Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning. Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt postbox.fk@sef.se

Transkript

1 AVTALAT Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt TEMA ELSÄKERHET Det handlar ytterst om ditt och dina arbetskamraters liv! Elsäkerhetsverket bedömer att var femte elyrkesman utsatts för en ljusbåge eller fått ström genom kroppen. Mindre än en av fem anmäler händelsen till arbetsgivaren. Man befarar att det endast är en bråkdel av de incidenter som inträffat under Det här numret av Avtalat är ett temanummer som handlar om elsäkerhet och elansvar. Viktiga frågor för alla elektriker. Livsviktiga skulle jag vilja säga. Som elektriker är det viktigt att du vet vad som gäller, säger Göran Söderlund, arbetsmiljöoch elsäkerhetsansvarig på förbundet. Var organiserad, kräv tydliga besked av arbetsledning, skaffa dig utbildning och ta inte på dig ett ansvar du inte känner dig mogen för, säger Göran. arbetstid som kommer till verkets kännedom. Man får sina kyssar på jobbet. Känns väl lite skämmigt kanske. Men vår kunskap om elolyckor har ökat och vi ska inte nonchalera dem, säger Göran Söderlund, arbetsmiljöansvarig. Ellagstiftningen definierar fyra ansvarsområden, behörighetsansvar vid installationsarbete, innehavarens ansvar över elanläggning, det särskilda personsäkerhetsansvaret vid arbete där det finns elektrisk fara samt ansvaret för elektrisk materiel. Elansvar Elansvar är en aktuell fråga. Det är viktigt att ha koll på vad som gäller så att risken för olyckor undviks. Elansvaret delas in i tre delar: l Elanläggningsansvaret Ansvar och säkerhetstänkande Vi kommer här att berätta om vår medlem Rolf Mattsson. Han var med om en elolycka och blev polisanmäld och åtalad. Det gick dock bra och Rolf frikändes. Men fallet och domen bör få medlemmar och företag att tänka till. Elsäkerhet - en livsviktig fråga för dig! l Behörighetsansvaret l Personsäkerhetsansvaret Att veta hur elsäkerhetsarbetet fungerar på ett företag kan vara både enkelt och svårt. l Vem har elanläggningsansvaret? l Vem har behörighetsansvaret? l Vem har personsäkerhetsansvaret? l Myndigheternas krav? l Vilka föreskrifter behöver vi ha koll på? l Hur organiserar vi oss? l Varför, när och hur gör man delegeringar? Info från förbundsledning & förhandlare om organisation, studier, ekonomi, avtal & arbetsmiljö 1

2 Rolfs resa till upprättelse Det har nu gått ett tag sedan vår medlem Rolf Mattsson stod åtalad för vållande till kroppsskada i Varbergs Tingsrätt för att Martin fick volt genom kroppen. Rolf var vid arbetet Elarbetsansvarig. Vi vill försöka belysa ditt ansvar när du tar på dig att vara Elarbetsansvarig. Idag finns inte själva begreppet Elarbetsansvarig i lagstiftningen men väl i standarden EN-SS som arbetsgivaren kan använda sig av. Likväl ska det finnas en ansvarig person enligt lagstiftningen ELSÄK-FS 2006: 1 5, säger förbundets elsäkerhetsansvarige Göran Söderlund. Svår olycka / Vems är ansvaret Det är viktigt att framhålla att oavsett vem som var vållande till olyckan så är förbundets uppfattning att det inte är bra när sådana här olyckor inträffar och montörer blir skadade. Elektro Sandberg (ES) har ändrat sina rutiner idag och hade med dagens lagstiftning förmodligen blivit åtalade för arbetsmiljöbrott. Vilket arbete skulle utföras? Rolf och Martin skulle i oktober 2005 ta bort en s k Gudrunkabel, för den oinvigde en kabel som rullats ut på marken efter stormen Gudrun. En provisorisk lösning. En ny kabel var nedgrävd och skulle anslutas till transformatorn i stolpstationen ÄFS-349. Arbetet utfördes enligt ESA 99 som företaget följde vid den tiden. Rolf hade också gått igenom förutsättningarna dagen innan arbetet påbörjades genom den skriftliga förebild som fanns Driftordern på 18 punkter. Arbetet var indelat i 3 delar A, B, och C, och arbetslaget bestod förutom av Elektro Sandbergs anställda, Rolf och Martin, av grävmaskinisten Göran och dennes hjälpare Christer som kom från andra företag. Bo var utsedd som kopplingsansvarig och kom från ES. Arbetet skulle utföras på en stolpstation benämnd ÄFS-349 i Torp Ullared. Hur skulle arbetet utföras På grävmaskinen som Göran körde fanns en lift med en korg vars läge kunde styras från korgen. Martin hade varit anställd i företaget i tre till fyra veckor och var således ganska ny i arbetslaget. De övriga hade arbetat tillsammans under några månader. Det egentliga arbetet med transformatorn, arbete B, skulle föregås av arbete A, vilket enkelt uttryckt innebar att ledningen vid arbete B skulle göras spänningslös. Detta skulle gå till så att strömmen skulle brytas i en station, benämnd OF4, belägen några kilometer bort varefter ledningarna i stolpe 2804, belägen närmast före stolpe ÄFS-349, skulle kopplas isär, så kallad frånslackning. Bo skulle som kopplingsansvarig bryta strömmen i OF4 och blockera från-skiljaren i öppet läge. Genom kommunikation per telefon, s k telefem, med Rolf som var elarbetsansvarig skulle Bo lämna arbetsbevis för frånslackning. Innan frånslackning fick ske skulle ledningarna fram till stolpe 2804 från OF4, där strömmen brutits, kontrolleras med spänningsprovare för att det skulle konstateras att ledningarna var spänningslösa. När det skett skulle arbetsjordning anbringas på ledningarna på stolpe 2804 mot OF4. Detta var ytterligare en säkerhetsåtgärd för att eliminera risken för spänning mellan arbetsjordningen och arbetsstället. Först därefter skulle ledningarna frånslackas i stolpe 2804 och ledningarnas ändar hängas upp på var sin sida om stolpen. Nästa åtgärd skulle vara att flytta arbetsjordningen till andra sidan stolpe 2804 mot ÄFS-349. När detta genomförts skulle Bo genom telefem få ett så kallat driftbevis från Rolf. Det innebar att Bo åter kunde sätta på strömmen i OF4. Arbete A kom att utföras helt enligt driftordern. När arbete B därefter utfördes var således ledningarna mellan stolpe 2804 och stolpe ÄFS-349 spänningslösa och det hängde arbetsjordning på dessa ledningar intill stolpe På andra sidan om stolpe 2804 var ledningarna spänningsförande. Arbete B utfördes därefter av arbetslagets medlemmar. När arbete B var färdigt återstod arbete C, vilket innebar att hela ledningen Sid 2

3 åter skulle göras spänningsförande. Det skulle, med iakttagande av föreskriven kommunikation per telefem mellan Bo och Rolf tillgå så att Bo skulle bryta strömmen i OF4, ledningarna på samma sida om stolpe 2804 skulle spänningsprovas, arbetsjordningen skulle flyttas till den sidan av stolpe 2804 mot OF4 och ledningarna skulle kopplas samman igen, så kallad påslackning. Olyckan inträffar Detta kom inte att ske på angivet sätt. Innan Bo brutit strömmen och utan att spänningsprovning och flyttning av arbetsjordning skett, åkte Martin tillsammans med Christer upp i korgen. Martin tog med ena handen i en strömförande slack med en spänning om volt. Detta orsakade honom brännskador och skador på underliggande fettvävnad och muskulatur, vilket ledde till amputation av ett flertal fingrar. Polis ringer När polisen kontaktade Rolf för att kalla honom till förhör ringde han sin klubbordförande, som kontaktade avdelningen. Förbundet såg till att Rolf fick en offentlig försvarare genom LO-TCO Rättsskydd, Henric Ask, som tillsammans med förbundet gick igenom ärendet innan polisförhöret. Efter förhöret var vi rätt säkra på att inget åtal skulle väckas då Rolf enligt vår uppfattning gjort det som krävs när man utses som elarbetsansvarig. Men vi hade fel. Då tog ett omfattande arbete vid tillsammans med LO-TCO Rättsskydd, Göran Söderlund ansvarig på förbundet och Sven Höckert lokalombudsman i Östersund med lång erfarenhet inom kraftverksområdet. Åtal väcks mot Rolf Åklagaren som väckte åtal menar att Rolf varit oaktsam och inte gjort det han skulle som elarbetsansvarig. Han hade ansvar att se till att inte någon fick ström genom kroppen. Tillstånd att påbörja arbetet ges av elarbetsansvarig först när strömmen frånkopplats och det är spänningslöst jordat och alla arbetsbevis etc, är överlämnade. Rolf påstås ha uttryckt sig på ett sådant sätt att Martin och Christer uppfattat det så att arbete C kunde påbörjas. Han har inte heller gjort klart för medarbetarna alla förutsättningar för arbetet och slutligen ej heller haft uppsyn över vad Martin och Christer gjorde. Rättegång i Varbergs Tingsrätt Vid rättegången i Varberg var det tio personer som hördes om det som hänt den där dagen i oktober Det viktiga för förbundet var att visa rent praktiskt för domstolen en spänningsprovare för 400 volt, 2 polig och den betydligt större enpoliga för volt samt jordningsdonet. Vid rättegången visade vi dessa för domstolen och hur de används. För domare och nämndemän är det viktigt att förstå vad som hänt för att göra en riktig bedömning av händelsen. Man glömmer inte så lätt bort en enpolig spänningsprovare på 2-3 meter som var den som användes vid det aktuella arbetet. Förbundet kunde också följa rättegången och som sakkunniga inom elområdet och hela tiden bistå försvaret med sakuppgifter och för branschen aktuella uppgifter. I utredningarbetet har vi utöver de rättegångskostnader som vi fått betalt för (ca :-) lagt ner lika mycket från förbundets sida. Det speglar medlemskapets värde. Utan det hade förmodligen utgången av åtalet blivit en annat. Domen från Tingsrätten I den 20 sidor långa domen gör Tingsrätten följande bedömning. Att Rolf varit elarbetsansvarig är ostridigt. Det finns ett skriftligt utseende enlig ESA 99. Det är Rolf som ger tillstånd att påbörja arbetet. En av de viktigaste frågorna var om Rolf sagt att påslackningen kunde påbörjas. Flera av vittnena har lämnat olika uppgifter vid olika tillfällen varför det inte är styrkt att Rolf beordrat att påslackningen skulle påbörjas som åklagaren påstår. Det är klarlagt att Martin och Christer påbörjat arbetet utan att ha fått tillstånd till det. En annan punkt är att spänningsprovare och arbetsjordningar var kända av alla i arbetslaget och dessa redskaps betydelse för säkerheten var uppenbar. Att Rolf inte planerat arbetet enligt gällande regler får inte heller något stöd av domstolen utan han frias även på den punkten. Att Martin skulle utföra påslackningen själv eller tillsammans med Christer har inte bevisats. Även om det ställs högre krav på Rolf som var elarbetsansvarig beroende på att Martin inte var så erfaren, frias Rolf även på den punkten. Slutligen har åklagaren såsom oaktsamhet sagt att Rolf befunnit sig en bit från arbetsplatsen och inte haft uppsyn över denna. Eftersom Rolf kunde se stolpen när han vände sig om är detta inte heller styrkt. Tingrätten finner att det inte i något avseende är styrkt att Rolf av oaktsamhet åtsidosatt några regler eller av oaktsamhet vållat Martin hans kroppsskador. Rolf frias därför från samtliga åtalspunkter. Sid 3

4 Så upplevde vi det som var inblandade i fallet Rolf. Avtalat tog kontakt med flera av de som var inblandade i samband med rättegången i Varbergs Tingsrätt. De företrädde olika parter men är alla engagerade i elsäkerhetsarbetet. Henric Ask, jurist, LO-TCO Rättsskydd AB. Vad arbetar du med idag och var? Jag arbetar som förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, vilket är de fackliga organisationernas egna juridiska byrå, sedan tio år. Hur kom det sig att du företrädde Rolf? Rolf Mattssons fackliga organisation beviljade honom facklig rättshjälp och därigenom kom ärendet till LO-TCO Rättsskydd. Är det någon skillnad mellan att ha en vanlig advokat eller företrädas av er? Vi har nog en bredare kunskap av arbetsmiljömål, och vi får en ovärderlig hjälp av förbunden som känner till förhållandena på arbetsplatsen. Vardagskunskap om rutiner och organisationen på arbetsplatsen. Dessutom har förbunden stor kunskap om t ex olika föreskrifter. Vi kan på ett annat sätt än en advokat använda oss av förbundens samlade kunskap och deras organisation. Ombudsmännen och skyddsombuden kan användas till mycket utredningsarbete. Hur gör domstolen när det gäller ett måls kostnader? I vissa brottmål blir vi förordnade som offentliga försvarare vilket jag blev i Rolf Mattsson målet. Som offentlig försvarare ersätts du av staten oavsett utgången av målet. I de brottmål där vi inte är offentliga försvarare betalar förbunden. Vid friande dom i ett sådant mål ersätter dock staten kostnaderna för försvaret. Torgny Ericsson, projektledare, ESA, Svensk Energi Vad arbetar du med och var? Jag arbetar med el-säkerhet, arbetsmiljö och utbildning på Svensk Energi. Du var kallad som vittne till Rättegången. Varför? Jag var kallad i min egenskap av elsäkerhetshandläggare på Svensk Energi och att jag varit med och utformat/skrivit våra elsäkerhetsanvisningar (ESA) ända sen de första ESA handlingarna utarbetades i början av 1980 talet Vem har ansvaret? Om Du hänsyftar till rubricerat mål så är det synd att inte åklagaren tittade på företagets organisation där man möjligen kunde ha hittat någon brist. Rent generellt så är det ju Arbetsgivaren som har ansvaret. Elarbetsansvarigsansvar (i det här fallet Rolf Mattssons) är att vidta av arbetsgivaren planerade åtgärder samt att vid behov komplettera dessa, han ska också inhämta arbetsbevis innan arbetet startar vilket han höll på med när olyckan skedde. Elarbetsansvarig skall också informera övriga i arbetet deltagande arbetare om vad som gäller. Vid det här tillfället hade han gjort det vid en genomgång på morgonen. Ulf Carlsson, är ombudsman på Elektrikerförbundets förhandlingsavdelning och den som är ansvarig för Kraftverksavtalet. Hur ser du på det här åtalet och domen? Fallet visar på bristande kunskap hos polis och åklagare vid specifika branschfrågor som elsäkerhet. Samtidigt visar det på vikten av kollektivavtal och att man som anställd är med i facket. Jag har svårt att tänka mig att en oorganiserad utan hjälp hade klarat detta. Vad hade hänt om Rolf hade fällts? Vi hade fått svårt att få medlemmar att ta på sig uppdraget som elarbetsansvariga. Vi hade blivit tvungna att ta upp frågan i avtalsrörelsen och vi hade fått ta strid för att lösa problemet. Det hade krånglat till tillvaron ute i produktionen för både montörer och företag. Har det hänt något på kraftverksbolagen efter den här olyckan och domen? Förhoppningsvis agerar alla parter mer för ökad elsäkerhet. Jag vet att Svensk Energi har tillsatt en grupp som ska jobba med riskanalys och riskbeteende. Det är positivt. Finns det något annat vi måste arbeta med? Företagen måste arbeta mer med utbildning i elsäkerhet för alla montörer. Företagen måste prioritera skyddsombudsarbetet. Förbundet har planerat två vidareutbildningar för skyddsombud Kraft våren Sid 4

5 Sven Höckert, arbetar som ombudsman på Elektrikerförbundet sedan 2001 med placering i Östersund. Arbetsområdet är Mellannorrland. Ett av Svens ansvarsområden är arbetsmiljö/elsäkerhet där han är utsedd till arbetsmiljöresurs inom Region Nord som sträcker sig från Sundsvall/ Östersund upp till riksgränsen och omfattar verksamhetskrets 15 och 28. Sven var med och tog fram underlag till rättegången. Vad var din roll i det här? Jag skulle bistå Göran Söderlund och LO-TCO Rättsskydd med ett underlag som kunde förklara även för den som inte är elektriker hur olyckan kunde uppstå och var i arbetsmomentet de farliga situationerna fanns. Meningen var att visa för domstolen bildmässigt var anläggningen var farlig och hur olyckan kunde uppstå även om det var rutinerade elyrkesmän som utförde arbetet. På de bilder som polisen tagit vid olyckan var det svårt att sätta sig in i var spänningen kom ifrån och vilken del av anläggningen som var farlig. Hur upplevde du rättegången? Det kändes som om fokus lades på fel saker och framför allt på fel person. Vår åtalade medlem hade inte det ansvar som åklagaren ville hävda då han enbart har en delegering att utföra ett elsäkert arbete inte ett straffrättsligt ansvar då han utses som elarbetsansvarig. Kunskapen om dessa arbetsmoment samt arbeten med risk för strömgenomgång och de speciella regler och krav som finns för dessa arbeten fanns inte i kunskapen hos ledamöterna utan var tvungen att presenteras för dem på ett sätt som de kunde ta åt sig och det kan vara en nackdel för rättssäkerheten när det gäller arbetsmiljömål. Då dessa ganska komplicerade förordningar som styr arbetet inte speglas rakt upp och ner i arbetsmiljölagen. Men jag känner det som om de tog åt sig av vittnen och försvaret och fattade en bedömning som gjorde att elbranschen kan fortsätta sitt arbete även om vissa måste uppdatera sina rutiner så att liknande händelser inte sker i framtiden, säger Sven avslutningsvis. Lennart Månsson, EIO Vad arbetar du med och var? Vid tidpunkten för olyckan var jag arbetsmiljöansvarig på EIO och ledamot i bl a elsäkerhetsgruppen vilken är en avtalsfäst grupp bestående av fem ledamöter där EIO respektive SEF utse vardera två. Denna grupp verkar gemensamt för ökad elsäkerhet vid elarbeten. Om Rolf Mattsson hade blivit fälld i Tingsrätten, vilka konsekvenser bedömer du det hade fått för Installationsbranschen? Denna dom är av mycket stor principiell betydelse. Jag uppfattade de uppgifter som kommit mig till del som att Rolf Mattsson utfört sina arbetsuppgifter i enlighet med föreskrifternas krav och branschens rekommendationer. Hade Rolf blivit fälld anser jag att föreskrifterna hade behövt förtydligas och kanske även skrivits om med avseende på de krav en elarbetsansvarig kan ställa på de personer som deltager i arbetsuppgifter då det ska finnas en elarbetsansvarig. Sid 5 Göran Söderlund, elsäkerhetsansvarig på förbundet. Standarden EN-SS revideras Just nu pågår arbetet med att revidera standarden (arbete på elektriska anläggningar under 1000 volt). Standarden används ofta av elföretag i kombination med ESA eller ISA. I BTTF-62-3 som är det internationella utskottet för standarden hade tyskarna begärt att standarden skulle precisera de olika personerna som driftansvarig, el-arbetsansvarig, anläggningsansvarig mm. Experter från hela Europa har träffats vid fyra tillfällen och efter nyår kommer förmodligen ett förslag ligga klart redo att skickas ut. I Sverige är det Svensk El-standard (SEK) som är remissinstans och TK 74 (teknisk kommitté) vars arbetsnamn är Arbete med spänning som lämnar remissyttrande. Förbundet har deltagit i både det nationella och internationella arbetet. Förslaget kommer att innebära en skärpning av reglerna för hur arbetet ska gå till.

6 T v Conny Lennartsson, klubbordförande EON-ES och t h Rolf Mattsson, kraftverkare med det 240 sidor omfattande förundersökningsprotokollet från rättegången. Jag hade aldrig ens i min vildaste fantasi föreställt mig en sådan uppbackning! Bilen svänger in på Triangelvägen i det lilla prydliga samhället Jämjö i Blekinge. Conny Lennartsson, klubbordförande ringer i mobilen. Strax efteråt vinkar en man vid en villa längre ner på gatan. Det är Rolf Mattsson, 54 år, linjemontör på EON-SE och medlem i Elektrikerförbundet. Tillsammans med Ulf Carlsson, förbundets ansvarige för Kraftverksavtalet, ska vi träffa Rolf och prata om hans upplevelser. Han var inblandad i en otäck elolycka och förhörd av Polisen och sedan åtalad. Rolf och hans hustru bjuder in till den prydliga villan. Vi sätter oss i finrummet och Rolf tar fram alla travar med papper och dokument från polisförhör och rättegång. Det blir nästan lite högtidligt innan samtalet så sakta börjar komma igång. På jobbet 1,5 år efter olyckan ringer Polisen... Rolf börjar berätta om känslan att på jobbet, då i Varberg, plötsligt bli uppringd av Polisen. De berättade om att man inlett en förundersökning av olyckan. Det kändes som att bli anklagad. Man upplevde skuldkänslor. Det var chockartat. När jag till slut hunnit sansa mig ringde jag till min klubbordförande Conny Lennartsson och berättade vad som hänt. Ni kan inte ana hur det kändes när det första han sade var Jag släpper allt för att ta tag i det här, berättar Rolf medan Conny nästan generat skruvar på sig. Jag upplevde trygghet Direkt vid olyckstillfället erbjöd också företaget stöd och hjälp och det var bra, men när nu polisen blev inblandad kändes det naturligare att prata med mitt fack, säger Rolf. Sid 6

7 Medlemmen Rolf Mattsson stod aldrig ensam. Han hade hela sitt förbund bakom sig. Tv Conny Lennartsson, klubbordförande på EON-ES, i mitten Rolf Mattsson och t h Ulf Carlsson, ansvarig ombudsman på förbundet för Kraftverksavtalet. Jag fick tidigt veta att facket ordnade en egen advokat till mig. Vid första förhöret i Växjö, det tog över tre timmar, hade jag stöd av Göran Söderlund, elsäkerhetsansvarig på förbundet och Henric Ask från LO- TCO Rättsskydd AB. Det kändes bra att för arbetskompisarna kunna berätta att jag hade en hel stab bakom mig. Det var tryggt när jag hade folk som hela tiden berättade för mig vad som hände, vad det betydde och vad som skulle ske. Ensam är inte stark Jag tror att man som enskild lätt kan råka illa ut vid en förundersökning och rättegång om man inte har ett bra sakkunnigt stöd. Jag hade min jurist, min klubbordförande, Göran Söderlund, på förbundet och många fler som var kunniga på frågor inom min bransch. Det var väldigt viktigt att där fanns sakkunskap om elansvar och elsäkerhet inom kraftverksbranschen. Nej, myndigheterna är knappast sakkunniga när det gäller elansvar inom vår bransch. Det märktes. Det var viktigt att Rolf frikändes. Hade han blivit fälld hade ingen medlem tagit på sig något elansvar, säger Conny Lennartsson. Förhoppningsvis kan denna elolycka och rättegång leda till ett ökat elsäkerhetstänkande i branschen, hoppas Rolf Mattsson. Jag har aldrig blivit anklagad för något eller suttit i rättegång... Vi jobbar efter ESA. Det är livsviktigt för kraftverkare. Problemen i branschen ökar när det kommer in många nya firmor, när man inte känner varandra i arbetslaget och vid arbeten på anläggningar där ägaren inte har någon större kunskap eller kompetens, säger Conny. Medlemskapets värde Facket har gjort ett kanonjobb. Jag hade inte i min vildaste fantasi föreställt mig att jag som vanlig medlem skulle få en sådan uppbackning. Det visar verkligen på värdet av medlemskapet. Det hade varit mycket mer osäkert om jag skulle stått ensam, säger Rolf. Vänner och arbetskamrater Det kan i detta fallet vara väl värt att nämna att den som drabbades av elolyckshändelsen och Rolf är de bästa vänner och arbetskamrater. Det handlar om solidaritet Rättshjälpen är en del av medlemskapet. En värdefull del. Det finns många saker som kan hända i arbetslivet. Kraftbranschen är speciell med högspänning och många tunga, krångliga och farliga moment. Det är nog inte en slump att de flesta väljer att vara med i facket, säger Ulf Carlsson. Sid 7

8 Skador vid en elolycka Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bland annat leda till muskelkramp och vätskeförlust. Elektrisk ström kan ge allt från märkbara kittlingar och muskelkramper till oregelbunden hjärtverksamhet. I värsta fall uppstår hjärtkammarflimmer som är direkt dödande. När du får ström i dig fungerar kroppen som en strömledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. Om huden är fuktig och kontaktytan stor blir övergångsmotståndet till kroppen mindre, och strömmen därmed större. Risken för allvarlig skada ökar då. Kontakta läkare Även elolyckor som inte upplevs som allvarliga kan ge svåra följder. Därför ska du alltid kontakta en läkare om händer eller fötter känns avdomnade eller om kroppens muskler reagerar underligt. Uppsök alltid sjukvård efter; l ström genom kroppen, l verkan av ljusbåge, l medvetslöshet, l brännskador, l domning eller kramper, l verkan av blixtnedslag. Facklig horisont Avtalat tog tempen på de arbetsmiljöansvariga i våra fyra regioner. Hur tycker du att elsäkerheten sköts ute på företagen? Har det blivit bättre eller sämre? Vilka problem har du upplevt när det gäller ansvarsfrågan? Tina Nordling, ombudsman, region Mitt Utbildning i skötsel av elanläggningar fungerar inte då elektrikerna på fältet inte gör som de lärt. Bara det här med att skylta och låsa mot otillbörlig tillkoppling borde vara lätt men missas ofta, en stor risk för den som arbetar på anläggningen. Kunskapen hos arbetsledningen är inte på topp. Tar inte ledningen elsäkerheten på allvar gör inte montörerna det heller. Tommy Sjögren, ombudsman, region Väst Väldigt blandat. Många företag vet inte skillnaden på elsäkerhet och kontrollansvar. Det är två vitt skilda saker. Det är nog en regel att dom flesta av våra medlemmar inte riktigt har klart för sig, vilka arbetsuppgifter som finns då dom är elarbetsansvariga. Det finns en hel del företag som delegerat elarbetsansvaret till våra medlemmar. De får betalt, men är ändå okunniga om innebörden. På våra större entreprenader sköts det rätt skapligt, men det är sämre på servicearbetena. Sven Höckert, ombudsman, region Nord. Elsäkerheten eller brist på delegeringar av elarbetsansvaret och kontrollansvaret som det ser ut i verkligheten är ett jätteproblem på de flesta företag. Företagen delegerar inte och tyvärr begär inte våra medlemmar en delegering då många fortfarande ser det som att man tar på sig ett ansvar och inte att man tar på sig att tillse att genomföra de arbetsuppgifter som delegeringen handlar om. Claes Thörn, ombudsman, region Syd. Elsäkerheten på företagen sköts inte av företagen på IS-avtalet, medlemmarna själva gör så gott de kan. En handfull medlemmar har senaste utbildningen i nya föreskrifterna. Kraftverkarna är något bättre, där gör man i alla fall f Arbetsgivarna har haft dålig koll på vad som menas med t ex elarbetsansvar. Sid 8