Utvärdering av intervention eller hållbarhet?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av intervention eller hållbarhet?"

Transkript

1 Andreas Sävenstrand Paper inom kursen Lärande utvärdering följeforskning, Mälardalens högskola, vårterminen 2013 Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Inledning Lärande utvärdering har fått ett brett genomslag genom lanseringen i strukturfonderna (Sävenstrand m.fl., 2013). Men det förekommer också ifrågasättande kring om det verkligen kan kallas utvärdering. På kursen presenterade representanter från ESF-rådet och Tillväxtverket sin syn på utvärderarens roll och uppdrag ur ett programperspektiv (Jansson & Wahlgren, 2013). Utvärderaren förväntas ha en kritisk och aktiv utvecklingsroll som synliggör och stödjer regionala utvecklingsstrategier. Vidare ska det identifieras om det finns en regional innovationsmiljö som kan ta emot de kunskaper och resultat som projektet genererat och på andra sätt stimulera lärande mellan program, projekt och regioner och dessutom bidra till public debate. Utvärderingen ska använda projektlogik för att öka projektets kvalitet och analysera kopplingen mellan projektets direkta resultat och mer långsiktiga effekter. De ansvariga myndigheterna formulerar därmed förväntningar på hållbarhet som att utvärderingen ska analysera kopplingen mellan projektets direkta resultat och mer långsiktiga effekter. Men går denna framåtblick ihop med definitionen av utvärdering som noggrann efterhandsbedömning (Vedung, 2009)? Är det förenligt att ha en kritisk och aktiv utvecklingsroll med att göra en oberoende bedömning av projektets resultat? Karlsson Vestman framför i sin föreläsning (2013) att lärande utvärdering är subjektiv och tar rollen som samordnare och organisatör och inte problematiserar detta. Kan man som utvärderare möjliggöra ökad kvalitet i projekt utan att ta över sysslor som delar av projektorganisationen ska sköta? Wikner (2011) framför kritik som menar att utvärderaren riskerar att utvärdera sina egna råd och ta över projektet. Frågeställning och metod En faktor som är speciell inom strukturfonderna är alltså att utvärderingen förväntas stödja projektens hållbarhet, deras möjlighet till långsiktiga effekter. Är inte det mer likt ett processtöd? Jag tänker fördjupa mig i frågeställningen om utvärdering kan ha en utvecklingsstödjande roll och samtidigt kallas utvärdering. Titeln på detta paper ska spegla just motsättningen mellan ett tydligt utlåtande efter en avgränsad intervention och en mer framåtblickande bedömning av vilken hållbar förändring som interventionen har lagt grunden för. För att kunna diskutera frågeställningen har jag tagit utgångspunkt i myndigheternas förväntningar på utvärdering och gjort en litteraturstudie. De källor som jag huvudsakligen har använt är kurslitteraturen

2 Svensson m.fl. (2009), Vedung (2009), Karlsson Vestman (2011) samt Brulin och Svensson (2011). Från dessa källor har jag sökt författarnas syn på vilken utvärderingens roll kan vara, hur man får utvärderingens resultat att användas samt i vilken mån utvärdering också kan stödja projektens långsiktiga effekter. Avslutningsvis diskuterar jag och ger min egen syn på i vilken mån utvärdering och utvecklingsstöd kan förenas. Resultat - Lärandets roll i förändringsarbeten Vi lär oss varje dag. Lärandet kan vara såväl avsett som oavsett, positivt eller negativt. Lärandet utgår alltid från individen och dess bakgrund, men påverkas också av samspelet med sin omgivning. Om vi ser till individen så är undervisning inte detsamma som inlärning. Det som förmedlas av läraren kan för det första nå fram delvis eller inte alls på grund av ointresse hos mottagaren eller distraktionsmoment i omgivningen. Om informationen når fram kan den också vara svår att förstå för mottagaren beroende på den begreppsram individen har genom tidigare erfarenhet. Det sker en tolkning av informationen som ger olika utfall hos olika individer (se till exempel Illeris, 2007). Undervisning i skolmiljö som det presenterats här bygger på muntlig information från en avsändare. På samma sätt kan lärande önskas i andra situationer, till exempel seminarier där erfarenheter av projekt, eller resultat av utvärdering, presenteras. På vilket sätt åhörare har lärt sig och hur stor grad av engagemang det tände påverkar i vilken mån de kan tillämpa lärandet i andra situationer. Lärprocessen påverkar alltså användningen och på så vis långsiktigheten. I skolvärlden har man till stor del frångått katederundervisning (informationsöverföring) till förmån för undervisning där individen tar aktiv del i lärandet. Exempel på detta är problemlösning eller projektarbete. Flera forskare inom pedagogiken har konstaterat att handling behöver varvas med reflektion för att stärka lärprocessen (Illeris, 2007). Men i utvecklingsarbeten räcker det inte med att individen lär, huvudsyftet är oftast organisatoriskt lärande. Här skiljer Ellström (2009) på anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande. Det anpassningsinriktade lärandet står för att införa mindre förbättringar av etablerade arbetssätt och rutiner. Såväl uppgift, metod som resultat är sedan tidigare givna. Om individen däremot har möjlighet att ifrågasätta och uppmuntras att omtolka förutsättningarna för hur den grundläggande uppgiften kan lösas så krävs ett mer utvecklingsinriktat och kreativt lärande. Här ska invanda rutiner brytas och för det kan input utifrån behövas, till exempel genom forskning. Ett sätt att tillgängliggöra forskning i praktiska sammanhang är interaktiv forskning. Wistus och Andersson (2009) beskriver detta som att forskning och praktisk verksamhet möts, men de är inte sammansmälta i samma verksamhet. De bidrar med sina respektive perspektiv som befruktar varandra i lärande- såväl som den konkreta utvecklingsprocessen. Forskning är med sitt vetenskapliga och systematiska angreppssätt en kvalitetsgarant, men nackdelen är att den är långsam och ibland svårtillgänglig. Interaktiv forskning tillgängliggör forskning i praktiska

3 sammanhang och kan på så vis öka kvalitet och lärande i förändringsprocesser. Utvärderingens roll Karlsson Vestman (2013) säger att utvärdering kan ha tre syften; kontrollerande, främjande eller kritiskt granskande och kunskapsutvecklande. Han menar också att detta är den första fråga som måste besvaras då en utvärdering ska genomföras vad är utvärderingen till för? Men granskar man hur de ansvariga myndigheterna presenterar tanken med lärande utvärdering så är svaret inte entydigt: Kritisk och aktiv utvecklingsroll (= kritisk och främjande?) Möjliggör ökad kvalitet i projekt (= främjande?) Public debate (= kunskapsutvecklande?) Dessutom finns i strukturfonderna ett indikatorsystem där projekten rapporterar siffror och aktiviteter som innebär en noggrann uppföljning och därmed ett ansvarsutkrävande och en kontroll att de gör vad de lovat. Vi ser alltså spår av alla tre syftena i strukturfondernas utvärderingsupplägg. Användning av resultat Myndigheternas ambition är alltså att projekten ska sätta långsiktiga avtryck som utvecklar verksamheter och politik. Men hur ska det gå till? Hur går projekten från ett resultat i slutet av projekttiden till effekter som lever kvar när projektet är slut? Projektet och dess personal kan ju själva inte arbeta för detta efter sista projektdagen har förlöpt. Myndigheterna uttrycker det som processer för mottagande, det vill säga. att det finns en plan för överlämning till den löpande verksamheten eller att resultaten kan tas om hand av till exempel en regional innovationsmiljö. Vedung (2009) formulerar detta som att det inte är interventionen i sig som avgör dess utfall utan hur interventionen tas emot av implementerare, adressater och omgivning. Det rör sig om användning av projektets resultat, men eftersom utvärderingen förväntas analysera kopplingen mellan projektets resultat och dess förutsättningar för långsiktiga effekter så blir utvärderingens resultat en nyckel i denna övergång. Därför kan det vara intressant att fråga sig varför användningen ibland uteblir. Vedung (2009) menar att utebliven användning kan bero på att utvärderingen inte kommer i rätt tid, att utvärderingen inte upplevs som relevant, att den har kvalitetsmässiga brister eller är svår att förstå. Alla dessa aspekter har utvärderaren själv stor makt över. Men Ellström (2009) hävdar att det också kan bero på mer kontextuella faktorer. Exempel kan vara intressekonflikter mellan de intressenter som ska använda resultaten, eller att organisationskulturen är svår att förena med ett utvärderingstänkande baserat på lärande och förbättring. Jag uppfattar att det är mot denna bakgrund som den lärande utvärderingen har introducerats. Genom att involvera intressenter i analysen av utvärderingen under projektets gång kan eventuella konflikter bearbetas och utbyte mellan projektets lärdomar och den ordinarie verksamheten kan stimuleras.

