Medlemsundersökning Rapport

Transkript

1 Medlemsundersökning 2009 Rapport Niklas Korhonen Raisamiina Rimpelä Nina Ylistö

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metoder för datainsamling... Error! Bookmark not defined. Deskriptiv statistik... 4 ALLMÄNT... 4 STUDENTKÅREN... 6 STUDIER STUDIESOCIALT HÖGSKOLEPOLITIK NÄRINGSLIV KOMMUNIKATION KULTUR

3 Inledning Denna medlemsundersökning har gjorts i samarbete med styrelsen för den Svenska Handelshögskolans studentkår år Undersökningen fungerar samtidigt som slutarbetet för underskrivna i kursen Forsknings- och undersökningsmetodik. Samma undersökning har gjorts tidigare år 2007, men årets undersökning innehöll några små förändringar i vissa frågor. Syftet med SHS medlemsundersökning är att få reda på studentkårens medlemmars åsikter om styrelsens arbete i enskilda frågor och uppgifter, och samtidigt fungera som en kanal för medlemmarna att lägga fram öppna kommentarer samt förbättringsförslag inför det kommande året. Frågorna i undersökningen tangerade olika områden, som alla är av väsentlig betydelse för en studerande på Hanken. Kategorierna som behandlades i undersökningen var namngivna allmänt, studentkåren, studier, studiesocialt, högskolepolitik, näringsliv, kommunikation och kultur. Undersökningens uppbyggnad är gjord av de enskilda styrelsemedlemmarna, som alla kunnat påverka på frågorna som togs upp i undersökningen. Undersökningen skickades ut åt alla studentkårsmedlemmar per e-post. E-post adresserna fick vi från högskolans e-post listor, som innehåller alla hankeiters Hanken-e-post adresser (förnamn.efternamn@hanken.fi). Medlemmarna kunde svara anonymt på frågorna i undersökningen. För att öka på mängden deltagare i undersökningen lottades tre årsfestbiljetter ut bland dem som deltog. Dock för att vara med i lotteriet av årsfestbiljetterna måste man uppge sina kontaktuppgifter i undersökningen. Allt som allt deltog 360 SHS medlemmar i medlemsundersökningen år

4 Deskriptiv statistik ALLMÄNT I undersökningen deltog 360 studeranden från Hanken i Helsingfors och Hanken i Vasa. Fördelningen mellan de olika årskurserna var ganska jämn. Av alla svarare var 18,54% första årets studerande, 22,47% andra årets studerande, 18,26% tredje årets studerande och 17,7% fjärde årets studerande. De övriga årskurserna kallades i undersökningen med en gemensam term för N:te året. Av dem som deltog i undersökningen var 23,03% N:te årets studeranden. Figur 1: Fördelning av årskurser Åldersmässigt var det de yngre studerande som var aktivare. Svararnas födelseår koncentrerades till mitten och slutet av 1980-talet, där år 1987 var det allra vanligaste födelseåret bland dem som deltagit i undersökningen. Könsmässigt var fördelningen relativt jämn; av svararna var 52,66% kvinnor och 47,34% män. Figur 2: Könsfördelning Figur 3: Fördelning av födelseår Det var en stor skillnad mellan Helsingfors-campus och Vasa-campus i antalet studerande som tog del i undersökningen. Trots att Helsingfors har fler studeranden än Vasa, var aktivitetsskillnaden i proportion stor. Av alla 360 svaranden var 88,32% från Helsingfors och 11,68% från Vasa. I undersökningen framkommer att de populäraste huvudämnena på Hanken är finansiell ekonomi, redovisning och marknadsföring. Alla dessa tre ämnen läses aktivt i både 4

5 Helsingfors och Vasa. Finansiell ekonomi läses av 24,5% av svarandena i Helsingfors och av 14,6% av svarandena i Vasa. Både marknadsföring och redovisning är mer populära i Vasa än i Helsingfors. I Vasa läses marknadsföring av 24,4% av svarandena och redovisning av 22%. I Helsingfors är motsvarande siffror 15,8% och 12,3%. I Helsingfors är däremot företagsledning och organisation mycket mer populärt än vad det är i Vasa; i Helsingfors läses det av 16,1% av svarandena, medan det i Vasa läses av 4,9%. De övriga ämnena har en ganska jämn fördelning; handelsrätt studeras av 2,6% i Helsingfors och av 2,4% i Vasa, och entreprenörskap och företagsledning studeras av 2,9% i Helsingfors och 4,9% i Vasa. Nationalekonomi, logistik, statistik och informationsbehandling kan inte läsas som huvudämnen i Vasa utan enbart i Helsingfors. Där studeras nationalekonomi av 3,5% av svarandena, logistik av 4,8%, informationsbehandling av 1% och statistik av endast 0,3% av svarandena. Av dem som svarat på undersökningen hade en mycket stor del inte ännu valt huvudämne. Eftersom undersökningen besvarats så aktivt av de yngre studerandena är detta ett mycket förväntat resultat. I Helsingforsstuderandena hade 16,1% inte ännu valt huvudämne medan motsvarande siffra i Vasa uppgick till hela 26,8%. Figur 4: Hurdan är fördelningen av huvudämne i Helsingfors och Vasa 5

6 Av dem som deltog i undersökningen hade 12,2% en annan studieplats vid sidan om den på Hanken. Figur 5: Studieplats på annan högskola STUDENTKÅREN Med studentkårsaktivitet menas i denna undersökning aktivitet inom studentkåren SHS i Helsingfors och studentföreningen SSHV i Vasa. Av dem som deltog i undersökningen uppgav 43,63% sig vara aktiva inom studentkåren eller studentföreningen, medan 56,37% sa att de inte är det. Könsfördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig något. Av kvinnorna är det jämt 50 % som uppger sig varit aktiva. Av männen är det endast 36 % varit aktiva medan 64 % inte varit det. Skillnaderna mellan kåraktivitet i Helsingfors och Vasa är minimala; i Vasa är aktivitetsnivån ca 3% högre än i Helsingfors. Glädjande är dock att även studerande som inte uppger sig vara aktiva inom studetkåren/studentföreningen besvärat sig och svarat tagit del i undersökningen. Av dem som tagit del i undersökningen tycker 64,02% att studentkårsavgiften motsvarar nyttan som kåren förser dem med. 35,98% av svararna tycker att den antingen är för hög eller för låg. Figur 6: Kåraktivitet Figur 7: Kåravgift 6

7 I frågan om vilka som är studentkårens viktigaste uppgifter kunde svararna välja sitt svar på en skala mellan ett och fem. Extremvärdet ett betyder helt av motsatt åsikt medan fem står för helt av samma åsikt. Tvåan på skalan står för delvis av motsatt åsikt, trean för neutral och fyran för delvis av samma åsikt.

8 Figur 8: Studentkårens viktigaste uppgifter 8

9 De som deltog i undersökningen ansåg över lag att alla studentkårens uppgifter listade är mer eller mindre viktiga. Fördelningen var ganska jämn mellan de olika uppgifterna, men representationen inom och utanför högskolan ansågs vara viktigast, medan arrangemang av fester och övriga evenemang fick lite mindre stöd. 55,21% av svararna ansåg att representationen inom högskolan motsvarar helt studentkårens uppgifter, medan endast 1,69% var av motsatt åsikt. Bevakningen av hankeiters intressen utanför högskolan stöddes helt av 48,2% av dem som deltog i undersökningen, medan 2,3% tyckte att det inte hör till studentkårens viktigaste uppgifter. 44,1% var helt av den åsikten att främjandet av kontakter mellan studerande och näringslivet var en av studentkårens viktigaste uppgifter, samtidigt som 1,4% av deltagarna motsatte sig det. 22,5% av svararna var helt av samma åsikt med att arrangerandet av fester hör till kårens viktigaste uppgifter, medan 2% var av motsatt åsikt. Övriga evenemang stöddes helt av 18,6% och motsattes av 3,4%. Jag tycker att alla uppgifter är lika viktiga och ingen av dem ska få en högre betydelse än ett annat. Det som vi som inte är med i studentkåren ser mest av är ju givetvis festerna men jag litar ändå på att de andra ärenden sköts också. Måst medge att jag upplevt SHS framför allt som en nöjesorganisation, vilket jag inte tycker den ska vara. Kåren borde främja klubbverksamheten genom att t.ex. ge friare händer gällande olika arrangemang åt klubbarna och extra pengar skadar ju aldrig Mera information om möjligheterna att påverka sina egna studier åt "vanliga" studerande som inte är insatta i t.ex. högskolans organisation/förvaltning. Studentkåren borde vara en plats dit studeranden enkelt kan vända sig till med sina problem eller för att ge positiv eller negativ kritik. Just nu går studentkårens verksamhet (trots att detta också är viktigt till viss del) i största hand ut på festande, i alla fall är det denna bild som visas utåt, istället för att studentkårens verksamhet borde gå ut på att främja alla studerandes bästa (och inte bara de som klara av att hälla i sig mest sprit). I frågan om vad studentkåren borde satsa på användes samma skala som i frågan om studentkårens viktigaste uppgifter, dvs. skalan mellan ett och fem. Ettan står för helt av motsatt åsikt och femman för helt av samma åsikt. 9

10 Figur 9: Vad borde studentkåren satsa på Av dem som svarade på frågan om vad studentkåren borde satsa på tyckte i stort sett att de uppdrag som tangerar studierna var viktigast, medan nöjessidan värderades lägre. 32,6% av 10

11 svararna var helt av samma åsikt och 39,7% var delvis av samma åsikt med att studentkåren borde satsa på att förbättra på kvaliteten på undervisningen. Endast 1,1% var helt av motsatt åsikt. Förbättring av studiemiljön stöddes helt av 45,1% och delvis av 36,5%, medan det var under 1% som var av motsatt åsikt. Även ordnandet av seminarier och företagspresentationer fick gott om stöd bland studeranden; 34,3% var helt av samma åsikt och 34% var delvis av samma åsikt med att detta är något som studentkåren bör satsa på. Att studentkåren skall öka på studieförmåner fick även starkt stöd i undersökningen, då 35,2% var helt av samma åsikt och 39,5% var av delvis samma åsikt med påståendet. I denna fråga var det 2,6% som var helt av motsatt åsikt. 24,3% var helt av samma åsikt med att studentkåren bör satsa på att förbättra kommunikationen inom studentkåren, och 37,7% var delvis av denna åsikt. Även här var det en minimal andel som var av helt motsatt åsikt, nämligen endast 1,1%. Av dem som deltog i undersökningen var det endast 6,3% som var helt av samma åsikt med påståendet att studentkåren borde satsa på fler/bättre fester, medan det var hela 13,3% som var helt av motsatt åsikt. 43,2% av svararna förhöll si neutrala till frågan. Att studentkåren borde satsa på flera idrottsevenemang stöddes helt av 12,9%, medan 7,5% motsatte sig idéen. Även i denna fråga förhöll sig majoriteten (37,9%) neutrala. Påståendet att studentkåren borde satsa på mer synlighet i media, en fråga som varit aktuell efter bl.a. Luciadiskussionerna på Shsweb i november, stöddes helt av endast 6,3%, medan 8,6% var av helt motsatt åsikt. Trots påståendets aktuella karaktär var det hela 36,9% som förhöll sig neutrala i frågan. Studentkåren kunde aktivare verkligen försöka förbättra studiemiljön på skolan. Arbeta för utökade arbetsutrymmen åt studerande och fungerande wlan i hela skolan. Studiemiljöns brister är nog det mest skrikande problemet för en som aktivt studerar på hanken. Speciellt casetävlingar vore ytterst viktiga... STUDIER Av deltagarna i undersökningen var det endast 42,94% som var medvetna om sina möjligheter att påverka kursutbudet och innehållet via studeranderepresentanterna i institutionsråden och språkcentret. Detta betyder att 57,06% är inte har någon som helst aning om sina påverkningsmöjligheter. Eftersom det är en mycket stor del av undersökningsdeltagarna som inte ännu valt huvudämne, är det förståeligt att dessa studerande inte ännu känner till institutionsrådens och språkcentrets roll i kursplaneringen. Institutionsråden representerar ju varje enskild institution, och om man inte ännu blivit del av en kan dessa kännas som något som inte har med en själv att göra. Detta kan vara en viktig orsak till att påverkningsmöjligheterna inte är välkända bland dem som deltagit i undersökningen. Figur 10: Påverkning av kursutbud 11

12 Största delen av dem som deltagit i undersökningen anser att kvaliteten på Hankens undervisning åtminstone når standarden bra. Bland Helsingforsstuderanden anser 51,2% att Hankens undervisning är bra och 26,9% att den är mycket bra. 2,3% tycker till och med att den uppnår utmärkt nivå. Mindre bra vitsord ger 10,2% av studeranden i Helsingfors, medan 2% anser den vara dålig. I Vasa är fördelningen lite mer koncentrerad, eftersom ingen av Vasastuderanden anser att kvaliteten på undervisningen varken är utmärkt eller dålig. 51,2% av dem tycker att kvaliteten är bra och 41,5% anser den vara mycket bra. Endast 7,3% av deltagarna i Vasa anser undervisningskvaliteten vara mindre bra. Över lag får alltså kvaliteten på Hankens undervisning positiv feedback av sina studerande. Trots att det redan länge diskuterats om att storleken på kursgrupperna blivit för stora under de senaste åren, anser hela 79,44% av dem som deltagit i undersökningen att kursgrupperna inte är för stora. Endast en dryg femtedel (20,56%) av svararna anser att de är för stora. Det är främst kursgrupperna i de obligatoriska grundkurserna samt ämneskurserna i finansiell ekonomi som studerande anser att är för stora. Figur 11: Kvaliteten på undervisningen Även kurslitteraturens tillgänglighet har diskuterats länge. De höga priserna på böckerna, Hankens biblioteks begränsade antal kursböcker och bibliotekens långa vänteköer har satt viss press på studerandes möjligheter att få tag på sin kurslitteratur. Trots detta anser 62,78% av dem som deltagit i undersökningen att de inte haft svårigheter att få tag på kursböcker. 37,22% är av den åsikten att det varit tufft att få tag på rätt bok. De kurser som är mest utsatta för bokbrist brukar vara de obligatoriska grundkurserna samt ämneskurser i de stora huvudämnena, som finansiell ekonomi och marknadsföring. 12

13 Figur 12: Kursgruppernas storlek Figur 13: Svårigheter med kursböcker Hankens språkprogram har ett mycket gott rykte inom det finska universitetsväsendet. Vår skola erbjuder ett brett urval av olika språk och undervisningsnivån har ansetts vara hög. Det är inte helt ovanligt att studerande från andra högskolor kommer till Hanken för att ta kurser i språk. För att få fram vad studerande egentligen tycker och tänker om Hankens språkundervisning innehöll även denna undersökning en sektion om språken på Hanken. Engelska är helt klart det vanligaste främmande språket som studeras på Hanken. Av dem som deltog i undersökningen uppgav 78,8% att de antingen studerat eller studerar engelska som en del av sina studier. Det andra vanligaste främmande språket på Hanken är tyska. 53,76% av svararna uppger att de studerat/studerar tyska på Hanken. Detta kan åtminstone delvis bero på att tyska idag är ett så pass vanligt språk i grundskolan och på det andra stadiet att många som tidigare läst tyska fortsatt med det under sin högskoletid. 22,8% av dem som deltog i undersökningen har läst/läser franska på Hanken. Franskan når inte upp till tyskans popularitet, men diplomatins språk har etablerat sig som ett relativt populärt språk bland hankeiterna. De mer exotiska språken som undervisas på Hanken är spanska och ryska. 17,3% av svararna har studerat/studerar spanska, medan motsvarande tal för ryskan är 13,1%. Dessa två språk kan förväntas stiga i popularitet i och med att Hanken mer och mer satsar på den internationella aspekten i högskolestudier, då studerande allt mer söker sig till exotiska ställen för sin utbytestid 13

