EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG
|
|
- Julia Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG Ort och datum Livsmedelsföretagare Namnförtydligande Anläggningens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Postadress: Besöksadress (om annan än ovan): Livsmedelsföretagare: Telefon: Ansvarig för egenkontrollen (om annan än ovan): Telefon: Livsmedelsföretagaren/ansvarig person för egenkontrollen ansvarar för att egenkontrollprogrammet tillämpas samt att det fungerar i den dagliga verksamheten. Livsmedelsföretagaren/ansvarig person svarar för att all dokumentation rörande kontrollprogrammet finns tillgänglig för tillsynsmyndigheten vid dess inspektioner. 1
2 UTFÖRLIG BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Verksamheten består av följande: Antal portioner/dag HANTERING Rå kyckling Detaljstyckat rått nöt-/fläskkött Styckning av kött Malning av köttfärs Montering av kebabspett Hel fisk Filead fisk/blötdjur(t ex bläckfisk) Otvättade rotfrukter/grönsaker Bakning/degberedning Smörgåsar/smörgåstårtor Sallader Majonnäsbaserade kalla rätter Bakverk med grädde/vaniljkräm Grillning Varmhållning Nedkylning Upptining Salladsbuffé Buffé med varma rätter Utskick/catering Mottagning av varma och/eller kalla rätter Lokalen hyrs ut för annat ändamål/annan verksamhetsutövare. Miljö- ochshälsoskyddskontoret ska informeras om eventuell uthyrningsverksamhet. För att säkerställa hygienen har vi följande rutiner: Övrigt: 2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Indelning enligt checklista för datorbaserade inspektioner. Godkännande/registrering/anmälan/tillstånd Utbildning Personlig hygien Vatten Skadedjur Rengöring Underhåll Utformning av lokal Avfall och returgodshantering Förpackningsmaterial Separering Märkning/presentation Mottagning Tid och temperaturprocesser Spårbarhet Reklamationer/återkallande/matförgiftning Intern revision Bilaga: Exempel på en risk och faroanalys flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. flik.. 3
4 GODKÄNNANDE / REGISTRERING / ANMÄLAN / TILLSTÅND I lokalerna får ingen annan verksamhet pågå än vad anläggningens godkännande/registrering medger. Vid ändring i verksamheten ska miljö- och Byggnämnden kontaktas. Detta gäller både ägarbyte och ombyggnation samt vid väsentliga förändringar i produktionen. All dokumentation av värde för verksamheten sparas, t.ex. tillstånd och dispenser från myndigheter. Det kan vara tillstånd som krävs för berikade produkter och vissa bantningsprodukter samt anmälan som krävs för tillverkning eller import/införsel av vissa livsmedel för särskilda näringsändamål och livsmedel för speciella medicinska ändamål. 4
5 UTBILDNING De personer som hanterar livsmedel ska ha genomgått utbildning i livsmedelshygien som är relevant och anpassad till verksamheten. Fortsatt utbildning bör vara inriktad mot egenkontroll och utformningen av rutiner till denna. Tillfällig/nyanställd personal ska ges en hygienintroduktion i anslutning till anställningen. Uppgift om utbildning/handledning/instruktion dokumenteras i form av namnlistor och beskrivning av utbildningsinsats. Personalen ska vara medveten om och följa de rutiner/instruktioner som gäller för aktuella arbetsuppgifter. 5
6 Datum Typ av utbildning Anställd Signatur..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga..., se bilaga 6
7 PERSONLIG HYGIEN Rutin ska finnas för styrning av personalens klädsel, personlig hygien samt försiktighets för att förhindra spridande av smitta. Rutinen ska bl.a. omfatta - Tillhandahållande, förvaring och användande av skyddskläder, skor, hårnät etc. - Regler för tobaksrökning, snusning, användande av nagellack, bärande av smycken, klockor, piercing, etc. - Vad som gäller vid sår, infektioner eller misstanke om smittorisk. Personal som vistas där livsmedel hanteras ska bära rena, täckande skyddskläder. Personal bär inte på smycken eller andra föremål som kan kontaminera livsmedel. Personer som kan överföra smitta får inte utföra arbete som innebär risk för kontaminering av livsmedel. För personal som t.ex. har sår på händerna ska få delta i produktionen måste tillfredställande skydds vidtas. Handtvättställ ska finnas på bekvämt avstånd och vara lättillgängligt för personalen. Handtvättställen ska vara utrustade med flytande tvål och pappershanddukar eller torkanordning. Gång- och arbetskläder ska förvaras åtskilda och ordningen i omklädningsrummen ska vara god. All dokumentation sparas. 7
8 EXEMPEL PÅ REGLER FÖR PERSONLIG HYGIEN Se miljökontorets broschyr Personalhygien-Hygienregler för livsmedelspersonal 1. Vid ankomst till arbetsplatsen, häng upp kläderna i ditt skåp. 2. Använd rena arbetskläder och hårskydd när det är nödvändigt. 3. Tvätta händer ofta och alltid:- Innan arbetet startar Efter toalettbesök Efter raster Efter att ha rört ditt ansikte eller håret Efter att ha nyst, hostat eller snytit dig Efter att ha rökt, ätit eller druckit Innan du hanterar färdiglagade eller ätfärdiga produkter Efter att du hanterat råa varor, matrester eller sopor Efter att ha rengjort arbetsplatsen, ytor och utrustning 4. Tag av alla klockor och smycken, undantagna är s k säkerhetsörhängen som består av en del och sitter säkert. Ifall vigselring måste användas skall engångshandskar användas. Dessa skall bytas lika ofta som du annars skulle tvätta händer. 5. Använd inte starkt luktande parfymer eller aftershave. 1. Rök inte i lokal där livsmedel hanteras. 2. Håll naglarna kortklippta och rena, och använd inte nagellack. 3. Slicka inte på fingrarna när du hanterar mat eller förpackningsmaterial. 4. Direkt kontakt med livsmedlen skall vara så liten som möjligt. 5. Var noga med att råa livsmedel inte kommer i kontakt med färdiglagad mat. 6. Var noga med att maten skyddas från yttre föroreningskällor under hela hanteringen. 7. Använd inte samma redskap eller arbetsytor för rå och tillagad mat utan att rengöra och desinficera dem noggrant först. 8. Mat och dryck får inte förtäras på platser där de kan kontaminera andra produkter. 9. Rapportera alla sjukdomar med symptom som kräkning, diarré, magproblem eller hud- eller halsinfektioner. JAG HAR LÄST OCH FÖRSTÅTT OVANSTÅENDE REGLER FÖR PERSONLIG HYGIEN OCH JAG GÅR MED PÅ ATT FÖLJA DESSA Namn Datum Namn förtydligande 8
9 VATTEN Vatten som används i verksamheten ska uppfylla de krav som aktuell lagstiftning kräver. Om eget vatten används ska kraven i dricksvattenföreskrifterna vara beaktade. Egentillverkad is och förvaringstankar för vatten ska kontrolleras regelbundet. För samtliga ska rutinerna omfatta bl.a. tappställsrengöring med skötselrutiner för byte av filter, spolmunstycken, slangar mm. All dokumentation sparas. Lokalen har: _ kommunalt vatten _ eget vatten _ egentillverkad is _ förvaringstankar för vatten Eget vatten/egentillverkad is kontrolleras gång/gånger per år, och provtagningen sker före utgången av månad/månader. Resultatet dokumenteras. 9
10 SKADEDJUR Rutiner ska säkerställa att livsmedlen inte förorenas av skadedjur, skadeinsekter eller tamdjur. Förebyggande för att förhindra skadedjursangrepp planeras och genomförs genom att ha stängda och tättslutande fönster/dörrar/portar. Fönster och dörrar i produktionslokaler som hålls öppna ska vara försedda med insektsnät. Områden i anslutning till varuintag ska hållas fria från föremål som t.ex. lastpallar. Kontrollera även utvändig vegetation och avfallshantering. Samtliga dokumenteras. Journal för skadedjursinspektion Datum: Område Anmärkning Åtgärd: Sign: 10
11 RENGÖRING Lokalen med dess inredning och utrustning ska regelbundet rengöras så att fara inte uppstår för att livsmedlen förorenas. Rutinen bör innehålla frekvens för rengöring av all inredning och utrustning samt en lista över rengöringskemikalier. Föroreningar som inte kan härröras till pågående produktion ska inte kunna iakttas på inredning och utrustning som kommer i direkt kontakt med livsmedel eller ovan sådana ytor och där risken för nedfall och förorening bedöms som hög. Rengöringstest med tryckplattor bör ske minst två gånger per år med fem tryckplattor per tillfälle. Resultat och ska dokumenteras. Att rengöringen är utförd ska dokumenteras på en kvittenslista. Detta behöver inte göras för den dagliga städningen. Rengöringsschema (utdrag ur) Objekt Metod Frekvens Kem Avlägsna allt på bänkarna, utrustning till diskrum Varje gång efter X-tra rent 1 Lägg ut kem och varmt vatten användning Skura med diskborste och svamp, över bänkskivor och i hoarna Skölj med varmt vatten, skrapa bort vattnet med gummiskrapa Arbetsbänkar och hoar Golv och golvbrunnar Väggar och dörrar Fläktfilter Fritös Kyl- och frysutrymmen Avlägsna galler till golvbrunnar och ta upp silar, töm silar till sopsäck Synlig smuts i brunnarna tas bort med torkpapper Spola golv och golvbrunn, galler och silar med lågtrycksslang Lägg på kem och låt verka i 10 minuter Spola av med lågtryckslang och skrapa bort vattnet Återställ silar och galler till golvbrunnar Avlägsna livsmedel och arbetsutrustning innan arbetet påbörjas Använd mjuk handskurborste och skrubba med ljummet vatten och kem Spola av med lågtrycksslang Demontera filtren, dropplåten och uppsamlingskoppen Ev. fett i plåten och koppen töms till oljefat i soprum Filter, plåt och kopp diskas i diskmaskin låt filtren rinna av ordentligt Återställ filter, plåt och kopp Efter filtren diskats skall vattnet i diskmaskinen bytas Stäng av fritösen Töm upp fettet i lämplig behållare, sila av slaggen som slängs Fettet töms till oljefat i soprum Ta bort så mycket som möjligt av slaggen med torkpapper Fyll fritösen till hälften med varmvatten och kem Skura med diskborste och svamp Töm fritösen och skölj ur med varmvatten Kontrollera att tanken och elementet är rent, titta speciellt mellan värmeslingorna Återställ elementet Innan rengöring flyttas livsmedlen till annan lämplig kyl/frys Stäng av enheten Demontera gallerhyllor och stag. Lösa delar rengörs i diskrummet Rengör med mjuk handborste, ljummet vatten och kem Gör visuell kontroll. Återställ hyllor och stag. Sätt på Dagligen X-tra rent 2 Vid behov, minst en gång per vecka, (fredagar) En gång/vecka, Fredagar Två gånger/ vecka, (måndagar och torsdagar) En gång/vecka (torsdagar) X-tra rent 1 X-tra rent 6 X-tra rent 3 X-tra rent 1 11
12 Torrförråd Städförråd kylen/frysen Återställ livsmedlen när lufttemperaturen i kylar är under 8 C och frysar under -18 C Innan rengöring omdisponeras livsmedlen till annat lämpligt förvaringsutrymme Hyllplanen rengörs med ljummet vatten och kem Golvet dammsugs och våttorkas med svabb Återställ livsmedlen Avlägsna rengöringsmedel och handredskap Använd hård handskurborste och skrubba med ljummet vatten och kem Spola av med lågtryckslang Torka av hyllorna med papper Återställ rengöringsmedel och handredskap en gång/månad (sista fredagen i månaden) En gång/månad (sista fredagen i månaden) X-tra rent 1 X-tra rent 1 Journal för rengöringskontroll med tryckplattor Följ instruktionerna till tryckplattorna Datum Testat på Resultat Anmärkning Sign 12
13 Rengöringsprotokoll Anvisning: Den som rengjort ett visst område signerar protokollet efter utfört arbete. Alternativt kan besiktning och signering utföras av ansvarig. År:.. Datum: Kl: Område/Utrustning: Anmärkning Sign: 13
14 UNDERHÅLL Alla lokaler, all inredning och utrustning, alla fordon och containrar som används för transport av livsmedel ska underhållas. Frekvensen av underhåll ska vara anpassad till verksamheten och vara både löpande och förebyggande. Alla ytor som kommer i kontakt med livsmedel ska vara i gott skick och lätta att rengöra. Ytor som normalt inte kommer i kontakt med livsmedel ska hållas i gott skick och ska vara lätta att rengöra. Vid konstaterade brister skall vidtas så snabbt som möjligt. Kalibrering av mätinstrument ska ske minst vartannat år. All dokumentation sparas. Minst en gång/år före utgången av (ange månad/månader) görs en översyn av lokalen och dess inredning. Noteringar görs om underhållsbehov, tidplan för samt kvittenser på utförda. Minst vartannat år under (ange år/månad) kalibreras mätinstrument hos ackrediterat företag. Kalibreringsbevis sparas. Protokoll från underhållsrond, datum Notera på protokollet vilka underhålls som behövs och när de ska utföras. Signera även när det är utfört. Område/maskin: Åtgärdsbehov: Sign: Klart senast: Sign 14
15 Datum för kalibrering: Mätresultat Referenstermometer Typ av givare Egenkontroll Kontroll Avvikelse Åtgärd termometer C C Frys, 0 C, C varmh. Trådgivare Insticksgivare Egenkontroll Placering Termometerns Avvikelse termometer Termometer utslag C C C Lagringsfrys Åtgärd Kylrum Kallskänkskyl Köttkyl Fiskkyl Värmeri Buffékyl Frysskåp Verifiering/datum/sign: 15
16 UTFORMNING AV LOKAL Livsmedelsanläggningen ska ha en planlösning som möjliggör god hygien. Planlösningen skall tillgodose att alla steg i tillverkningen kan genomföras på ett hygieniskt sätt. Hanteringen av färdigförpackade produkter skall kunna separeras från oförpackade produkter och råa oförpackade produkter skall kunna skiljas från beredda oförpackade produkter i syfte att minska risken för korskontamination. Produktion kan ske genom att olika känsliga processteg skiljs tidsmässigt från varandra under förutsättning att mellanliggande rengöring sker. Ytmaterialet ska vara i gott skick och lätt att rengöra. Konstruktionen ska medge effektiv rengöring. Lokal, inredning och utrustning ska vara konstruerad så att inte smuts ansamlas eller försvårar rengöring. Det ska finnas ett tillräckligt antal tappställen och avlopp som bör vara placerade på sådant sätt att de är lätt tillgängliga för aktuell arbetssituation. Ändamålsenlig och tillräcklig naturlig eller mekanisk ventilation ska finnas. Tillräckliga utrymmen ska finnas för: varumottagning, mottagningskontroll och avemballering av varor, leverans, förvaring av kylvaror och frysvaror, övrig förvaring av livsmedel, förvaring av emballage/förpackningsmaterial, beredningsutrymmen, personalutrymmen, förvaring av avfall/returgods samt städutrymmen och förvaring av kemtekniska varor. 16
17 AVFALL OCH RETURGODSHANTERING Anläggningen ska ha rutiner som anger hur avfall skall förvaras och hur det avlägsnas från utrymmen i vilka livsmedel hanteras samt rutiner för rengöring av behållare och eventuellt soprum. Avfall ska regelbundet avlägsnas från arbetsytor och produktionsrum där livsmedel förvaras. Förvaring/lagring ska ske på ett sådant sätt att eventuella skadeinsekter inte får tillgång till avfallet. All dokumentation sparas. 17
18 FÖRPACKNINGSMATERIAL Endast förpackningsmaterial avsett för livsmedel ska användas och detta ska lagras under förhållanden som minimerar risken för kontaminering. Vid inköp av förpackningsmaterial samt återanvändning av t.ex. plasthinkar, kontrolleras och dokumenteras materialets lämplighet för olika livsmedel. Saknas dokumentation ska det på förpackningsmaterialen finnas märkningsuppgift: orden för livsmedel speciell beteckning där avsedd användning framgår eller speciell symbol (glas + gaffel). Ovan gäller även för återanvändning av plastbuskar/hinkar m.m. 18
19 SEPARERING All korskontamination mellan råvaror, förpackningsmaterial, kemikalier och slutprodukt ska förhindras. Detta gäller också korskontamination av produkter innehållande olika allergena ämnen. Rutin ska finnas så att hantering av allergener sker på sådant sätt att inte onödig risk för kontamination uppstår. Vid produktion av fri från - livsmedel ska hanteringen inte medföra någon risk för kontamination och receptur ska finnas och satskontroll ska ske. Flödet av varor ska vara så att orent material inte kommer in i rena utrymmen så att risk för kontamination av livsmedel uppkommer. Lagring av oförpackade beredda och råa produkter ska ske med tillräcklig åtskillnad. Åtskillnad innebär separata kylskåp/kylrum eller separata hyllsektioner i kylrum. Lagring av oförpackad animalisk råvara och oförpackade rotfrukter/jordiga produkter ska ske med tillräcklig åtskillnad. Åtskillnad innebär separata kylutrymmen. Alla livsmedel ska förvaras/lagras i avsett utrymme. Varor får inte lagras direkt på golvet. Förvaring, transport och exponering av oförpackade produkter ska ske med tillfredsställande varuskydd. Ingen förvaring av ovidkommande föremål får ske i utrymmen där livsmedel hanteras/lagras och som kan försvåra rengöringsarbetet och vara en källa till kontamination. All dokumentation sparas. 19
20 MÄRKNING / PRESENTATION Livsmedel ska uppfylla lagstiftade krav för märkning och presentation. Speciellt uppmärksammas ämnen som kan vara allergiframkallande. Korrekt information om märkning ska i tillämpliga fall alltid anges på etikett, förtryckt emballage eller medföljande handling. Egenproducerade rätter och inköpta omförpackade varor ska vara märkta med varuidentifikation och datum av betydelse för hållbarheten. Ursprungsmärkning ska finnas och journalföring och märkning ska styrka att ursprungsmärkningen är riktig. Speciella regler finns för ursprungsmärkning av nötkött, fisk och fiskprodukter och produktionssystemsmärkning av hönsägg. All dokumentation sparas. Tilläggsmärkning av fiskeriprodukter Tre uppgifter är obligatoriska för att fiskvaror ska få säljas: 1. Handelsbeteckning 2. Produktionsmetod 3. Fångstzon/ursprungsland Märkning ska finnas på förpackningen på färdigförpackade produkter eller som anslag vid sidan om produkten. Vid lösviktsförsäljning i manuell fiskdisk och vid självbetjäning ska märkningen finnas som anslag eller skylt i anslutning till fiskdisken Ursprungsmärkning av nötkött Följande produkter omfattas av kravet på ursprungsmärkning: 1. Kött av nötkreatur, inklusive kalvkött färskt, kylt eller fryst (skivat, strimlat och malet nötkött). 2. Njurtapp och mellangärde färskt, kylt eller fryst. 3. Blandfärs med övervägande del av nötkött (Obs! uppgift om härkomst för andelen kött från annat ingående djurslag ska också finnas med). Färskt eller fryst nötkött Märkningen ska innehålla: - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren som ingår i gruppen är fött/födda. - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren som ingår i gruppen är uppfött/uppfödda. - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren är slaktade samt slakteriets kontrollnummer. Märkningen ska lyda: Slaktat i (landets namn) (anläggningens kontrollnummer). - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där köttet är styckat (urbenat) och styckningsanläggningens kontrollnummer. Märkningen ska lyda: Styckad i (landets namn) (anläggningens nummer). - Ett referensnummer som fastställer sambandet mellan köttet och djuret/gruppen djur. Malet/hackat nötkött, blandfärs Märkningen ska innehålla: - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren som ingår i gruppen är fött/födda - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren som ingår i gruppen är uppfött/uppfödda 20
21 - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där djuret/djuren är slaktade och slakteriets kontrollnummer. Märkningen ska lyda: Slaktat i (landets namn) (anläggningens kontrollnummer) - Landet/länderna, medlemsstat eller tredje land, där köttet är malet. Märkningen ska lyda: Berett i (landets namn) eller berett (malet) i (landets namn) Referensnummer som fastställer sambandet mellan köttet och djuret/gruppen djur. Märkning av ägg Endast svenska och finska ägg får säljas om giltigt salmonellaintyg inte finns. Konsumentförpackning med ägg ska vara märkt med: 1. namnet på varan (beteckning) 2. antalet förpackade ägg 3. kvalitets- och viktklass, uppgift om eventuell tvättning 4. bäst före-datum 5. förvaringsanvisning 6. namn, firmanamn eller varumärke samt adress till packeriet 7. förpackningsanläggningens kontrollnummer 8. produktionssystem Ägg för lösviktsförsäljning: uppgifter enligt punkterna 3, 4, 5, 7 och 8 ska finnas på skylt i anslutning till försäljningsplatsen Djupfrysta livsmedel Utöver allmänna märkningsuppgifter för förpackade livsmedel ska djupfrysta livsmedel vara märkta enligt följande: 1. I anslutning till livsmedlets beteckning ska uttryckt djupfryst finnas med. 2. Förutom uppgift om bäst före-datum ska det finnas anvisningar om hur länge det djupfrysta livsmedlet kan förvaras hos mottagaren, om lagringstemperatur samt eventuella krav på särskild typ av lagringsutrustning (i köldfack -6 C eller lägre temperatur, i kylskåp omkring +5 C, i rumstemperatur). 3. Uppgifter som gör det möjligt att identifiera varupartiet ska anges på samtliga djupfrysta livsmedel. 4. Texten bör inte frysas efter upptining eller motsvarande ska anges på förpackningen. 21
22 MOTTAGNING Vid leverans kontrolleras och dokumenteras att varor och emballage kommer från godkända anläggningar och att varorna och emballaget uppfyller givna specifikationer, t.ex. varuslag, helt och rent emballage samt att nötkött är ursprungsmärkt. Detta görs lämpligen i samband med kontroll av ankommande varors kyl- och frystemperatur. För egenimporterade/införda livsmedel ska t.ex. föranmälan, import/införselkontrolldokument, handelsdokument, sundhetsintyg, salmonellaintyg av införda sändningar som omfattas av införsel-/importregler finnas. Returnerade livsmedel ska hanteras så att det inte finns risk för kontamination av oförpackade livsmedel. All dokumentation sparas. Emballagets skick Emballaget kontrolleras vid varje leverans. Förpackningen ska vara oskadat och utan synbar smuts eller spår av skadedjur. Konservburkar ska inte visa tecken på rost eller vara trasiga, dvs. sår i metallen. Vakuumförpackade produkter kontrolleras med avseende på eventuellt vakuumsläpp. Varan kasseras eller returneras om varan kan ha förorenats eller bedöms otjänlig. Reklamation till leverantören görs. Varor och emballage kontrolleras och dokumenteras stickprovsvis gång/gånger i veckan. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Temperatur ankommande kyl- och frysvaror och ankommande varm mat Kylvaror bör hållas i max +8 C, med undantag av följande produkter: köttfärs max +4 C skalad potatis max +6 C (industriskalad eller egenskalad som inte bereds samma dag) färsk fisk som inte är täckt med is bör förvaras vid max +2 C rökt/gravad vakuumförpackad fisk - bör förvaras vid max +4 C färdiglagad kylförvarad mat - bör förvaras vid max +4 C Om förpackaren angivit en lägre temperatur är det förpackarens temperaturangivelse som gäller. Frysvaror bör förvaras vid -18 C eller kallare. En tillfällig ökning till -15 C i samband med leverans accepteras. Mat som varmhålls bör hålla en kärntemperatur på +60 C eller mer. Det ska vara tydligt i vilket ögonblick mottagaren tar över ansvaret för maten. Yttemperaturen på ankommande kyl- och frysvaror kontrolleras och dokumenteras stickprovsvis gång/gånger i veckan. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Kärntemperaturen på ankommande varm mat kontrolleras och dokumenteras stickprovsvis gång/gånger i veckan. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. 22
23 Datum Vara Leverantör Temp Emballage Anmärkning Sign 23
24 TID OCH TEMPERATURPROCESSER Rutiner skall finnas som säkerställer att livsmedel, i vilka patogena (sjukdomsalstrande) mikroorganismer kan förökas eller bilda gifter, förvaras/tillagas vid en temperatur som inte medför att hälsofara uppstår. Lufttemperatur i kylar/frysar Se temperaturkrav under Ankomstkontroll. I samtliga kylar och frysar ska det finnas termometrar. Förvaringsfrys på 10 m3 eller mer ska vara utrustad med temperaturgivare som registrerar temperaturen minst en gång var fjärde timme. Lufttemperaturen kontrolleras och dokumenteras i samtliga kylutrymmen gång/gånger i veckan (inklusive kylbrunnar, salladsbord, m.m.). Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Lufttemperaturen kontrolleras och dokumenteras i samtliga frysutrymmen gång/gånger i veckan. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Upptining Upptining skall ske under kontrollerade former vilket innebär att temperaturen på aktuell produkt inte i någon del får överstiga den temperatur som gäller som förvaringstemperatur. Upptinade produkter ska användas inom 1 dygn. Har verksamheten som rutin att tina upp i kylskåp kontrollerar och dokumenterar man kylskåpets temperatur. 24
25 Tillagning/värmebehandling Riktvärde för tillagning av livsmedel är en kärntemperatur på ca +72oC. Andra tillagningsmetoder kan innebära andra krav på tid och temperatur. Kontrollen utförs gång/gånger i veckan. Resultatet dokumenteras. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Nedkylning Tillagade varma rätter som ska nedkylas bör kylas ned till högst +8 C inom 4 timmar direkt efter avslutad värmebehandling. Därefter ska produkten förvaras i ändamålsenligt kylutrymme. Kontrollen utförs gång/gånger i veckan. Resultatet dokumenteras. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Varmhållning Mat som varmhålls bör hålla en kärntemperatur på +60 C eller mer. Varmhållningstiden bör inte överstiga 2 timmar (kokt potatis max 1 timme). Detta gäller även varm mat på bufféer. Kontrollen utförs gång/gånger i veckan. Resultatet dokumenteras. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. 25
26 Återupphettning Kärntemperaturen i tidigare värmebehandlade rätter som återuppvärms i samband med servering bör vara lägst +70 C i två minuter. Kombinationen av tid och temperatur är avgörande. Andra temperaturer och tider kan accepteras om det finns rimliga förklaringar. Kontrollen utförs gång/gånger i veckan. Resultatet dokumenteras. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. Temperatur utlevererad kall och varm mat (catering) Kärntemperaturen på kyld mat bör vid utleverans vara max +8 C. Mat som varmhålls bör hålla en kärntemperatur på +60 C eller mer. Vissa tillagningsmetoder kan kräva andra temperaturer. Mätningen av temperaturen bör ske i anslutning till leveransen. Det ska vara tydligt i vilket ögonblick mottagaren tar över ansvaret för maten. Kontrollen utförs gång/gånger i veckan. Resultatet dokumenteras. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. 26
27 Övrig dokumentation, temperatur/tid Diskmaskin Temperaturer som ska kontrolleras och dokumenteras är: diskvattnet, ºC slutspolning, ºC I samband med service av diskmaskinen kontrolleras den faktiska temperaturen. Serviceföretagets tfn: Temperaturen på vattnet som används till förspolning och/eller blötläggning ska vara C. Temperaturen kontrolleras för såväl diskvattnet som slutspolningsvattnet gång/gånger i veckan. Resultatet dokumenteras. Alla avvikelser och korrigerande ska dokumenteras. 27
28 Anvisning: Kärntemperaturen mäts på i första hand fläsk/fågel. Kärntemperaturen ska överstiga + 72 C. Dokumentation två gånger per vecka. År:.. Vecka Datum Kl Maträtt Temperatur Anmärkning, åtgärd Sign 28
29 Temperaturkontroll varmhållning Kärntemperaturen mäts i serveringsfärdiga rätter som varmhålls. Temperaturen får ej understiga +60 C. Dokumentation sker minst två gånger per vecka. År:.. Vecka Datum Kl Maträtt Temperatur Anmärkning, åtgärd Sign 29
30 Temperaturkontroll kalla livsmedel Livsmedlens temperatur i kyl för... skall ej överstiga.. C. Livsmedlens temperatur i kyl för... skall ej överstiga.. C. Livsmedlens temperatur i kyl för... skall ej överstiga.. C. Livsmedlens temperatur i kyl för... skall ej överstiga.. C. Livsmedlens temperatur i kyl för... skall ej överstiga.. C. År:. Vecka Datum Kl Kylutrymme Temp Anmärkning, åtgärd Sign 30
31 Temperaturkontroll frysta livsmedel Lufttemperaturen i frysutrymmen skall ej överstiga -18 C År:.. Vecka Datum Kl Frysutrymme Temp Anmärkning, åtgärd Sign 31
32 Temperaturkontroll nedkylning Anvisningar: Kärntemperatur mäts i värmebehandlade rätter som kyls ner för att serveras vid ett senare tillfälle. Temperaturen mäts då tillagningen avslutas och senast fyra timmar därefter inom fyra timmar ska kärntemperaturen understiga +8 C. Mätning bör ske varje gång nedkylning förekommer. Mätningen dokumenteras minst två gånger per vecka. Livsmedel som efter fyra timmar har en kärntemperatur överstigande.. C skall kasseras. År:.. Datum Maträtt Starttid Starttemp Stopptid Sluttemp Anmärkning Sign 32
33 Temperaturkontroll återuppvärmning Anvisning: Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som nedkylts efter tillagning och som återuppvärms i samband med servering. Kärntemperaturen ska överstiga + 72 C. Mätning och journalföring två gånger per vecka. År: Vecka Datum Maträtt Temp Anmärkning Sign 33
34 Temperaturkontroll utlevererad mat Anvisning: Temperaturen mäts vid utleverans av kall eller varm mat. Vid leverans skall temperaturen inte överstiga. C. År: Vecka Datum Kl Maträtt Temp Anmärkning Sign 34
35 SPÅRBARHET Inkommande varor och utgående produkter/maträtter ska ha spårbarhet ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. Spårbarhet framåt gäller inte vid leverans till konsument. Information om spårbarhet ska minst innehålla uppgifter om: vad som levererats in leverantör datum för leverans I förekommande fall ska det även finnas information om: vad som levererats ut varumottagare datum för leverans Följesedlar eller annan nödvändig dokumentation bör finnas tillgängliga sex månader efter tillverknings- eller leveransdatum och sparas så länge varan finns i lager. Rutinen ska säkerställa märkning och identifikation för att underlätta spårbarhet internt och externt. 35
36 REKLAMATIONER / ÅTERKALLANDE Det ska finnas ett effektivt system för hantering av produktreklamationer. Planerade förfaranden ska kunna genomföras snabbt och effektivt vid tillbud som medför återkallande av produkter och är anpassade till problemens allvarlighetsgrad och frekvens. All dokumentation sparas. Vid reklamationer eller återkallande av produkter har vi följande rutiner: BEREDSKAP FÖR UTREDNING AV MATFÖRGIFTNINGSFALL Instruktion om hur misstänkt matförgiftning hanteras ska framgå. Vid misstanke om matförgiftning kontaktas miljö- och hälsoskyddsavdelningen på tfn Dessutom har vi följande rutiner: 36
37 INTERN REVISION Företaget går själv igenom detta egenkontrollprogram, både avseende innehåll och genomförande, minst en gång per år. Vid eventuella ändringar av verksamheten kan egenkontrollprogrammet behöva ändras. Åtgärder vidtas omedelbart vid upptäckta brister, t.ex. genom att införa nya rutiner/instruktioner. Genomgången av programmet dokumenteras. Genomgång av egenkontrollprogrammet sker årligen före utgången av månad. 37
38 BILAGA Exempel på Risk och faroanalys Brist Fara/risk För hög temperatur uppmäts i kylutrymmen Mikroorganismer Omedelbar servering, konsumtionsfärdig mat kasseras om temperaturen överstiger +10oC. För övriga livsmedel tas beslut vid varje enskilt fall. Är de felfria flyttas de till fungerande kyl. Kyltemperaturen korrigeras och servicetekniker tillkallas. Efter reparation kontrolleras kylen extra noga. För hög temperatur uppmäts vid ankomstkontroll av frysvaror Rutinerna för personlig hygien efterlevs inte Rengöringstester visar på dålig rengöring Det finns inte tillräckligt med utrymmen i lokalen Märkning saknas och/eller är ofullständig Mikroorganismer Mikroorganismer Kemiska faror Fysiska faror Allergener Mikroorganismer Allergener Mikroorganismer Kemiska faror Fysiska faror Allergener Mikroorganismer Allergener Leveransen avvisas och leverantören kontaktas. Personal informeras återigen om de rutiner som finns Ny rengöring görs, men dessutom desinficeras föremålet och efterskölj med rent vatten. Nytt rengöringstest utförs. Mindre mängd livsmedel och övrigt material beställs vid leverans. Vid brist på beredningsutrymmen ska olika beredningssteg ske åtskilt i tid och med mellanliggande rengöring. Vid mottagning: Leveransen avvisas och leverantören kontaktas. Vid egentillverkade livsmedel: Vid minsta osäkerhet om innehåll eller 38
39 Vid leverans förekommer Trasiga 0ch/eller smutsiga förpackninger Mikroorganismer Kemiska faror Fysiska faror Skadedjur produktionsdatum kasseras livsmedlet. Om innerförpackningarna är skadade avvisas leveransen. Annars avlägsnas ytterförpackningarna innan de förs in i förråd och beredningsutrymme 39
Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.
Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att
Läs merHjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter
Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning...4
Läs merEgenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun
Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Kostservice, 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EGENKONTROLL Flik Dokument Uppgifter om verksamheten 1 Uppgifter om verksamheten Personal 2 Utbildning och kompetens
Läs merEgenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22
Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner
Läs merINFORMATION Februari 2014
Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.
Läs merFörslag till egenkontrollprogram
Bageri & konditori Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress: Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd,
Läs merVänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För
Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel
Läs merSäker livsmedelshantering
Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt
Läs merEgenkontroll ger bättre koll
Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen
Läs merEgentillsyn. med haccp
Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Namn Utbildning/kurs Utbildningsansvarig Datum Signatur
UTBILDNINGSPLAN Personal som hanterar oförpackade livsmedel ska få utbildning/handledning/instruktion i livsmedelshygien minst vartannat år Nyanställda ska få en genomgång av egenkontrollprogrammet och
Läs merSprint. Skolmåltid 2012
Sprint Skolmåltid 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.17-19 utfört kontroller av kök inom skolmåltiden i Uddevalla kommun. Totalt har 27 verksamheter kontrollerats. Fyra
Läs merDitt ansvar som livsmedelsföretagare
Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du
Läs merNy lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter
VÄGLEDNING NR 1 Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl) Fax:
Läs merBranschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13
Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 13 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Emma Handy, Gerd Holm, Kristina
Läs merPROJEKT. Sweden Rock Festival 6-7-8-9 juni 2012 Sölvesborg. Tillsynsprojekt 2012
PROJEKT Sweden Rock Festival 6-7-8-9 juni 2012 Sölvesborg Tillsynsprojekt 2012 Besöksadress Klostergatan 1, Sölvesborg Telefon, vxl 046-816 000 Fax 046-194 6 E-post miljokontoret@miljovast.se Webbplats
Läs merEGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING
INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och
Läs merANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER
1/10 ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER Livsmedelsföretagaren skall upprätta en skriftlig egenkontrollplan, plan för egenkontroll, följa den och dokumentera åtgärderna. Egenkontrollplanen ska hållas à
Läs merEgenkontroll. Ett stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram. Lokalens namn: Telefon/Fax: Adress: Kontaktperson: Telefon/Mobil:
Egenkontroll Ett stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Lokalens namn: Telefon/Fax: Adress: Kontaktperson: Telefon/Mobil: Ansvarig för egenkontrollen: Telefon/Mobil: Syftet med egenkontroll Egenkontroll
Läs merDel 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus
Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när
Läs merTillsynsprojekt Revision av restauranger
Dnr 2015-2257 Tillsynsprojekt Revision av restauranger Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rada Dobriyanova 2015-11-27 1 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett kontrollprojekt som
Läs merGrundförutsättningarna vid livsmedelshantering
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretag
Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.
Läs merEgenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj
Egenkontroll för hemtjänsten i Järfälla kommun VERKSAMHETEN Namn Adress Tel E-post Org.nr. Verksamhetens art Antal serverade portioner/dag (ca) Frukost Lunch Middag Kvällsmat Antal portioner tillagade
Läs mer3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög
3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,
Läs merEgenkontroll din kvalitetssäkring
1(10) Egenkontroll din kvalitetssäkring Varför ett egenkontrollprogram? Företagarens ansvar att producera säker mat är mycket tydligt uttalat i livsmedelslagstiftningen. Det är företagarens ansvar att
Läs merLivsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsyn Dietist Karlstad 2015-06-02 Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök Bakgrund För att maten som lagas och serveras
Läs merLokalkrav för livsmedelsföretag.
Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1 2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett
Läs merSåhär utvecklar du ditt system för egenkontroll
MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet
Läs merSystem för matsäkerhet baserat på HACCP
1 (35) Egenkontrollprogram (för livsmedelsanläggning) System för matsäkerhet baserat på HACCP För följande livsmedelsanläggning Livsmedelsanläggningens namn Livsmedelsanläggningens adress Livsmedelsföretagets
Läs merSammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008
Sammanställning Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 DISKUSSION Butiker som grillar ska, i egenkontrollen, bland annat kontrollera de viktiga parmetrarna; värmebehandling, varmhållning, nedkylning
Läs merGenerella krav på lokaler där livsmedel hanteras
Generella krav på lokaler där livsmedel hanteras Den här informationen är tänkt som ett hjälpmedel vid nybyggnation samt vid ändring av lokaler där livsmedel hanteras. Vid hantering av livsmedel, måste
Läs merHjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering
Hjälp till egenkontroll Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Namn: Datum: Personlig hygien Tvätta händerna ofta -
Läs merEgenkontrollprogram. Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04
Egenkontrollprogram Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04 1 Innehåll Förord... 4 1. Beskrivning av företaget och verksamheten... 4 2. Utbildning i livsmedelshygien och egna rutiner... 6 Genomförda
Läs merEGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL
2017-05-23 1 ( 17 ) EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Utdelningsadress: Besöksadress (om annan än ovan): Verksamhetsansvarig: Telefon:
Läs merEGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK
EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK Butik Adress Kundnummer Telefonnummer Ansvarig person Miljönämndens/Miljöhygienschefens beslut datum Om ändringar sker i verksamheten eller ägaren/innehavaren byts,
Läs merKiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas
Ansökan skickas till KIRUNA KOMMUN 1(6) Miljökontoret Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan avser Ny verksamhet Övertagande
Läs merRisk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd
/faroanalys för, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1 Ankomst kontroll Varumottagning Upptining/ Kylförvaring/ Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch
Läs merGenerell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd
Generell analys för i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2 Varumottagning sjukdomsframkall ande pga av för hög temperatur på kyl- och frysvaror Förorening på grund av trasigt eller smutsigt emballage
Läs merHACCP för livsmedelsföretag
HACCP för livsmedelsföretag En praktisk guide för dig som ska arbeta med HACCP-system Rev 2007-07-11 INNEHÅLL Sida Introduktion 2 Uppgifter om verksamheten 3 Varför måste jag göra en HACCP med faroanalys?
Läs merRUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER
Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:
Läs merKontrollerna har skett oanmälda. Arbetslagets egen checklista för sprinten, har använts som underlag.
Sprint Butik 2012 Inledning Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.45-47 utfört kontroller av större butiker med manuell hantering, samt en nyregistrering av en butik med förpackande livsmedel.
Läs merRisk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd
/faroanalys för, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1 Varumottagning Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på
Läs merLagstöd till kontrollrapport
Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation
Läs merFÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA
Hälsoskyddssektionen 43 16.06.2015 FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA HALSSEKT 16.06.2015 43 Beredning och ytterligare
Läs merFÖRSLAG PÅ MALL FÖR EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL
www.simrishamn.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsavdelningen FÖRSLAG PÅ MALL FÖR EGENKONTROLLPROGRAM FÖR STORHUSHÅLL Verksamhetens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning:
Läs merRapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)
Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,
Läs merFörslag till egenkontrollprogram
Storhushåll Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress:... Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd, sortiment,
Läs merHjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram
Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merHjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys
Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merFiskbranschens Vägledning 1
Fiskbranschens Vägledning 1 TILLVERKNING AV FRYSTA PANERADE/INBAKADE FISKPRODUKTER INLEDNING I arbetet med att fastställa kontrollpunkter vid enskilda produktionssteg kommer detta kapitel att ge exempel
Läs merMiljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011
Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011 Projektledare Ann Nystad Medverkande Karin Berg, Johan Schütte, Jessica Svensson, Maria Sandqvist Sammanfattning Gatukök tillagar enklare mat och är
Läs merKontrollprojekt Mottagningskök
Dnr 2015-1223 Kontrollprojekt Mottagningskök Miljö- och byggnadskontoret s kommun Anna Johansson 2015-06-12 1 Sammanfattning Många barn, elever och äldre serveras dagligen mat i verksamheter som är mottagningskök,
Läs merHur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter
1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att
Läs merAtt tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet
Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet Livsmedelslagstiftningens mål är att ge konsumenten säkra livsmedel samt att säkerställa redligheten hos verksamhetsutövaren. Detta innebär exempelvis
Läs merBESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL
1(5) BESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL Anläggningens namn Anläggningens besökadress Beskrivning av verksamheten Beskriv kortfattat vad för typ av inriktning verksamheten ska
Läs merÄndrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?
Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med
Läs merATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM
ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll
Läs merVad ska ingå i ett egenkontrollprogram?
Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett
Läs merVÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum
HYGIENKOMPETENSTEST / MODELLSERIE I Observera: bara ett svarskryss / fråga. Svarstiden är 45 minuter. Man får avlägsna sig från testtillfället tidigast 30 minuter efter att testet började. Man godkänns
Läs merRedlighet och hygien vid grillning i butik 2008
Miljökontoret 2008-06-04 Dnr 2008-1099 Jenny Nyström, 013-20 60 41 Annelie Vestergren, 013-20 72 76 Redlighet och hygien vid grillning i butik 2008 Besöksadress: Drottninggatan 45 Linköping, Postadress:
Läs merEGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram
EGENTILLSYN - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Egentillsyn innebär idag kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett egenkontrollprogram
Läs merHjälpreda med bedömningsgrunder vid offentlig kontroll inom detaljhandeln
Hjälpreda med bedömningsgrunder vid offentlig kontroll inom detaljhandeln storhushåll, konditorier, butiker, grossistaffärer Storhushåll (version 2.1) Innehåll 1 Inledning...3 2 Syfte och omfattning...4
Läs merLivsmedelshantering inom socialförvaltningen Egenkontrollprogram kök
Livsmedelshantering inom socialförvaltningen Egenkontrollprogram kök 09-12-30 1 Innehållsförteckning Flik Sida 1. Egenkontrollprogram för kök 3-10 2. Tagit del av egenkontrollprogram 11 3. Planerad utbildning
Läs merHjälpreda till. Fiskanläggningar
Hjälpreda till Fiskanläggningar bakgrund och bedömningsgrunder till checklista för datorbaserad kontroll av fiskanläggningar Fiskanläggning (version 2.0) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Syfte och omfattning...
Läs merDel 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning
Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning Foto: Per Nilsson, Profox 8 Allmänt om livsmedelssäkerhet Hög livsmedelssäkerhet innebär i första hand att människor
Läs merPROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR
Länsprojekt 2009 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR Länsprojekt 2009, Blekinge och Kronobergs län Länsstyrelsens
Läs merEgenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid
Läs merVatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009
MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten
FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2012:4 Utkom från trycket 2012-10-19 Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet
Läs merLänsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER
Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER 1 PIK-gruppen Fredrik Holm, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Blekinge län Emma Bergstrand,
Läs mer2013-07-22 2013-M1104-2. Miljöenheten Annika Jeppsson tele 0416-27 207 annika.jeppsson@sjobo.se. Marknadsrapport 2013 Sjöbo marknad 2013-07-18,19
Datum Vår ref 2013-07-22 2013-M1104-2 Ert datum Er ref Miljöenheten Annika Jeppsson tele 0416-27 207 annika.jeppsson@sjobo.se Marknadsrapport 2013 Sjöbo marknad 2013-07-18,19 Inspektioner under årets marknad
Läs merEgenkontroll. Fastställd den 1 juli 2019, version 1.
Egenkontroll Den här informationen vänder sig till dig som är ansvarig för en livsmedelsverksamhet. Vi vill underlätta för dig genom att informera om de möjligheter du har och de krav som lagen ställer.
Läs merRevision vårdkök 2011
Dnr 2011-1894 Revision vårdkök 2011 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Jessica Svensson, 2011-05-23 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings
Läs merEGENKONTROLL. Systematisk. Livsmedelshygien. för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter. Äldreomsorgen
Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(19) Wera Ekholm Systematisk EGENKONTROLL Livsmedelshygien för vård- och omsorgsboende samt dagverksamheter Dokumentet är utarbetat enligt de regler som föreskrivs
Läs merLivsmedelsbutiker hösten 2011
Livsmedelsbutiker hösten 2011 Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Katarina Holmstedt 2011-09-29 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings
Läs merEgenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar
Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som
Läs merSäker. livsmedelshantering. Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal
Säker livsmedelshantering Information om Sodexos hygienregler för nyanställd personal och deltids-/extrapersonal INNAN ARBETE FÅR PÅBÖRJAS All nyanställd personal inklusive deltidseller extrapersonal ska
Läs merÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden. INSPEKTIONSRAPPORT Hygienlokaler ADMINISTRATIVA UPPGIFTER. Ansvarig/kontaktperson
ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och miljönämnden Dnr. Sid. 1 av 6 Version 2010-03-16:1 INSPTIONSRPPORT Hygienlokaler DMINISTRTIV UPPGIFTER Inspektionsdatum Företag Besöksadress Postadress nsvarig/kontaktperson Inspektör
Läs merFörpackningsmaterial för livsmedel på restaurang och pizzeria
1 för livsmedel på restaurang och pizzeria Kontrollprojekt i Jönköpings län 2013 2 Sammanfattning Ett kontrollinriktat projekt utfördes under 2013 av tolv kommuner i Jönköpings län, i syfte att få en övergripande
Läs merPlanering och utformning av livsmedelslokal
Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.
Läs merChecklista - Internrevision
Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2017-08-22 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen
Läs merALEBO PENSIONAT. Förebyggande åtgärder för att undvika hälsofaror
ALEBO PENSIONAT Kulturminne Fam. Dich Södra Vägen 66 Tel/fax: 0371-60018 S-310 83 UNNARYD Mobil: 0705 682321 E-mail: info@alebo.se Internet: http://www.alebo.se EGENKONTROLLPROGRAM Verksamhetsnamn: Alebo
Läs merSäker livsmedelshantering för konsumenternas skull
Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information
Läs merGodkända leverantörer
Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs
Läs merEviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött
Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING
Läs merLivsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015
Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015 Sammanfattning Miljöförvaltningen har som de senaste två åren under december 2015 utfört kontroll på restauranger som arrangerar julbord eller serverar julmat.
Läs merFiskbranschens Vägledning
TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror
Läs merLivsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012
RAPPORT Livsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012 Antagen av Miljönämnden 2013-01-22 Rapportnr 1/2013 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2008: 01/2008 Livsmedelskontroll av julbord
Läs merModelldokument/version 10115/1 25.1.2010
Ansvarig person Harriet Wallin Sida/sidor 1 / 6 Utarbetad av Modellarbetsgruppen Modelldokument/version 10115/1 Godkänd av Maria Teirikko Tagen i bruk 25.1.2010 Kontrollavdelningen Livsmedelsföretagarens
Läs merBranschriktlinjer Utomhusmatlagning
Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Foto: Per Nilsson, Profox Dessa branschriktlinjer är framtagna av Progrezzum Ekonomisk Förening i samarbete med Ekoturismföreningen, Slow Food Sapmi, Friluftsfrämjandet,
Läs merHACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.
1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat
Läs merSäker livsmedelsverksamhet
Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.
Läs merMinneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket
Minneslista vid godkännande: allmänna hygienkrav och frysta livsmedel Styrande instruktion för Livsmedelsverket Här finner du en minneslista att använda vid godkännandeprövning av livsmedelsanläggningar
Läs merEgenkontroll vid livsmedelshantering!
Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen
Läs merEgen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?
Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de
Läs merModelldokument/version 10112/1 25.1.2010
Ansvarig person Harriet Wallin Sida/sidor 1 / 6 Utarbetad av Modellarbetsgruppen Modelldokument/version 10112/1 Godkänd av Maria Teirikko Tagen i bruk 25.1.2010 Kontrollavdelningen Livsmedelsföretagarens
Läs merRestauranger våren 2011
Dnr 2011-2432 Restauranger våren 2011 Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Maria Sandquist 2011-07-07 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings
Läs mer