MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1772/2009, ingiven av Helena Maijala, finsk medborgare, för Pro Hanhikivi, om Fennovoimas planerade kärnkraftverksbygge i Hanhikivi 1. Sammanfattning av framställningen Framställarna är oroliga för att bygget av det framtida kärnkraftverket i Hanhikivi kommer att leda till uppvärmning av havsvattnet i Bottenviken och ha en ofördelaktig inverkan på skogsmark och växt- och djurliv i omgivningarna. De uppger att det berörda området är av särskild betydelse eftersom flera fågelarter häckar där. Framställarna hävdar att kärnkraftverksbygget utgör en överträdelse av direktiven 79/409/EEG och 92/43/EEG. De kräver därför att de behöriga myndigheterna ska påminnas om sin skyldighet att följa EU:s miljölagstiftning och försöka hitta en alternativ plats för det aktuella kärnkraftverket. 2. Tillåtlighet Framställningen förklarades tillåtlig den 16 mars Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel i arbetsordningen). 3. Kommissionens svar, mottaget den 9 december 2010 Framställningen I Finland har tre företag ansökt om tillstånd att bygga nya kärnkraftverk. Ett av företagen (Fennovoima) har i sin ansökan angett tre alternativa platser för ett kraftverk. En av dessa är Hanhikivenniemi i Pyhäjoki kommun. CM\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 Enligt framställningen finns det en giltig landskapsplan som gäller för området. Landskapsplanen för kärnkraftverksområdet strider framför allt mot den nuvarande landskapsplaneringen, mot livsmiljö- och fågeldirektiven och mot ramdirektivet för vatten. I korthet bygger framställningen på följande argument: Landskapsplaneringen överträds eftersom den innehåller bestämmelser om att utveckla den biologiska mångfalden, göra områden ekologiskt sammanhängande, skydda livsmiljöer för fåglar och växter och bevara värdefulla klippområden. Livsmiljödirektivet, 92/43/EG 1, överträds eftersom naturliga primärskogar i landhöjningskust är en livsmiljötyp som ingår i förteckningen i bilaga I till livsmiljödirektivet och är hotad. Skogarna i Hanhikivi-området behöver därför skyddas. Fågeldirektivet, 2009/147/EG 2, överträds eftersom ett antal fågelarter som ingår i förteckningen i bilaga I till direktivet förekommer i Hanhikivi. Tretton arter som Finland har särskilt ansvar för häckar också i området. Fåglarna skulle påverkas negativt av den fragmentering av området som skulle uppstå om kraftverket byggs. Dessutom skulle kraftledningar som korsar fåglarnas flygrutter öka risken för att fåglar flyger in i dem. Detta skulle också kunna påverka det närliggande Natura 2000-området Parhalahti-Syölätinlahti ja Heinikarinlampi (FI ). Kylvattnet som släpps ut från kraftverket skulle värma upp kustvattnet utanför Hanhikivi. Detta skulle påverka övergödning, planktonproduktion, fiskbestånd och vatten- och strandvegetation på ett sätt som skulle strida mot ramdirektivet för vatten, 2000/60/EG. 3 Kommissionens kommentarer till framställningen Kommissionen har mottagit ett klagomål i samma ärende från samma person(er). Det bör redan från början påpekas att kommissionen enbart har behörighet att undersöka möjliga överträdelser av EU-lagstiftningen. Det är därför inte möjligt för kommissionen att undersöka om den nuvarande landskapsplanen har överträtts. Kommissionen noterar att den finländska regeringen den 6 maj 2010 beslutade att i princip låta Fennovoima gå vidare med planeringen av kärnkraftverksbygget. Såvitt kommissionen vet har tillstånd att påbörja bygget av kärnkraftverket emellertid ännu inte getts och företaget verkar ännu inte ha fattat något slutligt beslut om platsen för kraftverket. Det är därför i nuläget osäkert om kraftverket kommer att förläggas till Hanhikivenniemi. På grundval av tillgänglig information verkar det dessutom som att ett besvärsförfarande pågår mot landskapsplanen för kärnkraftverket. När det gäller ramdirektivet för vatten har kommissionen noterat att det aktuella projektet och flera andra projekt omnämns i den förvaltningsplan för avrinningsdistrikt som utarbetats för Ule älvs Ijo älvs avrinningsområde. Arbetet med miljökonsekvensbedömningar för dessa projekt pågick fortfarande när förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet utarbetades. Kommissionen 1 EGT L 206, EUT L 20, EGT L 327, PE v /6 CM\ doc

3 arbetar för närvarande med att kontrollera efterlevnaden av alla utarbetade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. Eftersom det saknas ett slutligt beslut om platsen för kraftverket och eftersom påståendena i framställningen/klagomålet är så allmänt hållna har kommissionen inte kunnat bedöma om det föreligger en överträdelse av ramdirektivet för vatten. Det framgår inte tydligt av klagomålet/framställningen vilka direktivsenliga skyldigheter som myndigheterna skulle undandra sig om kraftverket förlades till Hanhikivenniemi. När det gäller fågel- och livsmiljödirektiven noterar kommissionen att området Parhalahti-Syölätinlahti ja Heinikarinlampi (FI ) har utsetts till skyddat område respektive bevarandeområde enligt båda direktiven. För sådana områden krävs enligt livsmiljödirektivet att alla planer eller projekt som kan påverka området på ett betydande sätt ska bedömas på lämpligt sätt i enlighet med artikel 6.3. Det framgår av informationen i framställningen/klagomålet och dess bilagor att en bedömning enligt artikel 6.3 i livsmiljödirektivet har genomförts för den föreslagna landskapsplanen och att slutsatsen av bedömningen blev att varken planen eller projektet skulle ha betydande negativa effekter på området. Framställningen/klagomålet innehåller inga konkreta och styrkta argument som visar varför planen/projektet skulle påverka området negativt på ett betydande sätt. Exempelvis åtföljs påståendet om att det föreligger en betydande risk för att fåglar ska flyga in i kraftledningar inte av några bevis som motsäger resultaten av bedömningen enligt artikel 6.3. Att området är hemvist för ett stort antal fåglar som skyddas av fågeldirektivet innebär inte i sig att det aktuella projektet utgör en överträdelse av fågeldirektivet eller livsmiljödirektivet. Framställaren beskriver inte heller hur man kommit fram till en slutsats som skiljer sig från slutsatserna av bedömningen enligt artikel 6.3 när det gäller sannolikheten för inverkan på växtarter som ingår i bilaga II till livsmiljödirektivet. Framställaren hävdar inte och det verkar inte heller finnas några belägg för att projektet sannolikt skulle ha en betydande inverkan på livsmiljötypen naturliga primärskogar i landhöjningskust inom Natura 2000-området. Kommissionen har inte möjlighet att uttala sig om de aspekter av klagomålet som inte omfattas av tillämpningsområdet för EU:s naturvårdslagstiftning, exempelvis arter och livsmiljöer som skyddas enbart i nationell lagstiftning. Det bör också påpekas att även om kärnkraftverket inte främjar naturskydd på den föreslagna platsen är detta inte något som kan användas som bevis för att det har skett en överträdelse av livsmiljödirektivet. Slutsatser För närvarande och mot bakgrund av den information som kommissionen har tillgång till finns det inget som tyder på en överträdelse av EU-lagstiftningen. 4. Kommissionens kompletterande svar (REV), mottaget den 28 november 2014 Sedan kommissionens tidigare svar i detta ärende i december 2010 har framställaren lämnat ytterligare information den 25 augusti 2011, den 24 september 2011 och den 23 april Med dessa ytterligare uppgifter i åtanke vill kommissionen lägga fram följande iakttagelser: CM\ doc 3/6 PE v02-00

4 Om principbeslutet Den 6 maj 2010 antog den finländska regeringen ett principbeslut om att ge Fennovoima tillstånd att gå vidare med planeringen inför kärnkraftverksbygget. Fennovoima har därefter valt att reaktorn ska levereras av det ryska företaget Rosatom och ska vara en tryckvattenreaktor av typen AES-2006 på megawatt. Denna reaktor fanns inte med bland de alternativ som undersöktes i den ansökan om principbeslut som ingavs till regeringen Fennovoima utförde därför en ny miljökonsekvensbedömning och undertecknade därefter ett avtal om kraftverksleverans med Rosatom Overseas i december I mars 2014 ansökte Fennovoima om komplettering av regeringens principbeslut. Den 18 september 2014 utfärdade regeringen ett positivt principbeslut om Fennovoimas ansökan om att uppföra en kärnreaktor från Rosatom i Pyhäjoki. Om frågor som tas upp av framställaren i skrivelserna av den 25 augusti 2011, 24 september 2011 och 23 april 2012 Generellt sett vill kommissionen påpeka att kommissionen enbart har behörighet att undersöka om det har skett en överträdelse av EU-lagstiftningen. Den kan därför inte undersöka påståenden som gäller överträdelser av bestämmelser i den nationella lagstiftningen. Om kommissionen beslutar att inleda eller driva vidare ett överträdelseförfarande mot en medlemsstat vilar bevisbördan på kommissionen, som därför måste bevisa att en överträdelse av EU-lagstiftningen faktiskt har skett. När det gäller de specifika frågor som framställaren tagit upp har kommissionen följande kommentarer. Kapitelhänvisningarna följer den kapitelnumrering som används av framställaren i hennes skrivelse av den 25 augusti I kapitel 1 i skrivelsen framför framställaren åsikten att kommissionen måste vidta åtgärder trots att de nationella beslutsfattande- och besvärsförfarandena ännu pågår. Kommissionen konstaterar att de nationella myndigheterna och domstolarna på grundval av subsidiaritetsprincipen har det primära ansvaret för att tillämpa EU-lagstiftningen. Europeiska ombudsmannen instämmer i sin praxis med kommissionen på denna punkt. 