4 Karlsson Vestman (2011) menar att det finns tre huvudsakliga faktorer som påverkar användningen; utvärderingens kvalitet, kommunikationen respektive utvärderingens användare. Det som utmärker lärande utvärdering är främst kommunikationen och relationen till utvärderingens användare genom den interaktiva ansatsen (Svensson m.fl, 2009), medan utvärderingens kvalitet inte ska behöva skilja sig från andra utvärderingsupplägg. Den löpande återkopplingen kan också medföra att användarnas upplevelse av, och inställning till, utvärderingen successivt kan förändras under utvärderingens gång. Utvärderingens fokus Brulin och Svensson (2011) hävdar att lärande utvärdering i början kan fokusera på om projektet är realistiskt, välförankrat och integrerat med annat utvecklingsarbete. Realistiskt kan handla om det under projekttiden är rimligt att målen kan uppnås med de resurser som finns givet problemets komplexitet. Bedömningen rör främst interventionens koppling till den ordinarie verksamheten. Men det kan också vara vettigt att i inledningen av projektet bedöma relevansen. Detta kan snarare handla om interventionens koppling till problemets struktur i samhället och vad man vet om dess orsaker. Kommer projektets mål och styrmedel mildra de underliggande problemen, eller behandlas bara symtomen (Vedung, 2009)? Karlsson Vestman (2011) beskriver det som en särskild form av teoribaserad utvärdering som han menar bygger på att nyttja befintlig forskning. Men vad gäller när projektet kommer längre in i genomförandet? Vad ska utvärderingen fokusera för att stödja långsiktiga effekter och förbättra projektets kvalitet? Interventionens mål brukar vara en självklar utgångspunkt som behöver följas upp. Men Brulin och Svensson (2011) menar att det finns risker med att bara beskriva och värdera måluppfyllelse. Särskilt om man bryter ner målen i många och detaljerade delmål så finns risken att den övergripande idén med projektet försvinner i processen. Fokus blir plötsligt att uppfylla delmålen då man tror att det kommer leda till att syftet med interventionen uppfylls. Detta bygger på ett rationalitetstänkande som Vedung (2009) beskriver som går ut på en tro att människor alltid agerar lämpligt i en given situation. Om detta skulle stämma så kan varje delsteg i en tänkt interventionskedja fungera och delmål kan leda till att syftet med interventionen uppfylls. Men verkligheten är att människor ofta agerar på andra grunder. Ju fler mindre steg (delmål) som finns desto fler tillfällen för irrationellt agerande som styr mot annat än huvudmålet. Det rekommenderas ofta att skapa mätbara mål, men just detta kan orsaka den målförskjutning som beskrevs ovan att förbättra det delmål som mäts blir viktigare än det övergripande syftet med projektet eftersom det är den prestationen som bedöms. Det bör poängteras att det kan vara en fördel för projektpersonalen att arbeta utifrån delmål, men det är inte självklart att utvärderarna ska förstärka detta system och riskera att förlora sig i mätbara nyckeltal som styr bort från interventionens syfte. Uppgiften för utvärderarna är ju snarare att motverka alla typer av hemmablindhet.

5 Brulin och Svensson (2011) kallar detta den planeringsstyrda utvärderingsmodellen som utgår från att förändring kan planeras fram. Den utgår i stort från den tekniska sektorn där det är naturligt att ha mål med etappmål och att insatser i till exempel ett byggprojekt kommer i en viss ordning för att slutmålet ska nås. Men logiken fungerar sämre i sociala sammanhang och förutom att bidra till att fel saker mäts kan den dessutom bidra till att fel saker görs om utvärderbarhet får styra upplägget av själva projektet. Projektpersonalen kan då känna att de måste följa projektplanen och bli rädda för att göra fel, vilket dämpar kreativiteten. Kritiska faktorer för hållbarhet Människor tar sällan helt rationella beslut, vilket medför att man inte kan utgå från att en interventionsteori håller hela vägen. Men framgångsrika projekt bygger också på människor människor som lär sig arbeta och samverka bättre. Mänskliga relationer är en nyckelfaktor. Lärandet hos en individ, för grupper och i en organisation är grunden för hållbart utvecklingsarbete. Men lärande är ju svårt att mäta. Lärande kan dessutom handla om så många olika saker. I projekt är det enda man kan vara riktigt säker på att det inte blir som man har tänkt sig. Så frågan är då hur man lyckas hantera överraskningar? Brulin och Svensson (2011) påstår att ett hållbart utvecklingsarbete bygger på att man kan hantera osäkerhet, dilemman, motsägelser och konflikter. Sävenstrand och Florén (2011) hävdar t.o.m. att utan konflikter har man inte förändrat någonting. Det förklaras genom att nya arbetssätt berör människors vardag och rentav en del av deras identitet, vilket kan vara mycket känsligt. Därför är det naturligt att förändring möter motstånd. Projekt som bara flyter på bryter sannolikt inte i några avgörande strukturer för angelägna problemområden. Därför är det centralt att som utvärderare intressera sig för olika agendor, meningsskiljaktigheter och oväntade hinder i projektet samt om de hanteras konstruktivt. Brulin och Svensson (2011) anger vidare tre mekanismer som centrala för hållbart utvecklingsarbete; ägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande. För en utvärdering som ska verka utvecklingsstödjande blir det därför naturligt att försöka värdera dessa mekanismer. Samtidigt ser vi då att de alla tre är mycket svåra att göra mätbara hur mäter man ägarskap, samverkan och lärande? De behöver kanske fångas på annat sätt? Exempel på någon form av processindikatorer kan vara i vilken mån projektaktörerna interagerar med varandra, om synen på problemområdet och möjliga lösningar förändras, hur de omsätter projektets erfarenheter till egna initiativ och handlingar. Vedung (2009) är också inne på att utvärderingar för lång sikt behöver ett annat upplägg än mer kortsiktiga. Här är vi då i kärnan för mitt paper att utvärdera den kortsiktiga interventionen eller den långsiktiga hållbarheten. Vedung menar att man måste mäta på andra mellanliggande variabler som antas påverka det långsiktiga. Utvärderaren behöver då skapa en form av effektkedja för vad som behöver ske

