Leia Accelerator. Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Leia Accelerator. Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande?"

Transkript

1 Leia Accelerator Hur utvärdera acceleration av jämställt företagande? Malin Lindberg Avdelningen för genus och innovation Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Luleå tekniska universitet Abstract I detta paper utforskas den metod för att accelerera jämställt företagande som lanserats i projektet Leia Accelerator kan och bör utvärderas i ljuset av befintliga erfarenheter om lärande utvärdering och följeforskning, såsom de presenteras i boken Lärande utvärdering genom följeforskning (Svensson m.fl. 2009). I papperet analyseras hur utvärderingen/följeforskningen i Leia Accelerator genomförs, vilken typ av utvärderingsmetod som har valts, samt vilka styrkor och svagheter som finns med den valda metoden. Analysen ligger sedan till grund för slutsatser om de möjligheter och fallgropar som finns i följeforskning som utvärderingsansats. Syftet med projektet Leia Accelerator är att skapa en metod för att accelerera jämställt företagande där begreppet jämställt definieras som företag till minst hälften ägda av en kvinna och begreppet accelerator som tillväxt i etablerade företag. En av de slutsatser som kan dras är att projektdeltagarnas behov påverkat vilka typer av utvärdering som använts. Det var projektledningens önskan att utröna om deras metod fick önskad effekt. Denna koppling mellan process och resultat gjorde att både en summativ och en formativ utvärdering var nödvändig, inklusive en effektutvärdering för att påvisa ett orsakssamband mellan metod och acceleration. Under utförandet av dessa typer av utvärdering drogs slutsatsen att flera olika former för datainsamling kan användas för att väga upp varandras svagheter. Genom att använda både kvantitativa insamlingsformer (indikatorer och enkäter) och kvalitativa sådana (deltagande observation, reflektionssamtal och dialogseminarier) har följeforskningen kunnat bidra både till projektets uppsatta mål och till en kritisk reflektion kring målen i sig kopplat till de tillvägagångssätt som använts. En annan slutsats är att de förutsättningar som enligt Svensson m.fl. (2009) måste vara uppfyllda för att följeforskning ska fungera inte alltid är möjliga att uppfylla i praktiken, men att det ändå går att bedriva en givande följeforskning. I Leia Accelerator var två av fyra förutsättningar uppfyllda det vill säga öppenhet och engagemang hos deltagarna samt en följeforskare med vana att arbeta interaktivt. Dessa två förutsättningar bidrog troligen till att följeforskningen i Leia Accelerator avspeglade de tre element som framhålls som centrala av Svensson m.fl. (2009): närhet och kontinuitet mellan deltagare och utvärderare, löpande återkoppling av data, samt gemensam analys och slutsatser. Frånvaron av de övriga två förutsättningarna tid och resurser samt stora och långsiktiga projekt begränsade visserligen möjligheten att på ett fullödigt sätt kombinera en summativ och en formativ utvärdering, men stod inte i vägen för följeforskningens nytta. Introduktion Detta paper syftar till att öka förståelsen för hur den metod för att accelerera jämställt företagande som lanserats i projektet Leia Accelerator kan och bör utvärderas i ljuset av befintliga erfarenheter om lärande utvärdering och följeforskning. Med hjälp av boken Lärande utvärdering genom följeforskning (Svensson m.fl. 2009) analyseras hur utvärderingen/följeforskningen i Leia Accelerator genomförs, vilken typ av utvärderingsmetod som har valts, samt vilka styrkor och svagheter som finns med den valda metoden. Analysen ligger sedan till grund för generella slutsatser om de möjligheter och fallgropar som finns i följeforskning som utvärderingsansats. Inom det Operativa programmet för Regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre norrland finns ett särskilt insatsområde för Entreprenörskap och nyföretagande. Europeiska regionala utvecklingsfonden gör det därigenom möjligt för olika aktörer att 1

2 ansöka om projektmedel till att utveckla det regionala näringslivet. Leia Accelerator i Umeå är ett av de projekt som beviljats medel inom detta insatsområde. I detta paper analyseras hur erfarenheterna från detta projekt kan belysa förutsättningarna för följeforskning i regionala utvecklingsprojekt. Rapporten inleds med en bakgrundbeskrivning till projektet Leia Accelerator. Där beskrivs projektets syfte, strategi och aktiviteter. Även motivet till att anlita följeforskare i projektet presenteras. Det efterföljande avsnittet diskuterar följeforskning som process och metod med utgångspunkt i Svensson m.fl. (2009). Därefter förs de två delarna samman i en analys av hur litteraturens perspektiv om följeforskning speglas i Leia Accelerators följeforskning. Till sist dras några slutsatser om vilka lärdomar som gjorts om följeforskning i teori och praktik. Bakgrund Projektet Leia Accelerator pågår från slutet av 2009 till och med december Efter projektets slut är förhoppningen att Leia Accelerators verksamhet blir permanent. Finansieringen till projektet kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Insatsområde 1.1, Entreprenörskap och nyföretagande), Region Västerbotten och Umeå kommun. Leia Accelerator drivs, enligt projektbeskrivningen, utifrån ett nytt koncept som ska bidra till att öka jämställdheten i näringslivet. Syftet är att skapa en metod för att accelerera jämställt företagande. Begreppet jämställt företagande syftar på att Leia Accelerator ska ge stöd till företag som är till minst hälften ägda av en kvinna. Begreppet accelerator betyder i detta sammanhang att etablerade företag (minst tre år gamla) ska ges förutsättningar att växa det vill säga accelerera i såväl antal anställda som i omsättning. Till skillnad från andra acceleratorer i Sverige sträcker sig Leia Accelerator bortom de traditionella stöden till företagare, vilka främst bestått av riskkapital. Detta manifestas i att Leia Accelerator förser företagarna med en mötesplats där de ges möjlighet att utbyta erfarenheter med andra företagare på daglig basis. Mötesplatsen utgörs av ett företagshotell beläget i centrala Umeå där företagare kan hyra kontorsrum alternativt abonnera på konferensrum och samtalsrum. Driften av själva företagshotellet ingår dock inte i projektet, utan det är enbart den metod för acceleration som företagarna erbjuds via projektet som omfattas av projektet. Det dagliga umgänget med andra företagare är tänkt ska generera ny kunskap, nya samarbetspartners, affärsidéer och kunder. Utöver själva mötesplatsen erbjuder Leia Accelerator seminarier, workshops och föreläsningar, kombinerat med affärscoachning individuellt och i grupp. En handfull personer är anställda i projektet för att ge stöd till företagarna. Bland dessa finns en projektledare, en verksamhetschef, en affärsutvecklare och en projektassistent. Hösten 2009 öppnades företagshotellets första våning. Ett år senare öppnades ytterligare en våning. Hyresgästerna består till största delen av enmansföretag verksamma inom hälsa, coachning och journalistik. Nästan samtliga av företagarna är kvinnor. Den ideella föreningen Magma Västerbotten är projektägare i Leia Accelerator. I projektets styrgrupp ingår bland andra kommunala näringslivschefer och representanter för näringsliv och inkubatorer. Styrgruppen ansvarar för projektets övergripande strategier och har ett Råd kopplat till sig. Rådet består av personer från en rad olika branscher, vars uppgift är att ge goda råd och konstruktiv kritik till förmån för projektets genomförande och resultat. De resultat som projektet ska utmynna i är kvantifierade på följande sätt: 15 stycken företag ägda till minst hälften av kvinnor har accelererat (det vill säga ökat personal- eller omsättningsmässigt) Minst tre företag som ägs av utlandsfödda kvinnor har expanderat Antalet företag i Västerbotten, som till minst hälften ägs av en kvinna, har ökat med minst 10 2

3 Leia Accelerator har skapat och utvecklat ett nätverk bestående av minst 150 aktiva kvinnliga företagare i Västerbotten, 40 lokalprenumeranter från Västerbottensregionen samt etablerade samarbetspartners i Europa Anledningen till att projektet valt att anlita följeforskare är enligt projektbeskrivningen att löpande kunna utvärdera projektets aktiviteter och resultat i syfte att vidta åtgärder för att projektet ska utvecklas i önskvärd riktning. Tre aspekter ska utvärderas i följeforskningen: Resultat, Process och Metod. Följeforskningen förväntas bidra till att utveckla den nya metoden för att accelerera jämställt företagande. Som utförare av följeforskningen anlitades först en konsult med vana av utvärdering och jämställdhetsarbete. En bit in i projektet fick projektägaren lov att göra om upphandlingen av följeforskare, vilket resulterade i att uppdraget gick till en annan följeforskare med bas inom akademin. Som forskare inom genus och innovation med erfarenhet av kvinnors företagande blev mitt uppdrag som ny följeforskare att tillföra ett mer vetenskapligt perspektiv till Leia Accelerators verksamhet. För att få en bild av projektledningens förväntningar på följeforskningen ägnades den första planeringsträffen åt att diskutera vad som de ansåg var viktigast att följeforskningen fokuserade på. Två saker framställdes som särskilt viktiga: Att säkerställa att projektledningen lägger sin tid och energi på rätt aktiviteter och att undersöka om Leia Accelerators metod för att accelerera jämställt företagande fungerar. Att öka genusmedvetenheten hos Leia Accelerators olika intressenter framhölls som ytterligare en viktig funktion i följeforskningen. Förmågan att använda ett genustänk i vardagen på Leia Accelerator skulle kunna ökas, bland annat genom att i följeforskningen uppmärksamma de härskartekniker som används, inte minst kvinnor emellan. Förhoppningen är att det ska få alla att växa och minska konflikter. Följeforskning i litteraturen I detta avsnitt diskuteras följeforskning som process och metod, med avstamp i antologin Lärande utvärdering genom följeforskning, med redaktörerna Lennart Svensson, Göran Brulin, Sven Jansson och Karin Sjöberg (Studentlitteratur 2009). Enligt antologin är huvudfrågan för all sorts följeforskning hur ansvariga och deltagare kan lära av ett utvecklingsarbete under tiden som det pågår. Tre element framhålls som centrala i all följeforskning: Närhet och kontinuitet mellan deltagare och utvärderare Löpande återkoppling av data Gemensam analys och slutsatser Följeforskning är en sorts styrmedel i och med att det krävs kunskap om mål, förutsättningar, resultat och effekter för att kunna styra ett projekt eller program. Deltagare behöver lära av gjorda erfarenheter för att kunna rätta till saker och veta att de är på rätt väg. Finansiärer behöver lära sig av projekt och program, både under och mellan programperioderna. Utvärdering har överhuvudtaget blivit viktigare i EU:s strukturfonder, inte minst i Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska Socialfonden. De halvtidsutvärderingar som tillämpades tidigare kom ofta för sent för vara till nytta i programmen. Den nya metodiken med följeforskning innebär en löpande återkoppling som kan bidra till ständig förbättring. Enligt Svensson m.fl. (2009) måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att följeforskning ska fungera. Det krävs öppenhet och engagemang hos deltagarna när det gäller att lära av och dela med sig av sina erfarenheter. Vidare krävs det tid och resurser för forskning och utvärdering. Det krävs även forskare och utvärderare som är vana att arbeta interaktivt och som kan skapa förtroende hos deltagarna och få dem att engagera sig i en gemensam lärprocess. Till sist krävs det stora och långsiktiga utvecklingsprogram, som ger ekonomiskt och organisatoriskt utrymme för en omfattande utvärderingsinsats. 3

4 En av följeforskarens uppgifter är att identifiera olika intressenter i projektet/programmet och skapa en dialog mellan dem. Detta är nödvändigt för att åstadkomma en organiserad lärprocess. I lärandet ska deltagare, projektledare, projektägare, finansiärer m.fl. involveras. Det är enligt Svensson m.fl. (2009) särskilt viktigt att styrgrupp och projektägare deltar i det gemensamma lärandet, eftersom det gör det lättare att fatta strategiska beslut baserat på det som följeforskningen kommer fram till. Genom att ge utrymme åt flera olika aktörer betonas komplexiteten i projektets process och resultat. Det blir tydligt hur en situation kan uppfattas ur olika perspektiv. På så sätt förespråkas ett mer relativistiskt och post-modernt förhållningssätt där flera olika verkligheter speglas i utvärderingen. Att sammanföra olika aktörers perspektiv innebär att maktrelationer och konflikter blir synliga. Det kan finnas skilda intressen som vill driva projektet åt olika håll. Hur följeforskaren ska förhålla sig till olika intressentgrupper blir då en utmaning. Vilka aktörer i projektet tillåts definiera vad som är ett problem och hur ska det uppfattas? När det gäller metoder för utvärdering bör följeforskningen uppmärksamma både resultat (summativ utvärdering) och processer (formativ utvärdering). I en summativ utvärdering mäts resultat i relation till projektets mål. En formativ utvärdering innebär reflektion kring hur projektet har genomförts. Där tillåts man ställa nya frågor och kritiskt granska vedertagna arbetssätt och attityder. Experiment och misslyckanden ligger till grund för viktiga lärdomar i projektet. För att kunna utvärdera projektets resultat (summativ utvärdering) krävs ett uppföljningssystem med väl definierade indikatorer. Ett sådant system innebär också en trygghet för ledning och uppdragsgivare. Det finns flera tekniker att ta till för att utvärdera resultat. En måluppfyllelseutvärdering ställer frågan: Uppnås målen för verksamheten? Med hjälp av indikatorer kan följeforskaren visa om de mål som satts upp i projektet har uppnåtts. Det är en fördel om målformuleringarna i projektplanen är sådana att det finns en möjlighet att följa upp dem. Om målen formulerats i kvantitativa termer redan i projektplanen är de lätta att omvandla till indikatorer. Om målen är mer vagt formulerade måste följeforskaren nöja sig med att försöka ge indikationer på i vilken grad de har uppnåtts. En viktig fråga är vid vilken tidpunkt projektets resultat kan urskiljas. I ett projekt vars syfte är att ändra attityder eller värderingar är tidshorisonten troligen ganska lång. Syftar däremot projektet till att öka en formell kompetens kan resultatet avläsas relativt snart. Utöver en måluppfyllelseutvärdering kan en effektutvärdering utföras. En sådan undersöker förekomsten av ett orsakssamband mellan medel och mål. Det är inte självklart att det är just projektets aktiviteter som har lett till att målen uppfyllts (eller inte uppfyllts). Risken finns att projektgenomförarna fastnar i görandet att aktiviteterna blir ett mål i sig och glömmer de mål som verksamheten syftar till att uppnå. Utvärderaren bör dock inte enbart förhålla sig till projektets uppsatta mål. Även förutsättningarna för projektet bör studeras. Det vill säga hur projektet motiverades, vilka överväganden, bedömningar och eventuella studier som låg till grund för projektet, samt vad man hoppades uppnå. Detta är en viktig pusselbit i utvärderingen av projektets process (formativ utvärdering). Det finns flera tekniker att ta till för att utvärdera processen. En effektivitetsutvärdering bedömer om de möjligheter som funnits att förverkliga projektets mål har tagits till vara på bästa sätt. En sådan utvärdering innebär även att strålkastarljuset riktas mot alternativa sätt att uppnå målen. En genomförandeutvärdering granskar vad som har fungerat bra respektive dåligt i projektets genomförande. Där kartläggs projektets organisation, det vill säga vilka aktörer, aktiviteter och områden som involverats och på vilket sätt. Även intressekonflikter mellan olika aktörer kan uppmärksammas. För att kunna utvärdera processen krävs att projektdeltagarna delger följeforskaren sina erfarenheter och att följeforskaren gör deltagande observationer vid möten och andra aktiviteter i projektet. En systematisk återkoppling av följeforskarens erfarenheter är också 4

5 avgörande för att skapa ett kontinuerligt lärande om projektets genomförande. Medel, mål och förutsättningarna för att genomföra projektet analyseras och omprövas då kontinuerligt. Frågan är till vem eller vilka som resultaten av följeforskningen ska återföras. Återkopplingen kan utöver rena observationer bestå i att följeforskaren delar med sig av sina insikter i befintlig forskning och relevanta teorier. Detta tillför ett vetenskapligt perspektiv till den gemensamma reflektionen kring projektets process. Teorierna ska vara ett stöd för projektdeltagarnas handlande, en hjälp för dem att orientera sig. Följeforskarens förser projektdeltagarna med teoretisk kunskap som bidrar till att de kan agera och göra strategiska val. Ambitionen med följeforskning är också att bidra till en långsiktig teoriutveckling, där målgruppen inte är avgränsad till dem som berörs av följeforskningen. Följeforskning i Leia Accelerator I detta avsnitt förs de två delarna i detta paper samman i en analys av hur perspektiven i boken Lärande utvärdering genom följeforskning (Svensson m.fl. 2009) speglas i Leia Accelerators följeforskning. Med hjälp av litteraturen analyseras Leia Accelerators följeforskning och diskuterar hur den genomförs, vilken typ av utvärdering som har valts, samt vilka styrkor och svagheter som finns med detta val. Följeforskningen i Leia Accelerator utförs av Luleå tekniska universitet på uppdrag av projektägaren Magma Västerbotten. Tanken är att följeforskningen ska hjälpa projektdeltagarna att reflektera kring projektets process och resultat för att bättre kunna styra projektet mot dess uppsatta mål. Detta stämmer överens med Svensson m.fl. (2009) som beskriver följeforskning som ett styrmedel i projekt och program. Projektledningens önskan är att följeforskningen ska säkerställa att projektledningen lägger sin tid och energi på rätt aktiviteter, samt undersöka om Leia Accelerators metod för att accelerera jämställt företagande fungerar. Att öka genusmedvetenheten hos Leia Accelerators olika intressenter är ytterligare en viktig funktion i följeforskningen enligt projektledningen. Följeforskningen i Leia Accelerator är därmed inriktad på två aspekter: resultat och process. Dessa aspekter granskas med hjälp av en summativ respektive formativ utvärdering, vilket överensstämmer med Svensson m.fl. (2009). I den summativa utvärderingen används både en måluppfyllelseutvärdering (för att mäta i vilken utsträckning projektet nått sina mål) och en effektutvärdering (för att bedöma om de genomförda aktiviteterna bidragit till att uppfylla målen). I den formativa utvärderingen används både en genomförandeutvärdering (för att granska vad som har fungerat bra respektive dåligt i projektets genomförande) och en effektivitetsutvärdering (för att bedöma om de möjligheter som funnits att förverkliga projektets mål har tagits till vara på bästa sätt). I den summativa utvärderingen av projektets resultat används flera tekniker. Dessa består av indikatorer, enkäter, reflektionssamtal och deltagande observationer. Tack vare att projektets mål formulerats i kvantitativa termer redan i projektplanen har ett indikatorsystem kunnat utvecklas på ett enkelt sätt. Indikatorerna mäter bland annat antalet jämställda företag som accelererat, ökning av antalet jämställda företag i länet, samt antalet deltagare i det nätverk som ska skapas. Indikatorsystemet fylls med data från enkäter som företagarna vid Leia Accelerator regelbundet fyller i. I enkäten ingår frågor om bland annat omsättning, antal anställda/praktikanter, samt interaktion med andra aktörer inom och utom Leia Accelerator. Begreppen jämställda företag och acceleration skulle kunna ställa till med problem i utvärderingen eftersom de går att tolka på flera sätt. I projektplanen anges dock tydligt hur jämställda företag ska definieras, vilket underlättar bedömningen av projektets resultat. Begreppet definieras i projektplanen som företag ägda till minst hälften av kvinnor. Att knyta definitionen till just ägandeskap är enligt projektledningen en strategi för att förändra maktrelationerna i näringslivet. Även om många kvinnor bidrar till utvecklingen i företag har de inte alltid tagit steget att bli delägare i dessa. Fler kvinnor som äger företag skulle innebära en ökad synlighet och därmed en ökad möjlighet att kunna utgöra en förebild för andra. Det skulle också innebära att fler kvinnor får juridisk och organisatorisk makt över de företag som de hjälper till att bygga upp. Leia Accelerators vilja att främja jämställda företag kan 5

6 även bidra till att fler män väljer att dela ägarskapet i sitt företag med en kvinna, samt vice versa. Begreppet acceleration är även det definierat i projektplanen. Där beskrivs det i termer av ökad omsättning och ökat antal anställda, vilket är relativt lätt att utvärdera. Vid samtal med projektledningen har det dock framkommit att accelerationen i företagen borde mätas på ett bredare vis, som även fångar andra aspekter av hur företag och företagare utvecklas på ett positivt sätt. Därför har enkäten utvidgats för att rymma frågor som går utöver omsättning och anställda. Att företagen har börjat anlita praktikanter kan ses som ett första steg mot att anställda. Att företagarna har ingått samarbeten med aktörer inom och utom Leia Accelerator kan ses som ett tecken på att de utökat sin verksamhet. Att låta företagarna själva beskriva sina senaste framgångar är ytterligare ett sätt att anpassa enkäten till en bredare syn på acceleration. För att fullständigt kunna utvärdera om och hur de företag som ingår i projektet har accelererat behövs dock ytterligare tekniker. Utöver indikatorer och enkäter används därför reflektionssamtal och deltagande observationer. Reflektionssamtal och deltagande observationer fångar upp de resultat som indikatorerna och enkäterna missat. Acceleration i företagande kan mätas på flera olika sätt och ur flera olika aktörers perspektiv, vilket samtalen och observationerna tar hänsyn till. Reflektionssamtalen genomförs regelbundet mellan mig som följeforskare och enskilda aktörer i projektet. Tanken är att skapa utrymme för reflektion kring olika aspekter i projektet. Samtalsformen gör att diskussionen blir mer informell än om den skulle ha ägt rum vid ett formellt möte med flera deltagare. Vid reflektionssamtalen utbyter följeforskaren och projektdeltagarna tankar kring projektets mål och genomförande. För att garantera att alla olika intressentgrupper får göra sina röster hörda via reflektionssamtal fördelas samtalen mellan projektägare, styrgrupp, projektledning och målgrupp. Deltagande observationer utförs av mig som följeforskare vid projektets olika aktiviteter (t.ex. möten med projektägare, styrgrupp, projektledning och företagare samt seminarier, föreläsningar och gruppcoachning). Genom att vara närvarande kan jag som följeforskare observera och kommentera ytterligare aspekter av hur acceleration i företagande kan mätas och vilka resultat som olika aktörer uppfattar att projektet åstadkommit. Även i den formativa utvärderingen av projektets process används flera tekniker. Utvärderingen av processen fokuserar hur projektet har genomförts och de tekniker som används för att bedöma detta består av reflektionssamtal, deltagande observationer och dialogseminarier. Funktionen med reflektionssamtalen liknar det som beskrivs i Svensson m.fl. (2009, sid 187) kring intervjuer: Ett viktigt inslag i min följeforskning har varit intervjuer med representanter för styrgruppen, idélotsar och innovationsrådgivare ( ) Efterhand har jag lärt mig se att intervjuerna fyller flera viktiga funktioner. En viktig funktion har varit att sprida information inom projektet mellan olika aktörer. Genom att ställa frågor och konfrontera argument finns det en möjlighet att få fram och stärka tankar som inte är uppenbara på andra sätt. På det sättet underlättas ibland kunskapsbildningen och kunskapsspridningen inom projektet och sätter fokus på frågor som annars inte skulle uppmärksammas ( ) En annan funktion med intervjuerna är att ge projektet och individerna något tillbaka. En lyckad intervju ska fungera som ett samtal efter vilket båda ska känna att man går därifrån med mer information och med nya tankar. Reflektionssamtalen bidrar alltså till att bedöma hur projektet har genomförts genom att fungera som tillfällen för informationsutbyte, kunskapsbildning och återkoppling. Även de deltagande observationerna har enligt min uppfattning en liknande funktion. Som följeforskare finns jag då på plats i projektdeltagarnas vardag för att observera och kommentera det som sker. Utöver dessa två tekniker har det även anordnats dialogseminarier inom ramen för följeforskningen. Tanken med dessa seminarier har varit att skapa en dialog mellan olika aktörer i projektet kring något av de teman som 6

7 uppmärksammats i följeforskningen. Den gemensamma reflektionen har även berikats med följeforskarens kunskaper om aktuell forskning på området. Därmed har dialogseminarierna fungerat på ett sätt som liknar det som beskrivs i Svensson m.fl. (2009, sid 145) kring analysseminarier: Analysseminarier är en viktig del i vår interaktiva forskning. Det är ett sätt att organisera en gemensam kunskapsbildning mellan deltagare och forskare så att ny kunskap, som är både praktiskt användbar och teoretiskt förankrad kan växa fram. Det första dialogseminariet i Leia Accelerator hade temat Hälsa en framtidsbransch för jämställt företagande?. Detta tema uppstod ur två observationer inom följeforskningen. Dels projektledningens önskan att följeforskningen ska undersöka om Leia Accelerators metod för att accelerera jämställt företagande fungerar. Dels det faktum att flera av företagarna på Leia Accelerator inlett ett strukturerat samarbete under det gemensamma namnet Hållbar Hälsa. Den fråga som diskuterades vid dialogseminariet var om detta samarbete var ett tecken på att Leia Accelerators metod för att accelerera jämställt företagande fungerar. Kombinationen av en summativ och en formativ utvärdering har gjort att följeforskningen omfattat alla de tre element som i Svensson m.fl. (2009) anges vara basen för all följeforskning, det vill säga närhet och kontinuitet mellan deltagare och utvärderare, löpande återkoppling av data, samt gemensam analys och slutsatser. Närheten och kontinuiteten mellan deltagare och utvärderare har åstadkommits tack vare den kontakt som ägt rum vid de deltagande observationerna, dialogseminarierna och reflektionssamtalen. Det är också vid dessa tillfällen som löpande återkoppling av data från följeforskningen till projektdeltagarna har skett. Gemensamma analyser och slutsatser har främst utarbetats vid dialogseminarierna, reflektionssamtalen och vid vissa möten i projektet. Förekomsten av dessa tre element i Leia Accelerators följeforskning har dock inte varit helt problemfria. Närheten till projektdeltagarna har visserligen utgjort en förutsättning för att följeforskningen ska vara till nytta. Samtidigt har närheten gjort att det vissa gånger varit svårt för mig som följeforskare att hantera de åsiktsskillnader som funnits mellan olika aktörer i projektet. Strävan har varit att maximera nyttan av följeforskningen för alla deltagare (inklusive mig själv som forskare) vilket ibland har krockat med önskemål om att följeforskningen ska prioritera vissa aktörers behov framför andras. Detta dilemma avspeglas i Svensson m.fl. (2009) som skildrar framväxten av ett relativistiskt och post-modernt förhållningssätt inom utvärdering, där flera olika verkligheter speglas. Att uppmärksamma flera olika aktörers perspektiv innebär att maktrelationer och konflikter blir synliga, vilket är fallet i Leia Accelerator följeforskning. Precis som i det scenario som presenteras i Svensson m.fl. (2009) finns det skilda intressen som vill driva projektet åt olika håll. Hur följeforskaren ska förhålla sig till de olika intressentgrupperna blir då en central utmaning. Återkopplingen av följeforskningens resultat har inte heller varit självklar. Till vem ska resultaten återkopplas och på vilket sätt? Enligt Svensson m.fl. (2009) är det följeforskarens uppgift att identifiera olika intressenter i projektet. I Leia Accelerator identifierade jag fyra huvudsakliga grupper av aktörer: projektägare, styrgrupp, projektledning och företagare. Strävan har varit att återkoppla följeforskningens resultat till alla aktörer i projektet, helst vid personliga möten (t.ex. vid dialogseminarier och projektaktiviteter) men även i skrift när ett möte inte kunnat åstadkommas. Företagarna har paradoxalt nog varit svårast att nå fram med återkopplingen till. Kanske beroende på att de inte har utgjort en enhetlig grupp på samma sätt som projektägare, styrgrupp och projektledning. Att få till stånd gemensamma analyser och slutsatser har också varit en utmaning. Det är ofta en förväntan från projektdeltagare att följeforskaren själv ska göra analysen av det material som de hjälpt till att ta fram. Dessutom är det ju följeforskaren som har tid avsatt till detta, inte projektdeltagarna. Samtidigt har dialogseminarierna och reflektionssamtalen skapat utrymme för projektdeltagarna att bidra till analysen i dialog med mig som följeforskare, vilket har förbättrat utsikterna för en gemensam kunskapsbildning. Dialogseminarierna har även haft som syfte att skapa en dialog internt, mellan de olika aktörerna i projektet. På så 7

8 sätt har dialogen kring den gemensamma kunskapsbildningen förts projektdeltagarna emellan likväl som mellan forskare och projektdeltagare. Enligt Svensson m.fl. (2009) måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att följeforskningen ska vara framgångsrik. Det krävs öppenhet och engagemang hos deltagarna när det gäller att lära av och dela med sig av sina erfarenheter. Vidare krävs det tid och resurser för forskning och utvärdering. Det krävs även forskare och utvärderare som är vana att arbeta interaktivt och som kan skapa förtroende hos deltagarna och få dem att engagera sig i en gemensam lärprocess. Till sist krävs det stora och långsiktiga utvecklingsprogram, som ger ekonomiskt och organisatoriskt utrymme för en omfattande utvärderingsinsats. Det är bara delvis som dessa förutsättningar har funnits i Leia Accelerators följeforskning. Projektet har varken varit stort eller långsiktigt. Det har heller inte funnits särskilt mycket tid och resurser för forskning och utvärdering. Budgeten för projektet har omfattat totalt cirka 6 miljoner kronor, varav cirka kronor varit avsatta för följeforskning. Enligt Tillväxtverkets riktlinjer bör följeforskning omfatta procent av en heltid, vilket kan jämföras med de 10 procent av en heltid som jag haft till förfogande. Detta har märkts av i genomförandet av följeforskningen, där mina 2 arbetsdagar per månad inte räckt till för att genomföra utvärderingens alla moment på ett fullödigt sätt. Samtidigt är det en ynnest att följeforskning överhuvudtaget anlitats i projektet, tack vare att denna post tilläts stå kvar i budgeten trots rejäla nedskärningar i projektbudgeten under ansökningsförfarandet. Projekttiden har omfattat drygt 2 år, vilket inte är en särskilt lång tidsperiod med tanke på de effekter som projektet förväntas åstadkomma. Dessa effekter består bland annat i fler arbetstillfallen, nya företagsidéer, fler acceleratorer, en mer kreativ företagskultur och lika omfattande företagande bland kvinnor och män. Enligt Svensson m.fl. (2009) är det en viktig fråga vid vilken tidpunkt som resultaten i ett projekt kan urskiljas. I ett projekt vars syfte är att ändra attityder eller värderingar är tidshorisonten längre än i projekt som exempelvis syftar till att öka en formell kompetens. Jag bedömer att projektet Leia Accelerator bedrivs utifrån en blandning av långsiktiga och kortsiktiga syften, vilket gör att effekterna inte kan avläsas efter en så pass kort tidsperiod som 2 år. Detta försvårar såväl måluppfyllelseutvärderingen som effektutvärderingen i projektet. Däremot har Leia Accelerator uppfyllt de andra två förutsättningarna i större utsträckning. Det har funnits en öppenhet och engagemang hos projektdeltagarna när det gäller att lära av och dela med sig av sina erfarenheter. Som följeforskare har jag bjudits in att delta på de flesta av projektets aktiviteter och jag har givits utrymme att delge mina reflektioner vid de möten jag närvarat vid. Projektledningen har tagit sig tid till att delta vid reflektionssamtal och dialogseminarier. Även företagare, styrgrupp och projektägare har deltagit i den mån de haft möjlighet. En annan god förutsättning är att det har funnits en forskare och utvärderare med vana att arbeta interaktivt. De senaste tio åren har jag ägnat åt samarbeten mellan akademi och omvärld i olika former. Hurivida jag lyckats skapa förtroende hos deltagarna och få dem att engagera sig i en gemensam lärprocess är naturligtvis svårt för mig att bedöma på egen hand. Mitt intryck är dock att detta uppfyllts åtminstone till viss del. Projektdeltagarna har välvilligt bidragit med sina erfarenheter såväl positiva som negativa och de har visat entusiasm över flera av de förslag och tankar jag presenterat utifrån följeforskningen. Som ett led i att engagera projektdeltagarna i följeforskningen har jag försökt bidra med mina insikter i befintlig forskning och relevanta teorier på ett sätt som hjälpt dem att orientera sig och fatta strategiska beslut. Vid ett flertal tillfällen har jag kunnat relatera projektdeltagarnas dilemman till befintliga teorier om företagande, organisation och jämställdhet. Samtidigt har jag begränsat de teoretiska inspelen för att inte bli alltför långrandig och irrelevant i projektdeltagarnas ögon. Ambitionen med följeforskning har också varit att bidra till en långsiktig teoriutveckling, där målgruppen inte är avgränsad till dem som berörs av följeforskningen. Detta kommer att ske i form av vetenskapliga artiklar skrivna utifrån det empiriska material jag samlat i projektet. I ovanstående analys av hur perspektiven i Svensson m.fl. (2009) speglas i Leia Accelerators följeforskning skymtar ett antal styrkor och svagheter fram med de valda typerna av 8

9 utvärdering. Svagheten med en summativ utvärdering i form av måluppfyllelseutvärdering är att det bara är vissa resultat som mäts, det vill säga de som är kvantitativt formulerade i förväg. Andra aspekter av den acceleration som Leia Accelerator ska bidra till förblir outforskade. Att kombinera enkäter och indikatorer med deltagande observation och reflektionssamtal vänder dock denna svaghet till en styrka genom att uppmärksamma en rad olika perspektiv på hur acceleration i företagen kan uppfattas. En annan svaghet är att den summativa utvärderingen enbart utvärderar projektet i relation till de mål som satts upp, det vill säga att i Leia Accelerators fall öka antalet jämställda företag i regionen och få dessa att accelerera. Denna svaghet uppvägs av kombinationen av en summativ och en formativ utvärdering i Leia Accelerators följeforskning. Den formativa utvärderingen skapar ett utrymme för reflektion kring själva utformningen av målen och kring den process som ska leda till att dessa uppfylls. Samtidigt är den formativa utvärderingens olika moment väldigt tid- och resurskrävande, vilket gör att det varit svårt för mig som följeforskare att disponera den lilla tid och de begränsade medel jag haft till förfogande. Det finns all anledning att vara självkritisk till förfarandet att ha så pass stora ambitioner med följeforskningen när resurserna varit knappa. Kanske hade det varit bättre att avgränsa insatserna till att enbart utvärdera projektets resultat för att på så sätt optimera min tidsanvändning. Samtidigt har jag velat maximera nyttan av följeforskningen, vilket enligt min bedömning krävde en löpande utvärdering av såväl resultat som process. Utfallet av denna kombination har dessutom varit tillfredsställande på så sätt att projektdeltagarna ökat sin förmåga att kritiskt granska arbetssätt, attityder och uppsatta mål för att vid behov kunna förändra dem under projektets gång. Att kombinationen av summativ och formativ utvärdering skulle vara fördelaktig bygger dock i grund och botten på uppfattningen att projektets process otvivelaktigt leder till projektets resultat. En av de huvudfrågor som projektledningen ville att följeforskningen skulle besvara var ju om Leia Accelerators metod för att accelerera jämställt företagande fungerar, det vill säga om den ökar antalet jämställda företag och om den får dessa företag att accelerera. Det enda som kombinationen av en summativ och en formativ utvärdering mäter är ju egentligen respektive variabel för sig: resultatet respektive metoden. Sambandet mellan dessa två förblir höljt i dunkel. Det är här som effektutvärdering kommer in i bilden. En sådan utvärdering undersöker förekomsten av ett orsakssamband mellan medel och mål. Det är inte en enkel operation. Eftersom samhällsvetenskaplig forskning sällan kan isolera variabler i kontrollerade experiment finns det i praktiken en rad alternativa variabler (utöver Leia Accelerators metod) som kan påverka utfallet (acceleration i jämställda företag). Det är heller inte säkert att alla utfall av metoden täcks in av existerande målformuleringar. Kanske ger metoden upphov till en rad oväntade effekter? Mitt sätt att tackla denna svårighet är att försöka identifiera vilka samband mellan metod och acceleration som olika aktörer i projektet själva tyckt sig se. Genom att samla erfarenheter från flera olika aktörer, tillhörande projektets alla olika intressentgrupper, målas en mångfacetterad bild upp av hur sambandet har gestaltat sig i de berördas ögon. Jag kommer som samhällsvetenskaplig forskare aldrig på ett objektivt sätt kunna bevisa att det existerar ett samband, men jag kan utifrån ett mer relativistiskt och post-modernt förhållningssätt åtminstone spegla flera olika verkligheter. Det samband som upplevts av företagarna kan då exempelvis jämföras med det samband som uppfattats av projektledningen. Jämförelsen kan sedan ligga till grund för givande diskussioner om hur metoden gynnar eller försummar olika aktörers intressen och behov. Slutsatser Till sist dras här några slutsatser om vilka lärdomar som gjorts om följeforskning i teori och praktik i Leia Accelerator. Den första lärdomen som gjorts är att projektdeltagarnas behov påverkar vilka typer av utvärdering som bör användas. I fallet med Leia Accelerator var det projektledningens önskan att utröna om deras metod fick önskad effekt. Denna koppling mellan process och resultat gjorde att både en summativ och en formativ utvärdering var nödvändig, inklusive en effektutvärdering för att påvisa ett orsakssamband. Under utförandet av dessa två typer av utvärdering gjordes en lärdom om att flera olika former för 9

10 datainsamling kan användas för att väga upp varandras svagheter. Genom att använda både kvantitativa insamlingsformer (indikatorer och enkäter) och kvalitativa sådana (deltagande observation, reflektionssamtal och dialogseminarier) har följeforskningen kunnat bidra både till projektets uppsatta mål och till en kritisk reflektion kring målen i sig kopplat till de tillvägagångssätt som använts. En annan lärdom är att de förutsättningar som enligt av Svensson m.fl. (2009) måste vara uppfyllda för att följeforskning ska fungera inte alltid är möjliga att uppfylla i praktiken, men att det ändå går att bedriva en givande följeforskning. I projektet Leia Accelerator var två av fyra förutsättningar uppfyllda det vill säga öppenhet och engagemang hos deltagarna samt en följeforskare med vana att arbeta interaktivt. Dessa två förutsättningar bidrog troligen till att följeforskningen i Leia Accelerator avspeglade de tre element som framhålls som centrala av Svensson m.fl. (2009): närhet och kontinuitet mellan deltagare och utvärderare, löpande återkoppling av data, samt gemensam analys och slutsatser. Samtidigt vill jag påstå att en av lärdomarna i Leia Accelerator består i att dessa tre element i första hand ska betraktas som ideal och riktmärken, istället för som realistiska parametrar möjliga att förverkliga fullt ut. Följeforskningens interaktivitet varierar i praktiken över tid och gentemot olika grupper av intressenter. Frånvaron av de övriga två förutsättningarna tid och resurser samt stora och långsiktiga projekt begränsade visserligen möjligheten att på ett fullödigt sätt kombinera en summativ och en formativ utvärdering, men stod inte i vägen för följeforskningens nytta. De teorier om lärande utvärdering och följeforskning som presenteras av Svensson m.fl. (2009) och den praktik som bedrivits i Leia Accelerators följeforskning interagerar med varandra på ett sätt som bidrar till att öka förståelsen för följeforskningens möjligheter och fallgropar. De generella slutsatser som kan dras om möjligheter och fallgropar i följeforskning som utvärderingsansats är att det finns en rad olika typer och tekniker för utvärdering att tillgå i befintlig litteratur. Samtidigt måste valet av typ och teknik avgöras i den kontext som utvärderingen gäller. En sådan kontext är den ökade efterfrågan på följeforskning där utvärderingen ska ske med hjälp av ett kontinuerligt kunskapsutbyte under hela projektets förlopp. Detta kontinuerliga utbyte ställer särskilda krav på utvärderingens genomförande, vilket har skildrats i detta paper. Referenser Svensson Lennart, Brulin Göran, Jansson Sven, Sjöberg Karin red (2009). Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur. 10

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering

Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Personal- och arbetsgivarutskottet

Personal- och arbetsgivarutskottet Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region

Läs mer

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Artister för miljön Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning Bakgrund Med den mängd människor vi är och kommer att bli på jorden, i kombination med det nuvarande sättet att

Läs mer

Hälsoarbete på arbetsplatsen

Hälsoarbete på arbetsplatsen Hälsoarbete på arbetsplatsen Hälsosamt är lika med lönsamt Nyckeln till framgång på en arbetsplats är att personalen mår bra, det ökar attraktionskraften som arbetsgivare och stärker därmed varumärket.

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30

Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30 Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008

Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap TRANSFER: CIRKUS & MANAGEMENT ETT UTBILDNINGSPROJEKT Som ett led i forskningsprojektet, och som en utveckling av undervisningen på respektive högskola, beslöt vi att se vad som hände om vi sammanförde

Läs mer

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen

Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Metod- PM: Påverkan på Sveriges apotek efter privatiseringen Problem Sedan privatiseringen av landets apotek skedde för 3 år sedan är det många som hävdar att apoteken inte har utvecklats till det bättre,

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Hållbar organisations- utveckling

Hållbar organisations- utveckling Hållbar organisations- utveckling Centrum för arbets- och miljömedicin Solnavägen 4, 113 65 Stockholm 08-123 400 00, camm@sll.se http://camm.sll.se Arbetslivet blir alltmer oförutsägbart med fler och snabbare

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

Dokumentation Jobbregionen seminarium tre

Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

En 4-R analys av Navigator

En 4-R analys av Navigator En 4-R analys av Navigator 1 4-R analys av Navigator I juli 2009 tog Dan Humble, processtödjare (Regional kontaktperson för jämställdhetsintegrering) för Mellersta Norrland, kontakt med oss på Navigator,

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.

Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet. PK 2010-6 Slutrapport Projektnamn: FFA Förebyggande Friskvårds Arbete Diarienr: 2009-306217 Projektperiod (2010-01-11 2011-06-30) Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet

Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet US1000, v 1.2, 2015-10-08 1 (6) 2015-12-01 Offertförfrågan forskningsöversikt om det civila samhället och arbetsmarknadsområdet Härmed inbjuds att lämna offert till genomförande av en forskningsöversikt

Läs mer

Åtgärdsprogram och lärares synsätt

Åtgärdsprogram och lärares synsätt SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola

Läs mer

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun

DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och

Läs mer

Handledning för upphandling av projektutvärdering

Handledning för upphandling av projektutvärdering Datum: Handledning för upphandling Avsedd för: Projektägare 1 (6) Handledning för upphandling av projektutvärdering Handledningen är i första hand riktad till projektägare som behöver upphandla utvärdering.

Läs mer

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01

Landstinget i Värmland. Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna. Rapport KPMG AB. Antal sidor: 12 2009-07-01 Granskning av Landstingets kommunikation med medborgarna Rapport KPMG AB Antal sidor: 12 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte och avgränsning 2 5. Revisionskriterier 3 6.

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Lär dig mer om de. kulturella näringarna!

Lär dig mer om de. kulturella näringarna! Lär dig mer om de kulturella näringarna! Fortbildning av affärsrådgivare De kulturella näringarna skapar jobb och hållbar ekonomisk tillväxt. Dessa branscher teater och scenkonst, bildkonst, kulturarvsinstitutioner,

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.

Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige. Enheten för ekonomi Hanna Bäckman, 054-7011036 Hanna.backman@regionvarmland.se TJÄNSTEUTLÅTANDE REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND RV2015-634 Sida 1(5) Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för

Läs mer

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS

Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

JämKAS Plus. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd JämKAS Plus Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för hur man

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan

Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Rapport för projekt Matematik årskurs 6-9 Frälsegårsdsskolan och Kronan Bakgrundsbeskrivning av projektet Kronan och Frälsegårdskolan har haft låg måluppfyllelse i matematik. Skolorna har genomfört kvalitetsredovisningar

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15 Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9

Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus. inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014. Rapport 2014:9 Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus inspektionsaktivitet vecka 10-11, 2014 Rapport 2014:9 2014-08-18 KK 2012/100494 1 (6) Enheten för kommunikation Anna-Carin Carlsson, 010-730 90 67 arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport

Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport Projekt Kompetens i förskolan Kungsörs kommun 2009 2011 - den externa utvärderingens slutrapport 2011 VOK i Västsverige AB Slutrapport författad i juli 2011 på uppdrag av Kungsörs kommun Utvärderare: Marie

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan

Dok.beteckning NGL Arbetsmiljö Utgåva 1.0 Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) 2013-03-22. Projektplan Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 1 (10) Projektplan NGL, fokusprojekt C.6 Arbetsmiljö för lärare i nätbaserad undervisning Nina Larsson, Petra Hedgren Sida: 2 (10) Innehåll 1 Basfakta... 4 1.1 Godkännande

Läs mer

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka

Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Antagen av KF 2008-04-10 (Justerade redaktionella detaljer i denna text 2008-08-14 av Håkan Hambeson) Modell för styrningen i Kungälvs kommun - Från demokrati till effekt och tillbaka Kungälvs kommuns

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner.

Förslagsvis utvidgas nätverket hösten 2016 till att inbegripa två olika nätverk; ett storstadsnätverk och ett nätverk bestående av mindre kommuner. KOMMUNALFÖRBUNDET GR MISSIV Vuxenutbildningsnätverket -06-11 ÄRENDE 2 Till Vuxenutbildningsnätverket Förslag till SAM 3.0 Bakgrund Under åren 2006-2008 genomfördes SAM-projektet, ett samarbete mellan Stockholm,

Läs mer

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 15 UTLYSNING. Dnr 20150266 Sida 1 (11) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (11) UTLYSNING Synergi 15 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolor att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition

Läs mer

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering

Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage

Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage Utbildningsplan för Kandidatprogram i TURISM MED INRIKTNING MOT KULTURARV OCH NATURMILJÖ Bachelor Programme in Tourism, with Emphasis on Cultural and Natural Heritage 180 högskolepoäng Det treåriga turismprogrammet

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé PROJEKTPLAN 1.Projektnamn Hörte hamn Den gröna hamnen 2.Projektidé Hörte hamn är ett kulturarv som måste bevaras och utvecklas. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Målet är att genom en kombination

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer