Kallelse till gemensamt sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen

Transkript

1 Utsänd Ordinarie ledamöter och ersättare i Barn- och Utbildningsberedningen samt Socialberedningen Kallelse till gemensamt sammanträde för Barn- och utbildningsberedningen samt Socialberedningen Tid: Torsdagen den 22 maj klockan ca (kaffe och thé med smörgås står framdukat från 09.30) Plats: Västra Varvsgatan 11 i Luleå, högst upp i det som kallas Fyra och en halvan eftersom det ligger fyra och en halv våning upp. (Där Kommunförbundet Norrbotten har sina lokaler i det som tidigare kallats NAB-huset och senare SWECO huset) Tyvärr finns bara förhyrda parkeringsplatser utanför lokalen. Parkering finns utanför länsstyrelsen på andra sidan Varvsleden eller vid Bryggeriet, alltså Nyckelbryggeriers gamla industrifastighet. Program: Kaffe, the och smörgås står framdukat Gemensam information * Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Information av Marja- Leena Komulainen, projektledare (För underlag, se Socialberedningens dagordning) * Kartlägg ning av Barn och ungas placering utanför hemmet Information av Ingrid Carlenius, handläggare för Socialtjänst * Modermålsprojektet Information av Marina Eklund, projektledare * Nya gymnasieskolan Information av Birgit Nordlander, handläggare för Barn och utbildning * Folkhälsoarbetet Information av Kåre Strömbäck, Haparanda stad * Förberedelserna för studiebesök till Bryssel Information av Ingrid Carlenius och Birgit Nordlander * Projektet SAMSYN Information av Birgit Nordlander/Ingrid Carlenius Lunch Gemensamt sammanträde och därefter separata sammanträden avslutning och kaffe/the med tilltugg Jan Larsson Ordförande för den gemensamma delen av mötet

2 Dagordning för det gemensamma sammanträdet: 1. Val av justerare 2. Rapportering från beredningarna vid styrelsens sammanträde den 12 juni 3. Det gemensamma mötet i Pajala den 18 september o Bör beredningarna föreslå styrelsen att lägga in information om barn och unga till dagordningen? o Bör beredningarna föreslå styrelsen att lägga in information om folkhälsoarbetet till dagordningen? o Ska beredningarna hålla separata sammanträden efter det gemensamma sammanträdet? o Har beredningarna förslag till styrelsen på hur mötet disponeras? Lunch till lunch, sammanträde och studiebesök samma dag eller annat? o Övrigt som rör det gemensamma sammanträdet 4 Övriga frågor Delgivning för den gemensamma delen av sammanträdet: Protokoll från länshandikapprådets sammanträden Dagordning för Barn- och utbildningsberedningens sammanträde: 1. Val av justerare 2. Fortsättning av Modersmålsprojektet Bilaga: PM 3. Länsverksamheten vid Gammelängsskolan i Boden Bilagor: a) PM b) Skrivelse från Bodens kommun, Barn- och utbildningsförvaltningen 4. Hästhållning på gymnasieskolan Bilaga: PM 5. Friskolor Muntlig information av ordföranden 6. Övriga frågor Dagordning för socialberedningens sammanträde: 1. Val av justerare 2. Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Bilagor: a) PM, b) Projektbeskrivning, c) Budget 3. Barn och ungas placering utanför hemmet Kartläggning av barn och ungas placering utanför hemmet har ännu inte kunnat slutföras på grund av att alla kommuner inte lämnat begärda uppgifter. Redovisning av tillgängliga uppgifter lämnas vid sammanträdet.

3 4. Norrbus gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov Bilaga: PM 5. Vård och behandlingsinsatser för barn och ungdomar Bilaga: PM 6. Ersättningar och villkor för kontaktpersoner och kontaktfamiljer enligt SoL och LSS Bilaga: PM 7. Information om Äldreguiden Muntlig information av Ingrid Carlenius 8. Ordförandens rapport: Framtida äldreboende, Falun Ny vårdform öppenvårdstvång inom psykiatrin 9. Övriga frågor För frågor om sammanträdet, var vänlig kontakta undertecknad För sakfrågor inom barn och utbildning, var vänlig kontakta: Birgit Nordlander Telefon: Mobiltelefon: E-post: För sakfrågor inom socialtjänst, var vänlig kontakta: Ingrid Carlenius Telefon: Mobiltelefon: E-post: Enligt uppdrag Kjell-Åke Halldén Telefon: Mobiltelefon: E-post:

4 Handlingar för det gemensamma sammanträdet Delgivningar

5 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 18 FEBRUARI 2008 Protokoll från Gemensamt sammanträde för Länshandikapprådet och Länspensionärsrådet Tid och plats Måndagen den 18 februari 2008 kl i Landstingshuset, Luleå (styrelserummet) Britt Westerlund (s), NLL, ordförande Monica Carlsson (v), NLL Karin Lundgren (fp), NLL Katarina Palm (v), Kommunförbundet Kurt Hofgren, HSO Inger Johansson, HSO Gerd Rönnqvist, HSO Ivan Åberg, HSO Sven-Erik Eklund, PRO, ej tjänstgörande ersättare Eivor Öhman, SPRF, ej tjänstgörande ersättare Siv Kero, Rönngården, 1 4 Närvarande Övriga Thord Keskitalo, SRF Lars-Åke Andersson, DHR Ulla Persson (fp) Gunn Burman, PRO Jan Gulliksson, PRO Ulf Sundberg, PRO Sten Scherman, SPRF Thorsten Aasa, SPF Mayvor Hellström, SKPF Ingrid Isaksson, Rönngården, 1 4 Kenneth Johansson, ekonomienheten, 5 Dennis Kvist, sekreterare Dennis Kvist Justeras / 2008 Justeras / 2008 Justeras / 2008 Britt Westerlund Ivan Åberg Jan Gulliksson 1

6 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 18 FEBRUARI Sammanträdets öppnade Britt Westerlund hälsade ledamöterna välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. 2 Val av protokolljusterare, en från vardera rådet Ivan Åberg, Länshandikapprådet och Jan Gulliksson, Länspensionärsrådet valdes att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 3 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes med följande tillägg: 1 Vårdplatser för reumatologi, Sunderby sjukhus. 2 Tillgänglighetsåtgärder inom Länstrafiken. 4 Verksamheten på Rönngården, Tärendö Siv Kero och Ingrid Isaksson informerade om verksamheten på Rönngården i Tärendö. Verksamheten startade 1992 och har plats för åtta boende. Personalen utgörs av sju undersköterskor och två vårdbiträden, sammanlagt 7,70 årsarbetare, som arbetar i tre olika skift. Personalen, tillsammans med de boende, lagar all mat själv, städar, tvättar m m. De boende är alla dementa i olika stadier. Det finns fem grundpelare för verksamheten: 1 Gemensamt synsätt: Det innebär att personalen har ett gemensamt och positivt synsätt på omvårdnaden och hela tiden arbetar mot samma mål. Omvårdnaden utgår från varje enskild boendes behov och villkor. 2 Bemötande: Demenssjuka ska alltid bemötas som man själv vill bli bemött. 3 En värdig ålderdom: De boende får göra meningsfulla saker tillsammans med andra, känner sig behövda och nyttiga, upplever helhet och mening i livet. Ett passivt deltagande är också en form av deltagande. 4 Trygghet och gemenskap: När minnet sviker, orienteringsförmågan försämras och det blir svårare att kommunicera med omgivningen är det viktigt att boendemiljön är be- 2

7 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 18 FEBRUARI 2008 kant och trygg samt ger möjlighet till både vila, aktivitet, stimulans, gemenskap och avskildhet. 5 Välbefinnande: En del av livskvaliteten är att få komma ut sommar som vinter och känna årstidernas skiftning med olika dofter och färger. Ett exempel på arbetssättet är den dag i reminiscensens tecken som genomförts. Personalen hade på sig kläder från förr. De boende fick vakna upp till doften av nybakat bröd. Till frukost/lunch serverades gammaldags fil, halstrad strömming och färskt bröd. Det fanns gamla saker från förr, t ex gamla redskap, utplacerade vilket ledde till många spontana samtal. Det bjöds också på musikunderhållning. Fler sådana dagar är planerade. Personalens inställning kan sammanfattas i bl a följande punkter: Arbetar mot samma mål även vid motgångar. Var flexibel och se möjligheter i stället för hinder Alla är måna om varandra. Alla tar ett ansvar för sina arbetsuppgifter. Lägger scheman själv. De äldres behov ska styra dagen, inte rutinerna. Delaktighet och medbestämmande är en nyckel till trivsel. Olikheter hos medarbetarna används som en tillgång där förslag prövas och utvärderas. Ledamöterna var överens om att de tankar och idéer de fått ta del av bör spridas inom handikapp- och pensionärsorganisationerna. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 5 Öppna jämförelser Kenneth Johansson, ekonomienheten, informerade om den senaste Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet avseende Uppgifterna är framtagna i samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och landsting i nära samverkan med huvudmännen. Avsikten är att publicera lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelserna är återkommande och långsiktiga. De avser fler olika perspektiv och baseras på enhetliga nationella indikatorer på landstingsnivå. Statistiken är könsuppdelad. Detta är den andra rapporten. När den tredje utges kan man även se trender. Rapporten har fyra perspektiv: A. Medicinska resultat: Kliniska resultat, evidensbaserad vård, säker vård, samverkan mellan vårdgrenar och förebyggande hälso- och sjukvård. 3

8 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 18 FEBRUARI 2008 B. Patienterfarenheter: Vad tycker patienter och befolkning om vården. C. Tillgänglighet: Väntetider och telefontillgänglighet. D. Kostnader: Kostnader per invånare och produktivitet i landstingen. Sammanlagt 75 indikatorer redovisas, varav 19 tillkommit sedan Inom Norrbotten gäller att hälso- och sjukvårdsverksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. F n deltar landstinget i ca 40 av 55 st register, av dessa är 18 länstäckande. Mellan 2006 och 2007 tillkom 28 nya enheter/ sjukhus. Jämfört med alla landsting/regioner redovisade Norrbotten i 31 fall ett resultat som låg i den högre tredjedelen, i 24 fall i mitten och i 30 fall i den lägre tredjedelen. Resultaten är föremål för analys inom varje landsting/region. Bedömningen är att jämförelserna kommer att få större och större betydelse, inte minst för patienterna. Inom norra sjukvårdsregionen har resultaten lett till en diskussion med Västerbottens läns landsting om tillgängligheten till Norrlands universitetssjukhus inom vissa specialiteter för patienter från andra regionlandsting. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 6 Samordning mellan färdtjänst och sjukresor Vid sammanträdet den 6 december 2007 undrade Karin Lundgren vad som hänt i denna fråga. Länstrafiken i Norrbotten har f n ett uppdrag att försöka få till stånd en samordning av färdtjänst och sjukresor i länet vad gäller regelverk, upphandling och beställningsverksamhet. Ärendet ska behandlas i Länstrafikens styrelse under våren 2008, varför resultatet inte kan redovisas förrän vid en senare tidpunkt. I dagsläget är det sju kommuner (Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix, Pajala, Överkalix och Övertorneå) som använder sig av beställningscentralen och har ett liknande regelverk. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 7 Primärvårdens riktlinjer för vårdcentralernas arbete m m Gunn Burman undrade vilka riktlinjer vårdcentralerna arbetar efter när det t ex gäller förebyggande arbete. 4

9 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 18 FEBRUARI 2008 Divisionsplanen utformas efter en process där det i steg 1 gemensamt bestäms VAD som ska uppnås. I planen finns drygt 30 parametrar som verksamheterna ska följa och se till att de uppnår. Det finns ingen möjlighet att välja bort något. Steg 2 innebär HUR verksamheterna lokalt arbetar för att uppnå detta. Där är divisionen mer fri, på så sätt att det är fritt för verksamheten lokalt att välja arbetssätt, bara de åstadkommer det divisionen vill ska uppnås. Divisionsledningen följer effekterna av arbetet, inte i detalj hur verksamheterna arbetar. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 8 Landstingsplan Landstingsplan hade skickats ut med föredragningslistan. Organisationerna ombads att komma med synpunkter och förslag på nästa års landstingsplan till nästa sammanträde. 9 Rapporter 9:1 Landstingsdirektörens rapport Landstingsdirektörens rapport till landstingsstyrelsen den 29 januari hade skickats ut med föredragningslistan. 9:2 Fastigheters tillgänglighetspaket Landstingsstyrelsen beslöt den 29 januari ( 21) att avsätta 2 miljoner kr för olika tillgänglighetsåtgärder på länets vårdinrättningar. Arbetet med tillgänglighetsinventeringarna är nu i stort sett avslutat. De flesta enklare justeringar är åtgärdade, men det finns en del större åtgärder som planeras att utföras under vintern och våren: I Sunderby sjukhus ska fyra nya toaletter tillskapas vid kapprummet i huvudentrén. Vissa grusade gångvägar inom sjukhusområdet ska asfalteras. Talsyntes ska monteras i vissa hissar i länet. En del smala dörrpartier kommer att bytas ut och kompletteras med dörrautomatik. Anpassning av allmänna toaletter i huvudentréer. Nya kontrastmarkeringar och skyltar. 5

10 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 18 FEBRUARI 2008 Nya hörselslingor i vissa offentliga lokaler m m. Fastigheter kan ta på sig att återkoppla till tillgänglighetsgruppen inom HSO när en åtgärd är utförd. De fem senaste årens tillgänglighetsåtgärder uppgår till i storleksordningen fem miljoner kr inklusive ovannämnda 2 miljoner kr. De största enskilda åtgärderna är hiss samt rullstolstoalett på Grans (1 miljon kr), rullstolstoalett, ramper m m på naturbruksgymnasiet, Kalix ( kr), ramphiss i Arvidsjaur ( kr), portautomatik på flera enheter ( kr) samt flera åtgärder av mindre karaktär (ca 1 miljon kr) Såvitt känt finns det inte toalett med taklyft på något sjukhus. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 10 Övriga frågor 10:1 Vårdplatser för reumatologi, Sunderby sjukhus Karin Lundgren ville veta om det är planerat någon minskning av de reumatologiska vårdplatserna vid Sunderby sjukhus. Svaret redovisas på nästa sammanträde. 10:2 Tillgänglighetsåtgärder inom Länstrafiken Katarina Palm efterlyste information om vilka åtgärder Länstrafiken vidtar inom tillgänglighetsområdet. Redovisning sker på ett kommande sammanträde. 11 Nästa sammanträde Råden beslöt att nästa sammanträde flyttas från onsdagen den 9 april till fredagen den 11 april. Plats för sammanträdet blir Sunderby sjukhus. 12 Sammanträdets avslutning Britt Westerlund tackade de närvarande och förklarade sammanträdet avslutat. 6

11 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL 2008 Protokoll från Gemensamt sammanträde för Länshandikapprådet och Länspensionärsrådet Tid och plats Fredagen den 11 april 2008, kl , Sunderby sjukhus (konferensrum 2:3) Britt Westerlund (s), NLL, ordförande Katarina Palm (v), Kommunförbundet Inger Johansson, HSO Gerd Rönnqvist, HSO Ivan Åberg, HSO Malte Heikki, PRO, tjänstgörande ersättare Sven-Erik Eklund, PRO, ej tjänstgörande ersättare Närvarande Övriga Ulla Persson (fp) Jan Gulliksson, PRO Ulf Sundberg, PRO Sten Scherman, SPRF Thorsten Aasa, SPF, 1 5 Mayvor Hellström, SKPF Anders Bergström, Läkemedelskommittén, 1 4 Dennis Kvist, sekreterare Dennis Kvist Justeras / 2008 Justeras / 2008 Justeras / 2008 Britt Westerlund Gerd Rönnqvist Malte Heikki 1

12 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL Sammanträdets öppnande Britt Westerlund hälsade ledamöterna välkomna och förklarade sammanträdet öppnat. 2 Val av protokolljusterare, en från vardera rådet Gerd Rönnqvist, Länshandikapprådet och Malte Heikki, Länspensionärsrådet valdes att tillsammans med ordföranden justera protokollet. 3 Godkännande av föredragningslistan Föredragningslistan godkändes med följande tillägg: 1 Överföring av hemsjukvård. 2 Separata sammanträden för råden. 3 Handikappkonferens i Ängelholm. 4 Enkät från Barnombudsmannen. 5 Socialstyrelsens äldredagar. 4 Läkemedelsarbetet i landstinget Anders Bergström, ordförande i landstingets läkemedelskommitté samt läkemedelsstrateg, informerade dels om läkemedelsarbetet i landstinget, dels om landstingets yttrande över apoteksmarknadsutredningen, vilket bifogas protokollet. Landstingets årliga kostnad för läkemedel är ca 750 miljoner kr. Några exempel på övergripande frågor när det gäller att förbättra läkemedelsanvändningen i Norrbotten är att: Läkemedel är effektiva. Apoteken i länet kasserade 31 ton läkemedel I detta sammanhang nämndes bl a problemet med förpackningsstorlekar procent av patienterna läggs in på sjukhus p g a läkemedelsbiverkning enligt en studie redovisad i Läkartidningen. Ingen undersökning finns för Norrbottens del. Läkemedelshantering är ett riskområde och åtgärder måste vidtas enligt en rapport från Socialstyrelsen om hantering av läkemedel i slutenvården. 2

13 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL 2008 I Norrbotten går det att via en medicinordinationsmodul i det vårdadministrativa systemet (VAS) se vilka läkemedel en patient är ordinerad. F n är inte ApoDos integrerat, men blir förhoppningsvis det inom ca ett år. Apoteksmarknadsutredningen har lämnat sitt slutbetänkande och föreslår en omreglering av detaljhandeln med läkemedel. Utredningen bedömer att förslagen kommer att öka tillgängligheten, sänka samhällets kostnader och bibehålla patientsäkerheten. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari En kontrollstation, för att se vilka effekter förslagen fått, ska ske Fr o m 1 mars 2008 kan nikotinläkemedel säljas i butiker. Tidsplanen i övrigt för omregleringen är följande: 11 april 2008: Senaste dag för remissvar. Juli 2008: Nya regler för sjukhusapotek börjar gälla om förslagen i delbetänkandet godkänts. Hösten 2008: Proposition på huvudbetänkandet behandlas av riksdagen. 1 januari 2009: Konkurrensutsatta öppenvårdsapotek. Flera olika frågor diskuterades bl a informationsönskemål. Inbjudningar till informationsmöten ska lämpligen ske via handikapp- och pensionärsföreningarnas distriktsorganisation. Landstinget bör kunna erbjuda en lämplig organisation för att informera om läkemedelsfrågor. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 5 Landstingsplan Handikapp- och pensionärsorganisationerna har möjlighet att lämna synpunkter på Landstingsplan senast den 28 april. Planarbetet pågår inom landstinget. Bl a diskuteras vilken påverkan omvärldsfaktorer som befolkningsutvecklingen, konjunkturen (inte minst den internationella), statsbidragsutvecklingen m m får på kommande år. Den politiska majoriteten har träffat divisionsledningarna och politikerna i beredningarna och från dem fått signaler om var insatser behövs. Den politiska majoriteten kommer att lägga ett förslag till landstingsplan, medan allianspartierna och sjukvårdspartiet lägger egna förslag. Det kommer alltså att finnas tre förslag att ta ställning till. Beträffande de ekonomiska förutsättningarna konstaterades att dessa blir klara först när regeringen presenterat höstbudgeten. Bland övriga frågor som togs upp kan nämnas samverkan inom landstinget, mellan landstinget och kommunerna och med handikapp- och pensionärsorganisationerna. Dessa måste ställa krav på politiker och vårdpersonal. Eftersom landstinget inte har något handikappolitiskt program är tanken att sådana frågor ska ingå som en röd tråd i landstingsplanen. Svaret på frågan om det är många norrbottningar som vårdas på rättspsykiatriska enheter utanför länet är nej. Det rör sig endast om någon enstaka per- 3

14 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL 2008 son. På enheten i Öjebyn vårdas f n ett fåtal utomlänspatienter, företrädesvis från Västerbotten. 6 Vårdplatser för reumatologi, Sunderby sjukhus Karin Lundgren undrade vid föregående sammanträde om det är några förändringar på gång av vårdplatserna för reumatologi på Sunderby sjukhus. De senaste årens medicinsk utveckling inom reumatologin har medfört betydande förändringar i behandlingsstrategier och en förbättring gällande minskning av sjukdomsaktivitet och ökning av funktionsförmågan för patienterna. Detta har i sin tur medfört vinster med minskad dödlighet, minskad förekomst samt socioekonomiska vinster. Till detta hör också en avsevärd ökning av livskvaliteten för den enstaka patienten. Den medicinska utvecklingen har medfört en total omvändning från en mera rehabiliteringsorienterad specialitet ( den gamla reumatologin ) till alltmer högt specialiserad immunologisk/medicinsk specialitet ( den nya reumatologin ) med tidiga förebyggande och behandlande åtgärder och effektiv modern medicinsk behandling som högsta prioritet. År 2004 uppdrogs det från styrgruppen för divisionerna Medicinska specialiteter och Primärvård att bilda en arbetsgrupp, som fick namnet länsgrupp Reumatologi, bestående av två reumatologer och sex distriktsläkare representerande hela länet. Länsgrupp Reumatologi är ett exempel på bra process med bl a professionell kollegial samverkan, deltagande av representanter för berörda verksamheter m m. Gruppens uppdrag är att: Fortlöpande hålla länsövergripande utrednings- och behandlingsriktlinjer aktuella. Inhämta patientföreningens synpunkter. Samråda med medicinklinikerna i länet. Länsgruppen träffas en gång per år för utvärdering och uppdatering av dokument. Resultatet blev (våren 2005) ett kvalitetsdokument Handläggningsöverenskommelse i reumatologi mellan Reumatologen och Primärvården i Norrbotten samt ett Reumatologikompendium. Dokumenten är åtkomliga via landstingets insida, reumatologens hemsida samt via distriktsläkarportalen. Våren 2005 skedde ett omfattande förankringsarbete i länet för att nå samtliga vårdcentraler och informera distriktsläkarna samt inhämta deras synpunkter. Detta arbete fortsatte hösten 2005 med utbildningsaktiviteter riktade till distriktsläkarna i hela länet. Den stora gruppen patienter med kronisk benign smärta, som tidigare handlagts av reumatologen och primärvården, skulle i fortsättningen handläggas enbart av primärvården. En analys av det aktuella läget med fokus på klinikens struktur/arbetsrutiner ledde till ett förbättringsarbete redan år Sista halvåret skedde detta parallellt med projektet Bra mottagning. Tonvikten lades på samarbete mel- 4

15 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL 2008 lan olika yrken i teamet för att optimera patientens omhändertagande och på mottagningens struktur med målet ökat tillgänglighet och patientflöde. Den reumatologiska verksamheten har nu ansökt om stipendium för systematiskt förbättringsarbete. Syftet med det planerade arbetet är att: Anpassa klinikens struktur och arbetssätt/rutiner för att bemöta den moderna reumatologin på bästa sätt. Värdera behov av slutenvård kontra öppenvård. Bygga upp ett högkompetent centrum med tentakler mot andra invärtesmedicinska specialiteter för handläggning av svåra systemsjukdomar med invärtes organengagemang. Ändra rehabiliteringens målsättning från passivt omhändertagande till mera aktivt riktade insatser med patientutbildning/information för att öka patientens eget ansvar i sin rehabilitering. Målet med projektet är: Säker och evidensbaserad vård och behandling som följer riktlinjer från Svensk Reumatologisk förening (SvRf) och europeisk reumaorganisation (EULAR). Tillgänglighet (patientnära satellittmottagningar ). Kvalitativt likvärdig vård i länet. Effektiv vård (t ex uppfylla vårdgarantin och avskaffa väntelista för mottagningsbesök). Genomförandet består av: 1 Översyn av samarbete med primärvården. Utgångspunkten är rätt patient på rätt vårdnivå. 2 Översyn av öppenvård och slutenvård inom reumatologin. Här ingår bl a en ändrad mottagningsstruktur. T ex ställs frågan om alla sysslar med det de är utbildade för. Införande av s k satellitmottagningar. 3 Genomföra evidensbaserad vård, behandling och uppföljning i den kliniska vardagen. Vidare ska det ske en kartläggning av läkarbesök och remisser under åren Informationen lades med godkännande till handlingarna. 7 Ögonvårdsprogram Thord Keskitalo ville veta om landstinget har något ögonvårdsprogram efter modell från landstinget i Uppsala. Ögonverksamheten i landstinget har motsvarande information utlagd på webben. Det gäller t ex kliniska riktlinjer, vårdprogram och patientinformation. Webbadressen är: Informationen lades med godkännande till handlingarna. 5

16 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL Dialysenheten, Kalix sjukhus Mayvor Hellström ville veta hur verksamheten fungerat sedan öppnandet, om alla patienter ryms, hur rekryteringen av personal gått m m. Verksamheten startade den 7 januari 2008 och allting har fungerat bra. Enheten har 11 platser tillgängliga. Alla patienter från östra Norrbotten får plats Det finns dock en patient från Kalix som själv önskar få sin dialys i Sunderbyn och gör så än så länge. I dagsläget dialyseras 19 patienter i Kalix. F n sker dialys i två skift, d v s föroch eftermiddag, måndag, onsdag och fredag och i ett skift tisdag, torsdag och lördag. Rekryteringen av personal har gått bra och personalen blir mer rutinerad ju längre tiden går. Den organisation/ledamot som vill företa studiebesök på avdelningen kan kontakta avdelningsföreståndaren. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 9 Listning på vårdcentraler Mayvor Hellström undrade hur listningssystemet på vårdcentralerna fungerar. Listningssystemet kommer att starta så fort IT-sidan kan få in systemet i VAS. IT ska ta ta fram ett nytt befolkningsregister och till detta inhandla en listningsfunktion. Det finns pengar avsatta i år för detta och tidplanen är att sjösätta systemen under hösten Det är i drift i Jämtland som också har VAS, så f n väntar på primärvården att det ska kunna börja användas även i Norrbotten Enligt kommittédirektiven till utredningen Patientens rätt i vården ska utredaren: Lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande i vården kan stärkas. Se över hur patientens möjligheter att fritt välja vårdgivare efterlevs samt lämna förslag till lagreglering av det fria vårdvalet. Analysera tillämpningen av den nationella vårdgarantin samt lämna förslag till lagreglering av denna. Lämna förslag till en stärkt rätt till fast vårdkontakt. Föreslå hur fri etableringsrätt kan införas i primärvården. Delbetänkandet om etableringsfrihet ska lämnas senast 15 april I övrigt ska slutredovisning ske senast den 15 december Informationen lades med godkännande till handlingarna. 6

17 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL Handikapparkeringsplatser, Piteå älvdals sjukhus Lars-Åke Andersson framförde klagomål på att handikapparkeringsplatserna vid sjukhuset nyttjas av personer utan tillstånd eller med utgångna tillstånd och ville veta hur sjukhuset hanterar detta problem. Problemet är känt och uppmärksammat. Det planeras därför en drive inom den närmaste tiden där nyttjandet av handikapparkeringsplatserna ska studeras, bl a kommer parkeringsvakterna att få ytterligare direktiv. Till saken hör också att folktandvården kommer att flytta in i sjukhuset, vilket ytterligare kommer att öka belastningen på befintliga parkeringsplatser. Möjligheten att vid behov bygga ut befintlig parkeringsplats för besökande är undersökt. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 11 Rapporter 11:1 Landstingsdirektörens rapport Landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 11 mars 2008 hade skickats ut med föredragningslistan. Malte Heikki ansåg att det i avsnittet om kommunikationspolitisk plattform borde framgå att standarden på tågen mellan Kiruna och Luleå endast är nöjaktig för friska personer, inte för funktionshindrade. Det borde klargöras vad som görs för att förbättra tillgängligheten. Vidare efterlystes en förklaring av begreppet kluster: Kluster är geografiska koncentrationer av sammanlänkande företag, specialiserade leverantörer, tjänsteföretag, företag i likartade näringsgrenar och tillhörande institutioner inom vissa områden där man konkurrerar men också samarbetar. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 11:2 Regional utredning om speciallivsmedel En utredning, med ambitionen är att få till stånd så gemensamma regler som möjligt för denna grupp patienter, personer över 16 år, i norra regionen, pågår. För Norrbottens del gäller speciella indikationer för förskrivning av livsmedel för särskilda näringsändamål. F n kostar n det första läkemedlet 170 kr och de därpå följande läkemedlen 70 kr för den aktuella patientgruppen. I 7

18 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL 2008 Västerbotten behöver patientgruppen f n inte betala någonting för läkemedlen. Bland de förslag som diskuteras kan nämnas att ta bort indikationen säkerställd glutenintolerans. För denna grupp finns numera fullgoda livsmedel i vanliga matvaruaffärer och till en lägre kostnad. Ett annat förslag är att införa vissa avgiftsnivåer. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 11:3 Vissa beslut i landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens beslut den 11 mars 2008 om Utveckling av njursjukvården i Norrbotten ( 53) och Överföring av ansvaret för hemsjukvård ( 54) hade skickats ut med föredragningslistan. 12 Övriga frågor 12:1 Överföring av hemsjukvård På Ulf Sundbergs fråga om vad som händer i detta ärende svarade Britt Westerlund att initiativet f n ligger hos kommunerna eftersom de inte accepterade landstingets förslag om överföring av resurser. Det befintliga avtalet om enklare sjukvård ska diskuteras mellan landstinget och kommunerna (Kommunförbundet). Med enklare sjukvård avses de insatser som landstinget beställer och som kan utföras av hemtjänsten. Kommunerna kan endast utföra uppdrag som de har kompetens för. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 12:2 Separata sammanträden för råden Ulf Sundberg ansåg att råden fortsättningsvis borde ha separata sammanträden. 12:3 Handikappkonferens Den maj 2008 anordnar Sveriges Kommuner och Landsting en konferens som vänder sig till ledande politiker och tjänstemän med ansvar för 8

19 LÄNSHANDIKAPPRÅDET OCH LÄNSPENSIONÄRSRÅDET DEN 11 APRIL 2008 handikapp-, habiliterings-, rehabiliterings- och hjälpmedelsfrågor. Den äger rum i Ängelholm. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 12:4 Enkät från Barnombudsmannen En enkät från Barnombudsmannen om barnperspektivet i handikapprådet har besvarats. Den innehöll bl a frågor om barn och unga med funktionshinder med funktionshinder särskilt nämns i reglementet, om frågor om barns och ungas situation har behandlats och i så fall inom vilka områden. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 12:5 Socialstyrelsens äldredagar Den 2 3 september 2008 anordnas Socialstyrelsens äldredagar i Stockholm. Bland programpunkterna kan nämnas Äldreomsorg i brytningstid, Frivillighet som välfärdsförstärkare, Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom, Öppna jämförelser och Gemensam tillsyn vid klagomål. Konferensen riktar sig till pensionärsorganisationer, politiker och tjänstemän. Information finns på adress: äldredagar+2008.htm med länk till inbjudan. Informationen lades med godkännande till handlingarna. 13 Nästa sammanträde Länshandikapprådets kommande sammanträde äger rum måndagen den 15 september i Landstingshuset. Länspensionärsrådets kommande sammanträde äger rum fredagen den 19 september på Grans naturbruksskola, Öjebyn. 14 Sammanträdets avslutning Britt Westerlund tackade de närvarande och förklarade sammanträdet avslutat. 9

20 Handlingar för Barn- och Utbildningsberedningens sammanträde

21 Handlingar för Barn- och Utbildningsberedningens sammanträde Ärende 2

22 Förlängning av projektet Modersmåls- och minoritetsspråksundervisning i Norrbotten Modersmålsprojektet har varit igång sedan augusti Hälften av länets kommuner har besökts. Inventering har gjorts för att ta reda på vilka insatser/åtgärder som behövs för en god måluppfyllelse i enlighet med vad lagstiftningen säger kring elever med annat modersmål än svenska. Den pedagogiska måluppfyllelsen är svår att nå då vi inte har utbildade modersmålslärare i alla språk. Idag har vi utbildade modersmålslärare i ca 8 av 70 språkområden. Därtill tillkommer svårigheter främst resursmässigt och pedagogiskt att planera för och förstå den nya digitala tekniken, som ska vara motor för samarbetet mellan kommunerna. Fram till och med mars 2008 har följande genomförts: Projektledare utsedd, kontaktnät etablerat i länet, spridning av information via mail och digitala presentationer om projektets mål och syfte avseende kartläggningen till BUN-politiker, skolchefer, kontaktpersoner inom verksamheten, ledningsgruppen för projektet, kommunstyrelser, kommunalråd samt för ansvariga inom modersmålsarbetet i Myndigheten för skolutveckling och Skolverket. Språkforskare har hört av sig efter radiointervju med projektledaren. Presentation har även gjorts vid Myndighetens regionala konferens i dec 07. Kontakt har tagits med Luleå tekniska universitet och dess inriktningsansvariga för språkutbildningen samt RUC som f n skissar på en utbildning som säkerställer en bättre måluppfyllelse. Kartläggningen av antalet elever inom resp. språkområde är genomförd och presenterad. Den visar på ett stort antal elever som inte kan erbjudas den lagstadgade rätten till modersmåls- och minoritetsspråksundervisning p g a resurs- och kunskapsbrist på grund av icke utbildade modersmålslärare, brist på utbildningsmaterial och datorkunskap, avsaknad av datorer och uppkoppling av dessa, brist på videokonferensstudios och PC-lösningar samt allmänt liten kunskap om Web 2.0-lösningar o s v. Några av framgångsfaktorerna för att nå bättre måluppfyllelse är att kommunerna organiserar en struktur med de resurser som krävs för egen årlig löpande kartläggning, dokumenterade handlingsplaner, studiehandledningar, uppföljning och utvärdering, samt att den egna kommunen lever upp till de nationella målen för nyanlända elever. En förlängning av projektet innebär bättre möjlighet för kommunerna i Norrbotten att leva upp till lagens krav att erbjuda undervisning i modersmål/minoritetsspråk enligt nedan:

23 Säkerställa en regional samordningsfunktion med kunskap att stödja utvecklingsarbeten i länets grundskolor, samt utveckla/bygga för kompetens pedagogiskt och tekniskt framgent inom stödområdet för modersmål i förskolan. Starta modersmåls- och minoritesspråksundervisning via fjärrteknik mellan ett antal kommuner i två av språkområdena i form av pilotprojekt initialt där måluppfyllelsen inte nås (p g a ovanstående faktorer) Möjlighet till kompetensutveckling för modersmålslärare via Luleå Tekniska universitet/ruc för att säkerställa kompetens inom de språkområden som har störst brist på utbildade modersmålslärare. Initiera och bygga en databas med aktuell information i form av studiehandledningar, lektionsupplägg mm, som alla kommuner kan nå. Stödja och utveckla de pedagogiska dokumenten genom ex. ett vidgat textbegrepp ( bild, video, konferens etc.) Kvaliteten på verksamheten med dess mångfald i undervisningen påverkar elevernas resultat positivt (IUP, arbetsplaner mm) Genom nätverksarbetet stärka länsorganisationen genom att ta del av andra kommuners kunskap och erfarenheter, ta del och diskutera vad forskningen och myndigheter säger i frågan. Ge en grundläggande digital kompetens = IKT-färdigheter som innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, och för kommunikations ändamål, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Kalkylerade kostnader för fortsättning av projektet : Lön: (sysselsättningsgrad 50 % plus sociala avgifter) kr Resor, logi: kr Administration: kr Totalt: kr Kansliets förslag: Att projektet Modersmålsundervisning i Norrbotten förlängs Att länets kommuner rekommenderas besluta om fortsatt finansiering av Modersmålsprojektet till en kostnad fördelad mellan kommunerna utifrån invånarantal Roger Kempainen Direktör Birgit Nordlander Handläggare barn och utbildning

24 Handlingar för Barn- och Utbildningsberedningens sammanträde Ärende 3

25 Länsverksamheten vid Gammelängsskolan i Boden Länsverksamheten vid Gammelängsskolan består av Skoldatatek Norrbotten och temaveckor för elever med funktionshinder (kompisveckor). Karina Pettersson Hedman, förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen samt Eva-Britt Wohlin, chef Elevhälsan/Länsverksamheten anhåller i skrivelse att Länsverksamheten permanentas från och med 2009 att att att att att att kommunernas ekonomiska åtagande för Länsverksamheten from 1 januari 2009 omfattar 900 tkr per år kostnaderna fördelas utifrån kommunernas skattekraft indexuppräkning from 1 januari 2010 sker i enlighet med den bedömning som Sveriges kommuner och landsting gör av såväl löneutveckling som inflationsutveckling inom den kommunala sektorn. ej förbrukade medel återbetalas till respektive kommun, senast februari efter avslutat budgetår en uppsägningstid av 18 månader gäller mellan Kommunförbundet och Bodens kommun utvärdering och uppföljning av verksamheten görs årligen i det nätverk med alla kommuner i Norrbotten som Länsverksamheten ansvarar för Kansliets förslag: Att förslaget enligt ovan bifalles Roger Kempainen Direktör Birgit Nordlander Handläggare barn och utbildning

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Handlingar för Barn- och Utbildningsberedningens sammanträde Ärende 4

38 Hästhållning på gymnasieskolan i relation till kommunernas avtal med NLL om Lantbruksskolorna på Gran och i Kalix Avtalet mellan Norrbottens Läns landsting och kommunerna angående rubricerade utbildningar nu gått ut. I det tidigare avtalet angavs att utbildning i hästhållning är förbehållet de utbildningar som tillhandahålls av landstinget och denna skrivning finns också kvar i förslaget till nytt avtal. Bodens kommun motsätter sig detta förbehåll. Styrelsen beslutade , 157 Att ärendet överlämnas till Barn- och utbildningsberedningen för beredning och beslut. 1

39 Handlingar för Socialberedningens sammanträde

40 Handlingar för Socialberedningens sammanträde Ärende 2

41 Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Norrbottens län Socialstyrelsen publicerade i februari 2007 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna är riktade både till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Riktlinjerna har i september 2007 kompletterats med ett implementerings och utbildningsstöd. Regeringen har även beviljat medel till implementering av de gemensamma riktlinjerna. Norrbottens läns landsting och länets kommuner lämnade i november 2007 in en gemensam ansökan till Länsstyrelsen om medel och beviljades 2,1 milj kronor till projektet (bifogas budget, bilaga 1). Arbetet har påbörjats den 1 april 2008 och ska pågå i första hand t o m mars Kommunförbundet Norrbotten har den 1 april 2008 anställt Marja-Leena Komulainen som projektledare under 2 år för att påbörja arbetet med implementering av riktlinjerna i Norrbottens län. Syftet med arbetet i Norrbottens län är att flera personer med missbruk- och beroendeproblematik får en adekvat rehabilitering genom ett ökat samarbete mellan vårdaktörer och ett arbete baserat på evidensbaserade metoder (bilaga 2, projektbeskrivning). Målet med projektet är: att skapa riktlinjer och rutiner för vården av personer med missbruk- eller beroendeproblematik både internt inom huvudmännen och gemensamt mellan huvudmännen att berörd personal inom kommunerna och landstinget har i så stor utsträckning som möjligt adekvat och aktuell kompetens för att fullgöra sina arbetsuppgifter enligt riktlinjerna att skapa rutiner för uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder inom missbruksoch beroendevården i berörda verksamheter. För att arbetet med implementering av de nationella riktlinjerna ska få genomslag hos de båda huvudmännen, krävs en projektorganisation som tillvaratar samarbetsparternas intressen. Den politiska nivån bör klargöra att samverkan mellan huvudmännen ska fungera ur ett individperspektiv och att den enskildes behov hela tiden ska lyftas fram. Representanter från både kommuner och landsting ska vara företrädda i styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper. 1

42 Mot bakgrund av detta föreslås projektorganisationen se ut enligt nedan: Politisk ledningsgrupp bestående av Kommunförbundet Norrbottens socialberedning och två landstingsråd En central styrgrupp med ansvariga socialchefer och divisionschefer, d v s länsstyrgrupp Projektgrupp med representanter från socialtjänst, primärvård, psykiatri och medicin samt projektledaren Arbets-/studiegrupper på lokal- (kommun) och länsdelsnivå Adjungerande specialister inom olika sakområden Brukar-/anhörigorganisationer För att hålla alla aktörer informerade om arbetet under projekttiden ska projektledaren rapportera löpande till den politiska ledningsgruppen och styrgruppen. Projektledaren ansvarar för de olika delrapporterna. Arbetet ska följas genom vetenskaplig handledning till projektledaren under projekttiden. Kansliets förslag: att projektet med implementering av de nationella riktlinjerna ska genomföras i Norrbottens län att anta projektbeskrivningen att fastställa projektorganisationen enligt projektledarens förslag att finansiering sker genom projektmedel som beviljats av Länsstyrelsen i Norrbottens län Roger Kempainen Direktör Marja-Leena Komulainen projektledare 2

43 Bilaga 2 IMPLEMENTERING AV RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS OCH BEROENDEVÅRD I NORRBOTTENS LÄN Bakgrund Socialstyrelsen publicerade i februari 2007 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna är riktade både till socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Riktlinjerna har i september 2007 kompletterats med ett implementerings och utbildningsstöd som lyfter fram några viktiga förutsättningar för att implementeringsarbetet ska bli framgångsrikt. De tre viktigaste förutsättningarna är: Politiskt mandat hos de båda huvudmännen om samverkan ur ett individperspektiv där den enskildes behov lyfts fram Tid och resurser avsätts för att arbeta med dessa frågor med fokus på samverkan Gemensam projektledning/styrgrupp mellan huvudmännen för arbetet med implementeringen Socialstyrelsen har även beviljat medel till implementering av de gemensamma riktlinjerna och Norrbottens läns landsting och länets kommuner lämnade i november 2007 in en gemensam ansökan till Länsstyrelsen om medel. Syfte Att flera personer med missbruk- och beroendeproblematik får en adekvat rehabilitering genom ett ökat samarbete mellan vårdaktörer och ett arbete baserat på evidensbaserade metoder. Projektmål Att påbörja implementering av de nationella riktlinjerna inom socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter i länet Att skapa riktlinjer och rutiner för vården av personer med missbruk- eller beroendeproblematik både internt inom huvudmännen och gemensamt mellan huvudmännen. Att berörd personal inom kommunerna och landstinget har i så stor utsträckning som möjligt adekvat och aktuell kompetens för att fullgöra sina arbetsuppgifter enligt riktlinjerna. Att skapa rutiner för uppföljning och utvärdering av insatta åtgärder inom missbruks- och beroendevården i berörda verksamheter. Metod Första steget i projektet utgörs av en kartläggning av missbruks- och beroendevården i länet. Riktlinjer för missbruks och beroendevård Sida 1

44 Arbetet utgår från den lokala nivån; d v s kommunerna, och fokuserar på att inventera vilken kompetens som finns hos berörd personal, vilka metoder som används i arbetet med personer med missbruks- och beroendeproblematik hos respektive huvudman och hur samverkan mellan huvudmännen fungerar. Även behov av kompetensutveckling kommer att kartläggas. Kartläggningen kommer att ske dels via en enkät, dels genom diskussioner i lokala arbets- /studiegrupper. För vissa frågor måste kartläggningen omfatta ett större geografiskt område med tillgång till sluten hälso- och sjukvård och närpsykiatri, lämpligen de fyra länsdels-/samverkansområdena. För några särskilt kompetenskrävande områden inom missbruks- och beroendevården måste kartläggningen ske länsövergripande. Genomförande Utgångspunkt i inventeringsarbetet ska vara de nationella riktlinjerna och i vilken utsträckning man idag använder eller inte använder sig av de metoder för bedömning, dokumentation, intervention, åtgärd, uppföljning och utvärdering som rekommenderas under rubrikerna Bedömning och dokumentation Upptäckt och rådgivning Missbruk och beroende av narkotika Missbruk och beroende av alkohol Gravida kvinnor Missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom Genom en sådan kartläggning kan man dessutom identifiera vilken/vilka kompetenser som finns i länet inom varje behovsområde, men också se vilka eventuella brister och förbättringsområden som finns. Resultatet av genomlysningen kan naturligtvis inte förutses i detalj men kan komma att omfatta exempelvis följande områden: Behov av kompetensutveckling Behov av upprättande av gemensamma riktlinjer Identifiering av gemensamma utvecklingsområden Hur kan vi redan idag samordna insatser och ta nytta av varandras kompetenser och ansvarsområden Vad behöver vi utveckla lokalt, inom länsdelar och gemensamt för länet Arbetet i arbets-/studiegrupper på lokal och länsdelsnivå ska utöver de ovanstående punkterna även omfatta implementering av evidensbaserade metoder för arbetet kring personer med missbruks- och beroendeproblematik. Arbetet bör utgå ifrån de lokala förutsättningarna och ambitionsnivån och målet för arbetet ska definieras gemensamt i dessa arbetsgrupper. Socialtjänsten har ansvaret för att initiera medverkan från relevanta aktörer inom hälso- och sjukvården i arbets-/studiegrupper. Socialtjänsten har även ansvaret för samordning och dokumentation av arbetet i de lokala arbetsgrupperna. Projektledaren kommer att vara ett stöd för arbetsgrupper under deras process och närvara i träffar vid behov. Brukar- och anhörigorganisationer bör involveras i arbetet på lokalnivå. Riktlinjer för missbruks och beroendevård Sida 2

45 Projektorganisation För att arbetet med implementering av de nationella riktlinjerna ska få genomslag hos de båda huvudmännen, krävs en projektorganisation som tillvaratar samarbetsparternas intressen. Den politiska nivån bör klargöra att samverkan mellan huvudmännen ska fungera ur ett individperspektiv och att den enskildes behov hela tiden ska lyftas fram. Representanter från både kommuner och landsting ska vara företrädda i styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper. Mot bakgrund av detta ser projektorganisationen ut enligt nedan: Politisk ledningsgrupp bestående av Kommunförbundet Norrbottens sociala beredning och två landstingsråd En central styrgrupp med ansvariga socialchefer och divisionschefer, d v s länsstyrgrupp Projektgrupp med representanter från socialtjänst, primärvård, psykiatri och medicin samt projektledaren Arbets-/studiegrupper på lokal- (kommun) och länsdelsnivå Adjungerande specialister inom olika sakområden Brukar-/anhörigorganisationer Målgrupp Personal inom länets kommuner och landstingets hälso- och sjukvård som arbetar med personer med missbruk/beroendeproblematik eller som på annat sätt möter personerna. Tidplan Arbetet påbörjas den 1 april 2008 och ska pågå i första hand t o m mars Under perioden april september 2008 ska informationen spridas ute i organisationerna, projektorganisationen bildas, kontaktpersonerna i kommunerna utses och kartläggningen av missbruks- och beroendevården i länet påbörjas. Målet är att i september 2008 starta arbetet i de lokala arbets-/studiegrupperna. Genomförandet av utbildningsinsatser och arbetet i arbets- /studiegrupper på lokal- och länsdelsnivå beräknas pågå under ca månader. Slutrapport och utvärdering av projektet ska presenteras för den politiska ledningsgruppen och styrgruppen senast i februari Budget Länsstyrelsen har beviljat 2,1 mkr i projektmedel under 2 år. Medlen betalas ut mot redovisning i efterskott. Riktlinjer för missbruks och beroendevård Sida 3

46 Uppföljning/utvärdering Projektledaren rapporterar löpande till den politiska ledningsgruppen och styrgruppen. Projektledaren ansvarar för de olika delrapporter. Arbetet ska följas genom vetenskaplig handledning till projektledaren under projekttiden Marja-Leena Komulainen projektledare Riktlinjer för missbruks och beroendevård Sida 4

47 Bilaga 1 Implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Norrbottens län Budget Projektledare, lön inkl soc avg :- Resor inkl hyrbil, logi :- Konferenser, utbildningar :- Administration, lokaler, utrustning :- Utvärdering :- Handledning/vetenskapligt stöd :- Övriga kostnader :- Summa: kronor

48 Handlingar för Socialberedningens sammanträde Ärende 4

49 Norrbus gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga med sammansatta behov En gemensam arbetsgrupp med representanter för skola, socialtjänst, primärvård och barn- och ungdomspsykiatrin i länet har under år 2007 arbetat fram förslag till gemensamma riktlinjer för samverkan i arbetet kring barn och unga. Förslaget presenterades för länsstyrgruppen den 10 december 2007 varefter det skickades ut till alla berörda verksamheter i länet för synpunkter. Remissvaren har sammanställts och den 3 april 2008 presenterats för länets skol- och socialchefer samt för landstingets divisions- och regionchefer. Alla remisser tar upp vikten av att skapa gemensamma riktlinjer för samverkan kring dessa ärenden men förutsätter att man tydliggör ansvars- och kostnadsfördelningen tydliggör hur oenighet i enskilda ärenden ska lösas gör en mall för genomförandeplan och avvikelserapport skapar rutiner för avvikelsehantering betonar helhetsperspektiv utifrån barnets/den unges behov ökar kunskap om varandras ansvarsområden, roll och kompetens tydliggör ledningsnivåer och länsstyrgruppens roll Arbetsgruppen har fått tilläggsdirektiv utifrån remissvaren. Dessa ska redovisas till länsstyrgruppen den 6 juni Kansliets förslag: att informationen läggs till handlingarna. Marja-Leena Komulainen projektledare 1