1 I kapitel 2 räknar framställaren upp ett antal beslut från finländska myndigheter samt sina överklaganden av dessa beslut. Hon drar slutsatsen att brister i förarbetet inför projektet visar att EU-lagstiftningen har överträtts. Kommissionen poängterar att överklagande av ett beslut inte nödvändigtvis visar att det överklagade beslutet är felaktigt. Dessutom avslog högsta förvaltningsdomstolen genom ett beslut av den 21 september 2011 besvären över ändringarna av landskapsplanen. Eftersom ändringarna av landskapsplanen ansågs lagenliga offentliggjorde Fennovoima därefter, den 5 oktober 2011, sitt beslut att förlägga det nya kärnkraftverket till Pyhäjoki. I kapitel 3 uppger framställaren kortfattat att projektet inte enbart påverkar Natura 2000-området Parhalahti-Syölätinlahti-Heinikarilampi och att hela Hanhikivenniemi bör utses till Natura 2000-område och behandlas som ett sådant. Kommissionen konstaterar att Finlands utseende av Natura 2000-områden har bedömts 1 punkt 33. PE v /6 CM\ doc

5 och ansetts tillräckligt mot bakgrund av direktiv 92/43/EEG. I kapitel 4 nämner framställaren ett antal effekter på Natura 2000-området Parhalahti-Syölätinlahti-Heinikarilampi, exempelvis på ytvatten och grundvatten. Påståendena är allmänt hållna och omfattar ett antal antaganden. Generella hänvisningar görs till bedömningen av konsekvenser för Natura 2000-området men inte till någon särskild del av bedömningen som handlar om de påstådda bristerna. Eftersom konkreta bevis saknas är påståendena inte styrkta. Kommissionen konstaterar också att miljöministeriet i sitt utlåtande av den 21 december påminde företaget om sin oro över tillsynsbehoven för de livsmiljötyper som Natura 2000-området har utsetts för. Tillsynsprogram ingår i Fennovoimas ansökan från mars Kapitel 5 innehåller ett antal påståenden om inverkan på djur- och växtliv, däribland några arter som ingår i förteckningen i livsmiljödirektivet. Framställaren nämner växtarter och ryggradslösa djur i kapitel 5.2 men uppger inte exakt vilka arter som berörs. Kommissionen konstaterar också att påståendena om fiskarten harr (Thymallus thymallus) och åkergroda (Rana arvalis) är generella och inte styrks av bevis. Framställaren nämner också att vid tidpunkten för skrivelsen pågick ett nationellt besvärsförfarande angående tillståndet att förstöra åkergrodans boplatser och lekplatser i det aktuella området. Miljöministeriet tar i sitt utlåtande av den 24 april upp behovet av att övervaka harren (Thymallus thymallus) och att undvika att utföra vissa arbeten under artens lek- och vandringsperioder. Inga tecken på en överträdelse av EU-lagstiftningen hittades. Kapitel 5 innehåller också ett antal påståenden om inverkan på fåglar. Det står klart att bygget av det föreslagna kärnkraftverket kommer att förstöra häckningsplatser för vissa arter som ingår i bilaga I och att kraftledningarna kommer att öka kollisionsrisken för flyttfåglar. De behöriga myndigheterna verkar emellertid vara medvetna om detta problem och har behandlat det i samband med en analys av effekternas betydelse, mildrande åtgärder och övervakning av miljöpåverkan (Vaikuttavuuden merkittävyyden arviointi ja haittojen ehkäiseminen sekä ympäristövaikutusten seuranta) 3. Kapitel 6 innehåller påståenden om ett antal skyddade livsmiljötyper. Dessa påståenden är antingen inte styrkta med bevis som skulle göra det möjligt för kommissionen att vidta åtgärder eller så har framställaren inte uppgivit exakt hur livsmiljöerna skulle påverkas av projektet. Fennovoimas miljökonsekvensbedömning tyder på att kraftverksbygget kommer att öka fragmenteringen av livsmiljötyp 9030 i området. Enligt samma bedömning ska emellertid en betydande del av livsmiljötypen lämnas utanför det område som berörs av byggverksamheten. Livsmiljötypen 1630 påstås förbli nästan helt oberörd av byggverksamheten och de behöriga myndigheterna har uppmärksammat behovet av att övervaka denna livsmiljötyp och tillämpa mildrande åtgärder 4. De behöriga myndigheterna har inte framfört några särskilda betänkligheter beträffande andra livsmiljötyper som omfattas av livsmiljödirektivet. Inga tecken på en överträdelse av EU-lagstiftningen har hittats CM\ doc 5/6 PE v02-00

6 Om ramdirektivet för vatten 1 På grundval av de allmänt hållna påståendena i framställningen har inga tecken på en överträdelse av EU-lagstiftningen hittats. Om direktivet om miljöansvar 2 På grundval av de allmänt hållna påståendena i framställningen har inga tecken på en överträdelse av EU-lagstiftningen hittats. Slutsats Mot bakgrund av den begränsade information som kommissionen har tillgång till går det inte att dra slutsatsen att en överträdelse av EU-lagstiftningen har skett. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, , s. 1). 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (EUT L 143, , s. 56). PE v /6 CM\ doc