6 under interventionen för att förutsättningar för långsiktiga effekter ska skapas. Observera att skillnaden mellan den ovanstående kritiken mot att mäta delmål handlar om vad variablerna styr mot - de kortsiktiga målen eller de långsiktiga intentionerna. Men det kan också handla om helt andra typer av variabler. I linje med de tre mekanismerna ägarskap, samverkan och lärande skapas andra indikatorer än de aktivitetsinriktade som ofta blir fallet när man bryter ner de kortsiktiga målen. Vedung (2009) går igenom olika typer av användning av utvärdering där flera är icke-utvecklande användning. Exempel på detta är legitimerande användning som bara finner nya argument för det man vill bevisa, taktisk användning för att köpa tid och undvika ett beslut just nu, samt rituell användning där det är viktigast att utvärderingen finns, inte vad den leder till. Betydligt vanligare är den upplysande användningen som är frikopplad från beslut och handling. Vedung presenterar därpå en effekthierarki enligt kommunikations-övertalningsmodellen (tabell 1) som visar hur olika typer av användning kan följa på varandra. Frågan är hur utvärderingen kan fånga hur det går med denna förändringsprocess? Tabell 1. Effekt-hierarki enligt kommunikations-övertalningsmodellen (Vedung, 2009). Typ av användning Legitimerande Instrumentell 2 Instrumentell 1 Upplysande 2 Upplysande 1 Steg i förändringsprocess 12: Konsolidering efter handlandet 11: Förstärkning av fattat beslut 10: Handling i enlighet med beslut 9: Beslut på basis av det framtagna 8: Framtagande 7: Lagring i minnet 6: Attityd, avnämaren modifierar inställning 5: Kunskap, adressaten förvärvar insikter och färdigheter 4: Begripande, adressaten tillägnar sig budskap 3: Intresse väcks för budskap 2: Uppmärksammande av budskap 1: Exponering för budskap Är utvärdering och processtöd förenligt? En annan kritik som förekommit är att lärande utvärdering är mer som ett processtöd och att man till slut utvärderar sina egna råd (Karlsson Vestman, 2011; Wikner, 2011). Volkov (2011) har genom en litteraturöversikt identifierat ett antal roller som interna utvärderare vanligen förväntas ha. Roller som förändringsagent, beslutsfattarstöd och förespråkare ligger i linje med att aktivt involveras i beslutsprocessens alla steg. Att ge rekommendationer om förbättringsåtgärder är i dessa roller naturligt, men är det lika naturligt i en lärande utvärdering, utförd av externa aktörer?

7 Wikner (2011) ser en stor konfliktrisk i att både ha en främjande och en opartisk roll. Han menar att det är en utmaning för utvärderaren att i en slutrapport opartiskt bedöma verksamhetens resultat och effekter, när man i en tidigare delrapport påverkat verksamhetens arbetssätt genom konkreta råd. Råden, eller rekommendationerna, är alltså centrala. Karlsson Vestman redogör för tre nivåer av rekommendationer. Den första ger förslag utifrån utvärderingens slutsatser. En mer långtgående rekommendation innebär att utvärderaren förordar ett visst handlingsalternativ. Detta kan passivisera beslutsfattarnas egen analys av problemet. Den tredje nivån inkluderar att även föreslå på vilket sätt en åtgärd ska implementeras. Risken är här att fokus läggs på utvärderarens förslag och bortser från hur förslaget har tagits fram och vilka alternativ som finns. Ju mer långtgående rekommendationer, desto mindre av egen analys och alternativtänkande hos användarna kan man säga. Ju längre rekommendationerna dras, desto mer avgränsad blir också tillämpningen till en specifik situation snarare än att stimulera till lärande som kan tillämpas generellt. Frågan är då om utvärderingen kan ge utvecklingsstöd utan att passivisera beslutsfattarna? Halvarsson och Öhman (2009) visar på en metod för gemensam kunskapsbildning som bygger på interaktiv forskning. Den ena delen i metodiken handlar om att synliggöra motsättningar inifrån utvecklingsarbetet. Den andra delen är att tillföra teorier utifrån som kan ge nya perspektiv på motsättningarna. Detta skapar tillsammans en arena där personer från organisationen och utvärderare bidrar med olika kunskaper i en gemensam analys. Utvärderaren lyfter alltså bara fram brister i projektet och ger inga rekommendationer. Förutom att lyfta bristerna presenteras också teorier hämtade från forskning, eller annan relevant källa, som kan hjälpa analysdeltagarna att hitta vägar framåt. Inte heller detta är en rekommendation utan ett analysverktyg som ska vara väl underbyggt. Diskussion Jag vill med detta avsnitt utveckla min egen syn på vilken roll en lärande utvärdering bör ha och hur den kan läggas upp. För det första uppfattar jag att lärandet alltid är en avgörande faktor för vilka långsiktiga effekter som uppstår av ett projekt. Det är däremot inte självklart att lärandet är uttalat eller synliggjort. Jag ser lärande som ändrad handlingsförmåga hos individer, grupper och organisationer och det krävs ett medvetet samspel mellan dessa nivåer för att lärandet inte ska stanna hos individen. Prövar man det nya som sker i projektet mot de organisatoriska förutsättningar man har i ordinarie verksamhet? Har man mötesplatser för att diskutera erfarenheter och hur de kan tas vidare? Observera att man med ett renodlat interventionsperspektiv skulle kunna ha ställt dessa frågor på följande sätt: Har det utvecklats något nytt genom projektet? Har inblandade individer lärt sig något genom projektet? Frågorna är snarlika men saknar det framåtblickande perspektivet som jag anser är så viktigt om projektet har som syfte att förändra en organisation. Det är alltså skillnad på att bara lära i projektet eller också lära av projektet.

8 Utvärderingen kan ha en roll i att beskriva och bedöma detta lärande. Men jag anser att det blir problematiskt om en och samma utvärdering förväntas ha alla roller (kontrollerande, främjande, kritisk och kunskapsutvecklande). Sävenstrand m.fl. (2013) visar att den lärande utvärderingen tydligt har bidragit med värde för projektens styrning och implementering. Däremot har mer generell kunskapsutveckling och påverkansarbete varit ovanligt. Jag menar att det är ett rimligt resultat att lärande utvärdering passar bäst för enskilda projekt och främst kan ha en främjande roll. Kontrollerande roller bör ligga på myndigheten som ju har ett ansvar att se till att medlen används på rätt sätt. Kunskapsutvecklande roller passar mer för programutvärderingar som tar ett större grepp och kan anlägga mer av ett samhällsperspektiv och söka generella slutsatser. I denna främjande roll kan uppdraget inledningsvis handla om att, med hjälp av en programlogik, dels bedöma om projektets tänkta aktiviteter hänger ihop med avsedda resultat och effekter, men också ställa frågan om projektet verkligen angriper det underliggande problemet är projektet relevant? Återkoppling av resultaten bör ske till personer som kan det organisatoriska sammanhanget för den ordinarie verksamheten såväl som projektets. Men det behöver också vara personer med olika mandat och perspektiv för att belysa det nya ur olika aspekter. Häri ligger en del av lärandet att se det ur olika vinklar. En annan del av lärandet är att utvärderaren kan föra in teoretiska modeller som kan förklara de resultat som utvärderingen visar och som ger stöd för den gemensamma analysen. En ytterligare lärandeaspekt är just mellan projekt och ordinarie verksamhet och det kan också vara mellan olika organisationer i ett samverkansprojekt. De rätta dialogfrågorna behöver ställas, de som fångar problemet och kan ge en konstruktiv dialog. Slutsatser och eventuella beslut måste däremot ligga på intressenterna snarare än utvärderarna. Men styr då inte utvärderaren vad som diskuteras och därmed vad som senare beslutas? Innebär det att man i slutändan värderar sig själv som Wikner (2011) hävdar? Självklart gör utvärderaren ett subjektivt urval av vad som anses värt att diskutera och hur det framställs, men detta görs ju ännu tydligare i utvärderingar med rekommendationer. Projektintressenternas intressen, behov och prioriteringar är också det som främst styr vilka beslut som tas i slutändan, oavsett vad en utvärdering säger. Men låt oss ändå säga att utvärderaren indirekt påverkar beslutet och att man sedan fortsätter utvärdera projektet. Vilka risker uppstår då? Jag anser att problemen uppstår först när men ser utvärderarens roll som domare. Man kan då inte längre döma projektet som ensamt ansvarig för de resultat som uppnås, man är själv medskapare av detta. Ser man sig mer som coach är huvudsaken att projektet ger långsiktiga effekter. I vilken mån det är projektets eller utvärderarens förtjänst är ointressant. Jag menar dock att med nuvarande upplägg av Socialfonden, där det inte finns en struktur för att jämföra projekt, så är isolering av just projektets bidrag och en opartisk domarroll för utvärderaren inte relevant. Dessutom

9 är det dels mycket svårt att på etiskt försvarbara sätt göra t.ex. experimentstudier, dels finns det begränsningar i hur tillämpbart resultatet är i andra sammanhang, eftersom förutsättningarna där aldrig kan vara identiska. Men innehållet i återkopplingen är ändå viktigt och vad är det då som återkopplas? Jag menar att de tre mekanismerna ägarskap, samverkan och lärande är något som kan fånga just förutsättningar för hållbarhet i de flesta projekt inom strukturfonderna. Jag vill därmed återgå till Vedungs effekthierarki som presenterades i tabell 1. Jag kopplar dock inte detta nödvändigtvis till kommunikation av utvärderingsresultat utan mer allmänt av budskap som uppstår genom projektet och som förväntas leda till någon typ av förändring. I tabell 2 har jag kompletterat med mina förslag på indikatorer för utvärdering i den högra kolumnen. Man kan säga att tabell 2 representerar ägarskapet där beslutsfattare följer projektet och bildar sig en uppfattning för att genomdriva välgrundade beslut. Men vi har ju ytterligare två mekanismer. Lärandemekanismen kan sägas handla om ett personalperspektiv. Relevanta indikatorer för lärandet kan handla om personalen har uppmuntrats och getts förutsättningar att arbeta utforskande genom projektet? Har de haft mötesplatser där de kunnat bearbeta och strukturera erfarenheterna av projektet? Har personalens erfarenheter tagits tillvara i formandet av budskap så att de därmed utgör ett underlag för beslutet? Har de genom beslutet getts förutsättningar att verkställa det genom till exempel resurser och instruktioner? Tabell 2. Effekt-hierarki enligt kommunikations-övertalningsmodellen (Vedung, 2009) kompletterad med mina förslag till indikatorer för utvärdering av framförallt ägarskapet. Användning Steg i förändringsprocess Indikatorer för utvärdering Legitimerande 12: Konsolidering efter handlandet Hålls beslutet levande och följs upp? 11: Förstärkning av fattat beslut Instrumentell 2 10: Handling i enlighet med beslut Vidtas konkretiserande insatser? Instrumentell 1 9: Beslut på basis av det framtagna Tas beslut med koppling till budskapet? 8: Framtagande Vilka nya initiativ till förändring tas? Upplysande 2 7: Lagring i minnet 6: Attityd, avnämaren modifierar inställning Vilka nya tankar föds? Hur kan budskapet användas? Upplysande 1 5: Kunskap, adressaten förvärvar insikter och Hur fördjupar man sig i budskapet? färdigheter 4: Begripande, adressaten tillägnar sig budskap Vad uppfattas som mest användbart? 3: Intresse väcks för budskap 2: Uppmärksammande av budskap Har de sett budskapet? 1: Exponering för budskap

10 Men till det kommer även samverkansmekanismen som gäller inom och mellan organisationer. Här kan indikatorer röra om parterna har samma syn på vad som ska förändras genom projektet? Är de öppna med sina drivkrafter och ambitioner och hanterar de eventuella konflikter eller hinder så att gemensam förändring möjliggörs? Förs det diskussioner om hur verksamheten kan formaliseras efter projektet genom långsiktig finansiering och organisering? Men vad hjälper det att beskriva dessa processer? Är det en utvärdering? Var kommer bedömningen in? Jag menar då att det är den lärande utvärderarens roll att för det första samla data kring projektets mål, men också den typ av indikatorer jag gett exempel på ovan. Dessa data behöver värderas mot kunskap om vad som ger hållbara effekter. Målen är alltså ett värderingskriterium och hållbarheten är ett annat. Genom att personer från projektorganisationen deltar i analysen ökar den egna förståelsen för såväl problematik som drivkrafter att använda de lösningar som kommer fram. Lösningarna blir också omedelbart förankrade om rätt personer deltar i analysen. Med hänvisning till tabell 2 kan man säga att ett sådant analysseminarium motsvarar steg 1-8 vid ett och samma tillfälle, även om det ofta kanske behövs flera tillfällen. Men besluten tas sällan då och det är också en del av poängen att utvärderaren inte är en del av beslutandet. Slutsatser Så vad blir då svaret? Kan utvärdering vara både noggrann efterhandsbedömning och analysera projektens förutsättningar för långsiktiga effekter? Ja, jag menar att det är en kontinuerlig efterhandsbedömning uppdelad i kortare perioder. Resultaten värderas däremot inte bara mot interventionens mål utan också mot kritiska faktorer för hållbarhet. Man blickar alltså bakåt kring det som gjorts medan värderingen kan sägas vara framåtblickande lägger det som gjorts grunden för långsiktiga effekter eller inte? Detta kräver dock kunskaper hos utvärderaren i hållbart utvecklingsarbete. Är en kritisk och aktiv utvecklingsroll förenlig med att bedöma projektets resultat? Ja, jag menar att utvärderaren kan vara kritisk på så sätt att man synliggör brister i genomförandet. Vad som är brister avgörs av värderingskriterierna som alltså både kan vara projektmål och hållbarhetsfaktorer. På så vis görs en bedömning som kan fungera stödjande och styrande mot långsiktiga effekter. Då utvärderingen delas in i flera kortare värderingsperioder så kan de också ges olika fokus och därmed bli mer relevant (stödjande) i förhållande till de behov som föreligger i genomförandet. Kan man som utvärderare möjliggöra ökad kvalitet i projekt utan att ta över sysslor som projektorganisationen ska sköta? Ja, jag hävdar att med den interaktiva forskningsansatsen och gemensam kunskapsbildning som grund så står utvärderaren fri från beslutandet och man ger inga rekommendationer. Utvärderaren synliggör svagheter och tillhandahåller relevanta kunskaper och verktyg för en gemensam analys medan intressenterna är de som utformar lösningar och tar beslut.

11 Samlat finner jag därmed att utvärdering kan ha en processtödjande roll och samtidigt kallas utvärdering.

12 Referenser Brulin, Göran & Svensson, Lennart (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Studentlitteratur, Lund. Ellström, Per-Erik. (2009). Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv. I Svensson, Lennart; Brulin, Göran; Jansson, Sven; Sjöberg, Karin (red.) Lärande utvärdering genom följeforskning s Studentlitteratur, Lund. Halvarsson, Agneta; Öhman, Ann (2009). Hur teori kan bidra till lärande interaktiv forskning i nationella utvecklingsprogram. I Svensson, Lennart; Brulin, Göran; Jansson, Sven; Sjöberg, Karin (red.) Lärande utvärdering genom följeforskning, s Studentlitteratur, Lund. Illeris, Knud (2007). Lärande. Studentlitteratur, Lund. Jansson, Sven; Wahlgren, Ingela (2013). Opublicerad powerpoint från föreläsning vid Mälardalens högskola, Eskilstuna. Karlsson Vestman, Ove (2013). Opublicerad powerpoint från föreläsning vid Mälardalens högskola, Eskilstuna. Karlsson Vestman, Ove (2011). Utvärderandets konst. Studentlitteratur, Lund. Svensson, Lennart; Brulin, Göran; Jansson, Sven; Sjöberg, Karin (red.) (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur, Lund. Sävenstrand, Andreas; Uliczka, Helen; Jansson, Sven; Svensson, Lennart (2013). Erfarenheter av lärande utvärdering. APeL, Örebro. Sävenstrand, Andreas & Florén, Anna-Karin (2011). Projekt på rätt väg om att komma framåt med Socialfonden. APeL, Örebro. Vedung, Evert (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Studentlitteratur, Lund. Volkov, Boris (2011). Beyond Being an Evaluator: The Multiplicity of Roles of the Internal Evaluator. New Directions for Evaluation, no. 132, Winter Wiley Online Library. Wikner, Mattias (2011). Den allsmäktige en kritisk diskussion om utvärderarens nya roll. Ramböll, Stockholm

13 Wistus, Sofia; Andersson, Mats (2009). Att organisera för lärande mellan forskning och utveckling erfarenheter från NTG partnerskap. I Svensson, Lennart; Brulin, Göran; Jansson, Sven; Sjöberg, Karin (red.) Lärande utvärdering genom följeforskning, s Studentlitteratur, Lund.

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Leia Accelerator. Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande?

Leia Accelerator. Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande? Leia Accelerator Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande? Malin Lindberg Avdelningen för genus och innovation Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet www.ltu.se/arb/gi

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt

Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt Examinations paper* Lärande utvärdering/följeforskning 7,5hp Linköpings universitet, ESF-rådet, NUTEK April 2009 Joakim Boström 1 Inledning Detta

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide Ett instrument för att förverkliga familjecentralen som idé Agneta Abrahamsson Vibeke Bing Sofia Kjellén Innehållsförteckning Inledning Användarguidens

Läs mer

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING

POLICY FÖR SPELARUTVECKLING POLICY FÖR SPELARUTVECKLING Stureby SK Vi möts lokalt med stolthet och respekt Policyn beskriver hur spelarutveckling bedrivs i Stureby SK, och hur detta förhåller sig till Svenska Fotbollsförbundets riktlinjer,

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad

Gör jämlikt gör skillnad Gör jämlikt gör skillnad SAMLING FÖR SOCIAL HÅLLBARHET MINSKAR SKILLNADER I HÄLSA Anna-Maarit Tirkkonen Eskilstuna kommun Åsa Ranung Åsa Ranung Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Eskilstuna 31 maj

Läs mer

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet

Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång

Barn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom

Läs mer

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande

En nybörjarkurs i kritiskt tänkande En nybörjarkurs i kritiskt tänkande Jesper Jerkert Andreas Anundi & CJ Åkerberg: Skeptikerskolan. Handbok i kritiskt tänkande. Stockholm: Forum, 2010, 226 s. ISBN 978-91-37-13588-5. Andreas Anundi och

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Observationer i granskning av undervisning

Observationer i granskning av undervisning 1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå

Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.

Läs mer

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014

Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014 Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Slutrapport processtöd jämställdhet för projektet. Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken Att växa i takt

Slutrapport processtöd jämställdhet för projektet. Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken Att växa i takt Slutrapport processtöd jämställdhet för projektet Tillväxtpaketet Ludvika Smedjebacken Att växa i takt Karin Sjöberg Forssberg Oktober 2015 Sammanfattning Ludvika/Smedjebacken beviljades av Tillväxtverket

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Linnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält

Linnéuniversitetet juni 2013. Jan Håkansson, Inger Fält Linnéuniversitetet juni 2013 Jan Håkansson, Inger Fält Små barns lärande Forskning och förskolans kvalitetsutveckling i samspel Utgångspunkten för samarbetet mellan de tolv inblandade kommunerna, Ifous

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Engelska 7 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod ENGENG07 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Skriftligt prov Teoretiskt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med examinator Bifogas Hedencrona m.fl Progress

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Kurskod: GRNSVA2 Verksamhetspoäng: 1000 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar för att

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter

Ingrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur

Läs mer

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Skolinspektionens uppdrag 2012-05-29. Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen

Skolinspektionens uppdrag 2012-05-29. Skolinspektionen granskar förskolan. Skolinspektionen Skolinspektionen granskar förskolan Presentation den 30 maj IngBeth Larsson, Fil.dr/projektledare 1 Skolinspektionen - En statlig tillsynsmyndighet 2 Skolinspektionens uppdrag Har varje barns och varje

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Inför prövning i Moderna språk steg 4

Inför prövning i Moderna språk steg 4 Inför prövning i Moderna språk steg 4 Prövningsansvarig lärare: Franska: Christoffer Gehrmann, email: Christoffer.Gehrmann@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: Antonio.S.Vazquez@vellinge.se Tyska:

Läs mer

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret

Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten)

Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft och vatten) Miniprojekt, pedagogisk grundkurs IV, ht 2000. Andreas Gyllenhammar & Johan Persson, Institutionen för geovetenskaper Pedagogiskt seminarium för personal vid Institutionen för geovetenskaper (avd för luft

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers

Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets

Läs mer

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER

KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER KÄRNÄMNES- OCH PROGRAMÖVERSKRIDANDE KURSER Ämne: ARBETSMILJÖKUNSKAP Arbetsmiljö - yrkesliv ARB201 Eleven förstår samband mellan arbetsorganisation, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Eleven formulerar

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se

Läs mer

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015

Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29

Maria Larsson. Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring 2016-03-29 2016-03-29 Maria Larsson Miljöstrateg med fokus på risker och möjligheter kring ett klimat i förändring Jag brinner för att skapa samhällen och organisationer som bidrar till ekologisk hållbarhet och livskvalitet.

Läs mer

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Vad händer sen? en lärarhandledning

Vad händer sen? en lärarhandledning Vad händer sen? en lärarhandledning Syfte och avsändare Den här lärarhandledningen är ett komplement till häftet Vad händer sen?, ett häfte från Returpack som sammanfattar hur återvinningen av burkar och

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning

Avesta Kommun. Kvalitetsredovisning Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2010/2011 Förskolan Talgoxen Datum: 2011-05-9 Utvecklingsledare: Siv Holm Innehållsförteckning Sid nr 1. Sammanfattning 3 1.1 Presentation av enheten 3 1.2

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet

Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer