Dålig gång. Pär Söderström SJ Matthias Asplund TRV

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dålig gång. Pär Söderström SJ Matthias Asplund TRV"

Bo Engström
för 4 år sedan
Visningar:

1 Dålig gång Pär Söderström SJ Matthias Asplund TRV

2 Agenda Bakgrund Projektet / Projektgrupp Definition Syfte/mål BDL416 - Case study Näst steg

3 Bakgrund Insikten började med Hallandsåsen Det finns problem med komfort idag som drabbar vår gemensamma kund Tillgängligt idag: Loggning av x55 tåg med mätdata information om rälprofiler, information om hjulprofiler, spårkvalitets mätningar mm. Saknas idag: Rutiner och arbetssätt att få ett gott flöde i beslutsfattandet av när ex. slipning av spår ska ske eller svarvning av hjul ska ske. Etablerat samarbete mellan operatör och infrastrukturförvaltare för hur man jobbar med dålig gång etc. Data och info: De som finns idag ska användas och de som saknas ska etableras så det finns. Nuvarande mätsystem jobbar med säkerhetskriterier, komfortkriterier betraktas inte alls.

4 Projektet Samverkansprojekt mellan SJ & TrV med en gemensam styrgrupp Samfinansierat SJ - TrV Projektet startade 2017, föregicks av en förstudie 2016 och löper t.o.m eller först då vi då vi är klara med våra föresatser

5 Projektgrupp Pär Söderström SJ SJs projektledare Matthias Asplund TrV TrVs projektledare Martin Li TrV Babette Dirks TrV Lars-Ove Jönsson AD Ingemar Persson Dsolver Mats Berg KTH Alireza Qazizadeh KTH Jakob Wingren SJ (WSP)

6 Definition dålig gång Dålig gång: Med dålig gång menas vibrationer, ryck och stötar som avviker från vad som kan förväntas av ett väl fungerande samverkan mellan hjul och räl. Dålig gång resulterar i obehag för resande. Insikten är att dålig gång med påverkan på resandekvalité kan uppträda utan att säkerhetsgränsvärden överskrids. Den typen av dålig gång som fokuseras på i detta projektarbete avser inte de situationer där säkerhetsgränsvärden för endera hjul eller räl överskrids, utan gränslandet innan, som sannolikt kvalitets- /underhållsgränsvärden behöver identifieras och etableras. SJF (2017) Anvisningar för fordon med anmärkning om dålig gång.

Syftet med projektet ge en större trovärdighet genom ökad komfort av passagerartransport på järnväg och genom detta bädda för kraven för att flytta transporter till hållbara transporter

7 Syftet med projektet ge en större trovärdighet genom ökad komfort av passagerartransport på järnväg och genom detta bädda för kraven för att flytta transporter till hållbara transporter som minsar det globala utsläppen av växthusgaser till 2050 Är i linje med de krav som ställs på oss som parter: TSD Lok & Pass.och i TSD Infrastruktur Krav kring ec (tanγ e )

8 Målet med projektet Projektmål fas 2: Ta fram representativa mätstorheter för: Räl- & spårparameter, hjulparameter samt gemensam hjul-rälparameter som kan användas som indikator av risk för dålig gång. Presentera rimliga underhållsgränser för Räl- & spårparameter, hjulparameter samt gemensam hjul-rälparameter för att undvika dålig gång Undersöka om det går definiera en överföringsfunktion mellan korg och lagerbox för att identifiera statusen på komponenter som hjul och boggi (dämpare etc.) Definiera ett komfortvärde för dålig gång. Ta fram ett förslag på rapporteringsrutin för larm om dålig gång för tågpersonal/lokförare. Beskriva lämplig kommunikationsväg mellan inrapportering och registrering. Kompletteringar till instruktioner som regelverk (TDOK2013:0143) för hantering av dålig gång.

9 Rapporteringsprocess för dålig gång

10 BDL416 - Case Study Bandel med hög rapporteringsfrekvens av dålig gång

11 Spårvidd (100m) på 1, 2, 3 och 14mm under RÖK

12 Tidsserie Wz, (loggermätningar från fordonsindivider)

Analys av hur TrV rälunderhåll påverkar ekvivalent konictet TrV Underhållsstrategi för räler Sedan ca 15 år slipas 60E1 lutad 1:30 med +0,-0,6mm asymmetrisk tolerans Vid normalt underhåll, och några

13 Analys av hur TrV rälunderhåll påverkar ekvivalent konictet TrV Underhållsstrategi för räler Sedan ca 15 år slipas 60E1 lutad 1:30 med +0,-0,6mm asymmetrisk tolerans Vid normalt underhåll, och några tiondels mm avverkas Motivet till asymmetrisk tolerans är att minska materialutmattning head checks genom att slipa bort skuldran på rälen Sedan 2016 fräses 60E2 lutad 1:40 med +0,3, -0,3mm symmetrisk tolerans Används mer lokalt när mer materialavverkning krävs och flera mm kan avverkas Denna profil valdes för att komma närmare teoretisk 60E1 lutad 1:30 60E1 lutad 1:30 med assymmetrisk tolerans leder till: Flytt av kontaktpunkten ut på löpbanan och ej konform kontakt Hjulen gröps ur på löpbanan och slits in till den brantare lutningen på rälskuldran Ekvivalent konicitet < 0,3 upp till 189 tkm 60E2 lutad 1:40 med symmetrisk tolerans leder till: Rälskuldran mellan 0 till -12 är högre (max 0,15 mm) än nominell 60E1 lutad 1:30 Mer konform kontakt än slipad 60E1 lutad 1:30 vid ny hjulprofil S1002 Hög ekvivalent konicitet och negativ lutning på konicitet sfa. amplitud, när den kombineras med hjul inslitna mot slipad 60E1 lutad 1:30 Dålig gång som uppstår endast på vissa sträckor kan mycket väl vara kopplad till frästa räler och medelslitna hjul.

14 Nästa steg 5 av 11 planerade aktiviteter pågår, vi kämpar vidare enligt projektplan. Bottna problembilden vid BDL 516. Förbättra ledtider att få data tillgänglig samt komma till rätta med datakvalitébrister. Klarlägga mottagare av resultat.

15 Delaktiviteter. Samband ordningsföljd Fas 3 Do (1) Använd förvärvad information från dålig gång fas 1 För att fortsätta där man slutat utan att tappa några punkter (Indata) (2) Definiera parametrar och ta fram underhållsgränserna för dålig gång Ett utkast klar för hjul och räl (4) Identifiering på vilka styrande dokument som behöver uppdaterad Kartlägga vad som behöver justeras för att implementera de nya parametrarna (Rutiner) Fas 4 Check and Act (3) Verifiera underhållsgränse rna för dålig gång Genom simulering eventuellt fält tester (Metoder) (7b) Justera underhållsgränser (kvalité) för dålig gång (3b) Instrumenterad provkörning på bandel med kända dålig gång problem (5) Uppdatera på styrande och rapporterande dokument Processen att uppdatera styrande dokument (Rutiner) (6) Implementera de nya underhållsgränserna i arbetssättet (Metoder & Rutiner) (7) Kvantitativt undersöka genomslag med nya Denna milstolpe tar hand om kvantitativa bedömningen om utfallet på projektet (Rutiner)

Relevanta dokument

Slutrapport för Dålig gång

SLUTRAPPORT 1 (6) Slutrapport för Dålig gång Bilagor Projektrapport Dålig gång Ep119-008-2015-080. Sammanfattning Detta dokument är slutrapport för delprojekt Dålig Gång (epilot-008) i enlighet med XLPM.