14 Figur 14: Språk De studerande som deltagit i undersökningen har en positiv bild av språklärarna på Hanken. Detta kommer bra fram i frågan om Hankens språklärares kompetens. 28,3% av svararna är helt av samma åsikt med att Hankens lärare i språk är kompetenta, medan 44% är delvis av samma åsikt. Endast 0,9% av svararna är av helt motsatt åsikt. 10,7% av svararna tycker däremot att Hanken borde förbättra kvaliteten på språkundervisningen, medan endast 8,1% är helt av motsatt åsikt. Nybörjarkurserna i språk borde satsas mera på enligt studeranden. 23% av svararna är helt av den åsikten att mera satsningar bör göras på nybörjarkurserna 29,6% är delvis av den åsikten. Endast 7,5% är helt av motsatt åsikt. Något som redan länge varit på tapeten är om Hanken borde styra sin språkundervisning mot ett mer ändamålsenligt håll, dvs. göra den mer inriktad på ekonomisk terminologi. Endast 7,8% av svararna anser att Hanken absolut borde göra språkundervisningen mer ekonomiskt inriktad, medan 8,1% motsätter sig det. 40,3% förhåller sig neutrala till frågan. 14

15 Figur 15: Kvaliteten på språkudervisning Gillar kurserna i ryska väldigt mycket tack vare Irina Prokkola som undervisar i dem. Däremot tycker jag att språkkurserna i svenska är totalt onödiga och borde kunna skippas av de som tagit liknande kurser på gymnasienivå. En väldigt tråkig sak är att det inte finns kurser med finska för de svenskspråkiga som inte läst det så mycket tidigare, som t.ex. då (riks)svenskar och ålänningar. Man borde definitivt ordna språkkurser i ryska på hanken i Vasa. Det tycker jag är största problemet med vasahanken!! Inte skulle de vara helt fel heller med franska men franska kurser finns det annanstans i Vasa ganska mycket av medan inte ryska. Kvaliteten variera mycket från lärare till lärare. Tyskan är bra, medan spanska och engelska inte är så mycket att komma med. Vi har mycket mindre kursutbud än HSE. Var är kinesiska och japanska???? Finska är obligatoriskt, men att rymmas med på kurserna är ett helvete... Av dem som skrivit in sig på Hanken år 2008 eller tidigare uppgav hela 68,81% att de har varit eller tänkt åka på utbyte under sin studietid. Alltså har även en klar majoritet av dem som inte ännu har utlandsobligatoriet som en del av sina studier tagit vara på de möjligheter som Hankens mångsidiga utbytesprogram erbjuder. Detta är ett klart tecken på att Hankens strävan för att profilera sig som en internationell högskola kommit på god väg. Figur 16: Utbyte eller praktik 31,19% av dem som svarade på undersökningen sade att de inte åkt eller tänkt åka på utbyte via Hanken. Största delen av 15

16 dem motiverade sitt svar med tidsbrist pga. av studier, arbete etc., hemlängtan eller svårigheter att hitta lämpligt utbytesmål. Är inte intresserad. Jobbar vid sidan av studierna och det drar redan ut på studierna tillräckligt. I have no time to go. Har allt jag behöver här i Finland. Jag trivs bra där jag är. Orkar inte med papperskriget samt allt ordnas eftersom ja skulle vilja till en ort som Hanken inte samarbetar med. Har ej intresse. Vill inte förlänga studierna. Följande fråga riktades åt studerande som inskrivit sig år De hankeiter som inskrivit sig år 2009 har ett så kallat utlandsobligatorium, dvs. de skall spendera åtminstone tre månader utomlands under sin studietid, antingen i form av utbytesstudier eller i form av arbetspraktik. Av dem som tog del i undersökningen och inskrivit sig i Hanken år 2009 har 52,76% tänkt åka på utbyte, 31,50% har tänkt åka utomlands på praktik och 15,75% har planerat göra både och. Figur 17: Utbyte, praktik eller båda Något som varit mycket aktuellt i år är det nya ETAPP-systemet som Hanken kommer att ta i bruk inom nära framtid. Systemet går ut på att högskolan kontrollerar sina studerandes studieprestationer vid vissa tidpunkter (etapper) av studierna. Om studeranden inte håller upp sin studietakt kan en närvaroblockad utföras, ifall inte studeranden gjort en individuell studieplan för att uppnå minimikraven. Av de studerande som deltog i undersökningen var det endast 39,43% som var medvetna om vad ETAPP-systemet går ut på. Hela 60,57% av svararna var omedvetna om hur detta nya system kommer att fungera. Figur 18: ETAPP 16

17 En majoritet av svararna upplever att de inte vet tillräckligt om Hankens utbytesprogram för att kunna planera sina studier. 51,12% av dem som deltog i undersökningen var av denna åsikt. Detta är något som högskolan måste ta itu med nu när utlandsobligatoriet träder ikraft. Figur 19: Vetskap om utbytesprogram Figur 20: Vägledning med studier Även i frågan om studerande på Hanken får tillräckligt med vägledning i sina studier var en majoritet av den åsikten att de inte får det. 63,81% tyckte att det inte får det stöd från högskolan som behövs för att planera sina studier. Trots att majoriteten av svararna tycker att de inte får tillräckligt med handledning i planerandet av sina studier, är det hela 67,82% av svararna som vet vart de skall vända sig för att få studiehandledning. Detta kan verka som en paradox, då majoriteten inte tyckte att de får tillräckligt med handledning i sina studier. Frågan är om hankeiter borde ta mera initiativ i att söka hjälp om det behövs. Figur 21: Studiehandledning I frågan om kvaliteten på Hankens ITsystem är det mycket stora skillnader mellan de två campus. I Helsingfors är det endast 40,9% som är nöjda med IT-systemet på högskolan, medan 59,1% tycker att den fungerar dåligt. I Vasa är det hela 91,9% som tycker att IT-systemet fungerar bra. I Helsingfors har det redan länge varit tal om Hankens wlan-system, och att det finns brister på dess fungerbarhet. Detta är förmodligen en av orsakerna bakom Helsingfors-hankeiternas missnöje. 17

18 Av svararna är det 77,92% som vet vart de skall vända sig då de stöter på problem med Hankens IT-system. Figur 22: IT-system Figur 23: Problem med IT-system Av dem som deltog i undersökningen är det en klar majoritet, 60,25%, som är intresserade av lärar-tutor verksamhet. Figur 24: Lärar-tutor verksamhet STUDIESOCIALT I genomsnitt upplever hankeiter att de mår bra och skillnaderna mellan Helsingfors och Vasa är ganska små när det gäller studerandes välmående. I Helsingfors upplever 28,3% att de mår mycket bra och 44,7% anser att de mår bra. Ok får 24,7% av svaren i Helsingfors, medan endast 2,3% anser att de mår dåligt. I Vasa är det 22% som anser att de mår mycket bra och hela 56% som anser att de mår bra. 22% tycker att de mår ok, medan ingen av svararna i Vasa anser sig själv må dåligt. Figur 25: Hälsosituation 18

19 Av dem som deltog i undersökningen uppgav 65,1% använda sig av Studenternas Hälsovårdsstiftelse Studenthälsan. 32,4% använder sig av den kommunala hälsovårdscentralen, medan 42,6% vänder sig till privatläkare. Många av dem som svarat säger att deras val av vårdställe beror på sjukdomens karaktär; ofta mindre akuta fall sköts via SHVS medan allvarligare, och mer akuta fall vårdas av privatläkare. Den största avgörande orsaken till att SHVS är hankeiternas främsta hälsovårdsställe är de låga priserna på vården där jämfört med till exempel privatvårdens priser. Av dem som svarat på undersökningen var det endast 8,88% som var av den åsikten att SHVS:s vårds kvalitet sjunkit under det senaste året, medan 20,06% var av motsatt åsikt. 71,06% av svararna sade att de inte vet. Figur 26: SHVS/Hälsovårdcentral/Privat Figur 27: SHVS vård 19

20 Närhet, pris, service. beroende på sjukdom. Mildare sjukdom går jag till SHVS men med allvarligare saker går jag till privat läkare. Hur brådskande det är... kan det vänta väljer man alltid Studenthälsan men behövs antibiotika direkt går hälsovårdscentralen före. Beror på hurudan vård jag behöver och hur långa köerna är. Ifall t.ex. köerna är otroligt långa till SHVS vänder jag mig hellre till en privat läkare om det behövs. Jag vill tala mitt modersmål då jag är hos läkaren (svenska)... Av svararna är 40,2% berusade ett par gånger i månaden. 16,5% uppger sig vara berusad endast en gång i månaden, medan 26,8% är berusade en gång i veckan. 10,3% är berusade två gånger i veckan, och 0,3% till och med flera gånger i veckan. Av dem som svarat är det 6% som uppger sig aldrig vara berusad. Hankeiter sportar en hel del. Av dem som deltagit i undersökningen är det en klar majoritet som sportar varje vecka. Hela 32,1% uppger sig sporta tre eller flera gånger i veckan, 26,1% sportar två gånger i veckan och 18,2% sportar en gång i veckan. 13,4% sportar ett par gånger i månaden medan 7,1% sportar endast en gång i månaden. 3,1% av hankeiterna uppger sig aldrig sporta. Figur 28: Berusad Figur 29: Sport Som sagt så sportar hankeiter en hel del, men av dem som deltagit i undersökningen är det endast 31,14% som använder sig av Yliopistoliikunta. Av den som använder sig av tjänsten är det 19,64% som gör det tre eller flera gånger i veckan, 25% om gör det ett par gånger i veckan och 22,32% som sportar där en gång i veckan. 24,11% uppger sig använda Yliopistoliikunta ett par gånger i månaden medan 8,93% använder sig av det endast en gång i månaden. Flera av svararna tycker att studentkåren borde utveckla sitt samarbete med olika idrottsföretag och klubbar. Bland annat 20

21 önskas mera samarbete med olika gym, som t.ex Elixia, Sats och Motivus. Figur 30: Yliopistoliikunta Figur 31: Användning av yliopistoliikunta Har hört att kauppis har ett eget gym i samband med högskolan, vore roligt att kunna gå dit då de skulle vara nära hanken. SHS kunde t.ex. kontakta olika idrottsföreningar och kolla hur de tar emot nya medlemmar, samt när dessa idrottsföreningar har träningar som man kunde komma med på och pröva idrotten, samt förmedla infon vidare till sina medlemmar... Dansskolor! 14% av dem som deltagit i undersökningen har upplevt sig ha ett behov av mentalvård under sin studietid. Detta tal är rätt så högt, och kan ifrågasätta den pressen och de kraven som sätts på studerande idag. De som varit i behov av mentalvård har vänts sig antingen till studenthälsan eller till privata käkarstationer för att få hjälp. Även många uppger att de inte vänt sig någonstans, trots att de varit i behov av vård. 60,11% vet om att det finns en studiepsykolog som man kan vända sig till ifall man tappat studiemotivationen eller om man annars bara känner sig stressad. Figur 32: Behov av mentalvård Figur 33: Vetskap om studiepsykolog Av dem som deltog i undersökningen är det endast 1,99% som har egna barn. Av dem är det 38,10% som anser att de skulle ha nytta av att kunna lämna sitt/sina barn till dagvård i högskolans utrymmen medan de är på undervisning eller tentamen. 21

22 Figur 34: Barn Figur 35: Dagvård i högskolan HÖGSKOLEPOLITIK Studiepenningen höjdes för ett drygt år sedan, men trots detta lever studerande idag på ganska så lite. Diskussionen om studiepenningens storlek och inkomstgränserna har gått het redan länge, och krav på höjning av dessa ställs ständigt från studenternas sida. I undersökningen kom det fram att det finns skillnader mellan åsikterna i Vasa och Helsingfors gällande höjningen av dessa. I Vasa anser 43,9% att höjning av studiepenning är viktigare än höjning av inkomstgräns. Endast 17,1% av Vasa-hankeiterna prioriterar höjningen av inkomstgränsen. 39% anser att både inkomstgränsen och studiepenningen är lika viktiga. I Helsingfors är åsikterna något motsatta. 42,7% av svararna i Helsingfors anser att höjning av inkomstgränserna är viktigare än höjning av studiepenning, medan 26,8% är av motsatt åsikt. 30,5% av Helsingfors-hankeiterna tycker att båda två är lika viktiga. Figur 36: Studiepenning eller inkomstgräns Figur 37: Jobb Majoriteten av hankeiterna jobbar vid sidan om studierna för att få in extra inkomster och viktig arbetserfarenhet. Av dem som svarat på undersökningen är det 53,85% som jobbar 22

23 regelbundet vid sidan om studierna. 26,21% uppger sig jobba ibland, medan 19,94% inte jobbar alls. Av dem som deltagit i undersökningen bor majoriteten på hyra. I Vasa är det större andel som bor på hyra än i Helsingfors; hela 95,1% uppger sig bo på hyra i Vasa, medan motsvarande tal i Helsingfors är 70,2%. Den genomsnittliga hyran bland dem som deltagit i undersökningen är ca 464 euro i månaden. Detta tal är dock inte att fullt lita på eftersom det är oklart vad svararna menat då de svarat på frågan. Hyran varierar massor bland dem som svarat på frågan, och kan vara allt mellan 100 euro och 1200 euro i månaden. Det är oklart om de som svarat räknat som sin hyra den andelen som de betalar efter bostadsbidraget räknats bort, hela den hyran som de betalar oavsett bostadsbidrag, eller till och med den hyran som de betalar tillsammans med antingen en pojk-/flickvän eller rumskamrat. På grund av detta är svaren i frågan alltså inte helt pålitliga. Figur 38: Boende Av dem som deltagit i undersökningen har ca 28% hamnat vid något skede av sina studier att betala tillbaka det studiestöd de lyft. Skillnader mellan Helsingfors- och Vasastuderande finns egentligen inte. Figur 39: Tillbakabetalning av studiestöd NÄRINGSLIV Många av studentkårens evenemang finansieras med pengar som kommit från externa sponsorer. Detta har ofta gjort att SHS kan ordna större och (förhoppningsvis) bättre 23

24 evenemang som gynnar majoriteten av hankeiterna. I undersökningen frågades studerandes åsikter om sponsorer och deras närvaro under studentkårens evenemang. Majoriteten, 76,6%, var av den åsikten att sponsorer medför billigare, eller till och med kostnadsfria, produkter och andra förmåner. Endast 1,9% av svararna tyckte att det är störande att se reklam på evenemang ordnade av studentkåren. Majoriteten tyckte även att det är viktigt att sponsorer är närvarande under studentikosa evenemang: 79,1% av svararna svarade nämligen Nej till påståendet att det inte är någon skillnad om dessa evenemang sponsoreras eller inte. Figur 40: Sponsorering av evenemang Sponsorer är viktiga inte bara för de pengar de tillför men för de kontakter de knyter och den uppmärksamhet de ger på ett företag. Kunde finnas mer förmåner/gratis produkter förknippade med sponsoreringen Bra att knyta kontakter med företag även i form av sponsorering Possibilities for networking En förvånansvärd liten andel av dem som deltog i undersökningen visste vilka två företag som är SHS officiella kårföretag. Endast 58% av svararna visste att det är Fortum och KMPG som är studentkårens kårföretag. Det var även endast 29,48% som anser sig känna dessa företag väl. 42% av svararna känner till de andra företagen som studentkåren samarbetar med. Positivt är att 66,38% av dem som deltog i undersökningen vet idag mer om dessa företag än innan de började studera på Hanken. Även 58,06% av svararna tycker att det är lätt att få information 24

25 om dessa företag. Mindre positivt är dock att en majoritet, 54,94%, tycker att studentkårens samarbetsföretag inte syns i studentkårens verksamhet. Detta är speciellt synd då man tänker på de förmåner och tjänster som företagen erbjuder oss hankeiter. Figur 41: Kårföretag Figur 42: Kännedom av kårföretagen Figur 43: Studentkårens samarbetspartners Figur 44: Studentkårens samarbetsföretag innan Hanken 25

26 Figur 45: Företagens synlighet Figur 46: Information om kårföretag Största delen av dem som tagit del av undersökningen är av den åsikten att det främjar dem att studentkåren har goda näringslivskontakter. 56,2% av svararna håller helt med detta påstående, och 22,3% håller delvis med. Endast 2,3% är av helt motsatt åsikt. Däremot förhåller sig en stor del av svararna neutrala till påståendet att studentkåren samarbetar med bra företag idag; hela 41,6% fårhåller sig neutrala till påståendet, medan 12,6% är helt av samma åsikt. Endast 1,8% är däremot av helt motsatt åsikt. En mycket stor del av dem som svarat på undersökningen tycker att studentkåren borde samarbeta med flera företag än vad den gör idag. 43,1% är helt av den åsikten att SHS borde öka sina samarbetspartners och på detta sätt öka studerandenas nytta. 34,7% är delvis av denna åsikt, medan endast 0,3% tycker att studentkåren inte borde ha flera samarbetsföretag. Hankeiterna tycks även vara mycket intresserade att se fler företagspresentationer; 29,6% av svararna går gärna på företagspresentationer, medan 3,2% inte alls är intresserade av dessa. Majoriteten, 82,45%, skulle kunna gå på en företagspresentation ifall företaget intresserar en som arbetsgivare. 75,77% av svararna uppger även att de gärna ser presentationer för att helt enkelt lära känna företagen bättre. Övrigt program eller andra förmåner i samband med dessa presentationer motiverar däremot inte hankeiterna. Endast 35,65% av svararna säger att detta skulle vara orsaken till att de gick på en företagspresentation. 26

27 Figur 47: Åsikter om samarbete med företag Knyta kontakter för framtiden, även långt efter färdigblivning... Möjlighet att komma i kontakt med företaget. Jag är intresserad av företagsvärlden i allmänhet. Networking KOMMUNIKATION Trots att en stor del av dem som deltog i undersökningen inte är studentkårsaktiva är det en betydlig majoritet av svararna, 93,14%, som vet var studentkårens utrymmen finns. Däremot är det endast 30,72% av alla svarare som tycker att studentkårens utrymmen används ändamålsmässigt. 41,16% av svararna kan inte ta ställning till den här frågan, vilket kan förklaras med att de studeranden som inte är kåraktiva inte spenderar mycket tid i kårutrymmena och därför inte vet om deras kapacitet används till 100 procent. Figur 48: Vetskap om studentkårens utrymmen Under den senaste tiden har det varit mycket tal om SHS även i fortsättningen skall förbli medlem i SSI, eller om medlemskapet bör uppsägas. Av de hankeiter som tagit del av undersökningen tycker endast 11,5% att Studentbladet, SSI:s medlemstidning, är en bra tidning, medan 34,5% inte tycker det. Majoriteten av svararna, 54%, anser att Studentbladet är helt ok. Studentbladet Figur 49: Effektiv användning av stdenkårens utrymmen Figur 50: De hankeiter som svarat på undersökningen har två informationskanaler som de använder sig av för att få information om studentkåren: Shsweb och word-of-mouth. 84,97% säger att de använder sig av Shsweb, en av Svenskfinlands mest besökta webportraler och diskussionsforum, då de vill få veta om aktuella saker inom SHS, medan hela 89,49% litar på word-of-mouth som källa. Shsweb är dock i första hand en informationskälla för Helsingfors-hankeiter, medan det uppe i Vasa läses SSHV.org och infobladet Nötte; 15,23% av svararna läser SSHV.org, medan 11,22% läser Nötte. Även affischer som läggs upp på anslagstavlor i högskolans och kårens utrymmen är populära 27

28 kommunikationsmedel, som även tidningen Hankeiten. Information på affischer når 58,23% av svararna, medan talet för informationen i Hankeiten är hela 61,37% Övriga kanaler för kåren att nå sina medlemmar är olika typer av nyhetsbrev eller infomail och Studentbladet. Nyhetsbreven/infomailen läses av 48,73% av svararna, medan Studentbladet fungerar som informationskanal för 40,45% av svararna. Hela 95,6% av deltagarna i undersökningen önskar att de får sin information om studentkårens verksamhet genom webbsidorna Shsweb.fi eller SSHV.org. Detta förstärker påståendet att internet har blivit studentkårens primära kanal för att nå sina medlemmar. Efter webbsidorna får word-of-mouth mest röster: 75,1% av svararna vill ha sin information den här vägen. Även infomail, affischer och tidningarna Hankeiten och Nötte är popoulära. 65,8% hoppas att de får information via infomail, medan affischer i högskolans och studentkårens utrymmen önskas av 64% av svararna. Dryga 58% av svararna vill däremot att de blir informerade om studentkårens evenemang och övrig verksamhet via tidningarna Hankeiten (i första hand Helsingforsstuderanden) och Nötte (Vasastuderanden). De minst önskade kanalerna för mottagande av information är enligt undersökningsdeltagarna Studentbladet (36,1%) och regelbundna infoblad (37,8%). 28

29 29

30 Figur 51: Önskade informationskanaler En vidareutveckling av anslagstavlan med tv skärmar i skolan med rullande dagligen uppdaterad aktuell information. facebook More stuff in English language for international students (and native as well) E-post är bäst. Det kommer fram och man kan avgöra ifall informationen är relevant De som deltagit i undersökningen har mycket olika åsikter om SHS medlemstidnings, Hankeitens, värde för en studerande på Hanken. Närmare 40% av svararna förhåller sig neutrala till frågan, medan dryga 30% av svararna antingen tycker att tidningen ger eller inte ger mervärde. Trots detta kan det konstateras att Hankeiten är en väsentliga informationskälla för gemene hankeit, då den läses av nästan 60% av svararna i undersökningen. Hankeiten tillför dig mervärde? 1=håller inte med, 5=håller absolut med Figur 52: Hankeiten 30

31 Då det gäller för gemene studentkårsmedlem att ge feedback om studentkårens aktiviteter, föredrar majoriteten av svararna att de sker via personlig kontakt med de enskilda personer inom kåren som ansvarar för de aktuella frågorna. Detta föredras av 54,08% av svararna. Länken Kontakta oss som finns på Shsweb.fi används av 30,8% av svararna då de vill ge feedback åt kåren, medan 26,9% av svararna förlitar sig på diskussionsforumet på samma webbsida. Det minst populära alternativet är styrelsens blogg på Shsweb.fi, som används/skulle användas av endast 2,1% av svararna. Figur 53: Feedback Borde inte studentkåren synas i skolan alltid nu och då, så att man kan rycka dem i ärmen och fråga/klaga/ge förslag... t.ex öppna diskussionstillfällen Man skulle kunna ha en "postlåda" för feedback tex brevid någon anslagstavla på första våningen i Hanken. Planerandet av SHS medlemskalender skapar diskussion varje år. Kalendern är en viktig vardaglig pryl för många hankeiter, och därför är layouten och kalenderns uppbyggnad mycket viktig för att öka kalenderns användbarhet. 64,1% av dem som deltog i 31

32 undersökningen tycker att kalendern borde göras läsårsvis, medan 35,9% av svararna tycker att den bör göras kalenderårsvis. Figur 54: SHS kalender KULTUR Flera nya klubbar har under de senaste åren vuxit enormt i popularitet bland studentkårens medlemmar. 37,27% av svararna uppger att de för tillfället är medlem i någon av de klubbarna som är organiserade av SHS. Figur 55: Klubbmedlemskap För att kartlägga hankeiters preferenser inom kultur och nöje, innehöll undersökningen en fråga om vilka typer av kulturella evenemang hankeiter är intresserade av. De mest populära typerna av evenemang bland svararna är bio och konserter. 70,7% av svararna är intresserade 32

33 av att delta i bio medan talet för konserter är 61%. Dryga 50% av svararna är intresserade av att gå på teater, och 38,7% är intresserade av musikaler. De mindre populära typer av kulturevenemang var enligt undersökningen olika typer av danstillställningar, museer och konstutställningar. 30,2% av svararna var intresserade av att delta i danstillställningar, medan dryga 25% av svararna var intresserade av att gå på museer eller olika konstutställningar. Det minst populära kulturella evenemanget bland hankeiter är opera, som intresserar endast 11,2% av svararna. 33

34 34

35 Figur 56: Kulturevenemang Endast 28,97% av svararna är intresserade av att vara med och ordna ett spex. Däremot är möjliga resor arrangerade av studentkåren mycket populära: hela 72,19% av dem som deltog i undersökningen skulle vara intresserade att åka med studentkåren t.ex. till Moskva, St. Petersburg, Riga etc. Figur 57: Spex Figur 58: Resor 35