Vård & omsorg. KonsumentMakt. Avregleringen. Vård på lika villkor. Se patienter som konsumenter!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vård & omsorg. KonsumentMakt. Avregleringen. Vård på lika villkor. Se patienter som konsumenter!"

Transkript

1 KonsumentMakt e n t e m a - t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t e r n u m m e r t r e Vård & omsorg Avregleringen sidan 4 Vård på lika villkor sidan 10 Se patienter som konsumenter! sidan 12

2 innehåll 3 Ledare Använd din konsumentmakt även inom vård och omsorg. 4 Avregleringens gyllene årtionde Först ut att avregleras var taximarknaden. Som snart följdes av el, tele, flyg Nu står vård och omsorg på tur. 6 Notistorg Internet i vården Bygg ut konsumentskyddet Kvalitetssäkra äldrevården Kundval i omsorgen 8 Samma operation men olika eftervård Halil fick sjukgymnastik, konsultation av dietist och återbesök. Agnetha fick ingenting. 10 Valfrihet och privatisering Läs vad PRO och HSO tycker om förändringarna inom vården. 12 Se patienter som konsumenter Går det verkligen att tjäna pengar på patienter och sjukdomar? Avregleringen vård & omsorg. sidan 4 Kundval i äldreomsorg. sidan 7 Halil Canay fick bra eftervård. sidan 8 Agnetha Olofsson fick ingenting. sidan 8 Sveriges Konsumenter är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumenter består av 28 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumenter? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft kansli Lennart Ekström, kanslichef (vik) Jens Henriksson, internationell sekreterare Susanne Ekholm, kommunikationsansvarig (vik) Christine Blomgren, assistent Ylva Stråhle, assistent Emma Johnson, projektledare KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumenter Box 6086, Stockholm telefon: fax: Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Jan Bertoft Layout Mia Drakenberg omslagsfoto Gunilla Lundström / MIRA typsnitt Frutiger och Minion Konsumentmakt även i vård och omsorg JAG ÄR INTE BARA PATIENT jag är konsument också. Så kan man sammanfatta effekterna på gräsrotsnivå av dagens enorma förändringar inom vård och omsorg. Men vad händer med konsumentmakten? Det handlar om vårdcentraler, operationer på sjukhusen, hemtjänsten, äldreboende. Alltså sånt som vi alla möter och behöver, för oss själva, våra barn eller våra gamla föräldrar. Men där vi ofta får rollen av passiva mottagare. Eller möjligen förvirrade eller förtvivlade kunder som ska fatta beslut på synnerligen svajiga grunder. Eller som inte riktigt vet vart vi ska vända oss med vårt missnöje och vad vi egentligen har rätt att kräva. Konsumentmakt går knappast att utöva utan att veta vilka kvalitetskrav som avtalats mellan landsting och vårdentreprenör? Eller om man ska välja utifrån en lista med enbart namnen på femtio hemtjänstföretag? DET HÄR TEMANUMRET ägnas helt åt vård och omsorg. Ämnet är stort, komplext och viktigt. Många har en läxa att göra. Politiker. Offentliga och privata leverantörer av vård och omsorg. Läkare och andra som måste förstå att informationen måste bli mer öppen och konsumenterna måste ha mer att säga till om. Sveriges Konsumenter har under våren beslutat om en policy för allmännyttiga tjänster. Grundkraven är: n Alla ska ha tillgång till bra vård till en rimlig kostnad. h KVALITET är ett nyckelord. Det måste fyllas med innehåll som kompetens, lyhördhet, snabbhet, pålitlighet, säkerhet, flexibilitet, konfidentialitet, respekt. Och inte minst: resultat. Som det påpekas i en av artiklarna får man inte stirra sig blind på väntetider och glömma bort den viktigaste frågan: Blev du frisk? Här pågår en hel del mätningar, ofta redovisat landsting för landsting eller kommun för kommun. Det är långt kvar till slutmålet siffror, certifieringar eller märkningar som ger den vanliga människan möjlighet att fatta ett beslut här och nu. ATT VI FÅR STÖRRE MÖJLIGHET att välja är i grunden positivt. Men vi behöver få bättre skydd och bättre förutsättningar. Det ska inte vara starkare rättsregler och enklare att vara konsument om man lämnar in sin bil på en verkstad än om man ska lämna in sin kropp på ett sjukhus. Hur ska de politiska partierna och regeringen åstadkomma det? Det blir temat för den utfrågning som vi och Råd & Rön ordnar på årets politikervecka i Almedalen. SVERIGES KONSUMENTER har arbetat i ett decennium med konsumentmakt mot allmännyttiga tjänster från el och tele till skola och sjukvård. Nu lägger vi i en högre växel på vård och omsorg. Här finns alltså ytterligare en part att föra dialog med. Vi representerar konsumenterna ur ett brett perspektiv genom våra 28 medlemsorganisationer. Vi vill gärna peka på hur vård och omsorg kan bli bättre för konsumenterna. n ledare papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB n Det måste bli lättare att jämföra alternativen. Privatisering på gott och ont. sidan 11 Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumenter Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. n Kvalitetskontrollen måste förstärkas. n Ansvaret för fel och brister måste göras tydligt. Jan Bertoft, generalsekreterare KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt

3 avregleringen 1990-talet, avregleringens gyllene årtionde Den 1 juli 1990 fick alla svenska konsumenter lära sig ett nytt ord: avreglering. Då avreglerades taximarknaden, som sedan följdes av el, tele, flyg, skolor, vård och omsorg. Valfriheten ökade, men nya konsumentproblem uppstod talet blev avregleringens gyllene årtionde. Tidigare hade Svenska Taxiförbundet, Televerket, kommunerna och landstingen monopol inom sina respektive områden. Men den svenska modellen var i gungning. Den offentliga sektorn var för stor och olönsam, nedskärningar, avregleringar, privatiseringar och konkurrensutsättningar blev receptet för att råda bot på Sveriges dåliga finanser. Nya EU-direktiv om bland annat upphandling gjorde också sitt till för att förändra marknaderna. Men det gick inte alltid som man tänkt. Avregleringen av taxi ledde bland annat till att utbudet av taxibilar på attraktiva platser som flygplatser, tågstationer och färjeterminaler ökade. Det ledde till bråk om vem som hade rätt till vilken kund. Dessutom utnyttjade mindre seriösa taxibolag turisternas bristande kunskaper om prissättningen och tog orimligt mycket betalt för körningar in till städernas centrum. Det dröjde inte länge förrän man fick införa nya regler om vilka taxibolag som fick stå var vid stationer och flygplatser. Man införde också regler för tillstånd att köra taxi, och 1999 kom Vägverket med regler för taxijämförpriser. Effekterna för konsumenterna var alltså blandade. Samma problem med att kunna jämföra olika erbjudanden kom när de övriga marknaderna avreglerades. Konsumenterna fick anpassa sig till nya rutiner för att välja telebolag, elleverantör och hitta de lägsta priserna på järnvägsresor. Internet blev en marknadsplats där man kunde jämföra utbudet. Konsumentverket inrättade en elprisguide och en telepriskoll (tillsammans med Post- och Telestyrelsen). Bolagen fick utöka sina kundtjänster när konsumenterna ringde eller mailade och ställde frågor om hur man bytte leverantör. Avtalsvillkoren var inte alltid enkla att förstå, och många kom i kläm. För att utreda effekterna av taxi-, el-, tele-, post-, inrikesflyg- och järnvägsmarknaden tillsatte den förra regeringen i december 2003 den så kallade Regelutredningen, som 2005 kom med betänkandet Liberalisering, regler och marknader. Där kunde man konstatera att antalet företag inom de olika sektorerna ökat kraftigt mellan 1987 och På dessa femton år fick vi till exempel 271 nya telebolag och hundra nya elbolag. Den enda sektorn som minskade var det rena inrikesflyget som gick från 129 bolag till 127. Produktiviteten ökade också inom samtliga sektorer. Men dessutom minskade enligt regelutredningen sysselsättningen i alla de undersökta marknaderna utom taxi och priserna steg i alla utom tele. Mest ökade priserna för järnvägsresor, vilket dock till en del kan förklaras av att de nya snabbtågen X2000 introducerades under 1990-talet. Regelutredningen påpekade att flera instanser, bland andra Konsumentverket, påtalat brister i konsumenträtten, framför allt på tre områden: 1. Förhållandena när ett avtal träffas mellan företaget och konsumenten. Här kunde företagen utnyttja konsumenternas bristande kunskaper. 2. Företagens bristfälliga kundhantering. 3. Svårigheter att få till stånd ett enkelt förfarande för att lösa tvister. Regelutredningen påpekade också att man inte ska underskatta behovet av konsumentstöd när man ändrar reglerna på en marknad. Det är som regel svårare för konsumentintressen än för producentintressen att mobilisera, skrev utredarna i sin sammanfattning. Nu är vård- och omsorgssektorerna föremål för samma avreglering. Avregleringen går dock olika snabbt i olika län. I Stockholms län sker redan 33 procent av äldreomsorgen i enskild regi enligt siffror från Socialstyrelsen och Konkurrensverket, medan andelen är under en procent i Örebro, Västernorrlands, Norrbottens och Blekinge län. Sverige har fortfarande cirka 30 procent av arbetskraften anställda inom offentlig sektor mot exempelvis 10 procent i Tyskland. Konkurrensverket lät Sifo göra en undersökning förra året som gällde valmöjligheterna inom vård och omsorg. Där svarade 19 procent av de tillfrågade att man fått möjlighet att välja vårdutförare, 82 procent tyckte att det var en fördel. Men av dem som inte fått välja svarade bara 46 procent ja på frågan om man skulle ha valt utförare om man haft möjligheten. I början av 2007 lämnade regeringen ett uppdrag till Konkurrensverket att utarbeta en rapport om reglerna kring företagande inom vård och omsorg. Av särskilt intresse är regelverk som innehåller hinder vilka kan hämma utvecklingen av entreprenörskap, skriver regeringen i sina direktiv, man vill alltså öka företagandet på olika sätt. Rapporten är inte färdig i skrivande stund, men sakkunnige Kristian Vidaas på Konkurrensverket bekräftar att man identifierat problemet med konsumentskyddet inom vårdoch omsorgssektorn. Vi har inte diskuterat på djupet hur konsumenträttslagstiftningen bör ändras, det ligger inte i vårt uppdrag, säger Kristian Vidaas. Vårt fokus ligger på hur man ska kunna öka konkurrensen inom sektorn, och det leder till ökad konsumentnytta. Men naturligtvis är det viktigt att konsumenterna får bra information om olika vårdutförare för att kunna jämföra dem. n Text: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist foto: Soccerkry, vanessapr, mayr, davecub, blazinhispazian, jurek d, brockenchopstick/flickr.com KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt

4 notistorg Regeringen satsar på Internet i vården Socialdepartementet har högsta ansvaret för vård och omsorg. Där vill man satsa på ökad valfrihet men hur ska konsumenterna få information om vårdgivarna? Vi frågade Michael Kihlström, politiskt sakkunnig hos socialminister Göran Hägglund, som skickade skriftliga svar på våra frågor. KonsumentMakt: I sitt anförande på Vårdgivardagen 10 maj talade Göran Hägglund om ökad valfrihet och att det krävs flera saker för att utveckla vården. Han sade bland annat att för det första måste någon ha viljan och kunnandet att starta och driva vårdverksamhet. För att stimulera detta ska regeringen ta fram ett förslag till avknoppningsstöd. För det andra måste landstingen ha kunskap och kompetens att beställa. Men Sveriges Konsumenter saknar en tredje faktor hur ska konsumenterna kunna dra nytta av den ökande valfriheten? Hur ska man få information, kunskap och kompetens att beställa rätt vård för sina behov? Michael Kihlström: Patientens möjlighet att använda Internet för att kommunicera med vården och kunna förbereda eller följa upp ett vårdbesök har särskilt lyfts fram i den nationella IT-strategin för vården och omsorgen. Målet är att stärka patientens möjlighet till delaktighet och självbestämmande. Att skapa nya och enklare kontaktvägar mellan medborgarna och vården står därför i fokus för regeringens och sjukvårdshuvudmännens gemensamma ansträngningar för att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Genom projektet Vården på Webben samverkar landsting och regioner tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för att åstadkomma en gemensam webbplats där den information som patienter och anhöriga behöver finns tillgänglig dygnet runt och under en gemensam webbadress. All information om hälso- och sjukvård kommer att presenteras på ett mer enhetligt och tydligt sätt på den nya webbplatsen. Där kommer inte enbart information och kunskap att finnas, utan också möjlighet att söka vård, ställa frågor, få information om rättigheter samt jämföra kvalitet och väntetider. Den nya webbplatsen blir därmed ett kraftfullt och lättanvänt verktyg för medborgarnas fria val av vårdgivare. Under 2007 satsar regeringen totalt 44 miljoner kronor på en nationellt kvalitets säkrad sjukvårdsrådgivning via Internet och telefon, varav 10 miljoner kronor särskilt avsätts till projektet Vården på Webben. Målet är att tjänsten ska kunna lanseras i en första version under KM: Statsrådet Hägglund talade på vårdföretagarnas årsmöte 22 maj om Öppna jämförelser och Kvalitetsregister. Gäller detta bara vårdpersonalen, eller ska konsumenterna kunna ta del av ett kvalitetsregister? MK: Regeringen har en tydlig ambition att öppna kvalitetsjämförelser ska vara enkelt tillgängliga för alla medborgare och kunna ligga till grund för det fria valet av vårdgivare. En ökad mångfald av vårdaktörer kräver också nya verktyg som gör det enklare för den enskilde att välja. Målsättningen är att informationen presenteras på ett samlat och lätttillgängligt sätt med hjälp av olika former av IT-stöd. Regeringen ser nu över formerna för hur information kan göras mer lättillgänglig och bättre anpassad till olika målgrupper än den är idag. KM: Om man är missnöjd med vården och omsorgen kan man vända sig till Patientombudsmän, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd eller andra instanser. Men dessa är ännu ganska okända. I takt med att valfriheten ökar kan man tänka sig att fler vill ha möjligheten att komma i kontakt med en instans för klagomål och frågor. Kan regeringen tänka sig att stimulera inrättandet av flera vägledare eller ombudsmän? MK: Regeringens ambition är att ge äldre och multisjuka patienter med stora och sammansatta vårdbehov möjlighet till en fast vårdkontakt som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan. Detta övervägs i regeringens arbete med att stärka patientens ställning i vården. n Text: Ingrid Jacobsson, frilansjournalist Bygg ut konsumentskyddet Allt fler allmännyttiga tjänster avregleras. Vi går från att vara medborgare till att bli kunder. Valmöjligheterna blir hela tiden fler på gott och på ont. Våren 2007 antog Sveriges Konsumenter en policy om allmännyttiga tjänster. I begreppet menas här tjänster som är knutna till våra basbehov, som vård, omsorg, el, vatten post- och teletjänster, skola, daghem och kollektivtrafik. Sveriges Konsumenter tycker att det i grunden är positivt att vi får fler valmöjligheter. Det kan öka konkurrensen och ge oss bättre och billigare varor och tjänster. Men för att det ska fungera förutsätter det att det ska vara enkelt att jämföra alternativ, att kvaliteten ska vara säkrad mot felbehandlingar och att ansvar och reklamationsvägar ska vara tydliga. Sveriges Konsumenter anser att konsumentskyddet måste omfatta samtliga tjänster, även de från kommun, landsting eller privata företag. Vi ska ha rätt att reklamera kommunala tjänster som exempelvis hemtjänst, färdtjänst och barnomsorg om vi inte får det vi betalar för. Enligt policyn ska allmännyttiga tjänster uppfölja följande krav: n Alla ska ha tillgång till bra vård till en rimlig kostnad. n Valmöjligheter konsumenterna ska ha reella val mellan olika tjänster. n Komplett och tillförlitlig information. n God kvalitet. n Hög nivå av säkerhet och pålitlighet. n Rättvis konkurrens mellan olika utförare. n Oberoende reglering med sanktionsmöjligheter vid överträdelser. n Möjlighet till reklamation och tvistlösning. Policyn i sin helhet finns på n Kvalitetssäkra servicehus och hemtjänst Det finns idag inga nationella kvalitetskrav på kommunal hemtjänst och särskilt boende (servicehus eller motsvarande). Det innebär att omsorgen ser väldigt olika ut både mellan olika kommuner men även inom samma kommun. 27 kommuner har idag kundvalssystem inom hemtjänsten vilket innebär att brukaren kan välja mellan olika företag som kommunen godkänt. Valfrihet i all ära men hur ska man kunna välja när man inte vet vad de olika företagen står för, vilka de är och ännu mindre vad de har för kvalitet på sina tjänster, säger Inger Persson, ordförande i Sveriges Konsumenter. Att vara gammal, och ofta också sjuk, gör det ju inte enklare att söka information och ta ställning. Sveriges Konsumenter kommer nu att titta på möjligheten att certifiera vårdgivare utifrån brukarens perspektiv. Första steget i arbetet är att undersöka möjligheten att ta fram ett antal parametrar som vårdgivaren ska uppfylla för att bli certifierad. Det kommer inte att bli en granskning på detaljnivå, att vårdgivaren uppfyller grundläggande krav har kommunerna ansvar för. Istället kommer det att handla om kvalitetsfrågor och möjlighet för brukaren att kunna klaga på tjänsten. Vår målsättning är att börja med hemtjänst och särskilt boende. När vi tagit fram instrumenten vill vi starta upp certifieringen tillsammans med våra medlemsorganisationer. Äldrevården är det första steget till certifiering, vår ambition är att gå vidare och certifiera fler allmännyttiga tjänster. I dag får den som behöver hemtjänst och bor i en kommun med flervalssystem en lista över de företag de kan välja mellan. Namnet på företaget och kontaktuppgifter, oftast ingenting mer. Det är oacceptabelt, säger Inger Persson. Alla ska få den kvalitet på sina tjänster som de har rätt till och dessutom betalt för via sina skatter. n Kundval i äldreomsorgen Att ha möjlighet att styra över hur man ska bli hjälpt i sin vardag genom att själv få bestämma utförare och kunna byta om man inte är nöjd upplever många som positivt enligt en undersökning från Socialstyrelsen Men att göra ett första val, eller att byta, förutsätter att det finns tillförlitlig information. Något som ofta brister. Kundval innebär att den gamle eller sjuka har rätt att välja vem, inom kommunen eller bland privata företag, som ska utföra den hemtjänst som de blivit beviljade. I dagsläget har 27 kommuner kundval och lika många planerar att införa det. Enligt den nordiska studien Kundval för äldre och funktionshindrade konsumentperspektivet från 2005 upplever många att det är svårt att informera sig om kundvalssystemet och skillnaderna mellan de olika utförarna. Mellan 20 och 30 procent klarar inte av att välja utan biståndsbedömarens hjälp. Samtidigt är det oklart vilka befogenheter biståndsbedömaren egentligen har när det gäller att hjälpa till i valsituationen. Studien visar också att det är få brukare i hemtjänsten som byter från en utförare till en annan, bara cirka tio procent. Även om en huvudtanke med kundvalssystemet är att det ska vara lätt att byta kan det i realiteten vara komplicerat. Bytet innebär en ansträngning som kan vara nog så påfrestande om man är gammal och sjuk. Ett byte innebär också en osäker het om det kommer att bli bättre med en annan utförare. Dessutom kan brukarens beroendeställning till personalen innebära att man inte vill klaga i onödan. Finns det då brister när det gäller informationen och stödet i valsituationen drar sig många för att göra ett byte. För att brukarna ska känna sig trygga när de väljer bör kommunen göra regelbundna kvalitetsuppföljning samt ställa krav på att grundläggande information finns tillgänglig. Exempel på sådan information är statistik över hur många nya kunder utföraren fått, hur många som bytt till en annan och vilka klagomål som riktats mot utföraren. Idag skiljer sig kvalitetsuppföljningen åt mellan olika kommuner. I vissa kommuner framhåller man att kvalitet framför allt ska bedömas av brukaren och att denna kan byta om han/hon inte är nöjd. I andra kommuner gör man regelbundna uppföljningar med brukarundersökningar som sedan presenteras på respektive utförares webbplats. n Text: Emma Johnson foto: hwelling/flickr.com KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt

5 HJÄRTOPERERADE Halil Canay Samma operation men olika eftervård Agnetha Olofsson De gjorde en likadan hjärtoperation på samma ställe men deras eftervård såg helt olika ut. Halil Canay fick sjukgymnastik, konsultation av en dietist, återbesök hos läkare och erbjudande om att träffa en kurator. Agnetha Olofsson fick varken sjukgymnastik, dietistkonsultation eller information om var hon skulle vända sig om hon hade frågor eller inte mådde bra. Både Agnetha och Halil gjorde en kranskärloperation på Thoraxkliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm. Båda hade haft problem med hjärtat tidigare och båda bytte fyra kärl. Operationerna gick bra men sedan slutar likheterna, deras eftervård såg helt olika ut. Halil Canay var 63 år när han 2005 gjorde sin operation. Allt var jättebra, berättar han. Visst var jag orolig dagarna innan operationen men jag fick mycket information. Dels av läkaren som skulle utföra operationen, dels av en sjukgymnast som beskrev hur rehabiliteringen skulle gå till. Halil låg kvar på Thorax en vecka innan han åkte hem till Norrtälje. Under den veckan hade han träning med en sjukgymnast varje dag och ett möte med läkaren som gjorde operationen. Vid utskrivningen fick han utförlig information om vad han skulle tänka på under de närmaste veckorna efter operationen, vilka fysiska symptom han skulle vara observant på och beskedet att han var välkomman att ringa om han hade några funderingar. Han var sjukskriven tre månader och gick under den tiden på sjukgymnastik en gång i veckan på Norrtälje sjukhus tillsammans med andra hjärtopererade. Han blev kallad till ett möte med en dietist på Danderyds sjukhus och de gick igenom hans kostvanor och förändringar han borde göra. Redan dagarna efter operationen blev han också erbjuden att träffa en psykolog men tackade nej. Han hade två läkarbesök under tremånadersperioden. Jag fick allt vård och hjälp jag behövde. Jag kände mig lugn och trygg trots oron innan operationen. Agnetha Olofsson 49 år opererades på Thoraxkliniken Hennes historia är en helt annan. Man måste vara frisk för att orka vara sjuk, är hennes summering. Själva operationen och dagarna på Karolinska sjukhuset gick bra även om Agnetha är kritisk till att hon fick träffa olika läkare hela tiden. Innan operationen kom en läkare in och presenterade sig som den som skulle utföra ingreppet. Efter operationen kom en helt annan läkare in och sa att han var den som utfört den. Agnetha fick ingen rehabilitering överhuvud taget. Vid utskrivningen fick hon informationen att hon skulle bli kontaktad av Huddinge sjukhus för att få sjukgymnastik och att hon skulle få en kallelse till ett uppföljande läkarbesök på KS. Hon fick rådet att åka hem och leva som vanligt men inte lyfta för tungt. Det var allt. Veckorna gick, Agnetha blev inte bättre utan tvärtom sämre. Hon var helt slut, orkade knappt ta sig från sängen till toaletten. Svimmade när hon reste sig upp, fick hålla i sig för att inte ramla omkull. Jag visste ju inte hur man ska må som hjärtopererad och tänkte att det var normalt att känna så här. Men till slut sa min 22-årige son att jag måste söka läkarkontakt. Jag visste inte var jag skulle vända mig, ringde till både Huddinge och Karolinska. Det slutade med att jag blev hänvisad till akuten där de konstaterade att jag var felmedicinerad och hade alldeles för lågt blodtryck. De sänkte dosen och skickade hem mig. Svimningarna försvann men den obeskrivliga tröttheten höll i sig. Dessutom hade hon svårt att andas. Det hade gått ungefär fyra veckor sen operationen och hon hade fortfarande inte orkat gå ut på en promenad runt kvarteret och hade inte fått någon kallelse till sjukgymnastik. Hon började få halvt panik, måste komma igång med den fysiska träningen. Ringde sjukgymnastiken på Huddinge sjukhus flera gånger utan att få tag på någon. Lämnade meddelanden på telefonsvarare men utan att någon ringde tillbaks. Däremot hade hon nu fått en tid för ett återbesök på Karolinska. När hon kom dit gjorde de en rutinmässig röntgen av lungorna och konstaterade snabbt att hennes ena lunga var mer än halvfylld av vätska. Vätskan tappades ut och efter ett par dagar började hon känna sig piggare, då hade drygt halva sjukskrivningstiden gått. Det gick sakta framåt och hon kände att hon inte skulle orka jobba om tre veckor. Fortfarande hade jag ingen kontaktperson, inget telefonnummer, visste inte ens om jag hörde till Karolinska eller Huddinge. Det var bara att börja ringa runt och jag fick mer eller mindre tjata mig till en läkartid. Jag fick komma till Karolinska och träffa ännu en ny läkare, den sjunde i raden. Han var stressad och sjukskrev mig rakt upp och ner sex veckor till. Var finns respekten för patienten i vården, undrar Agnetha. Var finns samordningen mellan olika vårdgivare? Vem tar ansvaret efter att en akut operation är utförd? Jag kände mig som tappad mellan två stolar och som sjuk är man väldigt svag och sårbar, det är svårt att orka vara tuff och orka stå på sig i ett sådant läge. Utan mina anhöriga hade jag inte fixat den här tiden, varken fysiskt eller mentalt. Agnetha fick tills slut en kallelse till sjukgymnastik. Den 8 maj skulle hon få komma, mer än två månader efter operationen. Det hade tagit fyra veckor för Karolinska att få iväg remissen till Huddinge. Hon fick aldrig något erbjudande om att träffa en dietist, däremot en kurator vilket hon avböjde. Två patienter som gjort samma operation på samma sjukhus, hur kan eftervården se så olika ut? Eftervård och rehabilitering ska se likadan ut oavsett var man bor, säger klinikchef Ulf Kjellman på Thoraxkliniken. Det är vi som har ansvar för att se till att patienten får den eftervård som hon eller han behöver, antingen här eller på sitt lokala sjukhus. I det här fallet har våra rutiner uppenbarligen brustit och det är väldigt beklagligt. Att en patient inte får uppgifter om vart och till vem hon ska vända sig med frågor och funderingar ser han också som en miss från sjukhusets sida. Vid utskrivningssamtalet ska patienten alltid få information om vem hon eller han ska vända sig till. Oftast är det den ansvarige läkaren. Kjellman berättar att det varit en del problem med just remisserna till sjukgymnastiken men att de nyligen förbättrat rutinerna. n KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt

6 valfrihet och privatisering Vård på lika villkor Dagens stora förändringar i vården berör inte minst medlemmarna i de olika organisationerna inom Handikappförbunden HSO. Parollen vård på lika villkor känns aktuellare än någonsin och man ställer hårda krav på kvalitet. Ska man tala om valfrihet handlar det för oss om kvalitet och resultat. Och kvalitet får inte vara något ytligt, säger Örjan Brinkman, generalsekreterare i HSO. Om vissa ska kunna köpa bättre vård måste det ske på ett sätt som garanterar att det inte drabbar de grupper som är i mest behov av vård och behandling. Man kan inte bara mäta väntetider och bemötande och sedan låta bli att ställa frågan blev du bättre?, alltså det faktiska resultatet. HSO bildades 1942 och har idag 43 medlemsförbund. Det är i princip alla de stora handikapporganisationerna med allt från Afasiförbundet till Tandvårdskadeförbundet, liksom De Handikappades Riksförbund, DHR. Vi organiserar idag nästa en halv miljon medlemmar. Som konsumenter inom vård och omsorg är vi en de största intressegrupperna. Om det hade handlat om någon annan bransch skulle vi nog uppfattas som en vipkund och våra behov och önskningar skulle därmed stå foto: hogepodge/flickr.com mer i centrum när det gäller såväl utbud som organisation, säger Örjan Brinkman. Många söker också initialt medlemskap i våra organisationer för att få mer kunskap och därigenom bli en bättre och säkrare konsument. Ordet konsumentmakt innebär, för HSO, allt från att enkelt kunna välja bra hjälpmedel för sitt funktionshinder till rent brukarinflytande, alltså att man finns representerade när beslut fattas om prioriteringar etc. Utbud och prioriteringar styrs i för hög utsträckning av doktorer, forskare och politiker, säger Örjan Brinkman. Man kan till exempel fråga sig varför det finns så många magnetröntgenapparater. De är självklart viktiga, men det är mer styrt av doktorers och forskares intressen än av konsumenternas samlade behov. Man vill ha en betydligt starkare ställning för patienterna även efter behandlingen. I HSO:s målprogram om hälso- och sjukvård sammanfattas detta så här: Vi patienter saknar nästan helt utkrävbara rättigheter i vården. Vi har ingen möjlighet att få vår sak prövad och avgjord genom domstol om vi är missnöjda med hur en åtgärd utförts, hur vårdbehov bedömts eller hur vårdbehov i förhållande till nytta och resursutnyttjande har avvägts. Patientens ställning måste stärkas med lagstiftning. Patienter, sjukvårdshuvudmän och vårdpersonal skulle då få ökad möjlighet att agera som jämbördiga parter. Utvecklingen med allt fler sjukvårdsförsäkringar ser Örjan Brinkman på med oro. Våra grupper är utestängda från dessa gräddfiler, det finns ingen som erbjuder sådana försäkringslösningar till oss. Om vissa ska kunna köpa bättre vård måste det ske på ett sätt som garanterar att det inte drabbar de grupper som är i mest behov av vård och behandling. n Text: Jan Bertoft Privata sjukförsäkringar differentierar vården Omkring personer i Sverige har idag en privat sjukförsäkring, enligt SVT:s Aktuellt. Det är en ökning med 50 procent sedan den senaste officiella statistiken för drygt två år sen. En lagändring 1 juli gör det möjligt för fler vårdgivare att ta emot sjukförsäkrade patienter. Den 1 juli avskaffades stopplagen och därmed försvann kravet på att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska drivas utan syfte att ge vinst. Förbudet att vården utslutande ska bedrivas med offentlig finansiering upphävdes. Dessutom avskaffades kravet att varje landsting ska bedriva verksamhet vid minst ett sjukhus. En av de direkta effekterna är att det öppnar upp för fler vårdgivare att ta emot patienter med privata sjukförsäkringar. Jag ser stora faror med att blanda offentliga patienter med sjukförsäkrade, säger Johanna Hållén, hälso- och sjukvårdssakkunnig på PRO, Pensionärernas riksorganisation. I förlängningen är risken stor att det kommer att ske på de offentliga patiernas bekostnad. Att de får stå tillbaka för de försäkrade. Det är bättre att, som idag, skilja på offentlig och privat vård. Regeringens syfte med lagändringen är bland annat att stärka patientens ställning genom att erbjuda bättre tillgänglighet och ökad mångfald. Man menar också att privata vårdgivare bidrar till att minska vårdköerna. Men Johanna Hållén ser faror med det nya systemet. Visst kan det vara bra med mångfald i vården, men jag säger nej till vård där vinsten inte går tillbaka till verksamheten. Dagens princip om en vård på lika villkor, kan successivt förändras till en vård där det blir plånboken och inte behovet, som styr vilken vård man får. Fortsätter den här utvecklingen tror hon att det kan finnas risk för att alla i Sverige får en basförsäkring. Vill man ha mer, snabbare eller mer kvalificerad vård blir det då upp till var och en att teckna privata försäkringar. Det kan bli dyra försäkringar som många äldre inte kommer att ha råd med. n 10 KonsumentMakt juli 2007 nummer tre nummer tre juli 2007 KonsumentMakt 11

7 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumenter Box Stockholm debatt Se patienter som konsumenter! Ofta säger politiker och chefer inom vården att det är dags för nytänkande och att hitta nya lösningar. Behoven inte plånboken ska styra och dialogen med patienter bli bättre. Mer sällan ser man konkreta förslag. Hur, var och när ska det ske och vilken personal ska ansvara för dessa förändringar? Befolkningen ökar och vården minskar. Logiken rimmar illa. Går det verkligen att tjäna pengar på patienter och sjukdomar? På Sveriges kommuners och landstings hemsida står att antalen besvarade samtal i Värmland är 14 procent och Halland 98 procent. En del vårdcentraler har kvar fasta telefontider, men vi patienter har inte alltid möjlighet att ringa dessa tider. Idag satsar en del på ett nytt telefonsystem där man kan lämna ett nummer och bli uppringd. Äntligen! Att utgå från kunden är en förutsättning för all verksamhet. Ett läkarbesök är ett samtal mellan en patient och en läkare där man tillsammans kommer fram till en gemensam lösning med läkarens kompetens som stöd. Då har vi en bra vård som håller hög och konkurrenskraftig klass. Och devisen att sätta patienten i centrum får äntligen en mening. Som patient får du idag en tydlig överblick över din behandling. Men vad händer den dagen du är fysiskt färdigbehandlad? Du återvänder till familj, jobb och vänner. Inte alla känner till att det finns en kurator att vända sig till. Inom vården finns idag en skarp linje mellan det fysiska och mentala när i stället kroppen borde ses som en helhet. I denna nya sociala och mentala vård skulle man kunna få prata med andra i liknande situationer, jämföra erfarenheter och undvika de värsta fällorna. För att få hjälp att återgå till vardagen krävs ett forum, ett nätverk och kunnig personal från olika instanser för att få stöd och kunskap i en ny situation. Fler borde jämföra patient och konsument. När vi handlar i butik är vi upplysta om kostfiberhalt, näringsinnehåll, kemiska substanser, ekologiska varor, prisjämförelser och kvalitetsskillnader. Vi jämför elpriser och kräver enkel och begriplig märkning på varor. Jag önskar att det skulle finnas ett ökat konsumenttänkande även inom vården. Där vi vet vart vi ska vända oss med våra klagomål, ha rätt till öppet köp, komma fram på telefon och kunna välja kvalitet. För att detta ska bli möjligt krävs att både representanter för vård och patienter börjar fundera i nya banor. Idag bugar och bockar en del patienter och är tacksamma för den vård vi får. Andra kräver sin rätt och hänvisar till vårdgarantin. Många inom vården gör ett fantastiskt jobb. De vänder på kroppar, lyssnar och håller handen och tar ansvar för olika vårdsituationer. Det är rimligt att vi i Sverige får en rättvis vård oavsett var vi bor, som kostar lika och som har samma kvalitet och resurser. n Text: Louise Ekström, Tjl kommunikationsansvarig, Sveriges Konsumenter 12 KonsumentMakt juli 2007 nummer tre

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Vår uppgift. är en fråga om förtroende

Vår uppgift. är en fråga om förtroende Vår uppgift är en fråga om förtroende Patientnämnden Patientnämndens ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

S2009/9762/HS. Remissinstanserna

S2009/9762/HS. Remissinstanserna Remiss 2009-12-10 S2009/9762/HS Socialdepartementet Remissinstanserna Förslag på en oberoende granskningsfunktion för hälso- och sjukvården I mars 2009 beslutade statsrådet Göran Hägglund att inrätta en

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Äldre 2020. Lättläst version

Äldre 2020. Lättläst version Policy Äldre 2020 Antagen av kommunfullmäktige den 27 april 2010 26 Lättläst version Tierps kommun 815 80 TIERP Telefon: 0293-21 80 00 www.tierp.se Lättläst version av Äldre 2020, Tierps kommun Inledning

Läs mer

Konkurrensutsättning av vård och omsorg

Konkurrensutsättning av vård och omsorg 2007-02-21 1 (6) Konkurrensutsättning av vård och omsorg Anförande av generaldirektör Claes Norgren vid Konkurrensverkets konferens Konkurrensutsättning av vård och omsorg ökad välfärd och valmöjligheter

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-07-02 Dnr 378/2012 1 (2) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Inspektionen för vård och omsorg en ny effektiv tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan 090424 Jag vill att alla i vårt land ska erbjudas en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet. Vi ska

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN

HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN MILJÖPARTIET DE GRÖNA Riksdagen 100 12 Stockholm Torsdagen den 23 november 2011 Mynttorget 2 (besöksadress) HANDLINGSPLAN FÖR KVALITET I ÄLDREOMSORGEN TIO FÖRSLAG FÖR EN GOD OMSORG sid 2 av 7 Sverige är

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Med företagens glasögon

Med företagens glasögon Med företagens glasögon Hur väl informerar kommuner företagare på sina hemsidor? Halland, Jönköpings län, Värmland och Västra Götaland Praktikantrapport Innehåll Inledning 3 Om Undersökningen...4 Rapportens

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Vårdindikatorn. Första kvartalet

Vårdindikatorn. Första kvartalet Vårdindikatorn Första kvartalet 2008 2008-04-29 Innehållsförteckning 1 Vårdindikatorn första kvartalet 2008 3 2 Medlemsundersökning 4 6 av 10 bedriver verksamhet i en kommun som har infört ett valfrihetssystem...4

Läs mer

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel

Stockholm 2015-11-10. Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se. Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Stockholm 2015-11-10 Socialstyrelsen att: Staffan Söderberg staffan.soderberg@socialstyrelsen.se Synpunkter på Fritt val av hjälpmedel Lika Unika har beretts möjlighet att lämna synpunkter som underlag

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.

MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Förtroendemannagruppen Rörelseorganens sjukdomar och skador augusti 2005 1 Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering Cathrin Mikaelsson, själv värkmästare och initiativtagare

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Vem har möjlighet att välja utförare? Du som är beviljad hemtjänst omfattas av det egna valet av utförare. Vad innebär

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda

RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda RÄTT VÅRD I RÄTT TID för dig och dina anställda Både OMTÄNKSAMT och lönsamt För sex år sedan opererade jag axeln men fick nya besvär nu i maj, vilket gjorde det svårt att sköta snickerifirman. If bokade

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring Mekonomen BilLivetförsäkring Vår Med växande vårdköer och ett allt högre arbetstempo i samhället är behovet av snabb och kvalificerad sjukvård större än någonsin.

Läs mer

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring

Mekonomen BilLivetförsäkring. Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring Mekonomen BilLivetförsäkring Vår Med växande vårdköer och ett allt högre arbetstempo i samhället är behovet av snabb och kvalificerad sjukvård större än någonsin.

Läs mer

Med ansvar för framtiden

Med ansvar för framtiden Med ansvar för framtiden En politik för goda relationer i en tid som ofta präglas av kortsiktighet, egoism och ovilja att ta ansvar behövs ett parti som vågar säga att det finns rätt och fel. Det handlar

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Granskning Externa intäkter Dnr: Rev 53-2010 Genomförd av: PWC AB Behandlad av Revisorskollegiet den 8 juni 2010 www.pwc.com/se RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Lotta

Läs mer

Ort och datum Stockholm Vår referens /0511

Ort och datum Stockholm Vår referens /0511 VAROFÖRBUNDET Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ort och datum Stockholm 2008-05-19 Vår referens 30601-2008/0511 Handläggare Carita Fallström Er referens S2008/2022/ST Vårdförbundets yttrande över betänkandet

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Ledningsstaben Klas Lindström 2006-09-25 LiÖ 2006-539 Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd Regeringen

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest snabb till ån till vård och omsor för dina barn Lifeline Junior är en

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet. Lättläst sammanfattning Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet Lättläst sammanfattning Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel Stockholm 2011 SOU 2011:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Hur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson

Hur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson Hur och varför ska brukare använda sig av öppna jämförelser? Maria Ottosson maria.ottosson@grkom.se Målet med strategin [M]ed öppna jämförelser som underlag kan medborgare, patienter och brukare vara så

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring

Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring Villkorssammanfattning Sjukvårdsförsäkring Med växande vårdköer och ett allt högre arbetstempo i samhället är behovet av snabb och kvalificerad sjukvård större än någonsin. Då är privatvård ett bra och

Läs mer