörelsen. I jämförelse med Miljöpartiet i Sverige som har en stark kritisk hållning till kärnkraft är De Grönas beslut i Finland kontroversiellt med tanke på att man vid förra kärnkraftsbeslutet 2002 valde att hoppa av den dåvarande regeringen man ingick i. 16 Inför riksdagsbeslutet den 1 juli hade De Gröna kommit överens med regeringen att de skulle fortsätta samarbetet även om beslutet skulle innebära att ny kärnkraft ska byggas i Finland. Den inställningen manifesterades genom att De Gröna röstade emot den misstroendeförklaring för den sittande regeringen som vänsterförbundet initierade. Men De Grönas hållning till kärnkraften har lett till ett kritiskt meningsutbyte inom regeringssamarbetet. De Grönas partiledare och arbetsminister Anni Sinnemäki har kritiserat Samlingspartiet för deras tydliga ställningstagande för kärnkraft. Det föranledde Samlingspartiets ordförande och finansminister Jyrki Katainen att svara med att hävda att De Gröna riskerade välfärden genom sitt motstånd till kärnkraften. 17

11 Positiva röster Samlingspartiet Det parti som tydligast tagit ställning för kärnkraften är Samlingspartiet. Partiet är näst störst i landet med 50 mandat i riksdagen (Centerpartiet har 51) och ingår i regeringen. Tidigt i kärnkraftdebatten om nya reaktorer var Samlingspartiet ute och krävde att tre nya reaktorer skulle byggas. I början av året gick försvarsministern Jyri Häkämies ut i media och utnämnde nybyggnation av kärnkraft till den viktigaste regeringsfrågan. Partiets ordförande och tillika finansminister Jyrki Katainen har velat ha tre reaktorer då han ansett det vara av stor betydelse för att säkra Finlands energiförsörjning och minska utsläppen av koldioxid i landet. 18 Statsministern En central person inom finsk politik som inte var framträdande i samband med kärnkraftsbeslutet är statsministern och centerledaren Mari Kiviniemi. Den genomgående tolkningen är att hon vill hålla sig utanför debatten då partiet är splittrat i kärnkraftfrågan. En ytterligare anledning tros vara det faktum att Mari Kiviniemi tillträdde sin post som statsminister bara två veckor innan beslutet fattades. Statsministern har dock uttalat sitt stöd för beslutet och ser det som positivt för Finland och menar att det stärker landets konkurrenskraft samt bidrar till en bättre miljö. 19 Mari Kivinemi Finska Socialdemokraterna Samtliga fyra socialdemokratiska ledamöter i ekonomiutskottet, däribland ordförande Jouko Skinnari, röstade för nya kärnkraftsreaktorer. Socialdemokraten Päivi Lipponen (som också är hustru till tidigare s-ledaren och statsministern Paavo Lipponen) var en dem som stod bakom beslutet. Hon betraktar visserligen kärnkraften som en övergångslösning, men anser att den som sådan är nödvändig, för att Finland ska bli självförsörjande på el, för exportindustrin, jobben och miljön. Lipponen menar också att investeringar i nästa generations kärnkraft bör göras, den fjärde generationen, eftersom den kan ta tillvara en stor del av det avfall som vi idag producerar från kärnkraften och använda det som bränsle. 20 Hon har suttit i den finländska Päivi Lipponen

12 riksdagen sedan Förutom ekonomiutskottet sitter hon som ordinarie ledamot i framtidsutskottet. Lipponen själv anger ekonomi- och tillväxtfrågor samt miljöfrågor som hennes hjärtefrågor. Mediebilden i Finland Den mediala rapporteringen från det finländska riksdagsbeslutet har varit saklig och inte allt för ofta förekommande. Rapporteringen har varit fokuserad på att beskriva riksdagsdebattens händelseförlopp, snarare än att skriva om argumenten. Tiden efter beslutet har det varit relativt tyst kring frågan. Bilden är att beslutet var väntat och inte allt för radikalt och har därmed inte haft ett stort nyhetsvärde i Finland för att det ska ta någon större plats i media. Hufvudstadsbladet - största finlandssvenska dagstidningen

13 Yle Finlands version av Sveriges Television och Sveriges Radio Nya Åland åländsk dagstidning

14 Sammanfattning Det finländska riksdagsbeslutet att tillåta investeringar i nya kärnkraftreaktorer gör att Finland kraftigt kommer att öka sin elproduktion, samtidigt som koldioxidutsläppen från elanvändningen minskar. Argumenten som används i Finland handlar dels om minskade koldioxidutsläpp, men lika mycket om att minska importberoendet av energi från Ryssland och att understödja en positiv utveckling inom finsk industri, de jobb och den välfärd den genererar. Det starkare fokus som finns på personval i Finland gör också samvetsomröstningen i riksdagen naturlig och följdriktig. Det saknades gruppbeslut hos partierna och varje ledamot följde sin egen övertygelse. Ansvarstagandet för sitt sätt att rösta blir därmed större och väljarna kan lättare utkräva ansvar. Den politiska debatten i Finland om nyetablering av kärnkraft blev inte särskilt konfliktfylld, och skiljer sig på flera punkter från den svenska. En bred riksdagsmajoritet, inklusive en majoritet socialdemokrater, röstade i Finland för förslaget att tillåta två nya reaktorer att byggas. De Gröna som är starka motståndare till kärnkraften har inte gjort kärnkraften till kabinettsfråga, som de gjorde 2002, utan väljer att fortsätta sitt samarbete inom regeringen.

Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011

Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011 Reserapport Studieresa till Finland och besök vid kärnkraftverket och slutförvarsbygget i Olkiluoto 7 9 september 2011 De lokala säkerhetsnämnderna för Ringhals och Barsebäck samt Studsviks kärnkraftsanläggningar

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra

Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Kärnkraftens vara eller icke vara Är kunskap och åsikt om kärnkraft relaterade till varandra Gunnesboskolan Klass 9B Rasmus Johannesson 21 maj 2010 Senait Bohlin Fredrik Alvén 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga.

Att Vi ska agera som en aktiv ägare och se till att de av oss gemensamt ägda bolag blir starka och konkurrenskraftiga. B 20 Motion till SAP kongressen 2009 Vi som tillhör de äldre i landet har med stor oro noterat att den borgerliga regeringen håller på att rasera den välfärd som vi och tidigare generationer kämpat för

Läs mer

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket

Läkemedelsverket. Det nationella Läkemedelsverket Inblick Läkemedelsverket Maj 2015 Foto: Helena Mohlin Läkemedelsverket, EMA och framtiden Artikeln baseras på en intervju med Tomas Salomonson som är ordförande i CHMP, den europeiska läkemedelsmyndigheten

Läs mer

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar? Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser Allmänhetens entré, Riksgatan 3 Riksdagsbiblioteket,

Läs mer

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader.

Det viktiga är inte vem som diskrimineras utan att vi bekämpar diskriminering i alla dess former och skepnader. Anf. 33 HILLEVI LARSSON (s): Fru talman! Detta år är det 30 år sedan sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort här i Sverige. Varje steg framåt mot diskriminering har varit mödosamt och tagit

Läs mer

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun

Välkommen. till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Välkommen till Kommunfullmäktige i Ragunda kommun Vad är Kommunfullmäktige? Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och kan sägas vara kommunens riksdag. Kommunfullmäktige fattar viktiga

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet

Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2013-09-16 Dnr: 13/01041 och 1072 SAKEN Sydnytt, SVT1, 2013-04-22, kl. 18.10 och Sverige idag, SVT1, 2013-04-24, inslag om en opinionsundersökning; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet 2014

Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet 2014 Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet 2014 Naturskyddsföreningen har bjudit in samtliga partier i valet till Tjörns kommunfullmäktige till en enkät om miljö. Enkäten genomfördes

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N

SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N SEPTEMBER 2003 SÅ FUNKAR N Ä S S J Ö K O M M U N Varför behövs en kommun... Kommunen sköter mycket av allt det som behövs för att ett samhället ska fungera. Skola, snöröjning, äldreomsorg, bibliotek, brandkår,

Läs mer

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Manual för medlemsvärvning

Manual för medlemsvärvning Manual för medlemsvärvning BLI MEDLEM I SFP! ETT TVÅSPRÅKIGT OCH FRISINNAT FINLAND BEHÖVER DIG Vem skall värva? Alla kan värva! Vi kan vara stolta över vårt parti, SFP. Därför kan vi alla marknadsföra

Läs mer

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Lars Stjernkvist. Måndagen den 29 april var jag tillsammans med min samhäll c-klass på besök hos Norrköpings kommunfullmäktige.

Lars Stjernkvist. Måndagen den 29 april var jag tillsammans med min samhäll c-klass på besök hos Norrköpings kommunfullmäktige. Lars Stjernkvist Intervju med Norrköpings statsminister. Fakta Lars Stjernkvist Född: 1958, Motala Parti: Socialdemokraterna Arbete: Kommunstyrelsens ordförande i Norrköping. Lars Stjernkvist Bild: NT

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD

INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014.

RP 192/2013 rd. 93/109/EG som gäller rösträtt och valbarhet. där de inte är medborgare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014. RP 192/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 18 i vallagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att vallagen ändras så

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

RMS (Roll, Mål & Sammanhang)

RMS (Roll, Mål & Sammanhang) RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2008/09:s12014 j av Tomas Eneroth m.fl. (s) med anledning av skr. 2007/08:120 2008 års redogörelse för företag med statligt ägande Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

Central statsförvaltning m.m.

Central statsförvaltning m.m. Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Lättläst: innehållet och språket är anpassat för att ge lite lättare texter till dem som behöver det. Sveriges riksdag Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2013-06-10 Dnr: 13/00495 SAKEN P4 Extra, 2013-02-25, programledaruttalande om Sverigedemokraterna; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen RP 178/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter 1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser

Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser 1 Projektet och dess motivering 1 Projektet och dess motivering Det av Teollisuuden

Läs mer

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE

FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

56 Uppförande av tillfälliga bostäder i Huvudsta (KS/2016:149)

56 Uppförande av tillfälliga bostäder i Huvudsta (KS/2016:149) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-04-11 56 Uppförande av tillfälliga bostäder i Huvudsta (KS/2016:149) Sammanfattning Den nya anvisningslagen innebär att Solna stad, under 2016,

Läs mer

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag

Kommunernas användning av vetot mot vindkraft. Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag Kommunernas användning av vetot mot vindkraft Enkätundersökning bland Svensk Vindenergis medlemsföretag December 2010 Förord Våren 2009 presenterade regeringen en rad förändringar i syfte att förenkla

Läs mer

Valberedningens förslag till partistyrelse

Valberedningens förslag till partistyrelse Valberedningens förslag till partistyrelse Partiordförande Jimmie Åkesson Ort: Sölvesborg Ålder: 32 år Motivering: Jimmie har gjort ett fantastiskt arbete som partiets ordförande i drygt sex år, han har

Läs mer

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun 2015-02-05 1(13) Arbetsordning för kommunfullmäktige i Finspångs kommun Arbetsordningen har antagits av kommunfullmäktige 2014-11-26, 244. Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i kommunallagen,

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M)

Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Utlåtande 2015: RI (Dnr 309-1479/2014) Bibehållen skattenivå för att värna Stockholms tillväxt och skattebetalarnas pengar Motion (2014:16) av Anna König Jerlmyr (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2015

Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2015 Handlingar till Scouternas förvaltningsmöte 2015 Vänner! 2014 präglades av ett omfande och intensivt strategiarbete för formulera och förankra den gemensamma väg Scouterna skall gå de kommande 10 åren.

Läs mer

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

GASKRAFT STOPPAD I VARBERG Fossil naturgas ohållbar för el

GASKRAFT STOPPAD I VARBERG Fossil naturgas ohållbar för el Professor Göran Petersson Första version 2004 Kemisk Miljövetenskap Nätpublicerad 2010 Chalmers Chalmersforskare varnar för gaskraft Hallands nyheter 1990-04-23 Gaskraftverk får svidande kritik Göteborgs-Posten

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)

Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet

Utbyggnad. Långsam avveckling. Vi måste agera nu för att ersätta enegiproduktionen med hållbara alternativ. Ersätt hälften av energibehovet L Lila partiet Näringsutskottet Spelare 1: Du är riksdagsledamot i näringsutskottet och arbetar med frågan Svensk kärnkraft i framtiden. Nedan ser du vilka andra förslag som finns i den frågan. Er partilinje

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Underlagsdokument till jävsregler

Underlagsdokument till jävsregler Underlagsdokument till jävsregler Förebyggande och hantering av jävsituationer inom Mistra Här följer frågor och svar om hur alla inom Mistra med utgångspunkt i Mistras jävsregler kan arbeta för att förebygga

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1772/2009, ingiven av Helena Maijala, finsk medborgare, för Pro Hanhikivi, om Fennovoimas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag

Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag Provet i samhällslära 18.3.2009 - svarsförslag 1. Vilka är de olika skedena i regeringsbildningen, och när avgår statsrådet (regeringen)? Regeringen bildas alltid efter riksdagsvalen. Efter riksdagsvalen

Läs mer

Politiskt missnöje och okunskap om regeringens reformer bland studenter inför utbildningsvalet

Politiskt missnöje och okunskap om regeringens reformer bland studenter inför utbildningsvalet Politiskt missnöje och okunskap om regeringens reformer bland studenter inför utbildningsvalet En undersökning av Studentum om val till högskola och Yrkeshögskoleutbildning/Kvalificerad Yrkesutbildning

Läs mer

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB

Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB 1 Kärnkraftens framtid i Sverige Ronald Hagberth, VD Sydkraft Kärnkraft AB Mina damer och herrar! Bild 1 Det är verkligen trevligt att vara med och delta i firandet av RELCONs 20-årsfirande. Varmt Grattis

Läs mer

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015

Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 2015 Ipsos opinionsmonitor Partisympatier, väljarnas viktigaste frågor och sakfrågeägarskap Februari 05 Ipsos: David Ahlin, Nicklas Källebring, Gustav Gidenstam Ipsos. 0 Ipsos. All rights All rights reserved.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi

Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Riksdagens protokoll 2009/10:139. Torsdagen den 17 juni. Protokoll. Kl. 10.00 23.08 2009/10:139. 1 Ny riksdagsledamot

Riksdagens protokoll 2009/10:139. Torsdagen den 17 juni. Protokoll. Kl. 10.00 23.08 2009/10:139. 1 Ny riksdagsledamot Riksdagens protokoll 2009/10:139 Torsdagen den Kl. 10.00 23.08 Protokoll 2009/10:139 1 Ny riksdagsledamot Upplästes och lades till handlingarna följande från Valprövningsnämnden inkomna Berättelse om granskning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet

Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet 1/6 BESLUT 2016-01-25 Dnr: 15/02169 SAKEN Eftermiddag, Sveriges Radio P4 Örebro, 2015-08-19, inslag med en debatt om djurens rätt; fråga om mediets särskilda genomslagskraft och opartiskhet BESLUT Inslaget

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

17 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall

17 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Ur Kammarens protokoll, Riksdagens snabbprotokoll 2008/09:68 onsdagen den 11 februari 2009 17 Forum för prövning av slutförvaringssystem för använt kärnbränsle eller kärnavfall Föredrogs miljö- och jordbruksutskottets

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen

Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Stockholms läns partidistrikt 2.0

Stockholms läns partidistrikt 2.0 Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.

Läs mer

Medlemsmöte, Novitas. Inledning. Information. Tid: 2015-04-29 16:30. 1. Mötets öppnande: 2. Sammanträdets behöriga utlysande:

Medlemsmöte, Novitas. Inledning. Information. Tid: 2015-04-29 16:30. 1. Mötets öppnande: 2. Sammanträdets behöriga utlysande: Medlemsmöte, Novitas Tid: 2015-04-29 16:30 Plats: M402 Närvarande: Inledning 1. Mötets öppnande: 2. Sammanträdets behöriga utlysande: 3. Val av mötespresidie: Förslag: Helny Malmborg som mötesordförande

Läs mer

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård

Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Detta_ tycker_vi.doc

Detta_ tycker_vi.doc Detta_ tycker_vi.doc En åsiktsprofil för tydlighet, enighet och engagemang Förbundet Unga Forskare Förbundsstyrelsen Anders Lundberg, Guncha Welsapar 2010-01-18 1 Sammanfattning Förbundet Unga Forskare

Läs mer

Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön

Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön Anteckningar från möte under samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 miljöbalken rörande ersättningsreaktorer på Väröhalvön Plats: Ringhals, Infocenter Datum: 2014 03 05 kl: 16:00 18:30 Deltagare Vattenfall:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer