Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälp till utformning av egenkontrollprogram. Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter"

Transkript

1 Hjälp till utformning av egenkontrollprogram Restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter

2 Inledning... 3 Systemet för egenkontroll... 4 Administrativa uppgifter om företaget...4 Verksamhetsbeskrivning Utbildning Personlig hygien Vatten Skadedjur Rengöring Underhåll av lokaler, inredning och utrustning Temperaturer Mottagning Avfall Förpackningsmaterial Separering Märkning/presentation Spårbarhet Reklamation/återkallande Intern revision HACCP...8

3 Inledning I en livsmedelsanläggning måste samtliga handlingar som berör verksamheten och som behövs för offentlig kontroll finnas tillgängliga. Till de handlingar räknas bl.a. aktuellt godkännande för verksamheten, ritning samt olika myndighetsdokument. Det här dokumentet är en hjälpreda vid utformning av systemet för egenkontroll. Egenkontrollprogrammet ska innehålla skriftliga rutiner, tabeller m.m. samt namn på ansvarig(a) på företaget för utförda åtgärder och själva egenkontrollprogrammet. Bakgrund - lagstiftning Från och med den 1 januari 2006 började ett antal EG-förordningar gälla. I och med att förordningarna trädde i kraft har en rad förändringar skett, de berör både kommunala myndigheterna och livsmedelsföretagen. Det primära ansvaret för livsmedelssäkerhet ligger numera hos livsmedelsföretagaren. Den nya lagstiftningen är också mer målstyrd än detaljreglerad. Det innebär att alla livsmedelsföretagares anläggningar ska godkännas eller registreras i enlighet med förordningarna, processen startar vid första ordinarie kontrollbesök. Befintliga anläggningar kommer att omprövas enligt de nya reglerna. Det innebär bl.a. krav på egenkontroll, lokaler och kompetens inom företaget. Den stora skillnaden enligt den nya lagstiftningen är att hela verksamheten ska godkännas, inte bara lokalen som tidigare. Detta innebär också att godkännandet upphör att gälla vid ägarbyte och den nya ägaren måste få ett nytt godkännande för sin verksamhet innan den får påbörjas. Livsmedelsföretagarnas ansvar Det är du som livsmedelsföretagare som är ansvarig för att livsmedelslagstiftningen uppfylls. Basen i lagstiftningen är ett antal grundförutsättningar. Samtliga livsmedelsföretag ska för att kunna uppnå goda grundförutsättningar ha ett skriftligt system för egenkontroll. Detta ska innehålla rutiner för verksamheten samt dokumentation som visar hur rutinerna uppfylls. I dokumentationen ska ingå vilka kontroller som utförts samt eventuella avvikelser från rutinen och vad som gjorts för att åtgärda problemet. Punkter nummer 1 till 9 är de grundförutsättningar som alla livsmedelsverksamheter måste uppfylla samt ha skriftliga rutiner för. Punkterna ska även uppfyllas av verksamheter som endast hanterar förpackade produkter. 3

4 Systemet för egenkontroll Administrativa uppgifter om företaget Livsmedelsanläggningens namn, besöksadress, telefonnummer med mera. Livsmedelsföretagarens namn, adress, organisationsnummer, telefonnummer med mera. Verksamhetsbeskrivning 1. Utbildning Beskrivning av verksamheten, omfattning, sortiment, tillverkningsprocess och så vidare. Grundförutsättningar Grundutbildningen för personalen bör minst motsvara det koncept som branschen utarbetat tillsammans med Livsmedelsverket (SAMS). Den fortsatta utbildningen bör vara inriktad på att göra personalen förtrogen med egenkontrollen och utformning av rutiner till den. Tillfällig personal ska ges en hygienintroduktion i anslutning till anställningen. Skriftliga rutiner ska finnas som säkerställer personalens kunskaper i livsmedelshygien. Livsmedelsföretagaren ansvarar för att alla personer som hanterar livsmedel har tillräckliga kunskaper samt att de får den information eller handledning som behövs för att utföra jobbet på ett livsmedelshygieniskt riktigt sätt. Dokumentation av utbildning/handledning/instruktion i livsmedelshygien från de senaste två kalenderåren och planering för utbildning de närmaste två åren bör finnas med i de skriftliga rutinerna. För nyanställd personal bör det finnas skriftliga rutiner för utbildning i livsmedelshygien. En sådan utbildning bör ske senast sex månader efter anställningen. Ett exempel kan vara att ta fram en utbildningsplan som visar vem som behöver utbildning, vilken typ av utbildning som planeras och när den ska genomföras. Hur ser ni till att personalen har tillräckliga kunskaper i livsmedelshygien? Vilket utbildningsbehov finns? Hur introduceras ny personal? 2. Personlig hygien Skriftliga rutiner och anvisningar för personalens kläder, personlig hygien samt försiktighetsåtgärder för att förhindra smitta ska finnas. Livsmedelsföretagaren/arbetsgivaren ska se till att personalen får grundläggande kunskaper om hygien enligt Livsmedelsverkets krav. Skyddskläder ska användas, även hårskydd som håller håret samlat. Smycken och armbandsur får inte bäras så att de kan komma i kontakt med oförpackade livsmedel. Exempel på hygienfrågor är: arbetskläder, handtvätt med flytande tvål och pappershanddukar, engångshandskar, smycken, rökning/snusning, åtgärder vid sjukdom eller risk för smitta. Vilka hygienregler finns? Hur hålls personalen informerad och motiverad i hygienfrågor? 3. Vatten Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller av vatten som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas för de verksamheter som har eget vatten dvs. egen brunn/vattentäkt. Verksamheter med eget vatten ska föra en separat egenkontroll för vattentäkten, där dokumentationen bl.a. skall innehålla analyssvar från vattenundersökningar. Vid tillämpliga fall ska detta även gälla för förvaringstankar av vatten och egentillverkad is. Ytterligare krav som ska uppfyllas av verksamheter med egen vattentäkt finns i Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten SLV FS 2001:30. För verksamheter med kommunalt vatten och egen vattentäkt gäller följande: Skriftliga rutiner som omfattar rengöring av tappställen med skötselrutiner för byte av filter, spolmunstycken, slangar, m.m. 4

5 Skriftliga rutiner som anger vilka förebyggande kontroller som ingår och hur ofta de görs samt vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister ska finnas. 4. Skadedjur Vad görs för att förebygga angrepp av skadedjur? Hur bekämpas skadedjur som trots förebyggande åtgärder kommer in i lokalerna? Vilka åtgärder sker när brister upptäcks vid skadedjurskontrollen? Det räcker inte att visa upp att avtal finns med företag som bekämpar skadedjur, utan även egna skadedjurskontroller krävs. Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. 5. Rengöring Ett rengöringsprogram ska finnas för hela verksamheten. Rengöringsprogrammet ska beskriva vad som ska rengöras, på vilket sätt och hur ofta. Ange rutiner för den dagliga rengöringen samt hur ofta kylar, frysar, torrförråd och övriga förrådsutrymmen rengörs. Ange även städrutiner för övriga utrymmen som matsal, toaletter, omklädningsrum osv. Rutinen ska även innefatta en lista med rengöringskemikalier, förvaring och rengöring för städutrustning samt instruktioner för svårrengörbar utrustning. Rengöring av lokaler, inredning och utrustning sker enligt fastställda rengöringsrutiner. Kvittenslista på utfört arbete eller dokumentation av kontroll av arbetets resultat ska göras. Vilka rutiner finns för att rengöra lokaler, inredning och utrustning? Det ska även framgå hur ofta och på vilket sätt resultatet av rengöringen ska kontrolleras. Är rengöringsresultatet tillräckligt? Skriftliga rutiner ska finnas för hur ofta anläggningens underhållsbehov kontrolleras samt en underhållsplan som redovisar när planerade åtgärder ska genomföras. Rutinen ska omfatta alla lokaler, all inredning och utrustning samt alla fordon och containrar som används för transport av livsmedel. Hit hänförs även underhåll av ventilationsanläggning som t.ex. kontroll av filter och rensning av imkanaler samt dricksvattenarmatur/utrustning som slangar, tätningslister, packningar m.m. Även teknisk utrustning ska underhållas och kalibreras enligt anvisningar, t.ex. vågar, termometrar och diskmaskin. Kvittenslista på utfört arbete eller dokumentation av kontroll av arbetets resultat och liknande ska finnas. Vilka rutiner finns för att kontrollera behovet av underhåll av lokaler, inredning och utrustning? Iakttagelser görs fortlöpande och i samband med regelbundna hygienronder. Om det finns dokumentation av planerat underhåll som anger tid för åtgärdande av iakttagna brister sker, under förutsättning att ingen omedelbar risk föreligger, bedömningen utan avvikelse 6. Underhåll av lokaler, inredning och utrustning Lufttemperatur i kylar och frysar Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. 7. Temperaturer Finns det fungerande termometer i samtliga kylar och frysar? Hur kontrolleras att kyl- och frysvaror förvaras så att deras kvalitet inte försämras under förvaring och servering? Vilka åtgärder vidtas när fel och brister upptäcks vid förvaring av kyl- och frysvaror och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska ske? Exempel på kontrollpunkter är: avläsning och mätning av temperaturer (i livsmedlen/yttemperatur samt lufttemperaturer i kyl/frys), - separering av olika typer av livsmedel, 5

6 - övertäckning av oförpackade livsmedel - förvaring på hyllor eller liknande (ej golvförvaring). Lufttemperaturen mäts/registreras i varje kyl- och frysutrymme. Temperatur i diskmaskin Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Tjänster och service avtal med diskmaskin leverantör kan bifogas till dokumentationen. Temperaturen mäts eller avläses i disk- och sköljvatten (diskvatten bör hålla o C och sköljvatten o C). Upptining Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Upptining ska ske under kontrollerade former vilket innebär att temperaturen på aktuell produkt inte i någon del får överstiga den temperatur som gäller som förvaringstemperatur (undantag är produkter som kan förvaras i rumstemperatur, t.ex. bröd). Om upptinings inte sker under kontrollerade former bör den ingå i verksamhetens HACCP-plan. Temperatur i utlevererad kyld och varm mat Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Kyld mat Hur kontrolleras att kylvaror förvaras så att deras kvalitet inte försämras under transport, förvaring och servering? Vilka åtgärder vidtas när fel och brister upptäcks vid förvaring av kyl- och frysvaror och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Vem ansvarar när det gäller kyla för utlevererade livsmedel? Exempel på kontrollpunkter är: - avläsning och mätning av temperaturer (i livsmedlen och av lufttemperaturer i kylar), - separering av olika typer av livsmedel, - övertäckning av oförpackade livsmedel, - förvaring på hyllor eller liknande (ej golvförvaring). Varm mat Hur kontrolleras att varmhållning av livsmedel sker på rätt sätt och förvaras så att deras kvalitet inte försämras under transport, förvaring och servering? Vilka åtgärder vidtas när olika fel och brister upptäcks i momenten och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Vem ansvarar när det gäller varmhållning/kylförvaring för utlevererade livsmedel? Exempel på kontroller är temperaturmätning i livsmedel. Kärntemperaturen mäts i serveringsfärdiga rätter som hålls varma (varmhållen mat bör hålla lägst + 60 o C) 8. Mottagning 6 Varor och emballage Skriftliga rutiner för kontroll av inkommande varor ska finnas. Rutinerna ska ange vilka kontroller som vidtas, på vilket sätt och hur ofta de görs. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Hur ser ni till att inkommande varor uppfyller kravet på kvalitet och dokumentation? Vilka krav ställer ni på leverantörer och transportörer? Vilka åtgärder vidtas när fel och brister upptäcks vid mottagningskontrollen samt vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Exempel på kontrollpunkter är: temperatur, emballage, dokument, märkning.

7 Yttemperaturen mäts för ankommande kylvaror och frysvaror, i direkt anslutning till leveransen (för frysvaror kan mätningen ersättas av registrering av temperaturen i fordonets frysutrymme). Varorna kontrolleras vid leveransen så att de uppfyller givna specifikationer. Mätningarna sprids så att samtliga leverantörer efter en tid har kontrollerats. Varm mat Skriftliga rutiner för kontroll av inkommande varm mat ska finnas. Rutinerna ska ange vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Hur ser ni till att inkommande varm mat uppfyller kravet på kvalitet och dokumentation? Vilka krav ställer ni på leverantörer och transportörer? Vilka åtgärder vidtas när fel och brister upptäcks vid mottagningskontrollen och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Exempel på kontrollpunkter är: temperatur, emballage, dokument, märkning. Yttemperaturen mäts för ankommande varm mat, i direkt anslutning till leveransen (för varm mat kan mätningen ersättas av registrering av temperaturen i fordonets värmeskåp eller liknande). Varm mat kontrolleras vid leveransen så att temperaturen ligger över gällande riktvärde. Mätningen ska göras regelbundet och sprids så att samtliga leverantörer efter en tid har kontrollerats. Utöver dessa grundförutsättningar kan ytterligare rutiner krävas beroende på verksamheten art och omfattning. Övriga föreskrivna krav Punkterna beskriver de övriga föreskrivna krav som finns i livsmedelslagstiftningen. Även för dessa punkter ska det finnas skriftliga rutiner. Skriftliga rutiner ska finnas för företagets hantering och förvaring av avfall samt på vilket sätt som det avlägsnas från själva lokalen. Rutinen ska även innehålla vem som utför rengöring av behållare eller eventuellt soprum. 9. Avfall Skriftliga rutiner för hur förpackningsmaterial ska användas vid förvaring eller paketering av livsmedel ska finnas. Felaktig användning kan innebära att livsmedlet förorenas genom att materialet släpper ifrån sig kemikalier. Hur ser ni till att rätt förpackningsmaterial används vid förvaring eller paketering av livsmedel? Produktfakta som visar materialets lämplighet för olika livsmedel ska finnas. I annat fall ska märkningsuppgift finnas enligt följande alternativ: - - orden för livsmedel, speciell beteckning där avsedd användning framgår, speciell symbol (glas + gaffel). - Det gäller även för återanvändning av plastburkar/hinkar m.m. Iakttagelser görs för nytt material samt fortlöpande stickprovsvis. Dokumentation av förpackningskontrollen ska finnas. Den kan t.ex. bestå av produktfaktablad och liknande. 10. Förpackningsmaterial Skriftliga rutiner som förhindrar korskontamination mellan råvaror, förpackningsmaterial, kemikalier och slutprodukt ska finnas. Rutiner ska även förhindra kontamination av produkter innehållande olika allergena. Hur förhindrar ni kontaminering mellan olika livsmedel? Dokumentation kan ske i form av uppföljningar av verksamheten avseende ordning och reda rutiner samt produktordningsföljd. Korrigerande åtgärder som vidtas vid brister ska även de dokumenteras. 11. Separering 7

8 12. Märkning/ presentation Skriftliga rutiner ska finnas som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs. Rutiner ska även inkludera intern spårbarhet av egenproducerade rätter samt inköpta omförpackade livsmedel. Vilka rutiner finns för att garantera att alla förpackade och omförpackade livsmedel är korrekt märkta? Hur ser ni till att korrekt information kan ges om produkter/maträtter? Hur fungerar den interna spårbarheten? Exempel på information som ska kunna lämnas till kunder/matgäster är uppgifter om ingredienser och ursprung. Dokumentation ska ske om brister skulle uppstå. Korrigerande åtgärder som vidtas vid brister ska även de dokumenteras. 13. Spårbarhet Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som sker, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Relevant information om vilka leverantörer verksamheten har och vad som levererats ska kunna lämnas till kontrollmyndigheten. Dokumentationen ska göra det möjligt att spåra livsmedelsråvaror och produkter/maträtter ett steg bakåt och ett steg framåt i livsmedelskedjan. 14. Reklamation/ återkallande Skriftliga rutiner för hur dessa händelser hanteras och följs upp samt hur felaktiga produkter stoppas/återkallas ska finnas. Rutinerna ska även hantera klagomål och misstänkta matförgiftningar. Vilka rutiner finns för hur reklamationer, klagomål och misstänkta matförgiftningar hanteras och följs upp? Hur stoppas/återkallas felaktiga produkter? Dokumentation ska ske vid förekomst. Korrigerande åtgärder som vidtas vid brister ska även de dokumenteras. 15. Intern revision Skriftliga rutiner för egenkontrollprogrammets innehåll och funktion ska finnas. Dokumentation ska göras som visar att företaget själv går igenom sitt system för egenkontroll, både avseende innehåll och genomförande. Vilka rutiner finns i företaget för att följa upp resultaten från egenkontrollen (internrevisionen)? Hur ofta sker uppföljning? Vilka åtgärder vidtas när brister konstaterats? 16. HACCP Utöver grundförutsättningar samt övriga föreskrivna krav, krävs att en del av verksamheterna upprättar en så kallad HACCP-plan. HACCP står för Hazard Analysis and Critical Control Points, på svenska riskanalys och kritiska styrpunkter och är ett riskbaserat system för egenkontroll byggt på ett antal principer. Kraven på tillämpning hanteras enligt något av följande alternativ: - Detaljhandelsföretag som bara hanterar förpackade livsmedel. Grundförutsättningar räcker. Dessa företag behöver inte göra en faroanalys. - Företag som med stöd av en faroanalys kan visa att grundförutsättningarna och övriga krav räcker. Dessa behöver ingen HACCP-plan. - Övriga företag ska inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera förfaranden grundande på HACCP-principerna, det vill säga att de ska göra en faroanalys, identifiera kritiska styrpunkter med kritiska gränser, övervakningsrutiner och korrigerande åtgärder. Det innebär att en faroanalys ska göras av alla som bereder, behandlar eller bearbetar oförpackade livsmedel. Faroanalysen tar reda på vilka faror som finnns i produktionen samt hur dessa ska övervakas. Räcker grundförutsättningarna behövs ingen HACCP-plan. Följande fyra faror är exempel på punkter som inte är grundförutsättningar utan som behöver övervakas i en HACCP-plan. Vid utförande av faroanalysen är Miljökontorets skrift Faroanalys till stor hjälp. I denna finns både instruktioner samt förslag på utformning. Skriften finns med som en bilaga till hjälpredan. 8

9 Tillagning/värmebehandling Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Hur ser ni till att tillagning/värmebehandling sker på ett säkert sätt? Vilka åtgärder vidtas när olika fel och brister upptäcks i momenten och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Exempel på kontroller är temperaturmätning i livsmedlen. Kärntemperaturen mäts vid tillagning/värmebehandling (mat som utsätts för tillagning/värmebehandling bör överstiga + 70 o C). Mätningen görs omedelbart efter att tillagning/värmebehandling har skett. Nedkylning Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Hur ser ni till att nedkylning sker på ett säkert sätt? Vilka åtgärder vidtas när olika fel och brister upptäcks i dessa moment och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Exempel på kontroller är temperaturmätning i livsmedlen och övervakning av tiden. Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som kylts ner för att serveras vid ett senare tillfälle. Mätningen sker fyra timmar efter avslutad värmebehandling (varans temperatur bör ej överstiga + 8 o C). Andra tillagningsmetoder kan innebära andra krav på tid och temperatur. Varmhållning Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Hur ser ni till att varmhållning sker på ett säkert sätt? Vilka åtgärder vidtas när olika fel och brister upptäcks i momenten och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Exempel på kontroller är temperaturmätning i livsmedlen. Kärntemperaturen mäts i serveringsfärdiga rätter som hålls varma (varmhållen mat bör hålla lägst +60 o C). Gäller även varm mat på bufféer. Återupphettning Skriftliga rutiner som anger vilka kontroller som ingår, på vilket sätt och hur ofta de görs ska finnas. Det ska även framgå vilka åtgärder som vidtas vid upptäckta brister och vilka åtgärdsgränser som finns. Hur ser ni till att återuppvärmning sker på ett säkert sätt? Vilka åtgärder vidtas när olika fel och brister upptäcks i dessa moment och vilka åtgärdsgränser finns, dvs. var går gränsen för när åtgärder ska vidtas? Exempel på kontroller är temperaturmätning i livsmedlen. Kärntemperaturen mäts i värmebehandlade rätter som nedkylts efter tillagning och som värms i samband med servering. Mätningen görs omedelbart efter uppvärmningens slut (återuppvärmd mat bör hålla lägst + 70 o C). 9

10

11 Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhärad

12 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska vara säker, man vill ju inte matförgifta sina gäster! Vid hantering och tillverkning av mat kan denna påverkas på många olika sätt och det är mycket som kan gå fel. En faroanalys handlar om sunt förnuft men också om att veta vad man gör och hur man gör det för att förhindra att maten påverkas av faror. Förklaring av begrepp som används i blanketten HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points): ett system för att tillverka säker mat. Syftet är att förebygga farorna innan de inträffar. Faroanalys: en del av HACCP där du analyserar vilka faror som finns i din verksamhet. Syftet är att se vilka faror som är viktiga för livsmedelssäkerheten. Faror: till exempel mikrobiologiska, fysiska och kemiska faror, i eller i form av livsmedel och som kan ha en negativ effekt på människors hälsa. Risker: hur troligt det är att en fara, till exempel matförgiftning, inträffar och hur allvarlig skadan blir, exempelvis sjukhusvistelse för kunden på grund av matförgiftningen (faran). Mikrobiologiska faror: bakterier, svampar, virus. Fysiska faror: glasbitar, träflisor, plastbitar, plåster, smycken med mera. Kemiska faror: rengöringsmedel, diskmedel, smörjolja, målarfärg med mera. Allergener: det man kan få en allergisk reaktion mot, till exempel mandel, jordnötter, gluten, laktos med mera. Konsekvens: hur allvarlig skadan blir. Sannolikhet: hur troligt det är att faran inträffar. Kritisk kontrollpunkt (CCP): ett steg i tillverkningsprocessen, till exempel uppvärmning, där man behöver sätta in speciella åtgärder för att minska risken att maten blir farlig att äta. Kontrollpunkt: ett steg i tillverkningsprocessen som man kontrollerar genom sina grundförutsättningar. Hanteringssteg: de olika moment du har i din verksamhet, till exempel varumottagning och kylförvaring.

13 3 Utförande av flödesschema Ett flödesschema skall schematiskt beskriva vilka hanteringssteg som finns i den aktuella verksamheten. Hanteringsstegen hittas genom att följa livsmedlets väg genom hela anläggningen, från inköp, mottagning, förvaring, beredning o.s.v. till servering, försäljning och utleverans. Ett flödesschema kan se ut på många olika sätt beroende på vilka hanteringssteg som finns i själva verksamheten. För att hitta samtliga hanteringssteg kan man antingen utgå från varma rätter, kalla rätter och så vidare men det fungerar också att utgå från olika produktgrupper till exempel rått kött, rå fågel, tillagat kött, frukt och grönsaker och så vidare. På nästa sida finns en tom mall till era flödesscheman, kom dock ihåg att kopiera upp den i så många exemplar som krävs för er egen verksamhet. För att underlätta utförandet kan ni titta på nedanstående exempel, men kom ihåg att det bara är ett förslag på hur hanteringsstegen i ett varmkök kan se ut! Varumottagning Avemballering Kylförvaring Max 4 C/8 C Frysförvaring Minst -18 C Torrförvaring Upptining Beredning Nedkylning Under 8 C inom 4h Tillagning Minst 72 C Kylförvaring Max 4 C/8 C Varmhållning Max 2h i 60 C Servering Distrubition Återupphettning Minst 72 C

14 4 Verksamhetens flödesschema för

15 5 Utförande av faroanalysen På nästa sida utförs själva analysen av farorna. På första raden skrivs vilket hanteringsstegs faror som analyseras, analys ska göras för samtliga hanteringssteg inom verksamheten. Analysen utförs därefter i tre olika steg, a-c och förklaras nedan. Sidorna 6 och 7 är ett exempel på hur analysen ska utföras. För övriga hanteringssteg i verksamheten används de tomma mallarna på sidorna 8 och 9. Dessa sidor skall kopieras upp till det antal som behövs för att täcka upp samtliga hanteringssteg i er verksamhet. a. Under denna punkt skriver du vilka faror som kan finnas i din verksamhet och vad de kan bero på, till exempel bakterietillväxt på grund av för hög temperatur på varan vid mottagning. Tänk på att det inte behöver finnas kemiska, fysiska och mikrobiologiska faror för varje hanteringssteg! Exempel på vad som ingår under de olika farorna: Mikrobiologiska risker - förorening av mögel, virus, bakterier och deras toxiner (gifter) kan ske i nästan varje hanteringssteg. Det är viktigt att komma ihåg att när ett livsmedel i ett senare steg utsätts till exempel för kokning (vilket dödar alla bakterier) så är inget av de tidigare hanteringsstegen kritiska. Obs! Vissa bakterier kan ge upphov till toxiner (gifter) som upphettning inte kan ta död på! Fysiska risker - glas, metall, plast med mera kan förorena vid nästan varje hanteringssteg men riskerna är speciellt stora vid inköp och mottagande av varor samt i processteg där maten förvaras oförpackat. Kemiska risker - är till exempel rengöringsmedel/oljor, ingredienser/tillsatser, bekämpningsmedel med mera. Allergener - ämnen som vissa människor är allergiska mot till exempel ägg, mjölk, gluten, nötter och kryddor med mera. Kan ofta inte processas bort och informationen till kunderna måste vara korrekt. b. Under denna punkt gör du en bedömning av varje faras specifika risk. Detta görs genom att farorna från uppgift a (enligt exempel 1-10) placeras in i tabellen, genom en sammanvägning av begreppen konsekvens och sannolikhet. Med konsekvens menas hur allvarlig skadan skulle bli om den inträffade inom själva verksamheten (vad skulle hända?) och med sannolikhet avses hur troligt det är att faran inträffar (hur ofta sker faran?). c. Under denna punkt sammanfattar du vilka av farorna i tabellen ovan som hamnar inom de skuggade rutorna samt hur övriga punkter förebyggs. Tips! Tillagning, varmhållning, nedkylning och återupphettning är till exempel vanliga kritiska punkter för en restaurang och bör hamna i de skuggade rutorna. Övriga punkter ska förebyggas i verksamhetens system för egenkontroll.

16 6 Exempel Varumottagning a. Faror Vilka faror: Vad beror de på: Mikrobiologiska 1. Bakterier p.g.a orent och skadat emballage. 2. Bakterier p.g.a. för hög temperatur på varan vid mottagningen. Fysiska Kemiska Allergener 3. Bakterier p.g.a. att varorna inte omhändertas tillräckligt snabbt, vilket ger för hög temeperatur. 4. Bakterier p.g.a. att dörrar och portar inte är stängda, skadedjur kan komma in i lokalerna. 5. Smuts p.g.a. skadat emballage 6..p.g.a p.g.a p.g.a Risk för allergi p.g.a. felaktig märkning p.g.a Tänk på att ingen verksamhet är den andra lik och att olika faror kan värderas på olika sätt i olika verksamheter. Det beror på företagets egna rutiner!

17 7 Exempel Varumottagning b. Riskbedömning Konsekvens Mycket hög Dödsfall, men för livet. Till exempel ledbesvär, längre sjukhusvistelse Hög Sjukhusbesök, magsjuka < 1 dygn, tandskador Medium Magsjuka < 1 dygn, feber, halsfluss Låg Lättare allergiska symptom, obehagskänslor , Osannolikt Osannolikt att det inträffag Mycket Sällan Inträffar några gånger per år Sällan Inträffar mer än en gång per månad Ofta Inträffar varje vecka Sannolikhet c. Befinner sig någon av verksamhetens faror i de grå rutorna i tabellen ovan och hur förebyggs övriga punkter?. = Kritiska punkter. = Övriga punkte; förebyggande åtgärder ska behandlas i systemet för egenkontroll. Inga av farorna befinner sig i de grå rutorna. Nr. 1, 2, 3 och 5 förebyggs i rutin för mottagning Nr. 4 förebyggs i rutin för skadedjur Nr. 9 förebyggs i rutin för märkning De hanteringssteg som har faror i de gråa rutorna ska analyseras vidare på sidan 11!

18 8 Hanteringssteg:.. a. Faror Vilka faror: Vad beror de på: Mikrobiologiska 1.. p.g.a. 2.. p.g.a p.g.a. Fysiska 4.. p.g.a. 5.. p.g.a. Kemiska 6.. p.g.a. 7.. p.g.a. Allergener 8.. p.g.a. 9.. p.g.a.

19 9 Hanteringssteg: b. Riskbedömning Konsekvens Mycket hög Dödsfall, men för livet. Till exempel ledbesvär, längre sjukhusvistelse Hög Sjukhusbesök, magsjuka < 1 dygn, tandskador Medium Magsjuka < 1 dygn, feber, halsfluss Låg Lättare allergiska symptom, obehagskänslor Osannolikt Osannolikt att det inträffag Mycket Sällan Inträffar några gånger per år Sällan Inträffar mer än en gång per månad Ofta Inträffar varje vecka Sannolikhet c. Befinner sig någon av verksamhetens faror i de grå rutorna i tabellen ovan och hur förebyggs övriga punkter?. = Kritiska punkter. = Övriga punkter; förebyggande åtgärder ska behandlas i systemet för egenkontroll. De hanteringssteg som har faror i de gråa rutorna ska analyseras vidare på sidan 11!

20 10 Sammanställning av kritiska punkter Nedan visas ett exempel på en verksamhet kan kontrollera sina kritiska punkter. Förebyggande åtgärder: vad du gör för att undvika att den kritiska punkten inträffar och vem har ansvaret. Kritiskt gränsvärde: gränsvärde för när livsmedlet anses vara säkert, gränsvärdet måste vara mätbart. Övervakning och mätning: hur kontrollerar du att gränsvärdet uppfylls och hur ofta samt vem har ansvaret. Åtgärder vid avvikelser: vad görs om ett fel skulle inträffa samt till vem rapporteras det alternativt är ansvarig. Verifiering: hur kontrollerar du att systemet fungerar och hur ofta kontrolleras detta samt vem har ansvaret. Kritisk punkt nr. Hanteringssteg eller annat Hälsofara Förebyggande åtgärder Kritiskt gränsvärde Övervakning och mätning (metod, frekvens och ansvarig) Åtgärder vid avvikelser (samt rapportering och ansvarig) Verifiering (metod, frekvens och ansvarig) 1 Tillagning Överlevnad och tillväxt av bakterier, t.ex. Salmonella, EHEC, Campylobacter. Ändamålsenlig utrustning. Underhåll av spisar och ugnar. Ansvarig: Inköpare resp. underhållsansvarig. Minst +75 grader som kärntemperatur (tolerans +/- 0.5 grader) Kontroll av kärntemperatur med instickstermometer på en del eller ett kärl av varje tillagad omgång. Vid för låg temp. kontrolleras samtliga delar eller kärl av omgången. De som inte uppnått rätt temperatur tillagas tills de uppnår rätt temperatur. Ny temp. kontroll ska utföras. Granskning av tempjournaler 1 gång/vecka. Ansvarig: Kökschef Avvikelser dokumenteras i tempjournal och rapporteras till kökschef. 2 Varmhållning 3 Nedkylning 4 Återupphettning

21 I denna tabell fylls företagets uppgifter i 11 Kritisk punkt nr. Processteg eller annat Hälsofara Förebyggande åtgärder Kritiskt gränsvärde Övervakning och mätning (metod, frekvens och ansvarig) Åtgärder vid avvikelser (samt rapportering och ansvarig) Verifiering (metod, frekvens och ansvarig)

22 12

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att

Läs mer

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys

Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys Hjälp till utformning av egenkontroll och faroanalys (verksamhetens namn) Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Vad är systemet för egenkontroll -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING

EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING INFORMATION OM EGENKONTROLLPROGRAM med HACCP 2009-09-25 EGENTILLSYN VID LIVSMEDELSHANTERING I livsmedelslagstiftningen anges de krav på hygieniska förhållanden som skall råda (grundförutsättningar ) och

Läs mer

Egentillsyn. med haccp

Egentillsyn. med haccp Egentillsyn med haccp Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet. Den så kallade egentillsynen. Det som ingår i egentillsynen ska finnas beskrivet i ett egenkontrollprogram.

Läs mer

Egenkontroll ger bättre koll

Egenkontroll ger bättre koll Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun

Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Egenkontroll för äldreboenden i Järfälla kommun Kostservice, 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING EGENKONTROLL Flik Dokument Uppgifter om verksamheten 1 Uppgifter om verksamheten Personal 2 Utbildning och kompetens

Läs mer

Förslag till egenkontrollprogram

Förslag till egenkontrollprogram Bageri & konditori Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress: Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd,

Läs mer

HACCP för livsmedelsföretag

HACCP för livsmedelsföretag HACCP för livsmedelsföretag En praktisk guide för dig som ska arbeta med HACCP-system Rev 2007-07-11 INNEHÅLL Sida Introduktion 2 Uppgifter om verksamheten 3 Varför måste jag göra en HACCP med faroanalys?

Läs mer

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Egenkontrollprogram. för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för restauranger, pizzerior, gatukök och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som

Läs mer

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar

Egenkontrollprogram. för butiker, grossister och liknande verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Miljö- och samhällsbyggnadskontoret informerar Egenkontrollprogram för butiker, grossister och liknande verksamheter I livsmedelsanläggningen måste handlingar som berör verksamheten och som behövs vid

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Egenkontroll. Ett stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram. Lokalens namn: Telefon/Fax: Adress: Kontaktperson: Telefon/Mobil:

Egenkontroll. Ett stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram. Lokalens namn: Telefon/Fax: Adress: Kontaktperson: Telefon/Mobil: Egenkontroll Ett stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Lokalens namn: Telefon/Fax: Adress: Kontaktperson: Telefon/Mobil: Ansvarig för egenkontrollen: Telefon/Mobil: Syftet med egenkontroll Egenkontroll

Läs mer

Tillsynsprojekt Revision av restauranger

Tillsynsprojekt Revision av restauranger Dnr 2015-2257 Tillsynsprojekt Revision av restauranger Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rada Dobriyanova 2015-11-27 1 Sammanfattning Miljö- och byggnadskontoret har genomfört ett kontrollprojekt som

Läs mer

Egenkontroll vid livsmedelshantering!

Egenkontroll vid livsmedelshantering! Egenkontroll vid livsmedelshantering! Alla livsmedelsföretag ska ha ett säkerhetssystem för sin livsmedelshantering, så kallade egenkontrollprogram. Fastställda egenkontrollprogram Egenkontrollprogrammen

Läs mer

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök

Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsyn Dietist Karlstad 2015-06-02 Livsmedelshygien - Lathund för egenkontrollprogram i vårdboendets avdelningskök Bakgrund För att maten som lagas och serveras

Läs mer

INFORMATION Februari 2014

INFORMATION Februari 2014 Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13

Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13 Branschtillsyn, 2011 Mottagnings- och serveringskök Rapport nr: 13 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 13 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Emma Handy, Gerd Holm, Kristina

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram?

Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? Marks kommun 1(6) Vad ska ingå i ett egenkontrollprogram? När miljökontoret ska godkänna en verksamhet är egenkontrollen en av delarna som granskas och därför ska alla livsmedelsföretagare upprätta ett

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, MICASA mottager varm lunch och tillagning av lättare lunch 1 Ankomst kontroll Varumottagning Upptining/ Kylförvaring/ Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Namn Utbildning/kurs Utbildningsansvarig Datum Signatur

UTBILDNINGSPLAN. Namn Utbildning/kurs Utbildningsansvarig Datum Signatur UTBILDNINGSPLAN Personal som hanterar oförpackade livsmedel ska få utbildning/handledning/instruktion i livsmedelshygien minst vartannat år Nyanställda ska få en genomgång av egenkontrollprogrammet och

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

Egenkontroll din kvalitetssäkring

Egenkontroll din kvalitetssäkring 1(10) Egenkontroll din kvalitetssäkring Varför ett egenkontrollprogram? Företagarens ansvar att producera säker mat är mycket tydligt uttalat i livsmedelslagstiftningen. Det är företagarens ansvar att

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen INFORMERAR HACCP & GHP Du som driver ett livsmedelsföretag måste utöva tillsyn på din verksamhet Detta kallas egenkontroll Syftet med egenkontrollen är att förebygga

Läs mer

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter

Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter VÄGLEDNING NR 1 Ny lagstiftning, nya begrepp, nya avgifter En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl) Fax:

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, gruppboende/ avdelningskök mottager varm frukost, varm lunch och varm middag 1 Varumottagning Hälso och sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på

Läs mer

Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram

Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram Bilaga Egenkontroll Tips och stöd till dig som ska utforma ett egenkontrollprogram Allmänt Alla livsmedelsföretag måste ha ett egenkontrollprogram, som bygger på att företaget har de grundförutsättningar

Läs mer

Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2009 Kontroll av HACCP-arbetet i detaljhandelsledet Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Ann-Charlotte Steneryd, 2010-01-20 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun

Läs mer

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel

Läs mer

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög

3.6 Faroanalys. Flik 3 RISKVÄRDERING CCP JA/NEJ NEJ. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD( Se rutiner i Låg Mellan Hög 3.6 Faroanalys 1 INKÖP/ Mikrobiologisk förekomst (råvaror) Kontroll av ankommande råvarors lukt, färg, fräschör och stickprovskontroller på bärst- före märkning. JA/ Mikrobiologisk tillvät (transport,

Läs mer

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd

Generell riskanalys för hantering av livsmedel i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2. Förebyggande åtgärd Generell analys för i bostad för vuxna barn mfl enligt LSS 1 2 Varumottagning sjukdomsframkall ande pga av för hög temperatur på kyl- och frysvaror Förorening på grund av trasigt eller smutsigt emballage

Läs mer

Ändrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem?

Ändrad 2008-09-30. Generellt kan man säga att rutinerna ska svara på frågeställningarna: Varför? När? Var? Hur? Och av vem? Vad ska egenkontrollprogrammet innehålla? Ändrad 2008-09-30 Alla livsmedelsanläggningar ska bedriva egenkontroll. Systemet för egenkontroll ska redovisas för bygg- och miljöförvaltningen i samband med

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus

Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Del 2 Produktbladen Om att laga mat utomhus Foto: Per Nilsson, Profox 7 Produktbladen I produktbladen finns olika verksamheter beskrivna. Du kan kopiera, plasta in dem och ha med dem som checklistor när

Läs mer

Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas

Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan skickas till KIRUNA KOMMUN 1(6) Miljökontoret Kiruna kommun 981 85 Kiruna ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE av anläggning där livsmedel bereds, behandlas eller bearbetas Ansökan avser Ny verksamhet Övertagande

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost OST HACCP first aid kit Tio steg för säker ost Tio steg för säker ost Hantverksmässigt tillverkad ost ska man njuta av. Även du som tillverkare ska kunna njuta och känna dig trygg med att din ost är säker.

Läs mer

PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR

PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR Länsprojekt 2009 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV KUNSKAPSNIVÅN AVSEENDE LIVSMEDELSHYGIEN HOS PERSONAL VID FÖRSKOLOR Länsprojekt 2009, Blekinge och Kronobergs län Länsstyrelsens

Läs mer

HACCP och faroanalys

HACCP och faroanalys 1(8) HACCP och faroanalys HACCP (Hazard Analysis of Critical Control Points = riskanalys och kritiska styrpunkter) utvecklades på 1950-talet av NASA. Man ville inte att astronauterna skulle bli matförgiftad

Läs mer

Sprint. Skolmåltid 2012

Sprint. Skolmåltid 2012 Sprint Skolmåltid 2012 Inledning: Miljökontorets livsmedelsgrupp har under perioden v.17-19 utfört kontroller av kök inom skolmåltiden i Uddevalla kommun. Totalt har 27 verksamheter kontrollerats. Fyra

Läs mer

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2015:4 Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Annika Gustafsson, januari 2015 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs kommun

Läs mer

Förslag till egenkontrollprogram

Förslag till egenkontrollprogram Storhushåll Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress:... Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd, sortiment,

Läs mer

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram

EGENTILLSYN. - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram EGENTILLSYN - stöd vid upprättandet av ett egenkontrollprogram Egentillsyn innebär idag kunskap och ansvar för alla verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen. Genom att ta fram ett egenkontrollprogram

Läs mer

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning

Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Branschriktlinjer Utomhusmatlagning Foto: Per Nilsson, Profox Dessa branschriktlinjer är framtagna av Progrezzum Ekonomisk Förening i samarbete med Ekoturismföreningen, Slow Food Sapmi, Friluftsfrämjandet,

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell)

Rapporteringsformulär för kontroll (inspektion, revision) (UA = utan avvikelse, A = avvikelse, EK= ej kontrollerad, EA= ej aktuell) Verksamhetsnamn: Datum: Objektnummer: Närvarande: Kontaktperson: Rapporteringspunkter enligt Livsmedelsverket; grundförutsättningar 1.1-10.0. HACCP 11.1-15.1 Kontrollpunkt UA A EK EA 1. Infrastruktur,

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet

Egenkontroll för livsmedelsbranschen. Bättre rutiner i din verksamhet Egenkontroll för livsmedelsbranschen Bättre rutiner i din verksamhet Bättre koll med egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver ett företag i livsmedelsbranschen leder egenkontroll

Läs mer

System för matsäkerhet baserat på HACCP

System för matsäkerhet baserat på HACCP 1 (35) Egenkontrollprogram (för livsmedelsanläggning) System för matsäkerhet baserat på HACCP För följande livsmedelsanläggning Livsmedelsanläggningens namn Livsmedelsanläggningens adress Livsmedelsföretagets

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER 1/10 ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER Livsmedelsföretagaren skall upprätta en skriftlig egenkontrollplan, plan för egenkontroll, följa den och dokumentera åtgärderna. Egenkontrollplanen ska hållas à

Läs mer

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Rev. 2014-12-23 Sidan 1 av 10 Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter Ditt ansvar Alla som har en livsmedelsverksamhet måste enligt livsmedelslagstiftningen ha en så kallad egenkontroll.

Läs mer

Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet

Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet Att tänka på vid etablering/start av livsmedelsverksamhet Livsmedelslagstiftningens mål är att ge konsumenten säkra livsmedel samt att säkerställa redligheten hos verksamhetsutövaren. Detta innebär exempelvis

Läs mer

Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER

Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER Länsprojekt 2012 i Blekinge och Kronobergs län PROJEKTINRIKTAD LIVSMEDELSKONTROLL AV JULBORDSBUFFÈER 1 PIK-gruppen Fredrik Holm, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Länsstyrelsen i Blekinge län Emma Bergstrand,

Läs mer

Exempel 1 av Christopher Nilsson

Exempel 1 av Christopher Nilsson HACCP =Hazard Analysis Critical Control Point (Riskanalys av kritiska kontrollpunkter) En kritisk kontrollpunkt (CCP), är ett steg i livsmedelshanteringen som måste vara under kontroll för att gästen inte

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN

Livsmedel. Information från miljöavdelningen. Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Livsmedel Information från miljöavdelningen Tips och råd inför miljöavdelningens inspektion MILJÖAVDELNINGEN Höganäs kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 263 82 Höganäs Tel 042-33 72 84 Fax 042-33 77 55

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning

Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning Del 3 Anmälan till myndigheten, eget kök hemma, olika goda hygieniska rutiner, lagstiftning Foto: Per Nilsson, Profox 8 Allmänt om livsmedelssäkerhet Hög livsmedelssäkerhet innebär i första hand att människor

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Lokalkrav för livsmedelsföretag Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.

Läs mer

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSFÖRETAG Ort och datum Livsmedelsföretagare Namnförtydligande Anläggningens namn: Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning: Telefon: Postadress: Besöksadress (om annan

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

Egenkontrollprogram. Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04

Egenkontrollprogram. Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04 Egenkontrollprogram Grundförutsättningar och HACCP 2009-06-04 1 Innehåll Förord... 4 1. Beskrivning av företaget och verksamheten... 4 2. Utbildning i livsmedelshygien och egna rutiner... 6 Genomförda

Läs mer

PROJEKT. Sweden Rock Festival 6-7-8-9 juni 2012 Sölvesborg. Tillsynsprojekt 2012

PROJEKT. Sweden Rock Festival 6-7-8-9 juni 2012 Sölvesborg. Tillsynsprojekt 2012 PROJEKT Sweden Rock Festival 6-7-8-9 juni 2012 Sölvesborg Tillsynsprojekt 2012 Besöksadress Klostergatan 1, Sölvesborg Telefon, vxl 046-816 000 Fax 046-194 6 E-post miljokontoret@miljovast.se Webbplats

Läs mer

BESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL

BESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL 1(5) BESKRIVNING AV LIVSMEDELSHANTERING OCH SYSTEM FÖR EGENKONTROLL Anläggningens namn Anläggningens besökadress Beskrivning av verksamheten Beskriv kortfattat vad för typ av inriktning verksamheten ska

Läs mer

Importera färdigförpackade livsmedel

Importera färdigförpackade livsmedel Importera färdigförpackade livsmedel Information till dig som vill importera färdigförpackade livsmedel Starta verksamheten I den här broschyren kan du som vill importera och sälja färdigförpackade livsmedel

Läs mer

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 Sammanställning Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 DISKUSSION Butiker som grillar ska, i egenkontrollen, bland annat kontrollera de viktiga parmetrarna; värmebehandling, varmhållning, nedkylning

Läs mer

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram

Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Malå/Norsjö Miljö- och byggnämnd Hjälpreda till enkla livsmedelsföretag att utforma egenkontrollprogram Denna skrift är tänkt att stödja livsmedelsföretagaren i arbetet med att ta fram ett egenkontrollprogram

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Lokalkrav för livsmedelsföretag. Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1 2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett

Läs mer

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2010 Kontroll av tillagningen av mat till födoämnesöverkänsliga konsumenter inom förskola, skola och äldreomsorg Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, januari 2011 Postadress

Läs mer

Revision vårdkök 2011

Revision vårdkök 2011 Dnr 2011-1894 Revision vårdkök 2011 Utfört av miljökontoret Jönköpings kommun Skriven av Jessica Svensson, 2011-05-23 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning 1

Fiskbranschens Vägledning 1 Fiskbranschens Vägledning 1 TILLVERKNING AV FRYSTA PANERADE/INBAKADE FISKPRODUKTER INLEDNING I arbetet med att fastställa kontrollpunkter vid enskilda produktionssteg kommer detta kapitel att ge exempel

Läs mer

Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011

Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011 Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011 Projektledare Ann Nystad Medverkande Karin Berg, Johan Schütte, Jessica Svensson, Maria Sandqvist Sammanfattning Gatukök tillagar enklare mat och är

Läs mer

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler

Läs mer

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter

Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter December 2014 Miljö- och byggenheten Information om egenkontroll och HACCP i livsmedelsverksamheter 1 Innehållsförteckning 1. Ditt ansvar.. 2 2. Vad innebär rutiner och dokumentation?... 2 3. Vilka risker

Läs mer

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Namn: Datum: Personlig hygien Tvätta händerna ofta -

Läs mer

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Egenkontroll livsmedel. Rutin Egenkontroll livsmedel. 1. Dokumenttyp. Rutin. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Rutin Egenkontroll livsmedel Egenkontroll livsmedel 1. Dokumenttyp Rutin 2. Fastställande/upprättad 2011-09-01 av Hannele Nikula Raneryd 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för Hemvården

Läs mer

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER

RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Exempel på utformning av rutin RUTINER FÖR ÖVERVAKNING AV TEMPERATURER Syfte: Säkerställa att såväl kyl- och frysutrymmen som livsmedelhanteringen uppfyller fastställda krav på korrekta temperaturer. Omfattning:

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång

Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång Miljö- och stadsbyggnadskontoret Att starta en livsmedelsverksamhet - råd och tips som får dig att komma igång Att starta en livsmedelsverksamhet Har du en idé om att starta ett livsmedelsföretag? Ett

Läs mer

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj

Egenkontroll för. hemtjänsten i Järfälla kommun. Kostservice 2011, maj Egenkontroll för hemtjänsten i Järfälla kommun VERKSAMHETEN Namn Adress Tel E-post Org.nr. Verksamhetens art Antal serverade portioner/dag (ca) Frukost Lunch Middag Kvällsmat Antal portioner tillagade

Läs mer

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln

Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln Branschriktlinjen Säker mat i Servicehandeln INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning för användaren...4 Vad är en branschriktlinje?... 4 Syftet med branschriktlinjen... 4 Varför använda branschriktlinjen?... 4

Läs mer

Hygien och redlighet inom bageri och konditori

Hygien och redlighet inom bageri och konditori MILJÖFÖRVALTNINGEN Hygien och redlighet inom bageri och konditori En rapport från Miljöförvaltningen Helena Rosén och Li Hermansson Mars 2012 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Miljöförvaltningen

Läs mer

Åtgärder för att säkra livsmedelssäkerheten i livsmedelsförädlingen av jordbrukets råvaror

Åtgärder för att säkra livsmedelssäkerheten i livsmedelsförädlingen av jordbrukets råvaror Åtgärder för att säkra livsmedelssäkerheten i livsmedelsförädlingen av jordbrukets råvaror Rapport delstudie 6 inom projektet, Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 1 BAKGRUND... 2 METODBESKRIVNING

Läs mer

Typ av verksamhet som ska bedrivas i anläggningen.. Omsättning i miljoner kronor per år.. Typ av vatten Kommunalt vatten Inte kommunalt vatten

Typ av verksamhet som ska bedrivas i anläggningen.. Omsättning i miljoner kronor per år.. Typ av vatten Kommunalt vatten Inte kommunalt vatten ANMÄLAN för registrering av anläggning - övrigt enligt EG-förordning 852/2004. 1 (7) Obs! Miljöförvaltningen kan inte påbörja handläggningen förrän en fullständig anmälan inkommit. Var därför noga med

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd

Risk/faroanalys för hantering av livsmedel, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1. Förebyggande åtgärd /faroanalys för, mottagningskök, lagar frukost, mottager varm lunch och kall middag. 1 Varumottagning sjukdomsframkalla nde pga av för hög temperatur på kyloch frysvaror Förorening på grund av trasigt

Läs mer

Kontrollprojekt Mottagningskök

Kontrollprojekt Mottagningskök Dnr 2015-1223 Kontrollprojekt Mottagningskök Miljö- och byggnadskontoret s kommun Anna Johansson 2015-06-12 1 Sammanfattning Många barn, elever och äldre serveras dagligen mat i verksamheter som är mottagningskök,

Läs mer

Rawfood, lågtempererade eller semitillagade livsmedel

Rawfood, lågtempererade eller semitillagade livsmedel Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Rawfood, lågtempererade eller semitillagade livsmedel orsak till problem med livsmedelssäkerhet på restauranger Tomas Larsson Institutionen för mikrobiologi

Läs mer

Egenkontroll för livsmedelsföretagare

Egenkontroll för livsmedelsföretagare INFORMATION 1 (11) Egenkontroll för livsmedelsföretagare Alla som bedriver livsmedelsverksamhet måste ha ett egenkontrollsystem för att säkerställa att de livsmedel som levereras är säkra. De rutiner som

Läs mer

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö 2015 Sammanfattning Miljöförvaltningen har som de senaste två åren under december 2015 utfört kontroll på restauranger som arrangerar julbord eller serverar julmat.

Läs mer

Livsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012

Livsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012 RAPPORT Livsmedelskontroll på julbord i Malmö 2012 Antagen av Miljönämnden 2013-01-22 Rapportnr 1/2013 ISSN 1400-4690 Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2008: 01/2008 Livsmedelskontroll av julbord

Läs mer

Livsmedelskontroll i förskolor 2009

Livsmedelskontroll i förskolor 2009 Livsmedelskontroll i förskolor 2009 R 2010:9 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss

Läs mer

Anmälan om livsmedelsanläggning

Anmälan om livsmedelsanläggning Information Registrering av livsmedelsanläggning krävs enligt artikel 6 i förordningen (EG) 852/2004 (http://www.slv.se/sv/ grupp1/lagstiftning/gallande-lagstiftning/livsmedelshygien/) samt LIVSFS 2005:20

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer